Vad göra när dottern olovligen tagit kylskåp från bostad?

2021-06-25 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej Jag har fått min mors landställe. Innan jag blev ägare har min dotter lånat stugan. Nu tycker min dotter jag jag ställer höga krav på vad sim krävs för att få låna husetoch har lämnat stället. Jag bytte lås och krävde övriga nycklar tillbaka Hon har brutit sig in för att hämta sina saker. Nu flera veckor senare har hon på något sätt tagit sig in igen och hämtat ett stort kylskåp .Det går ej att prata med henne hon trycker bort mina samtal Vad kan jag göra? Anmälan polis eller egenmäktigt förfarande?Tack på förhand
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Det som din dotter enligt din beskrivning gjort sig skyldig till är stöld och hemfridsbrott. Vad som är stöld stadgas i 8 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Vad som är hemfridsbrott stadgas i 4 kap. 6 BrB. Skulle hon ha skadat huset på något vis och du kan bevisa att det är hon som gjort detta kan hon även bli skadeståndsskyldig. StöldFör att något ska anses vara stöld krävs att tre rekvisit är uppfyllda -Olovligt tagande (någon tar något som den ej har tillåtelse att ta) -Tillägnelseuppsåt (personen avser behålla det som tagits) -Skada (att den som stulits från har gjort en ekonomisk skada) Straffet för stöld är fängelse i högst två år.HemfridsbrottFör att något ska bedömas som hemfridsbrott krävs att någon utan tillåtelse tar sig in i en bostad. Straffet för hemfridsbrott är böter. Applicering i ditt fallDå din dotter olovligen tagit sig in i din stuga och tagit ett kylskåp från dig rör det sig om stöld, såvida din dotter avsett behålla kylskåpet. Observera här att det krävs att din dotter förstått att du ägt kylskåpet. Skulle hon ha fog för uppfattningen att det är hon som äger kylskåpet skulle det i så fall röra sig om brottet egenmäktigt förfarande. När det rör familjerelationer förstår jag om det inte alltid är fördelaktigt att dra in polisen, utan att försöka lösa det på annat vis. Jag vet inte hur relationen ser ut med din dotter, du skriver att du försökt att få tag på henne, vilket får mig att dra slutsatsen att hon inte är särskilt intresserad av att prata. Innan du gör en anmälan till polisen kan du försöka skicka SMS eller brev där du säger att du vill att ni pratar om det hela och ser till att det dottern tagit kommer till rätta. Det är inte på något vis olagligt att "hota" med polisanmälan såvida du inte pressar henne på mer än hon tagit. Det krävs för alla brott att det kan bevisas att din dotter utfört dessa. Det är också viktigt att ha i åtanke.För att göra en polisanmälan kan du ringa 114 14 eller ta dig till närmsta polisstation.Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Inte inställa sig vid kallelse - värnplikt

2021-06-24 i Övriga brott
FRÅGA |Om men har blivit inkallad till att göra lumpen. Vad blir det för följd av att inte inställa sig till värnplikten.
Anneli Alchahin |Hej, tack för din fråga!Som svensk medborgare är du försvarsplikt från att du fyllt 16 till det år du fyllt 70, 1 kap 2 § lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt (samt 2-3a §§). Du skyldig enligt lag att inställa dig vid kallelse. Om du inte inställer dig, kan du dömas till böter eller fängelse högst 1 år. 10 kap 1-2 §§. Det kan även bli aktuellt med hämtning enligt 10 kap 6 §. Om du blivit kallad, men uteblir utan giltigt skäl, får Totalförsvarets plikt- och prövningsverk eller den myndighet som Totalförsvarets plikt- och prövningsverk bestämmer besluta att han eller hon på egen bekostnad ska hämtas genom Polismyndighetens försorg. Dock föreskrivs det i 10 kap. 6 § 2 st. vad som anses vara giltiga skäl. Det kan exempelvis vara sjukdom eller annan omständighet som du inte kunnat räkna med eller annan omständighet som beslutande myndighet finner som giltig ursäkt.Detta nämns även i 2 kap 5 § att om du är förhindrad att inställa dig enligt kallelsen, skall du snarast anmäla det till den myndighet som har utfärdat kallelsen. Detta är exempelvis intyg om skada eller annat som förhindrar dig från att delta.Sammantaget, riskerar man att straffas med böter (eller fängelse) om man inte inställer sig utan giltigt skäl. Hoppas detta besvarar din fråga, annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

När får polisen kräva ett urinprov?

2021-06-24 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej. Jag tappade min plånbok för ca 2 månader sedan. Nu idag, kom ett brev "kallelse till misstankeförhör gällande ringa narkotikabrott, innehav" Då jag misstänkte att det kunde finnas narkotika i den. Så har jag inte hämtat ut den på polisstationen. Men till min fråga. Får polisen kräva ett urinprov vid detta "misstankesförhör"?
Amanda Sivander |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen är behörig att kräva ett urinprov, något som omfattas av begreppet kroppsbesiktning.För att polisen ska kunna kräva ett urinprov så krävs det att en skälig misstanke finns och att det misstänkta brottet kan leda till fängelse (28 kap 12 § RB). För att en skälig misstanke ska finnas så krävs det att polisen har observerat något konkret som de anser misstänksamt. Kravet att någon ska vara skäligen misstänkt för ett brott är en ganska låg ställd misstankegrad, och innebär att det med viss styrka ska tala för att personen begått den gärning personen är misstänkt för. Polisen kan alltså begära ett urinprov om någon är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, som brottet ringa narkotikabrott (2 § Narkotikastrafflag). Polisens ingripande ska dock ske i proportion till misstanken och de ska därmed inte ingripa mer än vad som är nödvändigt. För att sammanfatta, polisen kan begära ett urinprov av dig om du är skäligen misstänkt för ett brott, som till exempel ringa narkotikabrott. Det måste dock som sagt finnas en skälig misstanke om brott, detta krav är dock lågt ställt men det viktiga är att ingripandet är motiverat och inte sker godtyckligt eftersom det kan uppfattas som mycket integritetskränkande om en kroppsbesiktning sker utan lagstöd. Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Rycka i dörr och brevinkast, brottsligt?

2021-06-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej fråga! något brott? någon försökte bryta sig in i min lägenhet, genom att öppna brevlådan och rycka i dörren lördag kl 3.00 ? kanske var reklam kille ja kolla kikhålet han hål min brevlåda o ryckte dörren sprang direkt. han blev rädd sprang . jag kan inte bevisa vem det är . svårt att polisanmäla om ja inte har bevis. något brott?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att rycka i dörrenAtt rycka i dörren utgör inget fullbordat brott, förutsatt att inget gick sönder. Om personen hade tagit sig in i din bostad, olovligen, hade personen kunnat göra sig skyldig till hemfridsbrott, 4 kap. 6 § brottsbalken. Försök till hemfridsbrott är dock inte straffbart.Öppna brevinkastetJag tolkar din fråga som att det rör sig om ett brevinkast i dörren och inte en brevlåda fristående från dörren.Om någon tittat ner i ditt brevinkast kan personen gjort sig skyldig till ofredande. Brottet ofredande innebär bl.a. att man utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, 4 kap. 7 § brottsbalken. Men för att dömas för ofredande krävs att gärningen kränker din frid på ett kännbart sätt. Då kränkningen ska vara kännbar innebär det att endast mer allvarliga händelser anses vara brottsliga. Att gärningen är otrevlig eller obehaglig innebär således inte per automatik att det ses som ett ofredande. Men eftersom du inte uppmärksammat om personen tittat ner i brevinkastet är det osannolikt att brottet ofredande skulle ha begåtts.Om personen däremot hade brutit en försegling till ett brev som är adresserat till dig har personen gjort sig skyldig till intrång i förvar, 4 kap. 9 § brottsbalken.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur länge står man med i belastningsregistret, om man döms till fängelsestraff?

2021-06-24 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag dömd till 3 månader till fängelse .Jag undrar hur länge gäller min polis blästringen kvar i systemet att söka jobb.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur länge du finns kvar i belastningsregistret, i och med att du har blivit dömd till ett fängelsestraff på 3 månader.Hur länge står man med i belastningsregistret?Regler om detta finns i lag om belastningsregister. I belastningsregistret finns information om den person som begått ett brott och vilket straff, även kallat påföljd, som personen tilldelats genom beslut, dom eller strafföreläggande (3 § 1 punkten lag om belastningsregister). Hur lång tid som man finns med i belastningsregistret är beroende på vilken påföljd som personen dömts till.En person som blir dömd med påföljden fängelsestraff kommer finnas med i belastningsregistret i10 år efter att straffet avtjänats (17 § 1 punkten lag om belastningsregister). I ditt fall, så har du blivit dömd till 3 månaders fängelse. Det betyder att du först kommer avtjäna detta straff i 3 månader, och när du gjort detta och du blir frisläppt, kommer det ta 10 år innan du tas bort ur belastningsregistret.Svaret på din fråga är därmed att du kommer finnas kvar i belastningsregistret i 10 år efter det att du avtjänat ditt fängelsestraff på 3 månader.Jag hoppas att jag tolkat din fråga rätt, och att jag kunnat besvara denna. Om jag tolkat din fråga felaktigt, eller om du har fler frågor, är du alltid välkommen att ställa dessa till oss här, på Lawline!Vänligen,

Vad gäller vid hastighetsöverträdelse under prövotiden?

2021-06-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej dottern blev stoppad för fortkörning idag med laser och hon fick körkortet i början på mars så alltså prövotid kvar. Hon körde 131km/h på 110 väg. Fick 3600 i böter och polisen sa hon kommer få körkortet indraget. Innebär det att det är helt hundra att hon måste få göra om alla prov eller kan det bli att hon får behålla det och enbart få böterna? Hon har precis fått jobb i sommar som innebär att hon måste ha körkortet för att kunna ta sig dit, är det skäl nog till överklagan isf?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet?Utifrån din fråga uppfattar jag det som att din dotter har åkt fast för fortkörning och fått böter under sin prövotid varpå polisen uppgett att hon kommer att få sitt körkort indraget. Frågan blir då om hon måste göra om alla prov igen om hennes körkort blir indraget eller om hon endast behöver betala böter utan att hennes körkort blir indraget. Sedan kommer jag att redogöra för vad som gäller vid överklagande av indraget körkort. Vad innebär prövotid på körkort?Prövotiden på körkort gäller i två år från det tillfället man tog körkortet (3 kap. 18 § körkortslagen). Det här innebär att man måste göra om både teori- och förarprov om ens körkort blir indraget under dessa två år för att återfå sitt körkort. Om man får körkortet indraget under prövotiden men vägrar att genomföra dessa prov på nytt kommer körkortet att förbli indraget. Alltså betyder detta att man får samma straff som en person med körkort utan prövotid. En person med prövotid måste göra om proven för att återfå sitt körkort medan de förare med körkort utan prövotid återfår sitt körkort efter påföljden och behöver inte göra om proven. Vad gäller vid fortkörning under prövotiden? Möjligheten till körkortsingripande regleras i körkortslagen. Förutsättningarna för att en person ska få sitt körkort indraget är samma för alla då alla ska följa de gällande trafikreglerna. Om körkortshavaren överskridit högst tillåtna hastighet och överträdelsen inte kan anses som ringa kan körkortet återkallas (5 kap. 3 § 4 punkten körkortslagen). Generellt kan sägas att en enstaka hastighetsöverträdelse som huvudregel inte medför en återkallelse av körkortet om man har kört mindre än 30 km/h över hastighetsgränsen när det gäller en väg med hastighetsbegränsningen 40 km/h eller mer (prop. 1992/93:189). Istället för att körkortet återkallas kan en varning utfärdas om det av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd (5 kap. 9 § körkortslagen). Föraren döms utöver återkallelse eller varning till penningböter om denne kör över hastighetsbegränsningen. Vad gäller vid indragning av körkort?Om man gör sig skyldig till en hastighetsöverträdelse som inte är ringa återkallas transportstyrelsen körkortet. När är körkort återkallas bestäms en så kallad spärrtid vilket innebär en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (5 kap. 6 § 1 stycket körkortslagen). Denna spärrtid bestäms till lägst 1 år och högst 3 år, här tas hänsyn till bland annat behovet av körkortet och tidigare trafikförseelser (5 kap. 6 § körkortslagen). Hur överklagar jag beslut om indraget körkort?Transportstyrelsens beslut om körkortsåterkallelse går att överklaga till förvaltningsrätten (8 kap. 1 § körkortslagen). Överklagan ska skickas till Transportstyrelsen som i sin tur skickar den vidare till förvaltningsrätten. Hur du går tillväga vid överklagan, vilka skäl som överklagade grundar sig på och vilka handlingar som ska bifogas framgår av Transportstyrelsens beslut. Överklagan ska normalt ha inkommit till myndigheten inom en viss tid vilket även det ska anges i beslutet. SlutsatsEftersom din dotter har kört 131 km/h på en 110 väg har hon kört 21 km/h för snabbt vilket vanligtvis är att anse som ringa fortkörning. Troligtvis kommer hon enbart att få böter förutsatt att hon tidigare inte blivit tagen för fortkörning eller fått en varning. Återkallelse av körkortet skulle kunna ske om hon inom prövotiden åkt fast för flera ringa fortkörningar. Om hon får sitt körkort indraget måste hon på grund av prövotiden göra om alla körkortsprov och kan inte enbart betala böter. Beslutet om indraget körkort kan överklagas men huruvida hennes sommarjobb är ett tillräckligt skäl i hennes enskilda fall med hänsyn till det begångna trafikbrottet är upp till förvaltningsrätten att bedöma. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

Kommunens beslutsunderlag - osant intygande?

2021-06-23 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hur gör man för att ställa en "Kommunstyrelse" till ansvar för ett beslut som tagits "på delegation" av kommunens tjänstemän där underlaget till beslutet innehåller felaktigheter, osanningar, efterkonstruktioner och där texten i själva beslutet bl.a. innehåller felaktiga hänvisningar till lagtexter. Förordningar och lagtexter har blandats ihop i en "salig röra". "Bedömning" har fyllts upp med allmän information o.s.v.Det mest graverande är att efter överklagande av beslutet till Länsstyrelsen så har "juristerna" (2 st) på Länsstyrelsen helt bortsett från så graverande fel som att all lagtext i dokumentet är försedd med Förordningsnummer och inte de aktuella lagparagrafer som texten är tagen från.Den/De som skrivit dokumentet är med andra ord "helt inkompetenta" men i kraft av "Kommunstyrelsen" kan dom ändå driva igenom beslut och därtill få stöd av Länsstyrelsens byråkrater.Om det inte är "Osant intygande" så undrar jag vad det då kan vara?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår att du är upprörd över att beslutet är svårt att förstå eller till och med inkorrekt. I mitt svar kommer jag att bemöta dina funderingar kring huruvida brottet osant intygande har begåtts. I övrigt kommer jag att presentera olika möjliga lösningar på hur du kan upphäva eller ändra kommunens beslut och rutiner. Det finns två olika sätt att överklaga kommunala beslut, nämligen genom överklagan av förvaltningsbesvär och laglighetsprövning. Vissa typer av beslut som tas av kommunen regleras av särskild lagstiftning. Det kan då finnas särskilda bestämmelser om vem som får överklaga och till vem överklagan ställs. Då det inte framgår av din fråga redogör jag för vad som i allmänhet gäller vid överklagan av kommunens beslut. Osant intygande?Osant intygande är ett brott enligt brottsbalken (15 kap. 11 § BrB). För att osant intygande ska anses ha begåtts förutsätts 1.Att handlingen är en sk. urkund 2.Att personen uppsåtligen anger osann uppgift om antingen: a)Vem han och hon är b)om annat än egna angelägenheter, eller c)för skens skull upprättar en urkund rörande rättshandling 3.Att angivelsen av osanna uppgifter utgör fara i bevishänseende Först måste alltså utredas huruvida beslutsunderlaget anses vara en urkund, vilket är lättare sagt än gjort. Urkund är en handling av orginalkaraktär utställd av en identifierbar person eller grupp som förmedlar information och tjänar som bevismedel (14 kap. 1 § BrB). Exempel på handlingar som vanligen anses utgöra urkunder är tjänstgöringsintyg, körkort, läkarintyg, kontrakt och testamenten. Beslutsunderlag kan se väldigt olika ut varför jag inte kan uttala mig särskilt om det underlag du beskriver. Enligt min bedömning av beslutsunderlag i allmänhet torde det vara svårt att motivera att sådant underlag är av orginalkaraktär. Om vi jämför med exempelvis ett läkarintyg eller körkort så spelar det roll huruvida du innehar originalet eller kopian. Gällande en utredning som ska ligga till grund till beslut spelar det ingen roll huruvida du har de ursprungliga handlingarna eller kopior av dessa, det är därför svårt att hävda att handlingarna är av orginalkaraktär. Enligt min bedömning är inte beslutsunderlaget ett bevismedel i den bemärkelse som åsyftas i brottsbalken. Jämför exempelvis ett testamente som bevisar att någon har rätt att ärva. Ett beslutsunderlag ger endast information om vilket beslut som är rimligt att ta. Däremot kan exempelvis ett besiktningsprotokoll som ingår i ett beslutsunderlag utgöra urkund. Med den information som framgår kan det enligt min uppfattning bli svårt att hävda att beslutsunderlaget är en urkund, varför brottet osant intygande inte kan aktualiseras. Mer information hade behövt för att kunna göra en utredning om huruvida det är fråga om en annan brottslig gärning. Överklaga Även om kommunens agerande inte utgör brott kan deras beslut ändras om det bygger på felaktiga grunder, är olämpligt eller strider mot lag. Jag vill återigen konstatera att jag inte vet vilket slags beslut det är fråga om eller vem som har överklagat beslutet. I följande kommer jag därför att redogöra generellt för överklaganden. Om jag förstår dig rätt har kommunens beslut redan överklagats till länsstyrelsen. Kommuners beslut kan överklagas antingen som sk. förvaltningsbesvär eller genom laglighetsprövning. Då du anger att länsstyrelsen har hanterat överklagan antar jag att det överklagats genom s.k. förvaltningsbesvärFörvaltningsbesvär kan initieras av den som ett beslut av kommunen angår. Vanligen rör det sig om den person som beslutet direkt berör. I vissa specialregler så som plan – och bygglagen kan även en större krets personer ha rätt att överklaga. Överinstansen som i det fall du beskriver är Länsstyrelsen, gör då en prövning om huruvida beslutet är lagligt och lämpligt. Länsstyrelsen kan då antingen upphäva, ändra eller låta beslutet stå kvar. Även Länsstyrelsens beslut om att inte upphäva kommunens beslut kan överklagas. Till vilken instans som länsstyrelsens beslut ska överklagas kan jag inte uttala mig om eftersom jag saknar vetskap om vad beslutet rör. I regel rör det sig om förvaltningsdomstolen men även mark – och miljödomstolen kan vara överinstans för vissa beslut tagna av länsstyrelsen. Oftast är tidsfristen för överklagan tre veckor från det att beslutet togs. Det är därför mycket viktigt att du överklagar i tid om du kan och vill göra det. Sammanfattningsvis tror jag att det kan bli svårt att hävda att beslutsunderlaget utgör en urkund. Åtagandet som gjorts av kommunen kan därför svårligen anses utgöra osant intygande. Däremot finns möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut om att inte ändra eller upphäva kommunens beslut. Jag förstår att många frågetecken kvarstår, så även för mig. Därför är det utmärkt att du även har bokat uppföljande telefonrådgivning. Jag kommer inom kort höra av mig via mail med förslag på tid. Till dess kan du nå mig på my.ohman@lawline.se . Hälsningar,

Människorov när busschaufför vägrar släppa ut passagerare?

2021-06-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om jag gått på en buss där bak och inte har en giltig biljett och vid nästa busshållplats vill gå av men föraren vägrar öppna dörrarna förens jag köpt en biljett, om han nu skulle vägrat släppa av mig och kört vidare, är det inte människorov? Mvh
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om människorovBestämmelsen om människorov återfinns i 4 kap. 1 § brottsbalken. För att en person ska kunna hållas ansvarig för brottet krävs att han eller hon dels har bemäktigat eller spärrat in en annan person och dels haft uppsåt till att skada denna person till liv och hälsa eller att tvinga honom eller henne till en tjänst eller att utöva utpressning.Tillämpning av människorovs-bestämmelsen i ditt fallI ditt fall har busschauffören vägrat att öppna bussdörrarna och att släppa av dig. Han kan därmed sägas ha spärrat in dig. Hans avsikt med beteenden har som du beskriver det varit att tvinga dig till att köpa en biljett eftersom du gått på bussen utan att betala. Hans uppsåt har alltså varit att tvinga dig till en tjänst. Rekvisiten för människorov är med andra ord uppfyllda och det skulle, precis som du själv resonerat kring, vara möjligt att hålla busschauffören ansvarig för detta brott. Ett kort svar på din fråga är alltså - ja, att hålla inne en person i en buss tills han eller hon köpt en biljett utgör människorov.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,