När gallras uppgifter från belastningsregistret?

2021-09-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag har en dom på mig från 2016 om olovlig körning. Det har nu gått över 5 år sedan domen fastställdes, domen fastställdes i april-16. Finns denna fortfarande i belastningsregistret? Dömdes till böter.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om belastningsregistret finns stadgade i lag om belastningsregister.Vad innehåller belastningsregistret?Belastningsregistret är ett register som bl.a. ska innehålla uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott (3 §). Uppgifterna finns inte i registret för evigt, utan gallras utifrån olika gallringsregler. När gallras en uppgift om bötesbrott?Olika uppgifter gallras efter olika regler. Hur länge en uppgift finns med i belastningsregistret avgörs av den påföljd man ådömts för ett brott. När det gäller bötesbrott som du beskriver så är huvudregeln att uppgiften gallras från belastningsregistret fem år efter domen (17 § nionde punkten). Det finns dock undantag i lagstiftningen som gör att uppgifter kan kvarstå i belastningsregistret under längre tid än dess föreskrivna huvudregel. Om det under tiden en uppgift finns i belastningsregistret görs en ny anteckning beträffande samma person ska ingen av uppgifterna gallras så länge någon av dem ska finnas kvar i registret. Detta gäller dock inte om den nya anteckningen endast avser penningböter (18 §). Detta innebär att ditt bötesbrott kan stå kvar i belastningsregistret längre än fem år om du under den femårsperioden begått nya brott vars påföljder förts in i belastningsregistret. Båda uppgifterna gallras då först när den senaste införda uppgiften ska gallras.Finns mitt bötesbrott fortfarande i belastningsregistret?Enligt huvudregeln ska ditt bötesbrott gallras fem år efter domen. Eftersom domen är från april 2016 ska den enligt huvudregeln vara gallrad nu eftersom fem år förflutit. Har du dock ålagts en ny påföljd för ett brott som förts in i belastningsregistret kan även ditt tidigare bötesbrott kvarstå. Som enskild har man rätt att kostnadsfritt begära ut hela sitt belastningsregister en gång per kalenderår om man vill kontrollera hur sitt register ser ut och vilka uppgifter som finns antecknade (9 §). För att begära ut ditt belastningsregister ska du vända dig till Polismyndigheten. Du hittar färdiga blanketter att fylla i här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

För vilka påföljder gäller 2/3 regeln?

2021-08-31 i Påföljder
FRÅGA |När räknas 2/3 av i domen gör den det i vilket straff man ens döms till?
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De aktuella reglerna finns i brottsbalken (BB). Jag tolkar din fråga såsom du undrar ifall det finns undantag till att man sitter i fängelse 2/3 av det dömda straffet.Villkorlig frigivning efter 2/3 av fängelsestraffet är avtjänatHuvudregeln är att man vid fängelsestraff sitter inne 2/3 av det dömda straffet. Utgångspunkten när en person döms till ett tidsbestämt fängelsestraff är att personen blir villkorligt frigiven när 2/3 av fängelsestraffet avtjänats (26 kap. 6 § första stycket BrB). Att bli villkorligt frigiven innebär att man istället för att sitta i fängelset blir frigiven under prövotid under den resterande tiden av fängelsestraffet. Prövotiden är minst ett år (26 kap. 10 § första stycket BrB). Om personen skulle begå nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen dras in.I vissa undantagssituationer blir den dömde personen inte villkorligt frigiven efter 2/3 av fängelsestraffet. Det gäller när det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ( 26 kap. 6a § första stycket BrB). Vid bedömningen om sådana särskilda skäl föreligger eller inte ska det beaktas hur den dömde betett sig i fängelset. Till exempel beaktas ifall personen inte deltagit eller misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på annat sätt främjar anpassning till samhället (26 kap. 6a § punkt 1 BrB). Ett annat exempel är när personen på ett annat allvarligt sätt brustit mot de föreskrifter och villkor som gäller för straffets verkställande (26 kap. 6a § punkt 2 BrB).Dessutom blir man inte villkorligt frigiven om det ursprungliga straffet var lägre än 30 dagars fängelse (26 kap. 6 § första stycket BB). Man kan inte heller bli villkorligt frigiven om straffet omvandlas från skyddstillsyn eller från böter (26 kap. 6 § tredje stycket BB).För andra påföljder än fängelseRegeln om att man avtjänar 2/3 av det dömda straffet gäller för fängelsestraff. Det gäller alltså inte för till exempel böter, villkorlig dom, samhällstjänst eller skyddstillsyn. Om man blir dömd till skyddstillsyn finns en prövotid på 3 år då den dömde måste sköta sig och försörja sig efter förmåga. Om detta inte uppfylls kan den dömde få andra regler att följa eller i vissa allvarliga fall kan skyddstillsynen ersättas av fängelse. För villkorlig dom finns en prövotid på 2 år och om den dömde missköter sig kan det leda till att straffet omvandlas till ett annat straff.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Vad är påföljden för snatteri i Spanien?

2021-08-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Om man blir tagen för snatteri i spanien vad kommer hända då? Får man böter ?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Stjäl du något som är värt under 400 euro, det vill säga cirka 4000 kronor, räknas det som en typ av förseelse som ger ett mindre straff. Detta kan sägas motsvara snatteri i vår lagstiftning. Blir man tagen för en sådan förseelse gäller i regel att böter tilldelas.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Hur gamla brott kan man anmäla?

2021-08-27 i Påföljder
FRÅGA |Jag och en vän blev utnyttjade som barn av en äldre släkting under flera år. Har försökt att förtränga det som pågick under flera år. Kan vi göra en anmälan fastän det var för över 30 år sedan? Vi har hittat brevväxling där det framkommer mycket fakta om vad som hände och vad vi förträngt. Om det inte kan väckas ngt åtal, kommer anmälan ändå finnas kvar i polisregistret?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över om någon kan bli dömd för något som den gjorde för över 30 år sedan, och dels (om den första frågan besvaras nekande) om en polisanmälan för ett sådant brott ändå kommer finnas kvar i polisens register. Tyvärr kan jag inte ge något konkret svar på om det du och din vän blev utsatta för kan leda till åtal eller inte då det beror på vilket sätt ni bli utnyttjade på och hur gamla ni var vid det tidpunkten. I det följande går jag emellertid igenom vad som gäller och förhoppningsvis ger det dig lite klarhet i om du kan nå framgång med ett åtal eller inte. Inledningsvis kan jag dock kort svara på din andra fundering om polisanmälningar sparas. Alla anmälningar som kommer inte till polisen sparas i deras anmälningssystem. Däremot kan man inte vända sig till polisen och fråga om huruvida en person har blivit polisanmäld eller inte. Preskriptionstid för olika typer av brottSå fort ett brott har begåtts börjar dess preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden kan beskrivas som den tid en åklagare har på sig att väcka åtal för ett brott för att det ska vara möjligt för målet att gå till domstol och för att gärningsmannen eventuellt ska dömas. Olika typer av brott har dock olika lång preskriptionstid. Generellt sett kan sägas att ju grövre ett brott är, desto längre tid har man på sig att åtala personen den misstänkta personen. Reglerna om preskriptionstid finns i brottsbalken (hädanefter förkortat BrB).1. För brott som inte kan leda till fängelse i mer än ett år gäller en preskriptionstid om två år. Exempel på sådana brott är olaga hot och ofredande. 2. För brott som kan leda till ett längre fängelsestraff än ett år men inte mer än två år gäller en preskriptionstid om fem år. Exempel på sådana brott är misshandel av normalgraden och olaga tvång. 3. För brott som kan leda till ett längre fängelsestraff än två år men inte mer än åtta år gäller en preskriptionstid om tio år. Exempel på sådana brott är grovt olaga hot, grov misshandel och grovt olaga tvång.4. För brott vars svåraste straff är fängelse på viss tid över åtta år gäller en preskriptionstid om 15 år. Exempel på ett sådant brott är synnerligen grov misshandel. 5. För brott som kan leda till fängelse på livstid gäller en preskriptionstid om 25 år. Exempel på ett sådant brott är grov mordbrand. (35 kap. 1 § BrB)Brott som aldrig preskriberasDet finns dock vissa brott som aldrig preskriberas och som det med andra ord således inte finns någon tidsbegränsning för åtal av. Exempel på sådana brott är våldtäkt eller grov våldtäkt, om brottet begåtts mot en person som inte fyllt arton år. Våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn är också exempel på brott som inte preskriberas. (35 kap. 2 § 1 st. BrB)Viktigt att notera är dock att det nu sagda om brott som inte har någon preskriptionstid endast gäller om gärningsmannen är 21 år eller äldre. Om en gärningsman vid tidpunkten för ett brott var yngre än 21 år gäller preskriptionstiderna såsom jag beskrev dem under rubriken " Preskriptionstid för olika typer av brott" här ovan. (35 kap. 2 § 2 st. BrB)Avslutningsvis vill jag tillägga att det är fullt möjligt att anmäla brott även om preskriptionstiden har löpt ut, det kommer dock inte kunna leda till att någon blir dömd för det anmälda brottet. Vill du göra en polisanmälan kan du läsa mer om hur du bör gå tillväga på polisens hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Råder ett fängelseförbud om en brottslig gärning begåtts under allvarlig psykisk störning?

2021-09-09 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga gällande lagen om rättspsykiatrisk vård. Om man kan konstateras vara under en allvarlig psykiskt störning när ett brott begicks exempelvis mord råder fängelseförbud och man kan alltså inte dömmas till fängelse för det specifika brottet. Men om jag uppfattat det rätt kan man inte heller dömmas till vård om man kan bevisas vara frisk/ under rättegången, innebär det att det därmed går att slippa straff för ett mord man ändå bevisats skyldig till?
Maja Kristiansson-Gran |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna om fängelsestraff finns i brottsbalken (BrB), i brottsbalken finns även den lagliga grunden för att besluta om någon ska dömas till rättspsykiatrisk vård. Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) behandlar snarare frågan hur vården ska bedrivas och fungera. Råder generellt fängelseförbud för människor som begått ett brott under en allvarlig psykisk störning? Det råder inget fängelseförbud för människor som begått ett brott under en allvarlig psykisk störning. Den som har begått ett brott under en allvarlig psykisk störning ska visserligen i första hand dömas till en annan påföljd i fängelse (rättspsykiatrisk vård). Personen får dock dömas till fängelse istället för en annan påföljd om det finns synnerliga skäl (30 kap. 6 § BrB). När rätten ska avgöra om det finns synnerliga skäl som gör att den tilltalade ska dömas till fängelse, ska den bland annat ta hänsyn till: om brottet har ett högt straffvärde, samt om den tilltalade saknar behov av psykisk vård. Detta är alltså omständigheter som talar för att personen ska dömas till fängelse istället för rättspsykiatrisk vård. Kan en person som gjort sig skyldig till mord under påverkan av allvarlig psykisk störning inte dömas till fängelse? Om ett brott har begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning får rätten överlämna den tilltalade till rättspsykiatrisk vård, om det är påkallat med hänsyn till personens psykiska tillstånd (31 kap. 3 § BrB). Det är alltså en alternativ påföljd till fängelse. Men rätten får fortfarande döma personen till fängelse om synnerliga skäl föreligger som jag beskrev ovan. Du nämner mord som ett exempel, låt säga att en person har begått ett mord under en allvarlig psykisk störning men vid tiden för rättegången har personen inte längre ett vårdbehov. Denne person skulle förmodligen dömas till fängelse. Detta eftersom mord i regel har ett högt straffvärde, och personen saknar ett behov av psykisk vård, alltså sådana skäl som talar för fängelsestraff trots att brottet begicks under påverkan av allvarlig psykisk störning. Att personen inte längre lider av en allvarlig psykisk störning vid rättegångstillfället innebär alltså inte att personen inte får någon påföljd, utan snarare talar detta för att personen riskerar fängelse istället för rättspsykiatrisk vård. Det finns dock ett undantagOm den tilltalade helt har saknat förmåga att inse gärningens innebörd, eller saknat förmåga att anpassa sitt handlande ska denne inte dömas till fängelse och istället vara fri från påföljd (30 kap. 6 § andra stycket BrB). Enligt min bedömning krävs troligtvis ganska mycket för en sådan slutsats. Den gäller inte heller om man begått brottet under exempelvis en psykos som man själv har orsakat genom exempelvis droganvändning. Bestämmelsen kan liknas vid tillräknelighetskrav som ofta råder i andra länder, dvs att allvarligt psykiskt sjuka personer aldrig kan räknas som ansvariga (tillräkneliga) för sina brottsliga gärningar.Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan man bli av med körkortet om man gör sig skyldig till stöld?

2021-08-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej kan man bli av med sitt körkort när man åker dit för en stöld o redan har en varning på körkort
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om körkortsingripande återfinns i körkortslagen. Ett körkortsingripande blir aktuellt då någon har gjort sig skyldig antingen till upprepande mindre allvarliga trafikbrott eller till allvarliga trafikbrott ( 5 kap. 3 § körkortslagen). Ett körkort kan däremot även återkallas om det med hänsyn till annat brott som körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antas att han inte kommer att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt inte kan anses lämplig som förare av körkortspliktigt fordon. Dvs. ett körkort kan återkallas även om personen i fråga gjort sig skyldig till andra brott som inte är trafikbrott. Regeln omfattar dock endast kvalificerad eller yrkesmässig brottslighet och särskilt grov brottslighet. Då det i slutändan alltid är upp till domstolen och då jag inte vet omständigheterna kring stölden är det svårt för mig att ge ett klart svar på hur utfallet skulle bli här, men med största sannolikhet skulle en stöld inte omfattas av detta stadgande. Hälsningar,

Vilken påföljd kan det bli om man döms för bedrägeri? Kan det vara bra att anlita en försvarare?

2021-08-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Min man är just nu misstänkt för bedrägeri, han har aldrig varit misstänkt förut eller blivit dömd, är alltså ostraffad, är idag 34 år gammal har fru och två barn och har fast jobb sedan några år tillbaka. Har ännu inte fått veta vad det gäller mer än att han ska in på förhör misstänkt för bedrägeri. Har homom veterligen begått EN oaktsam handling för 2-3 år sedan då en person vilseleder honom till att skriva på ett papper så denne kunde ta ut pengar från en bostadsförening vi var medlemmar i. Detta fick han veta i efterhand när det uppdagades av övriga medlemmar men att detta ska ha blivit löst genom att hon betalat tillbaka summan hon enligt henne "lånade". Detta är det enda som kan ha hänt men tycker det känns osannolikt då det ska vara löst. Avsade sig försvarare när polisen ringde då han inte gjort något. Var detta dumt? Om han skulle bli dömd, vilket straff tror du att han skulle kunna få?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Läs detta först – Jag börjar med att kommentera din fråga om ev. påföljd om det nu är så att din man blir dömd, för att sedan kort säga något om anlitandet av en försvarare. Frågor om påföljdsbestämning är ofta svåra och invecklade, och av nödvändighet kommer även mitt svar i den delen bli väldigt utförligt. Vill du bara ha ett snabbt, sammanfattat svar på dina frågor kan du titta alldeles i slutet på vad jag skriver här.Vilken påföljd kan bli aktuell här? Du anger att det är bedrägeri din man är misstänkt för, så jag tar detta brott som utgångspunkt för mitt svar. Inledningsvis framgår av brottsbalken (BrB) 9 kap. 1 § att påföljden för bedrägeri är fängelse i högst två år. Detta säger dock egentligen i praktiken ingenting om vilken påföljd som blir aktuell, med undantag för att maxpåföljden är just fängelse i två år. Hur påföljden därefter bestäms inom denna s.k. strafflatitud/straffskala sker i det konkreta fallet med hjälp av främst BrB 29 och 30 kap.Utgångspunkten för bestämmandet av påföljd nämns i BrB 29 kap. 1 § och är det så kallade straffvärdet hos brottet eller (för fall där det rör sig om flera brott) den samlade brottsligheten. Vid bedömningen av straffvärdet beaktar man:- dels vad brottet/brottsligheten objektivt sett haft för verkningar, dvs. den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit,- dels gärningsmannens subjektiva inställning eller grad av klandervärt tänkande/resonerande när brottet begicks, dvs. "vad den tilltalade insett eller borde ha insett" om brottets verkningar, samt de avsikter eller motiv som gärningsmannen haft.Detta innebär alltså lite förenklat att ju större skada/kränkning/fara gärningen kan sägas ha medfört, respektive ju mer ont uppsåt eller klandervärda avsikter gärningsmannen haft, desto högre anses "straffvärdet" för gärningen vara. Omvänt kan sägas att en gärning som kanske egentligen inte varit så skadlig/farlig i det konkreta fallet, och/eller om gärningsmannen kanske inte insåg eller menade något särskilt illa med den, leder detta till att straffvärdet anses vara lägre.I ert fall nämner du att din man vilseletts (och alltså kan sägas ha varit ovetande) om vad han gjorde och inte tycks ha haft någon aning om vad påskrivandet av pappret fått för verkningar. Dessutom tycks den faktiska "objektiva" skadan ha gottgjorts (om den uppgiften nu stämmer) genom att de uttagna pengarna betalats tillbaka till föreningen. I övrigt kan jag ju inte säga så mycket om situationen om det nu inte skulle röra sig om denna händelse, men i mitt svar utgår jag för enkelhetens skull från att det är denna som polisen har i åtanke.Straffvärdet för detta misstänkta bedrägeri i ert fall kan utifrån detta resonemang sägas vara tämligen lågt. Blir det då ens tal om fängelse i din mans fall? Till att börja med framgår tydligare, genom BrB 26 kap. 1 § andra stycket, att längden på ett eventuellt fängelsestraff i detta fall får bestämmas inom intervallet 14 dagar till två år. Dock måste domstolen i varje fall göra en avvägning huruvida fängelse är den "rätta" påföljden jämfört med icke-frihetsberövande alternativ. Detta framgår i BrB 30 kap. 4 § där det anges att domstolen vid påföljdsvalet ska fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, bland annat så kallade "billighetsskäl" dvs. ömmande eller förmildrande omständigheter som listas i BrB 29 kap. 5 § (jag återkommer till dessa).Som skäl för fängelse får domstolen enligt BrB 30 kap. 4 § andra stycket endast beakta tre saker (och måste kunna luta sig mot åtminstone en av dessa tre saker), nämligen:- att brottets straffvärde påkallar det (dvs. att straffvärdet är så högt att det motiverar fängelse). I praxis anses det att straffvärdet måste vara så allvarligt att det kan sägas motsvara fängelse i minst ett år, enligt ett förarbetsuttalande (på s. 100 i denna länk) som domstolarna regelmässigt följer.- att brottet är av en sådan art att det motiverar fängelse (här kan kort sägas att bedrägeri dock inte anses vara ett s.k. "artbrott" och alltså inte leder till fängelse bara för att det är tal om bedrägeri i sig).- att gärningsmannen nu återfallit i brott (i lagtextens ord "att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott").I ert fall kan jag inte se att det är tal om något av dessa skäl för fängelse. Domstolarna brukar enligt praxis bestämma straffvärdet till ganska nära minimum i straffskalan om det inte är tal om svårare händelser, dvs. motsvarande 14 dagars fängelse i ert fall. Det är ju som sagt tal om en ganska (relativt sett) "mild" handling din man råkat företa sig, så straffvärdet i ert fall motsvarar förmodligen 14 dagars fängelse. Straffvärdet motiverar alltså knappast fängelse här. Inte heller är det tal om något "artbrott", och du anger dessutom att din man inte begått brott (åtminstone inte blivit lagförd för något brott) tidigare.Som skäl mot fängelse (dvs. skäl för en icke-frihetsberövande påföljd) kan nämnas t.ex. följande skäl (som skulle kunna vara relevanta i ert fall beroende på de närmare omständigheterna) som listas i den ovan nämnda BrB 29 kap. 5 §:- en ovanligt lång tid har förflutit sedan brottet begicks "i förhållande till brottets art" (det har i ert fall gått hela 2-3 år sedan det misstänkta brottet ska ha begåtts)- din man lider men av att han på grund av brottet blir/kan antas bli avskedad eller uppsagd från anställning eller drabbas av annat hinder eller synnerlig svårhet i yrkes- eller näringsutövning (din man har ju fast jobb, och fängelse skulle kunna leda till att han tvingas sluta, något ni bör påpeka om så är fallet)- någon annan omständigheter föreligger som påkallar att din man får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (här nämns som exempel i förarbetena och den rättsliga litteraturen att ett straff på ett orimligt sätt drabbar någon annan, särskilt barn såsom era egna).Mot bakgrund av detta finns det alltså egentligen ingenting som talar för att din man bör dömas till fängelse, utan snarare desto mer som talar MOT detta (om han nu skulle bli dömd för det påstådda bedrägeriet). Vad är då de tänkbara alternativa, icke-frihetsberövande påföljderna?Villkorlig dom anses vara en lindrigare påföljd än fängelse, och innebär helt enkelt i praktiken att den tilltalade bara får en slags "varning" och alltså inte får något straff, men däremot en prövotid på två år (se BrB 27 kap. 3 §). Vid påföljdsvalet ska rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det "saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet". Ett annat skäl för villkorlig dom är att den tilltalade samtycker till samhällstjänst. Detta framgår av BrB 30 kap. 7 §. Villkorlig dom ska som utgångspunkt förenas med dagsböter enligt BrB 27 kap. 2 § och BrB 30 kap. 8 § (även om böter inte ingår i straffskalan för bedrägeri).Skyddstillsyn anses också vara lindrigare än fängelse, och innebär i korthet att den tilltalade släpps fri men sätts under prövotid på tre år samt övervakning (se BrB 28 kap. 4 och 5 §). Skyddstillsyn får förenas med dagsböter (även om böter inte föreskrivs för bedrägeri) men inte som utgångspunkt, utan om det krävs med hänsyn till straffvärdet, brottets "art" eller den tilltalades tidigare brottslighet. Detta framgår av BrB 28 kap. 2 § samt 30 kap. 10 §.Det är dessa två påföljder jag kan tänka mig att det eventuellt blir fråga om för din man. Vilken av dessa det faller på kan jag så klart inte uttala mig om, men valet görs alltså i princip utifrån de kriterier jag nyss nämnt. Om jag ska säga något om er situation kan jag tänka mig att din man, om han döms, får villkorlig dom (kanske inte ens i kombination med böter) med tanke på att situationen med föreningen tycks ha löst sig själv över tid, din man inte lär begå brott igen, och för att jag har svårt att se varför påföljden skulle behöva vara mer kännbar/ingripande än en slags "varning" i ert fall.Något om anlitandet av försvarare – Den misstänkte får själv föra sin talan, men denne får så klart även biträdas av försvarare. Detta anges i rättegångsbalken (RB) 21 kap. 1 och 3 §.Dessutom anges i RB 21 kap. 3a § att offentlig försvarare (främst en advokat, enligt RB 21 kap. 5 §) på begäran ska förordnas för den som är misstänkt för ett brott där det inte är föreskrivet lindrigare straff än sex månaders fängelse. Eftersom det är föreskrivet ett strängare straff än så för bedrägeri har alltså din man rätt att begära en offentlig försvarare. En privat försvarare får ni anlita själva om så önskas, alldeles oavsett om han har rätt till en offentlig försvarare eller inte.Det är svårt att generellt säga om det är rätt/fel eller dumt/klokt att anlita en försvarare, vilket du ju undrar. Det beror ju på hur ens egna förutsättningar (t.ex. ekonomiska) och preferenser som misstänkt/tilltalad ser ut. En privat försvarare anlitar man på vanlig avtalsbasis och man betalar denne själv enligt avtalet. Även en offentlig försvarare kan kosta pengar om man döms för brottet, då man i så fall kan få stå för hela försvarskostnaden själv enligt RB 31 kap. 1 § som en del av rättegångskostnaderna. Allmänt sett har man nog mycket att vinna på att anlita en försvarare och således inte behöva stå ut med mer tråkigheter från de rättsvårdande myndigheternas sida än vad som egentligen behövs – en försvarare är ju ett sätt att "dämpa fallet". Som det heter i RB 21 kap. 7 § ska en försvarare "med nit och omsorg" tillvarata den misstänktes rätt och i det syftet "verka för sakens riktiga belysning". Åtminstone om du och din man har råd tror jag personligen att ni gör bäst i att anlita en försvarare i den fortsatta processen.Sammanfattningsvis, och i korthet, tror jag att påföljden (om din man nu skulle dömas för det påstådda bedrägeriet) blir tämligen lindrig, sannolikt villkorlig dom eller skyddstillsyn. Det kan också vara en bra idé att anlita en försvarare i det här ärendet.Hoppas mitt svar har varit till hjälp för er!Med vänlig hälsning,

Hur länge finns en "prick" i belastningsregistret kvar?

2021-08-20 i Påföljder
FRÅGA |HejJag fick dom 2013-03-27 för urkundsförfalskning (14 KAP 1§ 1 BRB) som skedd under 2010-06-07-2012-02-22 och villkorlig dom(29 KAP 7 § 1 ST BRB). Hur längre kommer belastningen finnas registrerad i belastningsregistret innan den tas bort?
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du blivit dömd för brottet urkundsförfalskning varpå påföljden blev villkorlig dom och att du nu undrar hur länge denna "prick" kommer att sitta kvar i belastningsregistret. Vad menas med att ha en "prick" i belastningsregistret?När det talas om att ha en prick i brottsregistret så avses att man finns registrerad i belastningsregistret. Här registreras alla domar som en person ådömts. Det framgår även om man mottagit ett strafföreläggande från åklagaren eller en ordningsbot direkt av polisen. Detta innebär alltså att om man blir tilldelad en bot för fortkörning, så är detta således något som kommer att finnas tillgängligt i belastningsregistret. Utöver dessa så registreras även en del andra uppgifter, ex. om en viss person blivit tilldelad ett kontaktförbud. Det kan även förekomma att domar från utlandet registreras i belastningsregistret. Hur länge kommer "pricken" att finnas kvar i belastningsregistret?Detta beror helt enkelt på vilket straff/vilken påföljd man blivit tilldelad. I din bakgrundsinformation anger du att påföljden blev villkorlig dom. En skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras ut tio år efter domen (fem år om man var under 18 då brottet begicks). Viktigt att komma ihåg är att om man döms till någon ny påföljd för något nytt brott medan man fortfarande är med i registret, så kommer den gamla anmärkningen/pricken finnas kvar i registret fram tills att den senaste domen gallras ut. Återkom gärna vid fler funderingar!Vänliga hälsningar.