Vad innefattas i "allvarlig psykisk störning"?

2021-10-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag undrar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar alltså typ adhd, asperger, autism osv kan räknas som en allvarlig psykisk störning?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Du undrar alltså vad som innefattas in begreppet "allvarlig psykisk störning". Allvarlig psykisk störning Allvarlig psykisk störning är ett juridiskt begrepp som återfinns i brottsbalken, i bland annat 31:3 BrB. Vid val av påföljd måste domstolen beakta om personen som handlat brottsligt gjort detta under påverkan av allvarlig psykisk störning. Om så är fallet brukar personen dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. På beställning av domstolen utför Rättsmedicinalverket en rättspsykiatrisk undersökning som har till syfte att besvara dels huruvida personen handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning och dels om personen fortfarande lider av sådan störning. Vad innefattas? Avgörande för om person lider av en allvarlig psykisk störning är effekterna av den psykiska ohälsan eller beteendestörningen - alltså om personen inte klarar av vardagen, relationer, arbete samt att förhålla sig till lagar och normer.De allra flesta som bedöms ha en allvarlig psykisk störning har psykotiska symtom med till exempel vanföreställningar, hallucinationer eller förvirring. Det kan även röra sig om störningar med svårt tvångsmässighet eller psykotiska episoder. I enstaka fall kan det vara personer med svår hjärnskada, allvarlig demens eller svår utvecklingsstörning - dock i kombination med psykosliknande symtom.Enligt Rättsmedicinalverket är dock majoriteten av de som utreds inte mentalt friska - de allra flesta lider av någon typ av mental ohälsa. Detta medför dock inte per automatik att personen bedöms lida av allvarlig psykisk störning. Slutsats Det finns ingen enhetlig definition av det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning, utan lagar, förarbeten och praxis styr vad som ska anses innefattas i begreppet. Det är inte uteslutet att de funktionsvariationer som du listat i frågan skulle kunna innefattas i begreppet allvarlig psykisk störning, men utifrån vad jag läst skulle där därutöver krävs det någon typ av psykotiska symptom. Således blir slutsatsen att ADHD, asperger eller autism inte ensamt kan anses utgöra en sådan allvarlig psykisk störning som begreppet i brottsbalken omfattar.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Narkotikabrott, drograttfylla och urkundsförvanskning

2020-12-18 i Påföljder
FRÅGA |Hej!Jag är misstänkt för ringa narkotikabrott och drograttfylla efter att mitt blodprov visade väldigt låga värden av ett narkotikaklassat preparat. Polisutredaren undrade om jag hade preparatet utskrivet på recept vilket jag svarade ja på. Sedan ville utredaren se ett läkemedelsförteckning som bevisar att jag hade tagit medicinen enligt recept. Tyvärr gjorde jag det dumma valet att redigera min läkemedelsförteckning på uttagna mediciner då jag egentligen inte har den medicinen på recept. Två frågor; har utredaren rätten att få viss information som är aktuell för utredningen från min journal utan mitt samtycke? Och om det fastställs att jag inte har den medicinen på recept, vad kan jag förvänta mig för straff? Pratar vi urkundsförvanskning eller urkundsförfalskning i detta fall?Tack på förhand!
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om jag har uppfattat din fråga rätt så undrar du: 1. Om utredaren kan få tillgång till din journal utan ditt samtycke2. Om redigeringen utgör urkundsförvanskning eller urkundsförfalskning 3. Vilket straff du kan förvänta dig1. Journalen Uppgifter i en patientjournal omfattas normalt av sekretess, vilket innebär att polis och åklagare under en förundersökning i regel inte får tillgång till journalen utan samtycke från den som skyddas av sekretessen. Dock finns det undantag, till exempel får uppgifter lämnas ut i fall som rör brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är 1 år (10:23 OSL). För drograttfylla är straffet böter eller fängelse i högst 6 månader (4 § trafikbrottslagen). Således kan polis och åklagare inte på den grunden få tillgång till din patientjournal.Bestämmelsen om drograttfylla gäller inte om narkotikan intagits i enlighet med behörig läkares ordination, vilket du har hävdat inför polisen. För att detta undantag ska bli tillämpligt är det sannolikt att du självmant måste visa upp din journal eller likartade uppgifter för att styrka ditt påstående, vilket ju blir problematiskt eftersom du inte har ett sådant läkemedel på recept. Svaret på din fråga är alltså att polisen och åklagaren inte har rätt till uppgifterna i din journal, men för att du ska kunna styrka ditt påstående om att du har ett narkotikaklassat läkemedel på recept kan det bli aktuellt att själv visa upp relevanta uppgifter. 2. Redigeringen av läkemedelsförteckningen För urkundsförvanskning döms den som ändrar en äkta urkund (BrB 14:1-2). Dokument relaterade till medicin, såsom recept, anses i praxis utgöra en urkund och en ändring i ett sådant kan således utgöra urkundsförvanskning. Straffskalan sträcker sig från böter till 6 månaders fängelse. 3. Förväntad påföljd Gällande vilken påföljd du kan förvänta dig är det svårt att bedöma utan att ha kännedom om samtliga omständigheter. Att ha i åtanke är också att domstolen gör en individuell prövning i varje fall. Eftersom du är misstänkt för flera brott kommer domstolen konstruera en gemensam straffskala, baserad på straffskalorna för de olika brotten. Om fängelse kan följa på ett av brotten kan det användas som straff för den samlade brottsligheten (26:2 BrB). I regel sträcker sig en sådan skala från minimistraffet för det grövsta brottet till ett maximistraff som inte får överstiga summan av de högsta straffen för samtliga brott.Straffskalorna Ringa narkotikabrott (2 § narkotikastrafflagen): böter eller fängelse i 6 månader Drograttfylleri (4 § trafikbrottslagen): böter eller fängelse i 6 månader Urkundsförvanskning (14:2 brottsbalken): böter eller fängelse i 6 månader Straffskalan i detta fall sträcker sig alltså från böter till 18 månaders fängelse. Med tanke på omständigheterna finns det skäl att anta att endast böter kan uteslutas. Förutsatt att du inte begått likartade brott tidigare kan ett fängelsestraff omvandlas till exempelvis villkorlig frigivning i kombination med böter. Vidare kommer du bli av med körkortet (5:3 körkortslagen) under något års tid.Hoppas att detta bringat i vart fall någorlunda klarhet i dina funderingar och återkom gärna om fler frågor uppkommer! Vänligen,

Rättspsykiatrisk vård - hur funkar det?

2021-05-31 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag har hört att på rättpsyk kan personer få sitta livet ut för ett småbrott. Kommer inte detta att ändras? Det är inhumant.
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag tänkte i mitt svar gå igenom vad som juridiskt gäller för rättspsykiatrisk vård, men jag kommer inte kunna kommentera innehållet i exempelvis en rättspsykiatrisk utredning eller medicinska bedömningar närmare. Rättspsykiatrisk vård Enligt 31:3 brottsbalken kan den som dömts till brott för vilket straffet överstiger böter och som lider av en allvarlig psykisk störning överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Dock är det en förutsättning att det med hänsyn till dennes psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat. Vi kan alltså utläsa tre förutsättningar för att rättspsykiatrisk vård ska bli aktuellt; Straffet för brottet man döms för ska vara högre än böter (vilket utesluter många "småbrott"). Man ska lida av en allvarlig psykisk störning (hit räknas bland annat svårartade personlighetsstörningar och tillstånd av psykotisk karaktär). Det ska vara påkallat med hänsyn till ens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt.En rättspsykiatrisk undersökning genomförs innan domstolen fattar beslut om rättspsykiatrisk vård.Upphörande av vårdenI 15 § lagen rättspsykiatrisk vård står det att vården ska upphöra när det inte längre finns skäl för den. Chefsläkaren ska göra fortlöpande överväganden därom. Vården ska i vart fall upphöra senast när beslutet om frihetsberövande upphört att gälla eller vid frigivning för den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. För den som får vård enligt 31:3 BrB med särskilt utskrivningsprövning ska enligt 16 § LRV vården upphöra när det inte längre finns risk att patienten återfaller i brottslighet på grund av den psykiska störningen eller när det med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt inte längre är påkallat med den typen av vård. Patienten kan själv ansöka om särskild utskrivningsprövning hos förvaltningsrätten (16 a § LRV).Sammanfattning För att rättspsykiatrisk vård ska bli aktuellt ska det röra sig om ett allvarligare brott som begåtts under inflytande av psykisk störning av något slag. Vid mindre allvarliga brott är det därför i det närmaste osannolikt att hamna i rättspsykiatrisk vård under en längre tid. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,