Vad kan jag göra om någon kopplar upp sig på mitt nätverk och sedan säljer vidare tillgången till det?

2021-03-01 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |HejVi är en ekonomisk förening som äger ett fibernät sedan 5 år. Det har visat sig att ett företag kopplat in sig på vårt nät och dessutom sedan tagit betalt av en fastighetsägaren som ville ha fibernät.Företaget ifråga är ett dotterbolag till ett större energibolag som delägs bl.a av kommunen.Vad gäller för detta ?mvh
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer att gå igenom de olika sätt där jag ser en eventuell möjlighet för er att få skadestånd för företagets användande av ert fibernät samt/alternativt hur ni eventuellt kan få företaget dömda för brott. I mitt svar kommer jag att använda följande lagar:-Brottsbalken (BrB)-Skadeståndslagen (SkL)Olovligt brukande Brottsbalken 10 kap. 7 §Att företaget har kopplat in sig på ert nätverk och sedan sålt vidare brukande av det nätet kan eventuellt vara ett brott enligt brottsbalken, nämligen olovligt brukande (10:7 BrB). För att det ska räknas som ett olovligt brukande så krävs det att domstolen anser att följande krav är uppfyllda:-Företaget måste ha brukat nätverket uppsåtligen, vilket är ett juridiskt begrepp som jag skulle kunna förklara innebära ungefär samma sak som "med vilja".-Företaget måste sedan ha orsakat er skada eller olägenhet, antingen uppsåtligen eller genom oaktsamhet. Uppsåtligen har samma innebörd här som i föregående exempel. Oaktsamhet är även det ett juridiskt begrepp vilket jag skulle säga har ungefär samma innebörd som "oförsiktighet". Till begreppet skada räknas en ren förmögenhetsskada vilket är en skada som innebär att ni har förlorat pengar på grund av deras brukande av ert nätverk, utan att det har koppling till att någon egendom som tillhör er har skadats.Om ni vill ha utrett huruvida företagets brukande av ert nätverk är ett "olovligt brukande" enligt brottsbalken så bör ni polisanmäla företaget. Då kommer först polisen att avgöra om en förundersökning ska inledas, om en förundersökning inleds och genomförs så kommer det sedan att avgöras om tillräckliga bevis finns för åtal. Ifall det finns tillräckligt med bevis för ett åtal kommer slutligen en rättegång att genomföras där domstolen kommer att avgöra huruvida företaget har begått ett brott eller ej.Skadegörelse 12 kap. 1 § BrottsbalkenOm företaget har skadat er egendom på något vis när de kopplade upp sig på ert nätverk så kan det även räknas som skadegörelse enligt brottsbalken, vilket är ett brott (12:1 BrB). För att domstolen ska räkna det som skadegörelse så behöver följande vara uppfyllt:-Företaget behöver fysiskt ha skadat eller förstört er egendom, vilket kan ha skett på olika sätt när de kopplade upp sig på nätverket.-Gärningen ska innebära men för annans rätt till egendomen, med andra ord ska ni ha orsakats men av att egendomen har skadats, det behöver inte vara ekonomiska men utan även affektions- eller estetiskt värde räknas in under detta krav.För detta brott gäller samma sak som ovan, att ni bör anmäla det till polisen om ni anser att er egendom blivit fysiskt skadad av företagets agerande och vill att det ska utredas om brott föreligger.Skadestånd för ren förmögenhetsskada 2 kap. 2 § SkadeståndslagenOm företaget anses ha begått något brott mot er genom att koppla upp sig på ert nätverk och detta brott har orsakat er en ren förmögenhetsskada, alltså en ekonomisk förlust så kan ni tilldömas skadestånd för detta av domstolen. Krav för att ni ska kunna få skadestånd för ren förmögenhetsskada är följande:-Att företaget har begått ett brott gentemot er- Som orsakade er en ekonomisk förlust, således måste det finnas ett samband mellan brottet och eran ekonomiska förlust. Till exempel om företaget döms för olovligt brukande av ert nätverk så kan ni hävda att ni har förlorat pengar på att dem inte betalt för sitt brukande, vilket då kan anses vara en konsekvens av deras brott.Viktigt att komma ihåg är att detta skadestånd bara går att få om företaget har blivit dömda för att ha begått ett brott gentemot er.Skadestånd för sakskada 2 kap. 1 § SkadeståndslagenOm företaget har orsakat er en sakskada, vilket innebär att de har skadat er egendom på något vis när de kopplade upp sig på ert nätverk kan ni stämma dem civilrättsligt för att få skadestånd för den skadan. För att det ska vara möjligt att få skadestånd för sakskada måste följande vara uppfyllt:-Företaget måste uppsåtligen eller av vårdslöshet-Orsakat er en sakskada, vilket innebär att de har skadat er egendom fysiskt.Om ni tilldöms skadestånd för sakskadan så ska skadeståndet ersätta skadans värde, vilket kan vara antingen vad det kostar att reparera skadan eller ersätta det som är trasigt med en ny sådan egendom. Om skadeståndet bestäms efter vad det kostar att ersätta med en ny egendom så är det inte nypriset ni ersätts med, utan priset för en sådan egendom i likvärdigt skick som eran var innan den skadades.Principen om obehörigt vinstPrincipen om obehörig vinst är en civilrättslig princip som är omtvistad ifall den överhuvudtaget finns i det svenska rättssystemet, jag vill dock ändå nämna den så ni vet alla tänkbara möjligheter.Tanken kring denna princip är att ni då skulle kunna stämma företaget för att de har gjort en obehörig vinst genom att de har kopplat upp sig på ert nätverk utan stöd i avtal eller lag och tjänat pengar genom att erbjuda andra personer tillgång till nätverket mot betalning. På så vis har företaget enligt denna princip gjort en obehörig vinst på bekostnad av er utan att de har haft stöd för detta i ett avtal med er eller i lagen.Det går att genomföra en civilrättslig stämningsansökan med principen som grund för er talan men principen är som sagt var omtvistad huruvida den gäller eller ej och den finns inte i någon lagstiftning varav det kan vara svårt att vinna framgång med en talan byggd på principen.I rättsfallet NJA 2019 s.23 "den betalande sambon" så prövades det om en sambo som betalat fakturor avseende den andre sambons egendom, vilken inte var samboegendom kunde få ersättning vid en senare separation för att den andre sambon skulle ha gjort en "obehörig vinst" på att hens sambo betalade dessa fakturor. Domstolen kom fram till att det inte fanns någon rätt till ersättning på grund av principen om obehörig vinst.Om ni skulle vilja ha vidare hjälp i ert ärende eller att en av våra jurister skulle företräda er i en eventuell stämningsansökan så kan ni mejla mig på elin.englund@lawline.se så ser jag till att någon av våra jurister kontaktar er för att kunna ge en offert.Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och om följdfrågor uppstår är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!Med vänlig hälsning,

Förvara, ge bort eller slänga annans egendom?

2021-01-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Vår mamma gick bort i augusti. Vår mamma var omgift med en man som således inte är vår far. De hade inga gemensamma barn. I dödsboet fanns inga tillgångar mer än ca 100.000 på vår mammas konto och vissa personliga tillhörigheter då hen var bosatt på äldreboende. Bouppteckningen är klar, registrerad hos Skatteverket och hennes make får således hennes tillgångar och giftorättsgods då detta inte överstiger basbeloppsregeln.I samband med vår mammas död tömdes hennes boende på fåtal möbler och personliga tillhörigheter och placerades i förråd av oss. Det finns inget värde i dessa saker mer än affektionsvärdet.Hennes make önskade två större saker av hennes tillhörigheter. Det bestämdes då, en månad efter hennes död, tillsammans med juristen och makens gode man att dessa saker skulle hämtas.(dessa har affektionsvärde och finns ej nedtecknat)Nu är både bouppteckningen klar, dödsboet finns inte längre och allt registrerat. Och-ingen har hämtat sakerna! Hur länge ska vi vänta då vi behöver plocka undan , ge bort och avsluta förrådet? Finns det en tidsgräns eller vi ska behöva förvara detta i all framtid?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar hur länge ni ska behöva behålla sakerna som efter bouppteckning och arv är er mammas makes egendom. Om det finns någon tidsgräns på när han behöver hämta sina saker, om ni kan ge bort eller plocka undan sakerna eller om ni ska behöva förvara dem i all framtid. I mitt svar kommer jag först gå igenom vad konsekvenserna skulle bli om ni själva skulle flytta på sakerna, och sen vad ni kan ta till för åtgärder för att få maken att hämta sakerna. Jag kommer därefter avsluta med en sammanfattning av mitt svar. Tillämplig lag för situationen är främst Brottsbalken (BrB) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning (BfL). Kan ni själva flytta på sakerna? Jag tolkar det som att egendomen som finns kvar i förrådet är, och ska hämtas, av er mammas make. I så fall är det han som har juridisk äganderätt över sakerna och ni kan inte själva flytta, plocka undan, ge bort eller kasta sakerna. Detta eftersom att ni då skulle riskera att göra er skyldiga till brotten olovligt förfogande (10 kap. 4 § BrB) eller egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB), då ni skulle rubba hans besittning och använda hans egendom utan godkännande. Olovligt förfogande innebär att en person utan lov använder sig av någon annans egendom som personen tar hand om och egenmäktigt förfarande innebär att utan lov ta eller använda något som tillhör någon annan, med syfte att lämna tillbaka det senare. Således, om maken skulle godkänna att ni flyttade, gav bort eller kastade sakerna, skulle det vara tillåtet. Även maken skulle kunna göra sig skyldig till egenmäktigt förfarande, om han inte hämtar sina saker eftersom det då skulle kunna anses som att han rubbar besittningen av ert förråd och eran användning av detta begränsas. Dock kan man inte besvara en brottslig handling med en annan brottslig handling. Vad kan ni göra?- Först och främst skulle jag rekommendera er att att återigen kontakta maken för att förklara situationen och be honom hämta sina saker. - Om detta inte funkar, kan ni ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Det innebär att Kronofogden kan ålägga maken att hämta sina saker. Kronofogden kan även komma och hämta sakerna. Mer om hur du ansöker om handräckning hittar du på Kronofogdens hemsida och i BfL. SammanfattningNi kan inte flytta, ge bort eller göra er av med sakerna som tillhör er mammas make, utan hans samtycke, eftersom det är han som äger egendomen och detta skulle då utgöra brott. Det ni kan göra, är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten och isåfall åläggs maken att hämta sina saker, eller kommer Kronofogden och hämtar egendomen. Hoppas jag har besvarat din fråga! Om jag har missförstått frågan eller något är oklart, är du välkommen att skicka in en ny fråga. Således även om du har några andra frågor! Vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra om någon slängt mina saker?

2020-12-26 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig och därför tänkte jag fråga om ni kanske har något förslag.Jag bodde hos min gamla chef och hade mina saker hos henne, men sen slutade jag där och tänkte att jag skulle ha hämtat mina saker. Hon har ringt mig 1gång under sommaren och jag har ringt tillbaka och skickat massa sms men hon vägra svara, så fick jag tag på en annan som jobbar åt henne och då sa hon att chefen hade kastat alla mina saker och att hon hade försökt ringt mig. Jag hade inte sagt något om det handlade om en liten summan med i detta fall så handlar det om ca:25-30000kr.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon gör sig av med saker någon annan äger gör de sig skyldiga till brottet olovligt förfogande. Straffet för olovligt förfogande är böter eller fängelse i upp till ett år (10 kap 4 § brottsbalken). Att hon gjort försök att ringa dig spelar ingen roll.Vad kan du göra?Om du verkligen inte kan få tag på din gamla chef och säkerställa att hon faktiskt slängt sakerna så kan du begära handräckning hos kronofogden (4 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Hur detta går till kan du läsa närmare om på kronofogdens hemsida. Det kostar 300 kronor att ansöka om handräckning, vilka du kan ansöka om att få tillbaka i själva ansökan. Om din ansökan beviljas kommer kronofogden att kontakta din chef och kräva tillbaka dina saker. Likväl kan din chef ansöka om handräckning för att tvinga dig komma och hämta sakerna (förutsatt att hon inte slängt dem).Ta fallet till polisen och domstolOm sakerna är slängda och chefen gjort något brottsligt kan du polisanmäla detta. Om det ändå inte löser sig via förlikning (utanför domstol) och om bevisningen är tillräcklig kan fallet gå till domstol. Om du vinner i domstol kan du få skadestånd för egendomen du förlorat. Oavsett om du tror att du kan vinna i domstol eller ej så kan du polisanmäla händelsen, så kommer någon annan att titta närmare på saken.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Pengar (kontanter) upphittat på gatan, skyldigheter?

2020-11-18 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Om jag hittar en mycket stor summa pengar (kontant) på gatan och sedan, istället för att lämna in det hos polisen väljer att behålla allt för mig själv och spendera det på mat, resor och nöjen, har jag gjort mig skyldig till brott då? Ägaren var inte där så han vet inget.
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan regleras i Lagen om hittegods. Enligt huvudregeln utgör all egendom hittegods (även kontanter) som påträffas utan att rätt ägare är i närheten. Hittegods ska anmälas till polisen enligt 1 § Lag om hittegods. Om man själv behåller hittegodset kan det leda till skyldighet till bötesbrottet fyndförseelse enligt 10 kap. 8 § Brottsbalken. Det ovanstående gäller alla hittegods (även kontanter), oavsett värdet på godset. Framträder inte ägaren inom tre månader från det att godset hittas tillfaller godset till den som hittat det. Alternativt en månad om ägaren inte hämtar godset efter att personen blivit meddelad av polisen enligt 4 § Lag om hittegods. Ägaren till sedeln måste betala polisen och upphittaren för skäliga kostnader för att tillvarata godset samt en skälig hittelön (3 § första stycket Lag om hittegods). Hälsningar,

Vem har rätt till hittegods

2021-02-05 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag ställde nyligen en fråga här efter att jag upphittat 1000 kr på en bowlinghall. Enligt polisen skulle pengarna tillfalla "institutionen" om ej ägaren ger sig tillkänna. Ni svarade att detta inte stämmer utan att jag som upphittare i så fall har rätt till pengarna. Nu har jag igen varit i kontakt med polisen och de hänvisar till lagen och säger att pengarna ska tillfalla bowlinghallen. Jag hittar på nätet både en formulering om att det ska tillfalla upphittaren, men också en om att upphittat på exempelvis en butik ska tillfalla butiken, Vad stämmer egentligen?
Oscar Rudén |hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Jag har själv beaktat lagen om hittegods och också hittat huvudregeln "Om ägaren inte blir känd inom 3 månader från det att fyndet anmäldes till polisen så får upphittaren godset", i 4 § här i denna lag. Vilket bör innebära att du som har hittat pengarna ska ha rätt till dem. Jag har svårt att se, utifrån tolkning av just denna lag, att ägarna till bowlingen skulle ha rätt till pengarna före dig. Kan ju vara att polisen tolkar det som att bowlinghallen är att anse som upphittare, men det känns som en väldigt konstig tolkning. Vi som lawline står fast vid vårt svar om att du som upphittare har rätt till pengarna. Kontakta gärna våra juridiska rådgivare för mer informeration, alternativt be polisen att redovisa de lagliga stöd de har för sitt påstående.Hoppas att de var svar på din fråga!

Vad kan man göra mer än att polisanmäla när någon vägrar att ge tillbaka ens hund?

2020-12-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag och min fru bad en familj ta hand om våran hund, nu vill de inte ge henne tillbaka. Vi misstänker att de har sålt hunden. Kan vi göra något förutom att polisanmäla?
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Till att börja med vill jag säga att jag beklagar det som hänt er. De lagar som är aktuella i ert fall är brottsbalken och godtrosförvärvslagen. Ni har gjort helt rätt i att polisanmäla händelsen. I mitt svar till er kommer jag beskriva vilket brott jag tror att det rör sig om, vem som har rätt till hunden om den sålts och om ni kan göra något mer än att polisanmäla. Vilket brott det rör sig om Jag har inte alla omständigheter om vad som hänt, men utifrån vad du beskriver så verkar händelsen utgöra brottet olovligt förfogande. I lagens mening är en hund egendom. Familjen hade egendomen hos sig med er tillåtelse, eftersom de skulle vara hundvakter. Eftersom familjen vägrar ge tillbaka er egendom till er så är det fråga om brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Om dina misstankar stämmer, att familjen har sålt hunden, så har de berövat dig din äganderätt till hunden och även i denna situation gjort sig skyldiga till brottet olovligt förfogande (10 kap 4 § brottsbalken). Vilket brott det är frågan om är dock upp till polisen att avgöra, men det kan vara bra för er att känna till vilket brott det rör sig om. Personen som köpt hundenJag antar att ni vill ha tillbaka er hund. Om era misstankar stämmer, att familjen sålt hunden till någon annan, så ska man avgöra vem som har bäst rätt till egendomen. Antingen är det ni eller personen som köpt hunden av familjen. Kanske är det så att ni hittar personen som köpt hunden, eller redan vet vem det är. Utgångspunkten är att personen som köpt hunden får behålla den om de var i god tro om att familjen fick sälja hunden (2 § godtrosförvärvslagen). God tro föreligger om köparen inte hade någon anledning att misstänka att familjen inte fick sälja hunden. Om någon omständighet kring köpet är suspekt och något pekar på att familjen inte fått sälja hunden så föreligger inte god tro. Har ni registrerat hunden i Jordbruksverkets hundregister och ni står som ägare där, så kan ni argumentera för att köparen borde ha undersökt detta vid köpet och då insett att familjen inte hade rätt att sälja hunden. Då föreligger inte god tro och ni har bäst rätt till hunden. Vad ni kan göra nuPrecis som jag skrev i inledningen av mitt svar har ni gjort helt rätt i att polisanmäla. Skulle det vara så att polisen lägger ner förundersökningen kan ni begära en överprövning av polisens beslut. En sådan begäran om överprövning ska ni skicka tillbaka till den lokala polismyndigheten som fattade beslutet. Det som ni och familjen kommit överens om, att de ska vara hundvakter, är ett avtal. Genom att inte lämna tillbaka hunden bryter de mot avtalet och på så sätt är detta också en civilrättslig tvist. Avtalsbrottet kan vara grund för en civilrättslig tvist i domstol. Det skulle i och för sig inte ge er hunden tillbaka, men ni skulle kunna få ett skadestånd om ni vinner tvisten. Min rekommendation till er är att försöka samla på er bevis för att styrka att hunden är er och att familjen vägrar ge tillbaka den, samt för att de eventuellt sålt hunden. Det kan till exempel vara en sms-konversation mellan er och familjen där det framgår att hunden är er och att de vägrar ge tillbaka den. Om hunden inte är registrerad i Jordbruksverkets hundregister kanske ni har något annat bevis för att ni äger hunden.Hoppas ni känner att ni fått lite vägledning i er fråga och att detta löser sig för er! Med vänlig hälsning,

en vän har sålt min hund, vad kan jag göra?

2020-12-12 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Min vän skulle vara hundvakt 1 vecka. Dagen efter hunden lämnats till någon jag litade på så sålde hon hunden. Hennes svar var: det var en mördar hund så jag gjorde det för din säkerhet. Hur kan det var lagligt. Har vänt mig till polisen ett flertal ggr och dom lägger bara ned detta. Vad kan jag göra för att få igen min älskade hund?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att säga att jag beklagar att detta har hänt dig.Föreligger brottslig handling?Händelsen som du beskriver skulle jag säga utgöra brottet olovligt förfogande. Detta är ett brott när någon har haft egendom i sin besittning lovlighen, alltså då du lånat ut hunden till personen för att vakta den, men denna person har då såld hunden vilket berövat dig av din äganderätt (10 kap. 4§ brottsbalken). Det låter konstigt att polisen har lagt ned detta. Sannolikt är det nedlagt på grund av bevissvårigheter. Alternativt skulle brottet bedrägeri kunna vara aktuellt, men det förutsätter att personen vilselett dig att överlämna hunden till henne, för att hon sen med avsikt om detta skulle sälja den (9 kap. 1§ brottsbalken). Det är dock lite svårare att bedöma utifrån dessa omständigheter. Du behöver dessutom veta vilket brott som föreligger för att kunna anmäla till polisen, utan det är polisen jobb att utreda det. Ett sista alternativ till brottslig grund skulle vara egenmäktigt förfarande, om någon utan tillgrepp olovligen rubbar någon annans besittning och detta medfört en svårighet för ägaren att disponera över egendomen (8 kap. 8§ brottsbalken). Detta är dock lite osäkert, då det som utgångspunkt också innefattar ett olovlig tagande, men det behöver inte vara så.Relationen till köparen av hundenDet är en svår situation när någon har köpt något som man tror säljaren har varit behörig att sälja. Då ska man avgöra vem som har bättre rätt till egendomen. Om du skulle hitta vem som har köpt hunden, eller redan vet, så kan det vara svårt att få tillbaka hunden. Utgångspunkten är att köparen av hunden får behålla hunden, om denne var i god tro om att säljaren fått sälja hunden (2§ godtrosförvärvslagen). Om köparen har god grund för att det är sannolikt att säljaren har fått sälja hunden, utifrån omständigheterna kring köpet och liknande, och denne inte borde misstänkt att säljaren inte fått sälja hunden, så föreligger god tro för köparen. Om du dock har registrerat hunden i Jordbruksverkets hundregister där du står som ägare, kan man argumentera för att köparen borde undersökt detta vid köpet och då insett att säljaren inte var den rättmätiga ägaren. Den rättmätiga ägaren har dock ett litet utrymme att få tillbaka egendomen även om köparen är i god tro, om den fråntagits ägaren olovligen och om ägaren kräver tillbaka den inom sex månader från det att man fått kännedom om var hunden finns (3§ godtrosförvärvslagen). Här är dock det problematiska att hunden inte tagits ifrån dig olovligen, utan du lämnat över hunden frivilligt, även om det inte var för syftet att personen skulle sälja den. Vid olovligt förfogande är det alltså svårt att få rättslig rätt att kräva tillbaka av hunden tyvärr… Kan man dock konstatera att brottet egenmäktigt förfarande skett, skulle det kunna gå att kräva tillbaka hunden. Vad kan du göra nu?Det låter underligt att polisen har lagt ned ärendet, och jag kan inte riktigt säga varför. Det du kan göra är att begära överprövning av polisens beslut att lägga ner förundersökningen. Denna begäran ska du skicka till den lokala polismyndigheten som fattade beslutet. Det är bra om du har något som kan styrka gärningen, exempelvis sms-konversationer mellan dig och den andra personen, få henne att erkänna i sms att hon såld hunden mot din vilja eller liknande, som kan utgöra en bättre grund för polisen att utgå ifrån. Det är dock tråkigt om du ska behöva göra detta arbete, då polisen borde utreda händelsen i första hand. Generellt så är skyddet vid frivillig överlåtelse sämre än för olovligt tagande när det gäller köparens goda tro och rätt att behålla egendomen. Det föreligger också en civilrättslig tvist i grunden för detta, alltså att din kompis har begått ett typ av avtalsbrott er emellan genom att bryta mot vad ni avtalat om. Detta kan utgöra grund för en civilrättslig tvist i tingsrätten, men jag skulle säga att det inte riktigt löser dina problem med att få tillbaka hunden, utan om du skulle vinna tvisten skulle du kunna få skadestånd. Jag önskar verkligen att jag kunde hjälpt dig mer i denna situation. Du kan alltid försöka vända dig till olika Facebook grupper och liknande nätverk för att försöka lokalisera den som köpt hunden. Har du tur så vill den självmant lämna tillbaka hunden. Tänk dock på att inte "hänga ut" någon i onödan i inlägget, utan var saklig, då det kan vara brottsligt att göra detta. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor och att det verkligen löser sig för dig!Vänligen,

Vilket brott om någon överför pengar från företaget till sig själv?

2020-10-31 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hello, I just was made aware that my ex business partner transfered around 33.000 kr from our business account to his personal account. I approached him and demanded the explanation as well as the all the bills he claimed he paid. We never had any problems paying bills from a company account before. Never received any documents. What are my options? Are there any legal actions I can/should be taken? How could this matter be classified (stealing, fraud, embezzlement, unauthorized transfer)?Thank you. You can answer in Swedish.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På ditt medgivande svarar jag på svenska, du får återkomma om du önskar svar på engelska istället! Jag tolkar det som att din före detta kollega har överfört pengar från ert företag till sitt privata konto, och att du nu undrar om detta kan utgöra något brott. Stöld (theft)Den som olovligen tar något som tillhör annan (företaget) i syfte att tillägna sig det, kan dömas för stöld om tagandet innebär skada för den andra. Straffet är fängelse högst två år (8 kap. 1§ brottsbalken). Att en arbetstagare eller anställd stjäl pengar från ett företag kan utgöra stöld, och utifrån summan utgör det inte ett grovt brott. Bedrägeri (fraud)Brottet bedrägeri förutsätter att man på något sätt lurar någon annat att företa en handling som är till vinning för en själv och till skada för den andra (9 kap. 1§ brottsbalken). I detta fall skulle jag inte tro att så är fallet då din kollega har överfört pengarna själv, såvida personen inte lurat klienter eller kunder att överföra pengar för något de inte fått. Förskingring eller trolöshet mot huvudman (embezzlement)Det är mer troligt att gärningen utgöra brottet förskingring, om man på grund av exempelvis anställningsförhållande har ställning i företag som gör att man får egendom i sin besittning men är skyldig att redovisa för den till sitt företag, men istället tillägnar sig egendomen själv. Straffet är fängelse högst två år (10 kap. 1§ brottsbalken). Det största skillnaden mellan stöld och förskingring är främst att förskingring innefattar att man fått något i sin besittning genom sin arbetsställning, och stöld innebär att man tar något till sin besittning. Om han innehaft någon typ av förtroendeställning på företaget gentemot klienter eller liknande, exempelvis fått i uppgift att sköta ekonomiska angelägenheter för någon annan, men missbrukat denna uppgift genom att skada denne, kan han dömas för trolöshet mot huvudman till böter eller fängelse högst två år (10 kap. 5§ brottsbalken). Detta gäller dock inte om förskingring föreligger och blir främst gällande om ert företag hanterar medel från andra personer, ex. om ni bedrivit en advokatfirma eller liknande. På din beskrivning skulle jag säga att det inte rör sig om detta brott.Beroende på vilken ställning din kollega haft på ert företag, kan han alltså gjort sig skyldig till olika typer av brott. Mest sannolikt utifrån din beskrivning, kan han gjort sig skyldig till brottet förskingring. Kan du vidta åtgärder?Det finns goda grunder för dig att misstänka att din kollega har begått ett brott. Du kan då anmäla det till polisen och uppge vad som har hänt, ge in underlag för transaktionen och liknande som kan styrka brottet. Du behöver inte själv veta vilket brott som har begåtts, utan det är polisen som ska utreda detta. Via en eventuell brottmålsprocess kan du då begära att få tillbaka dina pengar genom skadeståndsanspråk mot gärningspersonen. Du kan läsa mer om hur man anmäler brott på polisens hemsida (du kan välja ett annat språk på deras hemsida).Jag beklagar att det tagit tid innan du fått svar på dina frågor. Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till någon hjälp för dig! Har du fler frågor är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,