Hur ser straffskalorna för våldtäkt ut?

2020-01-22 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag har en fråga hur svenska domstolar dömer kring våldtäkter, respektive grova våldtäkter. Hur ser straffskalan ut? Finns det konkreta kriterier som måste uppfyllas för att det ska rubriceras som grov våldtäkt?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För din fråga är brottsbalken (BrB) tillämplig lag. Hur ser straffskalorna för våldtäkt ut?Enligt nuvarande lagstiftning är straffskalan för våldtäkt fängelse i lägst två år och högst sex år. Om brottet med hänsyn till omständigheterna är att anse som mindre grovt är maxstraffet istället fyra år (6 kap. 1 § 1-2 st BrB). Vad gäller grov våldtäkt är straffskalan istället fängelse i lägst fem år och högst tio år. När man bedömer om brottet ska anses som grovt tar man särskild hänsyn till om gärningspersonen använt en allvarlig typ av våld eller hot, om fler än en gärningsperson förgripit sig på offret eller deltagit på annat sätt, eller om gärningspersonen på annat sätt visat särskild hänsynslöshet med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller om gärningspersonen på annat sätt visat särskild hänsynslöshet eller råhet (6 kap. 1 § 3 st BrB). Sedan samtyckeslagen tillkom kan man även dömas för oaktsam våldtäkt. Straffskalan för oaktsam våldtäkt är fängelse i högst fyra år. Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig ska det inte dömas till ansvar (6 kap. 1 a § BrB). Finns det konkreta kriterier som måste uppfyllas för att en gärning ska rubriceras som grov våldtäkt?Som ovan nämnts finns en del bedömningspunkter som man ska ta särskild hänsyn till när man bedömer grovheten i brottet. Det finns inga konkreta kriterier som måste uppfyllas, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall. Utöver de situationer som bestämmelsen tar upp som bedöms särskilt stadgar den även att man ska ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur länge står dagsböter kvar i belastningsregistret?

2020-01-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blivit dömd till Dagsböter 30 å 50 krJag är över 18. Min fråga är stannar den 5 år eller 10 år i belastningsregistret?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter om böter gallras ur belastningsregistret fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister). Uppgiften om att du dömts till dagsböter finns alltså kvar i belastningsregistret i fem år.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Bötessumma för ringa stöld

2020-01-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Två personer ertappades med tillgrepp av matvaror för 220:-. Enligt polisen skulle böterna bli högst 1000:-. De blev betydligt högre. Dem ena boten blev på 6800:- och den andra på 3000:-. Personerna är låginkomsttagare. Kan det verkligen bli dessa summor för en ringa stöld för 220:-? Det låter för mig ofattbart. Folk kan köra ihjäl en person och få enbart låga dagsböter. Vad är det för rim och reson i det?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Brottet som begåttsVärdegränsen mellan stöld och ringa stöld (lindrigaste formen av stöld, tidigare snatteri) är numera 1250 kr. Övriga omständigheter, utöver värdegränsen, är avgörande vid bedömningen om brottet ska anses som ringa eller inte. Utifrån din beskrivning om matvarornas värde och att inte andra omständigheter beskrivs kommer jag att utgå från att brottet är att anse som ringa, och därför blir 8 kap. 2 § brottsbalken (BrB) utgångspunkten för bedömningen om vad som gäller.Påföljderna för ringa stöldPåföljderna som blir aktuella vid ringa stöld enligt 8 kap. 2 § BrB är böter eller fängelse i högst sex månader. I situationen fick personerna böter och fängelse kan därför uteslutas.Dagsböterna kan variera från fall till fall. Antalet dagsböter som kan bestämmas kan vara mellan 30 och 150 dagsböter. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med 50 till och med 1000 kr. Här tas det hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det minsta bötesbeloppet är dock 750 kr. Beskrivningen ovan stadgas i 25 kap. 2 § BrB.Enligt Åklagarmyndighetens bötespraxis ska 30 dagsböter dömas ut vid ringa stöld (när saken som stals har ett värde över 60 kr till och med 300 kr). Antalet dagsböter bestämts av domstol eller åklagaren i vissa fall, där en straffmätning av straffvärdet görs. Varför polisen gav en preliminär bedömning av hur högt det totala bötesbeloppet (om det var det som åsyftades) skulle bli, kan jag inte svara på. Eventuellt kan det ha berott på att man inte hade kännedom om alla omständigheter vid tillfället eller liknande. Jämförelsen med att köra ihjäl en person och få låga dagsböterna kan endast besvaras generellt eftersom det avser en hypotetiskt situation. Böter i ett fall där någon kör ihjäl en person blir endast aktuellt om gärningsmannen döms för vållande till annans död och att brottet bedöms som ringa. Omständigheter i fallet blir återigen avgörande för bedömningen och kan därför inte besvaras konkret. SammanfattningAlltså, antalet dagsböter kan vara mellan 50 och 150 stycken. Det totala bötesbeloppet beror på vilket belopp dagsboten fastställdes till (mellan 50 och 1000 kr). Fastställandet av dagsboten görs utifrån en individuell bedömning, där det tas hänsyn till att de är låginkomsttagare som du angav i frågan, och andra personliga förhållanden. Exakt hur bedömningen har gjorts i fallet du beskriver kan jag inte svara på eftersom jag inte har tillgång till alla omständigheter eller information om gärningsmännens personliga förhållanden.Jag kan förstå att den totala summan kan anses vara hög då de är låginkomsttagare och värdet av matvarorna var 220 kr, men uppenbarligen har domstolen eller åklagaren ansett (baserat på den individuella bedömningen) att antalet dagsböter och dagsböternas belopp skulle resultera i respektive slutliga totala belopp. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och även en förståelse över hur bedömningen för dagsböter görs! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Är det olagligt att behålla intima bilder på sitt ex?

2020-01-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Om mitt ex har privata bilder på mig på sin telefon som han själv har knäppt på mig med mitt medgivande DÅ plus bilder som jag skickat till honom, om jag sedan när det tar slut begär att han ska ta bort dom och han gör det men sedan tar tillbaka dom, är det lagligt? Jag har begärt flertal gånger efter att han återställde sin telefon och visade mig att han har dom kvar att han ska ta bort dom, har han skyldighet då att han måste ta bort dom?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inte olagligt att behålla intima bilder som tagits med samtyckeDet finns inget generellt förbud mot att behålla en bild på en enskild person som har tagits eller skickats med samtycke.Det är dock olagligt att sprida intima bilder på annanDen 1 januari 2018 skärptes reglerna för vilket beteende som är tillåtet på nätet. Då infördes den nya brottsrubriceringen olaga integritetsintrång för att skydda den enskildes integritet i till exempel sociala medier (4 kap 6c § BrB). Bakgrunden var att den tidigare lagstiftningen inte gav tillräckligt skydd åt unga, framförallt unga kvinnor, som utsattes för hat och sexuella trakasserier på nätet. Olaga integritetsintrång förbjuder bland annat efterföljande spridning av nakenbilder.Bra att känna till är också att en handling oftast går under flera olika lagbestämmelser. Det kan därför vara så att man begår flera brott genom samma handling. Om ditt ex sprider bilderna kan det också komma att klassas som exempelvis ofredande (4 kap. 7 § BrB), och förtal (5 kap. 1 § BrB).Det är också olagligt att hota om att sprida bilderna Om ditt ex hotar att bilderna kommer spridas eller visas för annan på ett sätt som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos dig gör ditt ex sig skyldig till olaga hot enligt 4 kap 5 § BrB.Ditt ex får inte heller kontakta dig på ett störande och/eller hänsynslöst sätt med syftet med att kränka dig. Så om ditt ex fortsätter påminna dig om att bilderna inte är raderade kan ditt ex göra sig skyldig till ofredande enligt 4 kap 7 § BrB.Slutligen kan ditt ex göra sig skyldig till olaga förföljelse enligt 4 kap 4b § BrB om hot eller ofredande sker upprepade gånger. Det som krävs är alltså antingen upprepade störande kontakter som är ägnade att kränka dig på ett kännbart sätt, eller upprepade hot om att sprida bilderna eller visa bilderna för andra personer.SammanfattningSammanfattningsvis är det inte olagligt att behålla intima bilder på sitt ex men det är däremot olagligt att sprida intima bilder, hota om att sprida intima bilder och kontakta sitt ex med syftet att kränka honom eller henne. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Gränsen för vad som kan utgöra förtal

2020-01-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, blev intervjuad av en tidning och då var det en på tidningen som skrev en ledare om detta ämne som var kritiskt till hur jag tog ställning där hon tar med mitt citat och skriver följande "Att människor i myndighetsålder har en så nonchalant inställning till egen ansvar är förstås pinsamt" där hon refererar till mig. I den artikeln hon skriver om står också då mitt fullständiga namn och att jag då sagt detta. Finns det någon grund för att t ex stämma henne för förtal eller liknande. Tack på för hand
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap § 1. Där står att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal. Man döms inte om man var skyldig att lämna uppgiften eller om det var försvarligt, och det antingen var sant eller att man hade skälig grund för att tro det.I det här fallet är det tveksamt om det som skrivits om dig räknas som förtal, eftersom kravet är att de ska ha lämnat en viss sorts uppgift. De har inte påstått att du begått ett brott, eller att du har ett klandervärt levnadssätt (med det menas exempelvis att påstå att någon missbrukar alkohol eller är en dålig förälder till sina barn).Att till exempel kalla någon dum eller ful utgör inte förtal, eftersom det måste röra sig om en faktisk uppgift och mer än allmän kritik. Citatet från artikeln uppfyller enligt min uppfattning inte kravet på att vara en bestämd uppgift vars sanningshalt kan prövas.Huvudregeln är att vi har yttrandefrihet, och förtal är en av de inskränkningar som finns i den rättigheten. När man använder sig av sin yttrandefrihet, som du gjort i intervjun, har andra rätt att kommentera det du skrivit och även vara kritiska mot det. Man har rätt att kritisera någon ganska hårt, och exempelvis skriva att deras ståndpunkt är dum, nonchalant eller pinsam. Jag förstår absolut att det inte är trevligt för dig att bli citerad på detta sätt, men det lär falla inom skribentens yttrandefrihet att kritisera din inställning i allmänna ordalag. Man kan säga att en nackdel med den långtgående yttrandefriheten vi har är att man också kan bli tvungen att acceptera viss kritik.Som svar på din fråga är det alltså min bedömning att det inte finns någon grund för en talan om förtal i det här fallet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur lång tid efteråt kan jag anmäla någon för olaga hot?

2020-01-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag blev hotad av mitt ex per telefon i juni 2018 men jag har aldrig vågat anmäla det det finns samtal inspelade som jag sparat. Nu till min fråga går det att anmäla så här långt efteråt? Jag är fortfarande rädd för honom.Mvh
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För alla brott löper en preskriptionstid. Det betyder att efter en viss tid efter brottet kan ingen längre dömas för det. Längden på preskriptionstiden i ditt fall beror på vilket brott ditt ex skulle ha gjort sig skyldig till. Det framgår inte några närmre detaljer av din fråga men det verkar röra sig om ett hot per telefon och skulle då kunna utgöra olaga hot men det beror på innehållet i hotet. Den som hotat någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § Brottsbalken). Preskriptionstiden för olaga hot är två år (35 kap. 1 § Brottsbalken). Jag kan inte med säkerhet bedöma om ditt ex har begått ett brott men jag råder dig att polisanmäla händelsen eftersom det inte hunnit gå två år sedan samtalet ännu. Eftersom du har samtalet inspelat har du stark bevisning på vad som sagts. Om du har vittnen i form av att någon hörde när ditt ex sa detta till dig eller om du berättat för någon i nära anslutning till hotet så råder jag dig att berätta om det och inspelningen vid polisanmälan. Om du vill anmäla brottet – kontakta Polisen på 114 14 eller besök närmsta polisstation. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan man häva ett kontaktförbud?

2020-01-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Mitt ex har kontaktförbud gentemot mig. Var ska jag vända mig om jag vill avbryta detta? Han har inte hört av sig på typ 6 månader och befinner sig i annat land
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om kontaktförbud finns stadgade i lag om kontaktförbud som är tillämplig lag för din fråga. Åklagaren får häva eller ändra ett beslut om kontaktförbud om det på grund av ändrade förhållanden finns skäl till det (23 §). Frågan kan tas upp på åklagarens egna initiativ eller på begäran av någon av parterna. För att häva kontaktförbudet kan du kontakta åklagaren och meddela de ändrade eller nya omständigheterna som du anser utgör grund för hävande av kontaktförbudet. Bestämmelsen stadgar att åklagaren får ändra beslutet, men inte att hen måste. Om man blir missnöjd med åklagarens eventuella beslut att inte häva kontaktförbudet kan beslutet överklagas och prövas av domstol. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

En vän sålde min hund

2020-01-21 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hej en vän skulle ta hand om min hund medans jag var sjuk en längre period. Båda var överens om att jag skulle bli frisk och kunna vara med min hund igen. När jag ska hämta hunden så finns han inte där han skulle vara och inte hon heller. Jag polisanmäler detta men inget görs från deras sida . Jag har försökt hitta min hund i några år nu men utan resultat. Men vet att kvinnan har lämnat bort hunden antagligen sålt han vidare till någon . Vad gör jag nu ? Hon kidnappa min hund och säljer han utan min vetskap. Vill att hon ska få ett straff för det hon olovligen gjort . Vill veta hur min hund mår och jag står som ägare och vill bara att han mår bra . Och vad kan hon åtalas för i detta läge då hon gör flera saker men någon annans djur . Snälla ge mig råd vill bara få rättvisa efter många år i sorg och saknad .
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan tyvärr inte medföra någon hjälp i hur du kan få tillbaka hunden eller hur du ska hitta den. Det jag ska försöka besvara är vilket brott som kan ha begåtts och hur du kan gå tillväga. Olovligt förfogandeOm någon har annans egendom i besittning och sedan vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhändas eller på annat sätt berövas sin rätt till egendomen så gör man sig skyldig till brottet olovligt förfogande enligt 10 kap 4 § brottsbalken. När du lämnade din hund till den här personen så fick personen hunden i sin besittning. Hunden är i detta fall sådan egendom som avses i bestämmelsen. När personen sedan sålde hunden så berövades du din rätt till hunden och den frånhändas dig. Min bedömning är därför att brottet olovligt förfogande är uppfyllt i detta fall. Alternativt skulle man kunna gå in på brottet bedrägeri. För detta krävs dock att personen på något sett vilselett dig och hade för avsikt att sälja hunden redan innan du lämnade över den. Eftersom detta är svårt för både dig och mig att veta stannar jag vid brottet olovligt förfogande. Huvudsaken är att en brottslig gärning har begåtts. Jag tycker att du begära omprövning av din polisanmälan. Om jag ska gissa så förutsätter jag att anmälan lades ner på grund av att brott inte kunnat styrkas. Således bör du, om du kan, försöka samla så mycket bevisning som möjligt som stödjer vad som har hänt. Kanske har du SMS-konversationer som tyder på att den här personen fått tagit hand om din hund men sedan sålt den. En omprövning av polisens beslut görs genom att skickas till polismyndigheten. Det finns inget formkrav för hur detta ska se ut men jag rekommenderar att du tydligt anger vilket beslut du vill ha ändrat samt ange att du vill att detta ärende ska återupptas. Du bör även skicka med så mycket bevisning som du kan. Alternativ till polisanmälanI det fall polis eller åklagare lägger ner fallet skulle du kunna väcka ett enskilt åtal och därmed driva målet på egen hand. Detta skulle alltså resultera i att personen blir dömd för ett brott om du lyckas vinna. Dessutom kan du samtidigt driva talan om skadestånd. Det svåra är att du skulle behöva ta rollen som åklagare och därmed få full bevisbörda för omständigheterna i fallet. Alternativ till enskilt åtal skulle vara att du civilrättsligt stämmer personen. Skillnaden är att personen inte skulle kunna bli dömd för ett brott men du skulle kunna få skadestånd. En civilrättslig stämning är något lättare på så sätt att beviskravet som ställs på dig inte skulle vara lika högt som vid ett enskilt åtal. Däremot är båda processerna svåra att föra varför du kan behöva ta hjälp av en jurist. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,