Lexbase och yttrandefrihetsbrott

2021-10-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Lexbas hänvisar till en dom eller tvist om mig fast det är avgjort denna tvist när det gäller skilsmässa och arv, och dem vill ha betalt för att se min dom tvist fast de skriver inte bara att det var en tvist. Jag ber dem ta bort detta men de vägrar innan 5 år har gått. Jag anser detta är förtal?
Martin Carleheden |Tack för att du vänder dig till Lawline!Lexbase och sådana liknande webbsidor har ett utgivningsbevis, vilket är en typ av intyg som behövs för att erhålla grundlagsskydd enligt i detta fall Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på basis av databasregeln som hittas i 9 § YGL.Med ett sådant utgivningsbevis som Lexbase har kan bestämmelser i personuppgiftslagen kringgås.Ur den synpunkten har Lexbase ansvarige utgivare inte begått något brott när de har uppgifter om civilmålet som du är delaktig i. Ansvarig utgivare skyddas från alla brott som inte faller under definitionen yttrandefrihetsbrott, se 6 kap. 1 § YGL.Ett sådant yttrandefrihetsbrott är förtal, se 7 kap. 3 § TF. Förtal innebär att "någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning."Det förutsätts att en uppgift lämnas, och att denna uppgift lämnas åt annan än den beskyllde. Vidare krävs det att uppgiften är ägnad att utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det krävs inte bevis för att den beskyllde verkligen blivit utsatt för andras missaktning. Uppgiften måste dock vara av objektivt nedsättande beskaffenhet. Huvudrekvisitet är att uppgiften ska medföra eller vara ägnad att medföra andras missaktning om dig som person. Det måste vara objektivt nedsättande uppgifter som sprids, inte endast den beskylldes subjektiva uppfattning beaktas således. I det här fallet är det förmodligen inte tillräckligt för att förtalsbrottet ska vara för handen. Uppgifterna som sprids har inte varit ägnade att utsätta den beskyllde för missaktning. Med vänlig hälsning!

Omfattas Facebook grupper av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)?

2021-06-28 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hur kommer det sig att olika "privata" facebook grupper menar att deras privata regler står över grundlagen om yttrandefrihet? Har dessa "privata grupper" verkligen laglig rätt att förbjuda yttrandefrihet på facebook genom att hänvisa till "privata regler"?
Hampus Lagerquist |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarYttrandefrihet handlar om att staten inte får begränsa någons rätt att göra sin röst hörd och denna rätt är skyddad genom exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det avgörande för din fråga är att det är "gentemot det allmänna" som (1 kap. 1 § YGL) garanterar yttrandefriheten. När det gäller yttrandefrihet mellan privatperson och privatperson skiljer sig detta från den yttrandefrihet som individer har mot samhället. En gruppadministratör på Facebook kan exempelvis välja vad som får och inte får publiceras i gruppen. Gruppadministratörerna måste ju svara inför Facebook och följa deras regler och policy. Om Facebook anser att gruppen som helhet inte följer deras policys är de därmed fria att ta radera gruppen. Följden blir att gruppadministratörer följer Facebooks regler och policy och inte YGL när de administrerar en Facebook grupp. Det finns även andra inskränkningar i rätten att yttra sig, som bland annat förtal och hets mot folkgrupp (5 kap. 1 § och 16 kap. 8 § Brottsbalken). Att håna någon eller publicera hånande kommentarer är inte olagligt men kan vara något som inte stämmer överens med gruppen eller Facebooks policy. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Har hemsidor såsom Hitta.se/Ratsit.se/Eniro.se rätt att publicera personuppgifter utan samtycke?

2021-04-09 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej,Jag undrar om sidor som Hitta/ Eniro/ Ratsit har rätt att publicera personuppgifter utan min samtycke.Det är rätt skrämmande att alla som vet ditt namn eller fordons registreringsnummer har möjlighet att få information om hur gammal är du/ vart man bor/ om man har barn och även mer skrämmande att man kan få information om lön/ kapital. Tack för svaret
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Hemsidor såsom Hitta.se, Ratsit.se och Eniro.se har utgivningsbevis, vilket kommer att prägla svaret på denna fråga.Mitt svar på din fråga är disponerat på så sätt att jag först förklarar vad som menas med utgivningsbevis, och därefter förklarar jag hur det får relevans för din fråga. Som utgångspunkt kommer jag att redogöra för reglerna i yttrandefrihetsgrundlagen.Utgivningsbevis – vad innebär det?Med ett utgivningsbevis kan en webbplats eller databas bli grundlagsskyddad. Detta grundlagsskydd betyder att uppgifter kan publiceras på hemsidan på ett sätt som annars hade varit otillåtet. Detta får betydelse för vilken effekt som reglerna om personuppgiftsbehandling får, och utgivningsbeviset gäller i tio år (1 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen). Man ansöker om utgivningsbevis hos Myndigheten för press, radio och tv.Mot bakgrund av det som ovan har beskrivits ska konsekvenserna nu förklaras mer konkret. Hemsidor som skyddas av utgivningsbevis har möjlighet till att publicera personuppgifter i enlighet med yttrandefriheten, och föreskrifter om personuppgiftsbehandling såsom patientskyddslagen och offentlighets- och sekretesslagen får därmed inte effekt om det sker på bekostnad av yttrandefriheten (1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen). Grundlagsskyddet är därmed mycket starkt, eftersom grundlagar trumfar ut övriga lagar av lägre rang. Genom att hemsidorna enbart publicerar personuppgifter som andra kan få tillgång till, har inte något brott såsom exempelvis förtal, olaga hot eller förolämpning i brottskatalogen i 7 kap. tryckfrihetsförordningen begåtts (observera att brotten regleras i tryckfrihetsförordningen och inte yttrandefrihetsgrundlagen). Därför är publiceringen av personuppgifter inte heller straffbart i lagens mening (5 kap. 1 § yttrandefrihetslagen).Kan dataskyddsförordningen GDPR hindra hemsidorna från att publicera personuppgifter?Viktigt att notera är att dataskyddsförordningen GDPR existerar, men dock har dess bestämmelser om samtycke och avvägningar ingen påverkan när det avser hemsidor med utgivningsbevis. Anledningen till detta är att Sverige som medlemsland får göra undantag från förordningen om det behövs för att värna om yttrandefriheten (9 kap. art. 85 GDPR-förordningen). Dataskyddsförordningen GDPR kan därmed inte leda till att du kan hindra hemsidorna från att avslöja dina personuppgifter.Slutsats: Med anledning av det starka skyddet för yttrandefrihet i Sverige har hemsidor såsom Ratsit.se, Hitta.se och Eniro.se rättsligt stöd för publiceringen av personuppgifter på deras sidor. Även om ditt samtycke saknas finns det tyvärr ingen möjlighet till att hindra dem från att använda sig av utgivningsbeviset.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har ytterligare funderingar är du givetvis välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Ta bort personlig information på MrKoll?

2021-02-15 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Ta bort info om mig på mrkoll
Oscar Hedengran |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida det är möjligt att ta bort personlig information från MrKoll.Rätt att publicera personuppgifter:De personuppgifter som publiceras på MrKoll är hämtade från skatteverket och följer av offentlighetsprincipen. För att kunna publicera dessa personuppgifter krävs ett utgivningsbevis (1 kap. 5 § YGL), som i detta fall MrKoll faktiskt har. På grund av detta har MrKoll ingen skyldighet att på din begäran ta bort information om dig från deras hemsida.Vid ytterligare frågor är du välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar

Är det tillåtet att att argumentera för varför sexköp bör tillåtas i Sverige?

2021-09-04 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej, Jag har hört att det är olagligt att främja sexköp. Jag undrar om det är olagligt om en person skriver på internet och förespråkar att sexköp ska bli lagligt och argumenterar om fördelarna med sexköp. Räknas detta som ett främjande? Och vilket brott rör sig detta om?
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är precis som du anför inte tillåtet att främja ett sexköp. I (6 kap. 12 § brottsbalken) anges att den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.Min uppfattning är dock att anföra fördelar med att legalisera sexköp på internet i sig inte är otillåtet/olagligt enligt svensk rätt. Istället torde detta omfattas av den grundlagsfästa yttrandefriheten som var och en är tillförsäkrad mot det allmänna, vilket framgår av (1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlag). Min bedömning, utan att ha mer detaljerad information beträffande den aktuella skrivningen, är att det i regel är tillåtet att föra en argumentation på internet varför sexköp bör tillåtas i Sverige. Detta innebär således att inget brott bör aktualiseras. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Får en vän publicera bilder på sin sociala medier och vägra ta bort?

2021-06-24 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! En person som jag känner har utan min tillåtelse lagt ut en bild på mig i sina sociala medier och vägrar ta bort. Jag har kontaktat de som äger hemsidan men de tar inte bort bilden. Vad är mina rättigheter? Har jag inte rätt att få den borttagen med hänvisning till exempelvis gdpr?
Gabriella Zako |Du skulle kunna polisanmäla inlägget ifall det handlar om förtal beroende på innehållet. En person kan dömas för förtal om personen utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning ( 5 kapitlet 1 § Brottsbalken).Om bilden använts i marknadsföringssyfteOm bilden publicerats i ett marknadsföringssyfte kan lagen om namn och bild i reklam tillämpas. Lagen anger att man måste ha samtycke från personen i fråga för att få publicera en bild. Om inget samtycke har inhämtats är publiceringen av bilden otillåten (1 §). Man har rätt till skälig ersättning av tidningen och om de har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet har man även rätt till skadestånd (3 §). Att lagen kan appliceras i ditt fall är inte troligt då bilden publicerats i en nyhetstidning och förmodligen inte ses som reklam. Det räcker alltså inte med att bilden har publicerats i samband med till exempel en artikel utan det måste finnas ett tydligt marknadsföringssyfte.Om hemsidan med utgivningsbevisEn hemsida med utgivningsbevis omfattas inte av GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att hemsidan inte behöver något samtycke eller göra någon intresseavvägning för att publicera uppgifter om en enskild. Eftersom dataskyddsförordningen GDPR inte är tillämplig för den som publicerar något under utgivningsbevis är det dels tillåtet att publicera uppgifterna, dels kan du inte heller begära att få personuppgifter raderade.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,Gabriella Zako

Om yttrandefrihet på TikTok

2021-02-27 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Jag har blivit tillfälligt avstängd från TikTok detta eftersom de anser att jag bryter mot deras policys. Jag har endast använt mig av min yttrandefrihet som garanteras i 2:1 § RF. Hur ska jag gå tillväga?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till din fråga!Yttrandefriheten i 2 kap 1 § RF formuleras som "Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet". Med "det allmänna" menas att paragrafen skyddar dig mot inskränkningar i yttrandefriheten endast från den svenska statens sida. TikTok är en privat aktör, och kan med anledning av avtalsfriheten i Sverige ställa upp vilka krav de vill på deras användare (1 kap 1 § avtalslagen). Genom att ha accepterat användarvillkoren när du gick med i deras tjänst har du också accepterat de inskränkningar företaget valt att göra i yttrandefriheten. Ett företag får inte ställa upp vilka krav som helst i sina användarvillkor, men begränsningarna gäller bara om de försökt avtala om något olagligt. I och med att yttrandefriheten i Sverige inte täcker privata aktörer så har de inte stridit mot någon lag.Sammanfattningsvis finns ingen garanterad yttrandefrihet när du accepterat ett avtal. Det finns dessvärre inte mycket du kan göra åt avstängningen, utom att kontakta TikTok och förklara missförståndet. De har dock inte någon skyldighet att återställa ditt konto även i det fallet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ska gangster rap bli olagligt?

2021-01-31 i Yttrandrefrihetsgrundlagen (YGL)
FRÅGA |Hej! Ska gangster rap bli olagligt?
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har personligen inte hört eller läst någonting om att kriminalisera "gangster rap", och har svårt att tänka mig hur det skulle fungera i praktiken. I Sverige har vi till exempel ett censurförbud som medför att staten inte får lov att bestämma vad för musik som får släppas (se bland annat 1 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlag).Jag hoppas du fick svar på det du undrade!Vänligen,