Vilket ansvar har en agent för försäljning av byggsats för de fel en entreprenör gör?

2020-02-26 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |HejJag har haft säljaren / agenten att ordna generalentreprenad , har säljaren /agenten något ansvar vilken entreprenör har ger mej för att uppföra mitt hus , i mitt fall så har jag haft enorma problem under byggtiden och även efter , senast kom det fram att entreprenören ej var GVK auktoriserad och ändå utfört våtutrymmen med följd att vid 2 års besiktningen kom detta fram samt entreprenören tar ej ansvar och rättar till felen , till saken -har säljaren /agenten som sålde huset till oss och ordna fram denna entreprenör åt oss " något ansvar "
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du och din fru år 2016 besökt en agent/säljare för hus i byggsats. Agenten erbjuder sig att föreslå ett företag för generalentreprenad och att upprätta de dokument och kontrakt som behövs för ändamålet. Den valda entreprenören drar sig ur innan ni tecknat kontrakt och agenten föreslår annan entreprenör. Ni träffas och skriver dels på köpeavtal för byggsatsen (med agenten), dels ingår ni ett avtal om generalentreprenad med ett byggföretag (entreprenören). Agenten går igenom kontraktet med er men det undertecknas av byggföretaget och er. När entreprenadkontraktet (ABS 09) väl är undertecknat visar det sig att agenten gjort sitt och att allt ansvar, kommunikation m.m. vilar på byggföretaget (entreprenören) och er (kund/beställare). Agenten är inte längre behjälplig. Då det uppstått komplikationer mellan er och entreprenören undrar du nu vilket ansvar agenten har i det hela.Vad är generalentreprenad?Generalentreprenad är en av de så kallade upphandlingsformerna inom entreprenad. Generalentreprenad innebär att en enda entreprenör har ett direkt avtalsförhållande till beställaren (er). Det är en entreprenad som innebär att generalentreprenören samordnar ett antal underliggande delentreprenader.I en generalentreprenad handlar ni upp en entreprenör (generalentreprenören) som sedan i sin tur handlar upp ett antal underentreprenörer. Er kontroll blir därmed mindre (eftersom ni inte sköter all upphandling själv). Generalentreprenad är den vanligaste formen av utförandeentreprenad. Avtalet baseras på färdiga bygghandlingar som kan justeras för att ta i beaktning vad som anges i entreprenörens anbud. När avtalet är undertecknat blir det kostnadstillägg eller avdrag för alla ändringar som sedan tillkommer eller avgår. Därför måste man som beställare hålla reda på vad som ingår och inte ingår i kontraktet, liksom på vilka ändringar som sker och varför, och som därför alltid ska dokumenteras. Rent juridiskt är du/ni att anse som byggherre medan generalentreprenören ses som beställare av underentrepenörerna.Vem har ansvaret?I ditt/ert fall är det något oklart vilken form av entreprenad det rör sig om (då begreppen blandas något i den komplettering du sänt per e-post). Det är dock egalt exakt vilken entreprenadform det rör sig om då din fråga avser agentens ansvar.Vem som har ansvar är helt beroende av vem som ingått avtal med vem. I en totalentreprenad har byggföretaget (totalentreprenören) helhetsansvaret för projektet gentemot sin beställare (byggherren, ni) medan underentreprenören har totalentreprenören som sin beställare och ansvarar mot den. I en utförandeentreprenad i form av en generalentreprenad har generalentreprenören ansvar mot byggherren för genomförandet under byggskedet, medan byggherren har ansvar för att ta fram ritningar och andra bygghandlingar samt för att samordna projektörernas arbeten.I ert fall har ni inget avtal med agenten avseende entreprenaden. Med agenten har ni ingått ett avtal avseende byggsatsen för villan. För fel i den går det att vända sig mot agenten och det företag den företräder. Utifrån hur du ställt din fråga har agenten däremot inte något ansvar när det gäller entreprenaden. Agenten har gett förslag på entreprenörer, däremot har ni varit fria att själva välja en entreprenör. Kontraktet har efter genomgång undertecknats av er och entreprenören. Agenten är således inte avtalspart vad gäller entreprenaden och inte den ni kan vända er till med anspråk. Den ni ska vända er mot för eventuella skadeståndsanspråk är entreprenören.Om ni önskar ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. En av våra jurister kan gå igenom de avtal ni ingått och även hjälpa er att begära skadestånd av entreprenören i det fall det är aktuellt. Om så är intressant nås jag för begäran om kostnadsförslag och vidare kontakt på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Skadestånd p.g.a. underlåtenhet att lämna meddelande

2019-10-14 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Jag har varit kund (kontantkort) hos min mobiloperatör (Halebop) i mer än tio år. Detta nummer är även kopplat till mitt Swish. Förra veckan så upptäckte jag, när min kompis swishade mig pengar, att numret var nu kopplat till en annan person.Jag kontaktade Halebop som sa att eftersom jag inte använt mitt kontantkort på 12 månader så sades numret upp. De har sedan återanvänt numret. De pekar på följande punkt i deras villkor (som jag godkänt genom att ladda kontantkortet tidigare):15.1.3 Avtalet upphör med omedelbar verkan utan föregående uppsägning om Kunden inte använt Kontantkortet genom att ringa ett samtal till ordinarie taxa, skicka sms, surfa eller fylla på med värdeunder en sammanhängande period om tolv (12) månader.Däremot så fick jag aldrig någon notis eller meddelande om att de sagt upp eller återanvänt mitt nummer -- detta trots att de har min mejladress samt hemadress. Eftersom nummer i så stor utsträckning är kopplade till betaltjänster (t.ex. Swish) idag så tänker jag att detta är vårdslöst av Halebop och kan falla under följande punkt i deras villkor:8.1 Kunden har rätt till ersättning för direkt skada som Halebop, eller någon för vilken Halebop svarar, förorsakat genom vårdslöshet. Kunden har inte rätt till ersättning för indirekta skador, såsom utebliven vinst eller andra följdskadorHar jag någon grund för att få skadestånd här om jag inleder en civilprocess?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdslöshet är ett begrepp som inte bara använts i ditt avtal med Halebop, det är också kärnan i den s.k. culpa-regeln (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Man kan nog ganska säkert utgå ifrån att vårdslöhet i ert avtal är avsett att betyda samma sak som vårdslöshet i skadeståndslagen. Frågan uppstår då om det varit vårdslöst av Halebop att inte meddela dig att ditt nummer har upphört. Utöver det uppkommer en rad andra frågor, t.ex. vad som menas med direkt skada, huruvida Halebop ska anses ha orsakat skadan eller inte samt vilka åtgärder du vidtagit för att minska skadans omfattning. Att gå igenom alla dessa frågor enligt konstens alla regler skulle utmynna i en mindre uppsats. Det har jag i och för sig inga problem med, men jag är såpass säker på svaret att jag anser det vara onödigt att företa en sådan utförlig analys av ditt problem. Jag ska fatta mig kort istället: Det finns ingen möjligt att få skadestånd p.g.a. det inträffade. För det första krävs för ersättning som nämnt vårdslöshet från Halebop. Denna vårdslöshet skulle alltså bestå i att Halebop inte meddelat dig att ditt nummer har upphört. Problemet med det påståendet är att det framgår av avtalet att numret upphör om det inte används på 12 månader. Dessutom framgår det också att numret upphör utan föregående uppsägning. Detta betyder att du måste anses vara medveten om att ditt nummer inte längre är ditt om du inte använt det på 12 månader. Halebop får vidare anses ha friskrivit sig från att behöva säga upp numret, dvs. lämna meddelande till dig om att så kommer ske. Din enda rätt till numret grundas på avtalet, och eftersom avtalet upphört kan det inte heller finnas någon skyldighet för Halebop att meddela dig att numret upphört efter att så skett. I och med det nyss skrivna har skadeståndsanspråket redan fallit och det finns därför ingen anledning att gå vidare med de andra frågorna. Jag kan lova att vi vid besvarandet av dem skulle stöta på liknande omöjligheter som i frågan om vårdslöshet. Att vinna ett mål mot Halebop i det här läget kan inte betraktas som något annat än helt uteslutet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga, även om det så klart inte var det svar du ville höra.

Kontraktsbrott vid avelsrätt

2019-07-13 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |HejJag har överlåtit en godkänd spansk hingst till ny ägare, köpeskilling 0 kr. I avtalet framgår det: att hästen får ej säljas, överlåtas eller kastreras tills jag erhållit en levande avkomma från hingsten.Jag äger avelsrätten på hingsten. Det står inget om skadestånd om avtalet bryts däremot är motprestationen en levande avkomma från hingsten vars värde uppsteg till 120 000kr.Hästen har utan min vetskap sålts vidare och möjligheten att nu få en levande avkomma enligt avtalet är nu tillintetgjord.Dottern som bor med den nu fd ägaren erkänner i konversation att dom helt förbisett vårt avtal. Modern(fd ägaren) svarar inte överhuvudtaget på mina kontaktförsök.Samtidigt erbjuder dom att stå för språngavgift för annan pre-hingst vilket är ointressant för mig.Språngavgift kostar ca 20 000kr. ( garanteras ej levande föl/avkomma)Jag önskar rimligt skadestånd/ ersättning för avtalsbrottet gällande avelsrätten på hingsten.Rimlig summa: 50 000kr då PRE föl med god stam säljes i prisintervall av 50 000kr till 70 000kr. Har jag möjligheten på min sida att göra anspråk på skadestånd/ ersättning för avtalsbrott?Mvh
AnnaSara Jarius |Hej och tack för din fråga! När avtalet i sig inte ger någon vägledning gällande skadestånden tillämpas i sista hand skadeståndslagen (SKL). Frågor som är vanliga att ställa sig då är om det finns en direkt koppling mellan din förlust och personen i frågas agerande, vem är det du ska begära skadeståndet av? Modern, dottern eller kanske båda? Har de agerat med uppsåt eller varit oaktsamma? Du har lidit en ekonomisk skada på grund av deras avtalsbrott och borde därför ha en rimlig chans att begära ett skadestånd baserat på ert kontrakt. Även det faktum att du överlät en så dyr häst till ett så ringa pris är något som talar för din sak. En språngavgift är ju precis som du säger ingen garanti för en levande avkomma vilket var ett villkor stipulerat i kontraktet och som har en ekonomisk påverkan. Det ska dock sägas att det inte finns några garantier för att hingsten skulle levererat ett föl alls, levande djur kommer ju aldrig med några garantier. Vad som hänt med hingsten efter den nya ägarens överlåtelser kan därför komma att få betydelse för ditt skadeståndsanspråk.Är det dessutom som du säger att den du överlåtit hästen till inte längre går att nå för dig kan det vara en idé att anlita ett ombud att föra din talan, i första hand gentemot personen du inte får tag på, kanske att påtryckningar kan hjälpa. I sista hand kan du såklart begära att få saken prövad i domstol som ett tvistemål. Tvistemål kan däremot vara en aning bökiga och skadeståndsrätten något av en snårskog, därför blir mitt råd till dig att anlita ett ombud. Behöver du hjälp att utforma en talan så kan du boka en rådgivning hos oss på www.lawline.se/bokaHoppas att du fått någon hjälp på vägen och lycka till!

Byta lås på hyresgästs torp

2019-04-12 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Jag privat-hyr ett torp. Efter att jag inte kunnat betala hyran enligt överrenskommelse, så bytte torpägaren ut låset. Jag har inte kommit in eller kunnat hämta mina saker på 7 mån. Nu kräver han betalning även för den tiden, annars får jag ingen nyckel. Har han rätt att göra så?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att du hyrt torpet för att bo i.Givetvis kan han inte göra så. Det är till och med brottsligt, då det utgör egenmäktigt förfarande att till exempel låsa in någons saker eller byta lås på någons bostad (8 kap 8 § brottsbalken). I den mån han inte gett dig tillträde till torpet har han brutit mot ert avtal, och har inte rätt att få betalt för den tid han förhindrar dig att använda torpet. I den mån du lidit ekonomisk skada på grund av att han brutit mot avtalet – till exempel kostnader för annat boende, i den utsträckning detta kostat mer än hyran för torpet – har du rätt att få denna ersatt. Även om han har haft rätt att säga upp ditt hyresavtal, och inlåsningen så att säga skett efter att ert avtalsförhållande upphört, har du rätt att få skadestånd för den ekonomiska skada du lidit av att inte ha tillgång till dina saker (2 kap 2 § skadeståndslagen). Jag bör kanske vara tydlig med att det inte nödvändigtvis rör sig om några stora summor, utan endast för att täcka de kostnader den olagliga inlåsningen inneburit för dig.Vänligen,

Vad kan jag göra om min motpart begått ett avtalsbrott - konkurrensklausul?

2020-02-03 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Hej, hur blir det om våran AB ska avvecklas, 3 delägare, men samtidigt startar 2 av dem ett nytt AB och rekrytera kunder under tiden vi jobbade ff för den "gamla" AB. Så dem använder kundkontakter vi har och tar med till nya AB.I kompanjonsavtal finns konkurrens/bisysslor klausul, men vi skrev aldrig nån "straff" om nån skulle bryta den. Vad kan jag göra?.Tack på förhand.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att ni varit 3 delägare i ett gemensamt bolag och att detta i sin tur avvecklats. Under tiden ni avvecklat bolaget har de andra 2 delägarna tagit kunder från det gamla bolaget till deras nya bolag. Ni har även haft ett avtal mellan varandra med en konkurrensklausul som skulle förhindrat det som nu skett. Din fråga regleras i avtalslagen (avtl), skadeståndslagen (skl) och allmänna skadeståndsrättsliga principer.För att svara på din fråga tänker jag redogöra för vilken verkan en konkurrensklausul kan få för parterna. Jag tänker också redogöra för vad det innebär att inträda ett avtal och om det kan inträda skadetåndskyldighet om man bryter ett villkor i avtalet.Vad innebär en konkurrensklausul?Så som de flesta villkor i avtal är man fri att formulera dessa hur man vill och man får också bestämma exakt omfattningen och verkningarna av villkoren. Det råder alltså avtalsfrihet i stor uträckning i det svenska rättssystemet. Detta innebär även att avtal och villkor kan tolkas utifrån olika modeller vid oklarheter beroende på hur de är formulerade och under vilka omständigheter de aktualiseras. Villkor i avtal kategoriseras som huvudförpliktelser eller biförpliktelser. En huvudförpliktelse är nödvändig för att avtalet som helhet ska kunna förverkligas, medans en biförpliktelse är en något mer begränsad del av avtalet som kan tänkas aktualiseras. En konkurrensklausul är en typisk biförpliktelse. Det är även viktigt att formulera löptider och hur avtalet upphör att gälla, och om man önskar att vissa villkor ska fortsätta gälla även en tid efter att bolaget har upphört. Det framgår inte av din fråga hur ert villkor är formulerat men jag utgår från att det avser att reglera konkurrerande verksamhet, innan och i viss mån efter bolaget har upphört. Att använda information utanför bolagets verksamhet som man enbart kunnat tillskansa sig genom sitt engagemang i bolaget är ett exempel på konkurrerande förfarande och kan således utgöra ett avtalsbrott. I nästa stycke går jag in på vilka verkningar detta kan få. Vad innebär det att inträda ett avtal och kan det aktualisera skadeståndsskyldighet om man bryter mot villkor i avtalet? När man ingår ett avtal iklär sig parterna skyldigheter och rättigheter som ska hållas, detta brukar uttryckas som principen pacta sunt servanda - avtal skall hållas (1 § avtl). Denna principen är väldigt stark i det svenska rättssystemet och skyddas i stor utsträckning, därför har man infört ett särskilt skadeståndsansvar vid kontraktsbrott under vissa premisser. Inom juridiken kallas detta för ett inomobligatoriskt skadeståndsansvar, där termen inomobligatoriskt betyder att skadeståndet är grundat på en avtalsrelation (jfr utomobligatoriskt ansvar som bygger på skadeståndsansvar utanför avtalsförhållande). För att få erhålla skadestånd till följd av kontraktsbrott krävs att man lidit en ersättningsgill skada. För att en skada ska vara ersättningsgill krävs att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den handling som skett. Med adekvat kausalitet förstås att skadan uppstått som en naturlig och förutsägbar konsekvens av handlingen. Det ska även vara en skadetyp som erkänns av rättsordningen. Det finns olika skadetyper inom ersättningsrätten, den som är relevant i detta sammanhanget är den rena förmögenhetsskada. Det innebär att skadan inte kan härledas till sak- eller personskada (1 kap. 2 § skl). Rena förmögenhetsskador ersätts som huvudregel enbart om skadan uppkommit till följd av brott (2 kap. 2 § skl), men kan även ersättas vid kontraktsbrott (jfr 1 kap. 1 § skl). Som huvudregel ska den skada som uppstått ersättas till fullo, men om en del av skadan kan härledas till att skadelidande har medverkat till skadan kan ersättningen jämkas. Bedömningen för om skadeståndsskyldighet föreligger skiljer sig åt om det rör sig om överträdelse av en huvud- eller biförpliktelse. Biförpliktelser ska bedömas på samma sätt som en utomobligatorisk skada, dvs att det krävs någon form av försumlighet eller uppsåt för att skadeståndsansvar ska inträda, om inte parterna på förhand bestämt en påföljd. Bedömningarna som företas i dessa sammanhang är omfattande och omfattar många olika aspekter av situationen. Det är därför svårt för mig att utifrån din fråga meddela huruvida det föreligger skadeståndsansvar till följd av kontraktsbrottet. Min bedömning är inledningsvis att det kommer vara svårt att uppskatta vilken skada du faktiskt lidit till följd av deras agerande, för en sådan bedömning krävs mer information. Dessutom blir villkorets utformning avgörande. Vad bör du göra nu?Lämpligast är att alltid vid tvister kontakta motparten och försöka arbeta fram en lösning. Om en sådan lösning inte kan uppnås är det i så fall en skadeståndstalan hos tingsrätten som ligger närmast till hands för att rättsligt reglera den uppkomna situationen. Utformningen och utredningen för en skadeståndstalan bör företas av en jurist. Om du önskar att få ytterligare hjälp med ditt ärende är du välkommen att kontakta oss via denna länken här: https://lawline.se/bokaHoppas du fick svar på din fråga, MVH

Konkurrens, skadestånd

2019-09-29 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Hej. Jag är delägare i ett aktiebolag där en annan person delägare. Ägarförhållandet är 50/50. Jag är styrelseordförande och vill inte längre driva bolaget vidare med min kompanjon, utan jag vill helt enkelt säga upp mig. Jag kan också tillägga att jag inte har något förtroende för min kollega längre, utan väljer att sälja min del till min partner. Vi har ett samarbetsavtal med ett företag som vill anlita min tjänst i bolaget för jag är den enda som har denna kompetens, men nu vid årsskiftet går detta avtal ut och det bolaget kanske inte får fortsatt förtroende av kommunen fortsättningsvis vilket resulterar i att vi tappar den kunden ( Naturligt ). I samband med detta så väljer jag att sluta och påbörja en anställning i ett annat konsultbolag, om då detta bolag då får förtroendet att jobba vidare med kommunen istället pga att jag finns i ett nytt bolag kan då min kollega yrka på skadestånd eller liknande när ändå avtalet gått ut på ett naturligt sätt? Detta var en lång fråga, hoppas ni förstår frågan
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår din fråga rätt undrar du alltså om aktiebolaget i vilket du säljer dina andelar, alternativt den andre delägaren i det aktiebolaget har rätt till skadeståndsersättning för att du, efter att du sålt dina andelar och lämnat din position i styrelsen, i din nya position i ett annat bolag ingår att samarbets- eller uppdragsavtal med kommunen (?), d.v.s. samma kund/samarbetspartner som var motpart i det samarbetsavtal som det tidigare bolaget ingått som upphör att gälla vid årsskiftet.Under förutsättning att jag har förstått frågan rätt är svaret att den andre delägaren inte har rätt till skadestånd, om inget annat har avtalats. Om ni däremot ingått aktieägaravtal i vilket ni intagit en s.k. konkurrensbegräsningsklausul, eller en sådan klausul finns i ditt anställnings- eller uppdragsavtal med bolaget, kan du bli skadeståndsskyldig. Vid dylika skadeståndsanspråk kan det vara svårt att fastställa skadan, konkurrensbegränsningsklausuler brukar därför vara förenade med vitesklausuler. Om konkurrensklausul finns bör du alltså även se om vitesklausul finns eller ej. Sammanfattningsvis, om en konkurrensbegräsningsklausul finns och den är förenad med en vitesklausul kommer du, beroende på innehållet i bestämmelserna och omständigheterna, förmodligen att behöva betala ersättning i enlighet med vitesklausulen. Om en konkurrensbegränsningsklausul finns men någon vitesklausul inte finns kan det bli svårt att avgöra huruvida skadeståndsersättning ska utgå och till vilket belopp, eftersom det kan vara svårt att visa skada eller att fastställa skadans storlek. Eftersom du var den enda i bolaget med sådan kompetens som krävs för att utföra uppdragen som avtalats om med kommunen kan det bli svårt att visa att någon skada har orsakats. Om ingen konkurrensbegränsningsklausul finns, varken i eventuellt aktieägaravtal, anställnings- eller uppdragsavtal eller annat avtal, är du enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler inte skadeståndsskyldig.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Vem står för åldersavdraget i försäkringen vid skada orsakad av byggfirma?

2019-05-22 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |HejVi genomförde en takomläggning (papptak) i juli 2018 och i början februari 2019 uppstod en läckage, vilket innebar att stora delar av över- och undervåningen blev vattenskadat.Takfirman har utfört ett felaktigt arbete och tar på sig ansvaret, takfirmans försäkringsbolag reglerar skadan, samtidigt rekommenderades ett byggföretag.Vårat försäkringsbolag (TH) har tydligt markerat för oss att detta skall regleras via takfirmans ansvarsförsäkring.Du har takfirman fått en offert på arbetet och där det tydligt vilken kostnad som försäkringsbolaget (takfirman) skall reglera.Det finns även ett åldersavdrag (ÅA), har nu haft en diskussion med takfirman ochhan hävdar att jag skall stå för ÅA, kan tycka att det är lite konstigt.Ser detta som skadeståndsärende och vad jag förstår skall ÅA belasta på takfirman.Det troliga är att vi kommer hamna i en juridisk process och då får jag återkomma.Min fråga är nu hur vem skall ta ÅA och hur ser ni på detta, tacksam för svar.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumTillämpliga lagrum gällande försäkringar finns i Försäkringsavtalslagen (FaL). När det rör sig om just försäkringar är det ofta så att man måste gå till försäkringsavtalet och se vad som står där eftersom FaL till stor del är dispositiv och är öppen för att avtal sluts mellan parterna enligt egna förhandlade villkor. Det finns dock vissa grundbestämmelser i lagen som ska följas.ÅldersavdragDet är vanligt att försäkringsbolag, utöver självrisken, räknar in åldersavdrag till den summa som du som konsument själv får stå för. Åldersavdrag görs både på kostnad på material och arbete vid reparation av uppkommen skada. Försäkringen täcker enbart kostnader för att återställa de delar som blev fuktskadade och då till det skick de befann sig i vid skadetillfället. Jag förutsätter att över- och undervåningen inte var i absolut nyskick vid läckaget, varför det görs ett åldersavdrag mellan förevarande skick och nyskick, 6 kap 1 § FaL. Det finns beräkningar för hur stort åldersavdraget ska vara beroende på hur gammal egendomen är och vilken typ av egendom det rör sig om.Detta innebär således att det är ni som konsument som får stå för åldersavdraget eftersom er över- och undervåning efter reparationen kommer vara i bättre skick än tidigare. AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och skulle det vara så att du har någon följdfråga eller behöver mer hjälp i form av anlitande av en av våra jurister är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Skadestånd baserat på säljarens eventuella förlust på grund av avtalsbrott, skyldighet för skadelidande att begränsa skadan

2019-04-07 i Skadestånd på grund av avtalsbrott
FRÅGA |Min mormor & morfar, som är över 80 år, har skrivit kontrakt på en bostadsrätt. Efter detta har de insett att de inte kommer att orka med en flytt. Vad blir det för konsekvenser av att bryta kontraktet? Kontraktet nämner bla skadestånd baserat på skillnaden i det slutgiltiga försäljningspriset. Kan säljaren acceptera ett underpris därmed hålla mormor & morfar ersättningsskyldig för obegränsat belopp?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Det korta svaret är att säljaren inte kan göra så. Som allmän princip i skadeståndssammanhang gäller att den skadelidande är skyldig att vidta rimliga åtgärder för att begränsa storleken på sin skada. Det innebär i det här konkreta fallet att säljaren måste vidta rimliga åtgärder för att få bostadsrätten såld till ett marknadsmässigt pris. Om säljaren exempelvis säljer av bostadsrätten för hälften av vad jämförbara bostadsrätter säljer för så är det uppenbart att säljaren inte vidtagit rimliga åtgärder för att begränsa sin skada. I ett sådant fall kan inte säljaren kräva hela mellanskillnaden i skadestånd.Det går inte att slå fast någon exakt gräns för hur lågt säljaren får gå utan att anses ha brustit i sin skyldighet att begränsa skadan. Ytterst handlar det om hur marknaden för bostadsrätter ser ut. Om det kan sägas vara förhållandevis enkelt att hitta en annan köpare som är villig att betala ett jämförbart pris är säljaren i princip skyldig att göra detta. Men visar det sig att det är omöjligt att sälja bostadsrätten för mer än exempelvis 80% av ursprungspriset så kan detta godtas. Allt handlar ytterst om huruvida säljaren kan sägas ha vidtagit rimliga åtgärder för att begränsa skadan.Med vänliga hälsningar