Hur länge är man i belastningsregistret och har arbetsgivare rätt till utdrag?

2020-11-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej En kille på 17 år blev dömd för grov stöld och straffet blev ungdomsvård. Hur länge finns detta kvar i belastningsregistret? Domen kom då han var 17 år. Är detta något arbetsgivare får ut då de begär utdrag ur belastningsregistret ?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumFrågor om belastningsregister regleras i lag (1998:620) om belastningsregister.Hur länge är uppgifter kvar i belastningsregistret? För att hamna i belastningsregistret måste man ålagts en påföljd för brott genom antingen dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § Lag om Belastningsregister). Du skriver att killen har blivit dömd och fått ett straff i form av ungdomsvård, han kommer därför att finnas i belastningsregistret.Hur länge man finns i belastningsregistret beror bland annat på vilken påföljd man blivit ålagd samt hur gammal man var vid brottet. Du skriver att killen var 17 år gammal och fick ungdomsvård, det betyder att han kommer att vara kvar i belastningsregistret i 5 år (17 § 6 p. b) Lag om belastningsregister). ArbetsgivareVad en arbetsgivare ser av belastningsregistret beror på vilket yrkesområde som denne tillhör. Men de kommer åtminstone att kunna se att killen är med i belastningsregistret om de ser ett utdrag. Du kan läsa på polisens hemsida (Belastningsregister: Information till arbetssökande) om vilka arbetsgivare som har rätt att kräva ett utdrag. Det finns ingen lag som hindrar arbetsgivare att begära utdrag från belastningsregistret, men du måste inte visa de arbetsgivare som inte är med på polisens lista utdraget om du inte vill - dock riskerar du då att inte få tjänsten. Slutligen säger polisens hemsida att du endast skall visa upp ett utdrag om du blivit erbjuden jobbet eller uppdraget, samt att man aldrig skall skicka med det i sin jobbansökan. Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Min 14-åriga dotter har blivit polisanmäld – vad händer nu?

2020-11-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Min dotter som är 14 år är polisanmäld för stold. En anmälan till socialen har gjorts. Vad händer nu?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag utgår från att du är vårdnadshavare till din dotter. I mitt svar kommer jag att hänvisa till brottsbalken (BrB), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) och socialtjänstlagen (SoL).Din dotter kan inte bli dömd för brott i domstolDin dotter är inte straffmyndig eftersom hon inte har fyllt 15 år än. Det innebär att hon inte kan bli dömd för brottet i domstol (1 kap. 6 § BrB). Istället har socialtjänsten ansvar för att besluta om eventuella vård- och stödinsatser för henne.Polisen kan inleda en brottsutredningDet är möjligt att polisen inte gör någonting till följd av polisanmälan, utan direkt lämnar ärendet åt socialtjänsten som utreder det vidare. Polisen kan dock komma att inleda en brottsutredning om socialtjänsten begär det eller om det anses finnas andra skäl till att göra det (31 § andra och tredje stycket LUL). Utredningen omfattas i så fall av speciella regler eftersom din dotter är yngre än 15 år. Syftet med utredningen är framförallt att ge socialtjänsten ett underlag för att besluta vilka insatser som de tycker att din dotter behöver. Som vårdnadshavare ska du få veta om polisen inleder en sådan utredning (33 § första stycket LUL). Polisen får lov att förhöra din dotter innan de eventuellt inleder en brottsutredning, men en representant för socialtjänsten ska som utgångspunkt sitta med under förhören (34 § andra och tredje stycket LUL). Du ska också bli kallad till förhören eftersom du är vårdnadshavare (33 § andra stycket LUL).Polisens brottsutredning kan inte leda till någon rättegång, men i vissa fall mynnar den ut i en bevistalan som hålls i domstol (38 § LUL). Vid en bevistalan bedömer domstolen endast om barnet i fråga har gjort sig skyldigt till brott eller inte. Det är inte troligt att det kommer att hållas någon bevistalan i din dotters fall, eftersom det bara brukar användas när det rör sig om riktigt allvarliga brott.Socialtjänsten beslutar om insatserNär all utredning är klar är det socialtjänsten som bestämmer vilka insatser som de tycker att din dotter behöver.Till exempel kan de föreslå att din dotter ska ha en kontaktperson. Kontaktpersonen är en särskilt utvald vuxen person som ska kunna ge henne stöd och vägledning (3 kap. 6 b § första stycket SoL). SammanfattningPolisen kommer eventuellt att inleda en brottsutredning till följd av polisanmälan mot din dotter, vilket du i så fall ska få information om. Utredningen kommer inte att leda till någon rättegång, eftersom din dotter inte är straffmyndig. Oberoende av om polisen gör någon brottsutredning kommer socialtjänsten att ha ansvar för att hantera ärendet. I slutändan är det socialtjänsten som beslutar vilka eventuella vård- och stödinsatser som de bedömer att din dotter behöver. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan en preskriberad dom påverka mina antagningsmöjligheter till GMU?

2020-11-23 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag blev för tio år sedan dömd till dagsböter efter att ha åkt dit på ett ringa narkotikasmugglingsbrott.Domen är så pass gammal nu att den är preskriberad. Jag vill eventuellt söka GMU och undrar om antagningsmyndiheten kan se domen fastän den är preskriberad?Tack!Mvh
Alice Nordlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att hänvisa till lag om belastningsregister.Vilka uppgifter kollar Försvarsmakten upp vid en antagning till GMU?När du söker militär grundutbildning (GMU) hos Försvarsmakten gör de alltid en registerkontroll. Registerkontrollen innebär att en kontroll sker mot polisens belastningsregister, misstankeregister samt i säkerhetspolisens register. Finns det uppgifter om den sökande i dessa register får man som regel avslag på sin ansökan. Kommer en preskriberad dom påverka dina antagningsmöjligheter?När du begått ett brott samt dömts för brottet registreras det i belastningsregistret (3 § 1 p. lag om belastningsregister). Belastningsregistret är samma sak som brottsregister. Hur länge ett brott står kvar i registret beror på om du dömts till fängelse eller böter. När en person dömts till fängelse finns brottet kvar i belastningsregistret i 10 år efter frigivning från fängelset (17 § 1 p. lag om belastningsregister). När en person dömts till böter finns brottet kvar i belastningsregistret i 5 år efter domslutet (17 § 9 p. lag om belastningsregister).Efter att den nämnda tiden gått ut, gallras domen från belastningsregistret. Det innebär att domen inte syns i belastningsregistret längre.SlutsatsEftersom du begått ett brott och dömts till dagsböter, försvann brottet ut belastningsregistret 5 år efter att du dömdes för brottet. Eftersom det var 10 år sedan du blev dömd så syns inte brottet i belastningsregistret längre. Eftersom brottet inte längre finns i belastningsregistret kommer antagningsmyndigheten inte att se brottet. Det innebär att brottet inte påverkar dina antagningsmöjligheter till GMU.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ser domstolen på fängelsestraff? Vad kommer hända med mina barn om jag hamnar i fängelse?

2020-11-22 i Påföljder
FRÅGA |Jag har blivit åtalad för falsk tillvitelse och riskerar fängelse, jag mår väldigt dåligt över detta då jag har två barn som är 3 år och den andra är 20 månader som jag är ensamstående till, jag är ostraffad sen innan och har jobb. Egen bostad. Hur brukar tingsrätten titta på detta? Asså jag gör vad som helst för att inte hamna i fängelse för vad kommer då hända med mina barn?.. Mvh en orolig mamma
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag beklaga din situation, jag förstår att det kan kännas jobbigt och jag hoppas att mitt svar kan hjälpa något.För att besvara din fråga kommer jag använda mig av brottsbalken (förkortas BrB). Inledningsvis vill jag säga att jag inte kan ge dig ett konkret svar på om hur ditt eventuella straff kommer se ut – det är nämligen helt domstolens sak att avgöra. Det jag dock kan göra är att redogöra generellt för läget och via det förhoppningsvis ge dig ökad förståelse för din situation.Vid brottet falsk tillvitelse riskerar man precis som du säger fängelse. Det fängelsestraff som kan komma på fråga är fängelse lägst fjorton dagar upp till två år, alternativt böter eller fängelse upp till sex månader om brottet är att anse som ringa (15 kap. 7 § BrB).Presumtion mot fängelseI Sverige dock en presumtion för fängelsestraff. Denna presumtion innebär att vi i Sverige helst döma till annat före fängelse för att på så sätt undvika fängelsestraff förutom där det verkligen behövs. Det ses dessutom ofta som olämpligt att döma fängelse som påföljd om det finns andra alternativ istället (30 kap. 4 § BrB).Om det i ditt fall, då under förutsättning att du överhuvudtaget döms, inte anses nödvändigt med fängelse kan du istället dömas till villkorlig dom eller skyddstillsyn. För att dömas till fängelse kan i regel sägas att det ska finnas starka skäl för just fängelse.Villkorlig dom kan dömas ut om brottet kräver strängare straff än böter, vilket är fallet för dig förutsatt att det inte rör sig om ringa brott. En villkorlig dom ses som en mildare påföljd än fängelse (27 kap. 1 § BrB). Ibland kan villkorlig dom även dömas ut om det saknas särskild anledning att tro att du kommer göra dig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § BrB). Här beaktas t.ex. att man lever ett ordnat liv med jobb och bostad, vilket du verkar göra. Därutöver beaktas hur man mår efter gärningen, ångrar man sig är det ett tecken på att risken för fortsatt brottslighet är låg.En villkorlig dom kan förenas med t.ex. böter eller samhällstjänst. Här gäller också en prövotid på två år (27 kap. 2 § och 3 § BrB). Missköts den villkorliga domen kan det leda till t.ex. en varning, ändring av ett eventuellt skadestånd eller fängelse (27 kap. 6 § BrB).Skyddstillsyn kan istället dömas ut om man tror det kan hjälpa med att bidra till att du avstår från att begå nya brott i framtiden (30 kap. 9 § BrB).Annan som drabbas oskäligt hårt av straffet ska också beaktas i domstolens bedömning. Här spelar det faktum att du har två barn roll och kan komma att påverka domstolens bedömning. Domstolen ska m.a.o. se till om det finns någon annan som kan drabbas oskäligt hårt av straffet. En ensamstående med minderåriga barn bör särskilt beaktas. Detta framgår inte av lag utan istället av ett prejudikat från HD (NJA 1991 s. 471).Vad som händer med dina barn om du hamnar i fängelseOm du skulle hamna i fängelse kommer de sociala myndigheterna att undersöka den bästa tänkbara placeringen för dina barn. De försöker i första hand att placera barnen hos någon närstående, t.ex. morförälder, syskon eller nära vän till dig.SammanfattningFör det aktuella brottet riskerar du fängelse. Däremot finns en presumtion mot fängelse i Sverige och enligt denna ska domstolen i första hand välja en annan påföljd än fängelse, endast där det inte är lämpligt med en annan påföljd bör fängelse väljas. Här kan det istället bli aktuellt med villkorlig dom eller skyddstillsyn. Faktorer domstolen tar hänsyn till i sin bedömning är t.ex. ett ordnat liv (jobb och bostad), risk för fortsatt brottslighet och barn. Hamnar du i fängelse kommer dina barn placeras av de sociala myndigheterna där det är mest lämpligt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att ofredande skall bli aktuellt?

2020-11-23 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Kan vad som helst utgöra brottet ofredande så länge det av mottagaren uppfattas som störande, och finns det något krav på att det måste ske regelbundet? Dvs. störande material skickas direkt efter varandra flera gånger i veckan, eller bara en till två gånger i månaden och då bara kanske.
Josefine Lovborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att din fråga gäller ofredande och vad som krävs för att ofredande skall bli aktuellt. Jag kommer för att besvara din fråga använda mig av brottsbalken.Vad innebär ofredande? I brottsbalken 4 kap 7§ står det att den som fysiskt antastar någon eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Fysiskt ofredandeDet första som kan bedömas som ofredande är fysiskt antastande. Under denna kategori räknas att knuffa eller hålla fast någon till en sådan nivå att det inte kan vara fråga om misshandel. Det krävs vidare att det fysiska antastande ska ha varit ägnat att innebära en kännbar fridskränkning. Störande kontakt eller hänsynslöst agerandeDet andra som kan bedömas som ofredande är störande kontakt eller ett hänsynslöst agerande. Gemensamt för båda fallen är att gärningen skall vara "ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt". För båda fallen krävs det uppsåt enligt brottsbalken 1kap 2§. Med uppsåt innebär det att man skall kunna påvisa att det skett med syfte att kränka någons frid.Sammanfattning Att en person skickar vid upprepade tillfällen störande material kan uppfattas vara störande kontakter för att kränka din frid på ett kännbart sätt. Därmed kan även agerandet i sig beaktas som ofredande. Brottet ofredande är brett och rymmer in många oönskade beteenden, det är därför svårt att sätta en tydlig gräns för när ofredande kan bli aktuellt och när det inte kan bli aktuellt. Är det något ytterligare du funderar på är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Hälsningar,

Kan stöld vid flera olika tidpunkter klassas som ett fall av stöld?

2020-11-23 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Min son har tyvärr anmälts för att vid sex tillfällen med ungefär en månads mellanrum stulit en flaska vodka till ett värde av 250 kr på Systembolaget. Han har vid varje tillfälle helt enkelt stoppat ner flaskan i sin väska och endast betalat för ett par flaskor öl när han passerat kassan. Det hela har filmats och man kan se att han stoppat ner flaskan i väskan innan han passerar kassaspärren.Jag har hört att utgångspunkten är att stöld som avser ett värde som understiger 1 250 kr anses som "ringa stöld". Men min son är misstänkt för att på sätt som nämnts begått en sådan handling vid sex tillfällen. Fråga: Innebär det förhållandet att han tagit en vara till ett värde av 250 kr vid flera tillfällen att gärningarna kan komma att rubriceras som stöld av normalgraden och inte endast ringa stöld?
Linus Långbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är brottsbalken (1962:700) (BrB) som reglerar frågor gällande stöld. Ringa stöld innebär precis som du konstaterat att värdet på stöldgodset ska understiga 1 250 kr. Jag tolkar din fråga som att din son har stulit en flaska vodka vid flera olika tillfällen. Huvudregeln är att om brotten har begåtts vid olika tidpunkter, så ska dessa anses vara separata brott. Detta innebär alltså att om en person tar flera saker på en gång så ska det anses vara ett fall av stöld och om det skett vid olika tidpunkter så är det flera fall av stöld. Det innebär alltså att eftersom din son har gjort sig skyldig till ringa stöld vid flera olika tidpunkter så ska dessa alltså betraktats som flera fall av ringa stöld. Sammanfattning: Huvudregeln i detta fall är att om brotten inte har skett vid samma tidpunkt så ska de gärningarna anses vara flera fall av ringa stöld och ska alltså inte betraktas som ett brott. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Måste jag ange vem som körde min bil vid en fortkörning?

2020-11-22 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej!Om man har fått hem ett brev från polisen där det står att man ska fylla i uppgifterna på den person som man tror har använt bilen vid en fortkörning, vad ska man göra? Om jag inte vill lämna ut uppgifterna, vad ska jag göra med brevet då? Och vad händer i så fall?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast bilens förare som kan straffas för en fortkörning. Om polisen inte på egen hand kan identifiera föraren skickar de en förfrågan till bilens ägare om vem som har kört fordonet. I Sverige finns det dock ingen angivelseplikt, det vill säga krav på att bilens ägare måste upplysa om vem det var som körde bilen vid fortkörningstillfället. Detta innebär att när polisen skickar ut ett brev med begäran om vem som framfört fordonet vid den aktuella tidpunkten, har du ingen skyldighet att uppge vem som framfört fordonet. Det är förhållandevis vanligt att folk vägrar att uppge förare eller att vederbörande "inte vet/minns". Huruvida det är moraliskt att göra så kan diskuteras men är upp till var och en. Om du vägrar att uppge vem som framfört fordonet blir det således svårt för polisen att utreda ärendet och lagföra föraren. Polisen har förvisso rätt att hålla förhör med den som kan antas lämna uppgifter som är till förmån för utredningen. I teorin skulle de därför kunna förhöra dig. Däremot finns det inte heller någon skyldighet för dig att uttala dig i ett sådant eventuellt förhör. Sammanfattningsvis har du ingen angivelseplikt, vilket innebär att det inte är brottsligt att vägra uppge vem som framfört fordonet. Du kan inte heller dömas i egenskap av ägare till bilen eftersom det enligt svensk rätt endast föreligger ett föraransvar.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Straff - när det ej föreligger uppsåt eller medvetenhet?

2020-11-22 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Kan någon dömas för brott som förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp, ofredande eller olaga hot om denna inte hade uppsåt till handlingarna, dvs. var helt omedveten om att sakerna var brottsliga, eller att det skulle såra/skada den drabbade psykiskt?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som huvudregel krävs alltid ett visst uppsåt för att någon ska kunna dömas till straffansvar för ett brott som återfinns i brottsbalken. I vissa fall räcker det dock med att gärningsmannen har agerat oaktsamt, alt. att personen ifråga har haft en s.k garantställning, dvs en skyldighet att agera/se till så att ingen skada uppkommer. Nedan kommer jag förklara dessa krav och vad dem innebär. UppsåtTermen innebär att det finns ett medvetande från gärningsmannen. Det finns tre olika former av uppsåt; Avsiktsuppsåt, Insiktsuppsåt och Likgiltighetsuppsåt. När jag talar om "effekt" nedan så avser det brottet som begås. Om en person har avsiktsuppsåt innebär detta att gärningsmannen vet att hans handlande orsakat en viss effekt. Syftet med handlandet är att orsaka effekten. Om en person har insiktsuppsåt vet gärningsmannen med säkerhet att hans handlande medför viss effekt. Gärningsmannen betraktar effekten som en säker följd av sin handling och därför kan man anta hans inställning till effekten. Om en person har likgiltighetsuppsåt inser gärningsmannen att effekten kan inträffa som ett resultat av gärningen men risken för att effekten ska inträffa utgör inte ett relevant skäl till att avstå från gärningen. OaktsamhetDet finns två olika typer av oaktsamhet. S.k medveten culpa och omedveten culpa. Oaktsamhet innebär att man gjort ett otillåtet risktagande. I det fall gärningsmannen inser risken av att effekten kan inträffa som ett resultat av hans gärning, men gärningsmannen tar risken ändå i förhoppning att effekten inte inträder har vi ett fall av medveten culpa. I det fall att gärningsmannen inte förstår att hans handlande har en viss effekt, men borde ha vetat om detta föreligger omedveten culpa. GarantställningDetta är den enda möjligheten som finns för att döma en person till straffansvar för att personen underlåtit att handla. I svensk straffrätt kan man annars ALDRIG döma någon för att dem t.ex inte stoppat ett mord som de bevittnar eller liknande. Denna möjlighet uppstår när en person genom lag, anställning eller avtal har en skyldighet att agera i vissa situationer. Garantställning uppstår också om man själv startat ett brottsligt handlande. I dessa fall kan underlåtenhet att göra något vara brottsligt. Ett exempel på garantställning kan exemplifieras med det nyligen uppmärksammade fallet där en pappa döms för vållande till annans död när hans 1-åriga son drunknar i en damm. Pappan ville inte att sonen skulle dö; han hade därmed inget uppsåt. Men enligt föräldrabalken har han en skyldighet att ta hand om sin son och hjälpa vid behov. Att pappan därför kollade på sin telefon och lämnade barnet oövervakat vid dammen innebär att han har underlåtit att förhindra detta tragiska dödsfall (vill du läsa mer om fallet kan du göra det → här ← ). Hur vet man om det krävs uppsåt eller om det räcker med oaktsamhet?Man kan alltid läsa i lagtexten till varje enskilt brott om uppsåt krävs eller om det räcker med oaktsamhet. Eftersom uppsåt är huvudregeln för straffansvar kommer lagtexten alltid säga när det räcker med oaktsamhet för att dömas för brottet; så om lagtexten inte säger att oaktsamhet är nog, kan du anta att brottet kräver uppsåtligt handlande. Exempel på brott som kräver oaktsamhet:"Den som av oaktsamhet orsakar någon annans död, döms för vållande till annans död" (3 kap. 7 § brottsbalken). Andra exempel på brott som endast kräver oaktsamhet är vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § brottsbalken), framkallande av fara för annan (3 kap. 9 § brottsbalken) och oaktsamt sexuell övergrepp (6 kap. 3 § brottsbalken). Hur ser det ut för brotten som du omnämnde?Genom att läsa lagtexten kan man se att ingen av paragraferna om förtal, förolämpning, ofredande eller olaga hot skriver att det räcker med oaktsamhet (5 kap. 1-3 § och 4 kap. 5 § och 7 § brottsbalken). Uppsåt krävs för att man ska dömas för dessa brott. Inte heller hets mot folkgrupp föreskriver att oaktsamhet räcker (16 kap. 8 § brottsbalken). Slutsaten blir helt enkelt att uppsåt krävs för att straffansvar ska kunna åläggas gärningsmannen. Om gärningsmannen var helt uppriktigt omedveten om att offret skulle lida av hans agerande innebär detta att kravet på uppsåt inte är uppfyllt och att personen inte kan dömas, eftersom gärningsmannen ifråga endast uppfyller kravet på omedveten culpa. Om gärningsmannen inte visste att hans handlande var brottsligt?Det kan verka som hårklyveri att skilja på uppsåt och på gärningsmannens okunskap om att hans handlande var olagligt, men i vissa fall kan det förekomma situationer då en person begår ett brott utan att veta att det han gjorde var brottsligt. Detta kallas för straffrättsvillfarelse och har inte att göra med uppsåt eller oaktsamhet, istället är det en s.k ansvarsfrihetsgrund (24 kap. 9 § brottsbalken). För att gärningsmannen ska kunna undkomma straffansvar krävs det att villfarelsen är uppenbart ursäktlig. Det finns 4 situationer som kan göra en villfarelse uppenbart ursäktlig: 1. Fel vid kungörandet (dvs publicering).2. Felaktigt besked från myndighet.3. När staffbestämmelsen är synnerligen otydlig. 4. När gärningsmannen i praktiken saknat möjlighet att få kännedom om innehållet i en straffbestämmelse. I de fall du beskriver skulle gärningsmannen alltså kunna ha uppsåt till att vara elak och förolämpa någon, men var helt omedveten om att detta är brottsligt och därför undslippa ansvar. Det bör nämnas att en domstol kommer undersöka gärningsmannens möjlighet till att lära sig om brottet. Det räcker alltså inte med att säga "jag har inte läst lagboken så jag visste inte att det jag gjorde var olagligt" och då komma undan pga. villfarelse. Sammanfattande svarInget av de brott som du uppräknade kan straffas om det inte föreligger uppsåt. Däremot finns det en möjlighet att undkomma straffansvar om det verkligen är så att gärningsmannen inte tror att det han gjort är brottsligt och inte heller haft möjlighet att undersöka att det är brottsligt. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,