Vad ska jag tänka på när jag använder en megafon?

2020-03-28 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag köpte en megafon igår har inte använt den än för ville först få reda på vad som gäller rent juridiskt av er innan . Så det jag undrar e vad som gäller för att hålla sig inom lagens ramar och inte riskera konsekvenser som t.ex. böter/fängelse osv. Tack för ni finns! <3
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just för megafoner finns ingen särskild lagstiftning men det finns lite olika regleringar för buller. Buller enligt miljöbalken (MB)I 32 kap. MB finns regler om s.k emissionsskador som exempelvis buller, 32 kapitlet 3 § sjätte punkten MB. Den som orsakar personskador, sakskador eller orsakar utgifter för annan, genom verksamhet på sin fastighet, ska betala skadestånd, 32 kapitlet 1 § MB.Om du spelar musik ut i allmänheten och detta i sin tur orsakar någon av dessa skadetyper för annan kan du bli ersättningsskyldig. Buller om du bor i hyresrätt eller bostadsrättFör den som bor i hyresrätt eller bostadsrätt finns det ofta regler kring bullernivån i bostadsrätten eller hyresrätten. Den som inte iakttar dessa riskerar att bli av med sitt kontrakt. Således är det viktigt att du inte orsakar olägenheter för andra boende i hyre- eller bostadsrättshuset när du använder megafonen.SlutsatsVid brukandet av anordningar som kan orsaka buller är det viktigt att man inte orsakar olägenhet för andra. Viss mängd buller ska omgivningen tåla och socialstyrelsen har satt som riktlinjer att max ljudnivå i vardagsrum och sovrum är 45 dBA.

Konsumentjänstlagen - Fel i fastighet - Besiktningsmans ansvar - Skadestånd

2020-03-26 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej, vi är ny inflyttade i hus i Tranås.Vid installation av ny tvättmaskin missade installatören att dra åt en kran vilket skapade en skada på angränsande köksgolv.Vi anmälde skadan till försäkringsbolaget som gjorde en besiktning. Då uppdagades att det var fel lutning i tvättstugan vid tvättmaskin vilket gjorde att vattnet rann åt fel håll ut under köksgolvet.Försäkringsbolaget tog ej vattenskadan på vår försäkring pga detta.Jag gjorde anmälan om reklamation till besiktningsföretaget som missade detta i deras besiktning innan husköpet.Den behandlas just nu.Har även informerat tidigare ägare när skadan skedde.Vem kan jag begära pengar av för renoveringen? Installatören som gjorde installationen.Besiktningsföretaget som missade golvlutning i tvättstugan.Tidigare ägarens ansvar? Huset är byggt 2003 och då kan jag ej anmäla byggaren/plattsättaren.Skulle uppskatta er hjälp!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Du har relativt nyligen förvärvat en fastighet på vilken det står ett hus som du numera bor i. Kort efter att en ny tvättmaskin hade installerats uppstod en vattenskada på ett angränsade golv i huset och detta som ett direkt resultat av den uteblivna åtgärden ifrån installatörens sida. I samband med det inträffade uppdagades en felaktig lutning på golvet i tvättstugan vilket sedermera gjorde att vattnet letade sig in under ett närliggande köksgolv. Det nu sagda hade som jag förstår det aldrig hänt om golvets lutning hade varit en annan. Du har vidare blivit nekad ersättning av ditt försäkringsbolag just på grund av den felaktiga lutningen på det aktuella golvet och du undrar nu mot vem du istället kan rikta eventuella ersättningsanspråk. Konsumenttjänstlagen (KTjL) alternativt konsumentköplagen (KKL), Jordabalken (JB) och viss mån även lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL) är främst den lagstiftning som jag menar behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende varför dessa kommer att behandlas i spridda delar i min fortsatta framställning. Jag kommer nedan systematiskt att gå igenom de tre olika avtalsrättsliga relationerna som framgår av din fråga och jag utgår ifrån att du har rättshandlat i egenskap fysisk person och ingenting annat (annars blir nämligen inte de ovannämnda konsumenträttsliga lagarna tillämpliga). Du och installatören, vad gäller? Hur det ifrågavarande avtalet med installatören är (var) konstruerat är för mig ovisst varför utredningen i den här delen får blir något generell till sin karaktär. Gränsdragningen mellan KKL och KTjL tar sin utgångspunkt i en helhetsbedömning av huruvida varan eller tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens (installatörens) förpliktelse gentemot dig. Eftersom du inte har uppgett att tvättmaskinen köptes av installatören utgår jag ifrån att denne endast var anlitad för att installera en redan införskaffad sådan. KTjL blir således tillämplig lag i det här fallet (2 § 2 p. KTjL). Installatören är (var) skyldig att utföra sitt arbete fackmässigt och med tillbörlig omsorg tillvarata dina intressen som konsument, vilket stadgas i en av KTjL:s inledande bestämmelser (4 §). För att du som konsument ska äga rätt åberopa någon av de felpåföljder som finns att tillgå måste ett fel i lagens mening kunna konstateras (9 § 1 st KTjL). I rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) har fel ansetts föreligga om kravet på fackmässighet och omsorg inte når upp till vad konsumenten med fog kan förvänta sig av en utförd tjänst och detta även om avvikelsen skulle bero på en olyckshändelse (9 § 1 st. KTjL). Av det föregående menar jag att det torde framstå som klart att det läckage som du refererar till ovan och givet vad du själv har berättat om dess uppkomst (den dåligt åtskruvade kranen) är att betrakta som ett fel i konsumtjänsthänseende. Även om du egentligen bara undrar vem du kan begära ersättning av för själva renoveringen förtjänas det i sammanhanget att kort redogöra för de felpåföljder som du också kan göra gällande i fråga om bristerna i tjänstens utförande. KTjL ålägger inte dig som konsument någon allmän undersökningsplikt efter utfört arbete. Däremot har du en skyldighet att reklamera felet inom skälig tid efter det att du märkte eller borde ha märkt felet. En reklamation som sker inom två månader ska alltid anses ha skett i rätt tid. En reklamation utgör dessutom en förutsättning för att du ska kunna kräva installatören på vissa relevanta åtgärder (17 § KTjL). Därefter kan du hålla inne betalningen om den ännu inte har skett (19 § KTjL), begära avhjälpande (20 § KTjL) eller prisavdrag (21 § KTjL) alternativt kräva hävning vilket innebär att prestationerna ska gå åter (i ditt case skulle detta i praktiken leda till att installatören går miste om sin rätt till ersättning för utfört arbete (21 och 23 §§ KTjL)). Vad gäller då beträffande det vattenskadade golvet? En inom skadeståndsrätten grundläggande princip är att den som lidit skada ska försättas i samma ekonomiska läge som personen i fråga befann sig i innan en viss händelse inträffade. Notera dock att skadeståndslagens (SkL) bestämmelser endast gäller om inte annat är särskilt föreskrivet (1 kap. 1 § SkL). I KTjL finns en separat skadeståndsreglering varför denna får ligga till grund för den här bedömningen. Om installatören kan anses ha varit försumlig (slarvig, oaktsam) vid installationen ska denne ersätta annan skada än bara den som eventuellt går att härleda till själva tvättmaskinen (32 § 2 st KTjL). För skadeståndsskyldighet fordras dock dels kausalitet (orsakssamband) och dels adekvans (förutsägbarhet). 1. Kausalitet är ett första krav för skadeståndsskyldighet vilket innebär att handlingen måste vara en orsak till den uppkomna skadan.2. En händelse (handling) kan emellertid utgöra orsak till ett oändligt antal följdskador, vilket skulle te sig orimligt om skadevållaren de facto skulle påföras ansvar för alla dessa skador. Adekvansbedömningen tar helt enkelt sikte på om den uppkomna skadan faktiskt var en påräknelig, typisk, förutsägbar, normal följd av den aktuella handlingen. Adekvansen är således det andra kravet, förutom den försumlighet som stadgas i 32 § KTjL, för att skadeståndsskyldighet ska föreligga här.Applicerat på ditt ärende innebär ovanstående att det torde råda en otvetydig kausalitet mellan installatörens dåligt åtskruvade kran och den vattenskada som därefter uppstod under köksgolvet. Hade kranen inte varit dåligt åtskruvad hade inte något vatten runnit ut på golvet. Däremot kan adekvansbedömningen enligt min mening eventuellt bereda vissa svårigheter för din del. Att en vattenskada kan tänkas uppstå och utgöra en naturlig följd av en dåligt åtskruvad kran är förmodligen odiskutabelt. Men att det för en installatör verkligen kan framstå som en klart påräknelig och förutsägbar risk (följd) att ett angränsande köksgolv skulle komma att ta skada på grund av en felaktig (och svårupptäckt) lutning i ett tvättstugegolv vid försummelse att skruva åt en kran ställer jag mig dock tveksam till. Det kan naturligtvis inte uteslutas att det faktiskt kan förhålla sig på just det viset och att du därför kan rikta ett skadeståndsanspråk mot installatören. Men för att kunna säga något med säkerhet behövs ofta ingående lokalkännedom och relevant kunskap om tvättmaskinens placering, golvets lutning, avståndet till köksdelen mm. Med andra ord kan den här typen av skadeståndsrättsliga bedömningar tendera att kunna bli ganska så invecklade och till och med i förekommande fall villkorade med att en okulärbesiktning (syn) görs av det ifrågavarande utrymmet. Jag har alltså i skrivande stund svårt att ge dig några entydiga svar på den här punkten.Du och besiktningsmannen, vad gäller?I botten för den här bedömningen ligger den så kallade allmänna avtalsrätten i vilken löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Du skriver att det bolag som svarade för besiktningen aldrig påpekade den felaktiga golvlutningen och att ärendet, efter en gjord reklamation, nu är uppe för prövning internt hos besiktningsföretaget. Det finns tyvärr ingen tydlig reglering på det här området varför gränsdragningsproblematiken avseende en besiktningsmans ansvar ofta gör sig påmind. Men märk väl att köparens (din) vidsträckta undersökningsplikt vid ett fastighetsförvärv (köp) enligt JB inte på något sätt ersätts av den undersökning som görs genom besiktningsmannens försorg. Köparens undersökningsplikt enligt JB återkommer jag för övrigt till längre fram. Svaren får således sökas i den allmänna avtalsrätten och i den överenskommelse som följer av det ursprungliga avtal som du träffade med besiktningsföretaget. Det finns därför goda skäl att mycket noggrant studera samtliga klausuler och vara uppmärksam på eventuella förbehåll i vilka bolaget kan ha friskrivit sig från visst ansvar. Även besiktningens generella omfattning torde framgå av besiktningsavtalet. Om avtalet skulle framstå som oskäligt och innebära ett betydande obalans till nackdel för dig i egenskap av konsument kan möjligen den så kallad stora generalklausulen i avtalslagen åberopas (36 § AvtL). Genom denna skulle avtalet med besiktningsföretaget i så fall kunna jämkas i efterhand, delvis eller i sin helhet. Även skadeståndsskyldighet vid ett av din motpart begånget avtalsbrott kan också aktualiseras och här torde i så fall SkL bli tillämplig. Då jag saknar välbehövlig information om avtalsinnehållet har jag svårt att vidare kommentera det rättsförhållande som föreligger mellan dig och det nyss nämnda bolaget. Detta ämnar jag istället att inhämta ytterligare upplysningar om och diskutera vidare telefonledes (du har som bekant betalat för en personlig telefonrådgivning). Du och den tidigare ägaren (säljaren), vad gäller?Tolkning av bestämmelsen i 4 kap. 19 § JB blir här central för bedömningen av huruvida du skulle kunna rikta eventuella ersättningsanspråk mot säljaren för fel i fastigheten mot bakgrund av den rådande golvkonstruktionen i tvättstugan. I det nämnda lagrummet (lagparagrafen) går det att utläsa följande: 1 st. Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.2 st. Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet.Av lagrummets första stycke framgår det att felansvaret i mångt och mycket är kopplat till säljarens utfästelser (löften). Direkt uttalanden kan binda säljaren i visst hänseende varför någorlunda preciserade uppgifter om fastigheten under förhandlingarna anses ge köparen rätt att kunna ta fasta på dem. Däremot är det sällsynt att säljaren betraktas som bunden av mer svepande ordalag och allmänt lovprisande av fastighetens olika egenskaper. Denne svarar dock för eventuella dolda fel, vilket är ett fel som inte hade kunnat upptäckas av köparen vid en noggrann besiktning ("som fel för inte åberopas an avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning som varit påkallad", se ovan 4 kap. 19 § 2 st JB). För att köparen ska befrias helt från sin annars ganska långtgående undersökningsplikt torde krävas att de utfästelser (uttalanden, garantier) som säljaren gör är mycket precisa. Enligt min mening är golvets felaktiga lutning relativt svårbedömt utan att själv har varit på plats och undersökt tvättstugeutrymmet. Men din undersökningsplikt i egenskap av köpare vid tidpunkten för ditt förvärv av den nuvarande fastigheten får som sagt betecknas som långtgående. Du var skyldig att initiera en mycket noggrann undersökning vilket innebar att även samtliga svåråtkomliga utrymmen i huset omfattades av de skyldigheter som stadgas i 4 kap. 19 § 2 st. JB. Ett tvättstugegolv förefaller nog vara en tämligen enkelt del att närmare undersöka och även om en besiktningsman anlitas är detta inte något som automatiskt fritar dig från ansvar. Men eftersom denne missade den felaktiga lutningen under besiktningen kan det förvisso vara en indikation på att du som köpare och lekman själv inte borde ha kunnat upptäcka felet. Skulle det å andra sidan vid en rättslig bedömning dras den slutsatsen att det, trots besiktningsmannens uteblivna noggrannhet, hade varit görligt för dig att på egen hand upptäcka den felaktiga konstruktionen kan du ändå inte åberopa felet varför rätten att kunna kräva säljaren på pengar därmed går förlorad. Jag ska villigt erkänna att jag inte riktigt vet om det ovan anförda gjorde dig så väldigt mycket klokare. Problemet är bara att just åberopande av fel inom fastighetsrätten nästan alltid är en mycket svårgenomtränglig materia som sällan enkelt låter sig förklaras. Men min bedömning är i vart fall att den springande punkten för dig är avtalet, säljarens eventuella utfästelser och vad som kunde bedömas som upptäckbart i samband med den undersökning som gjordes innan fastighetsköpet ägde rum. SAMMANFATTNING Sammantaget kan konstateras att min utredning enligt ovan har utmynnat i ungefär följande.Felpåföljder med stöd av KTjL riktade mot installatören för den dåligt åtskruvade kranen (med andra ord den bristfälliga tjänsten) bör vara möjliga att göra gällande. Vidare torde visst anspråk även kunna riktas mot denne för skada på övrig egendom (golvet) i ditt hus. För att installatören (om det skulle röra sig om en enskild näringsidkare) eller dennes arbetsgivare ska vara skyldig att utge skadestånd krävs, förutom en fastställd oaktsamhet i samband med installationen, att adekvat kausalitet föreligger mellan handlingen och den uppkomna vattenskadan i köket. Beroende på vad avtalet med besiktningsföretaget stadgar kan det också bli tal om eventuella ersättningskrav riktade mot besiktningsmannens arbetsgivare. Men observera igen att dennes åtgärder i grunden inte på något sätt fråntog dig din undersökningsplikt vid tidpunkten för köpet.Beträffande den fastighetsrättsliga felbedömningen menar jag att det däremot är något oklart. Huruvida det kan göras antagligt att denna väg skulle vara den mest fördelaktiga för dig kräver ytterligare rättsutredning än den som erbjuds i vår expressrådgivning.Och för att knyta an till en av dina faktiska frågor - Vem kan jag begära pengar av för renoveringen?Givet det nu sagda blir slutsatsen att det kanske är görligt att kunna rikta krav på ersättning från samtliga inblandade. Vem av dina motparter som bäst lämpar sig att börja med låter jag dock tillsvidare vara osagt. För detta behövs mer ingående kunskap om de specifika omständigheterna, vilket jag hoppas kunna erhålla inom kort på telefon.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion. Jag kommer därför att ringa imorgon fredag den 27/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte skulle passa vänligen återkom per mail. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Ersättning för sakskada

2020-03-24 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Jag har idag haft en kund inne i butik som provat en duscholja själv vid vårt handfat. Han råkar sedan spilla på sig själv och får en fläck på sin kavaj. Vi som personal var ej inblandade i denna händelse utan såg på avstånd när det hände.Nu begär han ersättning för sin kavaj då han menar på att det är vårt fel då detta hände i vår butik.Det ska tilläggas att det ej var en defekt produkt som han provade.Har han rätt till ersättning eller hur ska man gå tillväga?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du undrar om kunden i detta fall kan begära ersättning för den fläck som denne fått på sin kavaj. Det är alltså fråga om en sakskada, vilket regleras i 2 Kap 1 § Skadeståndslagen. När är man skyldig att ersätta en skada? För att man ska bli skyldig att ersätta en sakskada räcker det med att man har orsakat skadan genom vårdslöshet. När man bedömer om någon har varit vårdslös kan man inledningsvis t jämföra skadevållarens agerande med de olika normer som finns, exempelvis lagstiftning. Strider agerandet mot detta brukar det i regel anses som vårdslöst. Når man inte framgång med detta får man istället göra en mer allmän bedömning där man tittar på faktorer så som hur allvarlig är den sannolika skadan är och vad man hade kunnat göra för att undvika skadan, sedan göra en helhetsbedömning utifrån detta. För att man ska bli ersättningsskyldig finns det också ett krav på adekvat kausalitet. Detta innebär att det ska finnas ett orsakssamband mellan handlingen och skadan och att skadan ska ha varit förutsebar ur skadevållarens synvinkel. Detta för att man bara ska kunna bli ersättningsskyldig för sådana saker som man rimligtvis kan bära risken för. Alltså, man ska inte behöva bli ersättningsskyldig för alltför slumpmässiga effekter av ett handlande. Hur mycket ska man ersätta? Vad ersättning för sakskada omfattar regleras i 5 Kap 7 § Skadeståndslagen. Man kan bli ersättning för partiell skada (skadan kan repareras) eller totalskada (ersättningen ska motsvara sakens värde). Vid totalskada ska man alltså ersätta sakens värde. Där tar man utgångspunkt i nypriset för motsvarande egendom och därefter gör man avdrag för värdeminskning (ålder och bruk) Vid partiell skada har den som har rätt till ersättning en skadebegränsningsplikt som innebär att man ska välja ett alternativ som ger en rimlig kostnad, alltså ska man skicka ett plagg på kemtvätt ska det inte kosta mer än vad det behöver göra normalt. I det aktuella fallet I detta fall anser jag (utefter de omständigheter jag har fått från din fråga) att det för det första kan ifrågasättas om handlandet i fråga varit vårdslöst. Att det funnits en duscholja som kund har kunnat prova vid ett handfat (som ej var en defekt produkt) kan inte anses gå emot någon norm och det kan inte heller ses som utmärkande vårdslöst efter en allmän bedömning (se ovan). För det andra kan det också ifrågasättas om det föreligger adekvat kausalitet mellan handlingen och skadan. Det kan antas att kunden i detta fall spillt olja på sin kavaj är något som är en slumpmässig effekt som ni, i butiken, med svårighet kunnat förutse och det kan därmed anses att ni inte ska bära kostnaden för detta. Skulle det ändå vara så att ni skulle ersätta skadan (I detta fallet kan jag tänka att det skulle kunna bli fråga om kemtvätt) ska det påpekas att kunden i detta fall har en skadebegränsningsplikt. Det ska alltså inte kosta mer än vad som behövs att åtgärda skadan, exempelvis att kunden väljer en kemtvätt med rimliga priser. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Besvarar Lawline Skolfrågor?

2020-03-15 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Jag arbetar som servitör på en av stans populäraste barer. En ovanligt livlig fredagskväll känner jag mig alltmer på efterkälken med alla beställningar som väller in i en strid strö. I ett försök att komma ikapp lastar jag en hel bricka full med rödvinskaraffer och kryssar ut i den stojiga trängseln mellan bargäster och matbord. I den andra handen bär jag två stora varmrättstallrikar. I trängseln törnar jag ihop helt lätt med en gäst. Jag tappar kontrollen över min last och sekunden senare har matgästen fått två gratinerade humrar i knäet samt en dusch av flera liter rött vin över sig. Hon blir rosenrasande, inte bara att för att kvällen är förstörd utan i synnerhet eftersom hennes dyra vita favoritkappa är helt och hållet indränkt i vin. Jag ursäktar mig för allt jag är värd, men lyckas inte få henne på bättre humör.Men på lördagen kommer jag tillbaka till jobbet och möts av restaurangchefen som meddelar att matgästen hört av sig och krävt ersättning för det inträffade i form av 2 500 kronor i ersättning för kappan. Hon krävde även 1 000 kronor för "sveda och värk" som hon kallade det, eftersom hon blivit så ledsen över att hennes favoritplagg blivit förstört. Ett plagg som hon har köpt på den lilla fina och exklusiva butiken Åh Paris. Restaurangchefen säger åt mig att betala henne pengarna så snart som möjligt och att jag är en riktig klåpare till servitör.Vad är det som gäller? Är jag skyldig att betala henne 3500kr samt hur stor ersättning kan hon få?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline!Eftersom att din fråga verkar vara sprungen ur skolarbete så kan jag tyvärr inte besvara den. Jag rekommenderar istället att du läser lagkommentarerna till de relevanta paragraferna i Skadeståndslagen (1972:207), och slå även upp frågan i relevant kurslitteratur.Lycka till!Vänlig hälsning

Bråk mellan grannkatter.

2020-03-27 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej!! Vår katt bråkar med grannkatten, hur gör vi i fråga?
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt 1 § i lagen om tillsyn över hundar och katter är du som kattägare skyldig att ha koll samt sköta din katt på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga skador eller avsevärda olägenheter. Om du som kattägare kan anses ha brustit i detta - och således kan anses vara vårdslös - finns det en möjlighet för den andra kattens ägare att rikta en skadeståndstalan mot dig enligt 2 kap, 1 § skadeståndslagen. Jag vill här betona att det är upp till din granne att bevisa att du har varit vårdslös genom att inte ha tillräcklig koll på din katt, vilket enligt min mening kan bli svårt. Men för att det hela inte ska behöva sluta i en skadeståndstalan råder jag dig till att ta kontakt med din granne för att försöka lösa situationen på ett så vänskapligt sätt som möjligt. Går inte detta så vet jag dessvärre inte hur man bör gå vidare i frågan. Vänligen,

Skadestånd till arbetsgivare från anställd

2020-03-25 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |En arbetstagare har utfört regelvidrigt arbete utan arbetsgivarens vetskap. Arbetstagaren är fullt utbildad, har erforderliga behörigheter licenser betalade av arbetsgivaren. Kan arbetsgivaren begära skadestånd?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Situationen du beskriver bedöms olika beroende på den specifika situationen. Det viktiga är att se om arbetet utfördes för arbetsgivarens räkning och hur sambandet med eventuell skada ser ut.Frågan är mycket invecklad, så om du bara söker ett kort svar finns det i slutet av texten.Vem är ansvarig för eventuella skador hos beställaren av arbetet?Den första frågan som uppkommer är om arbetet utförts för arbetsgivarens räkning. Om arbetet utfördes i arbetsgivarens tjänst är det arbetsgivaren som ska betala skadestånd. I sådana fall kan inte den anställda krävas på pengar, men sakliga skäl för uppsägning(7 § LAS) eller tom. avsked(18 § LAS) kan tänkas uppstå.Mycket beror på arbetsgivarens och arbetsgivarens praxis sinsemellan. Ju mer självständighet arbetstagaren har i sitt arbete desto större sannolikhet för att arbetsgivaren blir ansvarig för skadan som arbetsgivaren orsakat. Detta grundar sig på det s.k. principalansvaret som arbetgivare har för sina anställda (3 kap 1 § Skadeståndslagen). Fasta arbetstider, vilka uppgifter den anställda har, om arbetet utförs på särskild plats, etc. kan ha betydelse på om arbetstagaren betraktas vara i arbetsgivarens tjänst.Den viktigaste aspekten av detta är om arbetstagaren har kunnat ingå avtal för arbetsgivarens räkning s.k. ställningsfullmakt (10 § 2 stycket Avtalslagen). Om arbetstagaren har haft denna rättighet genom sin position som anställd gäller avtalet de ingått, även om just det avtalet inte var ett sådant som de hade rätt att ingå(11 § Avtalslagen). Det enda fallet detta inte gäller är om det kan antas att den som beställde arbetet hade skäl att misstänka överskridande av fullmakten.Frågan om vem som är ansvarig är den svåra för en arbetsgivare i det här fallet, eftersom arbetsgivare antas ansvara för sina anställda. Det är endast vid synnerliga skäl arbetstagare är ansvariga för skadan de orsakar i tjänsten(4 kap 1 § Skadeståndslagen). Detta brukar vara ifall arbetstagaren begått brott i tjänsten, eller upprepade gånger orsakat skada utan att ändra på sitt beteende. Detta kan komma att bli aktuellt ifall arbetstagaren vetat om att de inte får göra det de gjort.Oavsett vem som ses som skyldig att ersätta skadan hos beställaren kommer den att behöva betala skadestånd i enlighet med Konsumenttjänstlagen.Ansvar för skadan och skadestånd till arbetsgivarenOm man förutsätter att arbetstagaren ses som ansvarig för skadan kommer de tre centrala frågorna inom skadeståndsrätten som nästa steg. Dessa följer av 2 kap 1 § Skadeståndslagen och praxis."Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan". Nyckelorden är kursiva.1. Hur stor är skadan för den som kräver ersättning? Frågan här är om det faktiskt har skett en mätbar skada. Licenserna som arbetsgivaren betalar kommer arbetstagaren troligen att förlora, vilket leder till en förlorad kompetent anställd för arbetsgivaren. Detta leder i sin tur minskade vinster för arbetsgivaren.Skada på arbetsgivarens varumärke är ytterst svårt att prissätta, vilket kommer resultera att denna fråga kommer falla på denna punkt.Sist kan man tänka sig att arbetstagaren skadat arbetsgivarens utrustning. Denna punkt är lätt att bedöma, och kan lösas med en undersökning av utrustningen. Man värderar utrustningen, och jämför med vad den var bokförd för för att mäta skadan.2. Har svarande varit klanderlig i sitt agerande?Just i det här fallet är denna fråga given. Eftersom den som utfört arbetet inte följt regler har den uppenbarligen varit försummlig eller till och med uppsåtlig i sitt agerande.3. Finns det ett tillräckligt samband mellan det som svarande gjort och skadans uppkomst?Denna fråga är den som brukar förbises ofta i situationer som denna. Om arbetstagagaren förlorar licenserna och därför förlorar arbetsgivaren kapacitet att ta an sig arbete i sin verksamhet finns ett samband mellan skadan och arbetstagarens agerande. Det här sambandet är dock inte tillräckligt för att motivera skadeståndskyldighet eftersom osäkerheten kring om det faktiskt finns mer arbete att ta sig an bryter kedjan av orsakssamband. Om skada uppstått på utrustningen medan arbetstagaren hanterade den är denna fråga lätt att hantera. Det är bara att värdera den skadade utrustningen och jämföra med det tillståndet utrustningen var i innan skadan uppstod. Om skillnaden är väsentlig och den uppstod när arbetstagaren hanterade den finns ett starkt orsakssamband.SammanfattningDet är ytterst svårt för en arbetsgivare att kräva skadestånd från en anställd. I normala fall behöver en arbetsgivare i ett fall som detta snarare värja sig mot krav från beställaren, inte själv begära skadestånd. Om arbetsgivaren mot förmodan skulle lyckas lägga över ansvaret på den anställda är det fortfarande en minst lika kraftig uppförsbacke att sedan avkräva den anställda ett skadestånd för egen del.Mitt korta svar är därför: Tyvärr, det finns nästan inga möjligheter för arbetsgivaren att kräva skadestånd i den här situationen. Jag hoppas du har fått svar på din fråga, även om det troligen inte var det svar du ville haMed vänliga hälsningar,

Skadeståndsskyldighet

2020-03-24 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |HejGrannens träd har fallit ner på och fullständigt förstört min car port.Är grannen ersättningsskyldig för skadan på min car port?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad gäller ersättning vid skador hittas regler i Skadeståndslagen(SkL).Utgångspunkten i dessa typer av frågor är att skadan ska täckas av någon försäkring. Om det inte gör det, krävs det att grannen agerat med flit eller varit oaktsam för att behöva betala skadestånd. Utöver detta krävs det också att handlandet ska ha ett kausalsamband med skadan. Detta innebär att det ska finnas ett orsakssamband där det går att bevisa att grannens handlande haft en direkt koppling till skadan på din bil, 2 kap. 1 § SkL. Angående att din granne skulle agerat med flit är förmodligen osannolikt. Din granne har förmodligen inte själv sågat av trädet med avsikt för att sedan förstöra din car port. Det är mer troligt att grannen skulle agerat av oaktsamhet. Om trädet exempelvis var dött och du kan bevisa att grannen visste om detta utan att vidta några åtgärder för att motverka eventuella skador så skulle man kunna kräva grannen på skadestånd på grund av oaktsamhet. Det skulle dock vara svårt att bevisa att grannen vetat om eventuella faror om inte trädet var i uppenbart dåligt skick och åtminstone borde insett att det kunde ske en olycka om ingen åtgärd gjordes åt trädet. Om trädet fallit ned på grund av naturliga anledningen som exempelvis hård vind eller liknande, så saknas ett orsakssamband mellan skadan på din car port och din grannes handlande. Grannen kan i det fallet inte bli skadeståndsskyldig. Min bedömning är att det kan vara svårt att få grannen att betala skadestånd för denna händelse. Mitt förslag är att prata med din granne och se om ni kan komma fram till en lösning tillsammans. Hoppas du fick svar på din fråga!

Överklaga beslut från Löf och möjlighet till skadestånd

2020-03-12 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har ett beslut från IVO om en vårdskada IVO utett. De har kommit fram till att jag blev strålad för en mycket liten tumör i en polyp i ändtarmen på grund av att radiologen som bedömde mina MR bilder inte hade behörighet. IVO anser att sjukhuset brutit mot patientsäkerheten b.la Jag har strålskador och fick en mycket svårläkt infektion efter operation. Den tog 6 mån att läka. Detta gjordes 2016. Jag kommer ha men resten av livet. Löf vägrar betala ersättning, vad ska jag göra? Mycket tacksam för svar då detta gnager i mig hela tiden. Kommer aldrig kunna jobba heltid igen. Jag är nu 57 år ocv har svåra smärtor i baken, lymfödem och polyneuropati efter strålningen. Jag var fullt frisk när jag drabbades. Tumören upptäcktes av en slump. Vänligen
Amanda Keith |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar det du varit med om. Jag kommer först gå igenom förutsättningarna för rätt till ersättning om man drabbats av en skada i samband med sjukvård och sedan hur man kan gå tillväga om man är missnöjd med Löf:s beslut i sitt ärende.Det framgår att du skadades i samband med en sjukvårdsbehandling, att IVO har utrett detta och kommit fram till att vårdgivaren i detta hänseende brustit i patientsäkerheten samt att Löf bedömt att det inte förelegat rätt till patientskadeersättning.Förutsättningar för ersättning enligt Patientskadelagen Om man drabbats av en skada i samband med hälso- sjuk-, eller tandvård kan man alltså ha rätt till ekonomisk ersättning enligt Patientskadelagen (PSkL). Av 6 § PSkL framgår vilka skador som ger upphov till rätt till ersättning. Det förutsätts att det föreligger en överhängande sannolikhet att en personskada har orsakats av någon av de nedanstående medicinska åtgärderna eller ett olycksfall i hälso- och sjukvården samt att skadan ska ha kunnat undvikas. De skador som kan ge rätt till ersättning enligt lagen är behandlingsskador (p.1), materialskador (p. 2), diagnosskador (p. 3), infektionsskador (p. 4), olycksfallsskador (p. 5) och medicineringsskador (p. 6). För att ha rätt till ersättning för en behandlingsskada enligt 6 § p. 1 PSkL, exempelvis, förutsätts det att det föreligger en överhängande sannolikhet att skadan har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd och ska, rent objektivt, ha kunnat undvikas om åtgärden hade utförts på ett annat sätt eller genom att en annan tillgänglig åtgärd valts, som enligt en bedömning i efterhand enligt medicinsk uppfattning skulle ha tillgodosett behovet av vård på ett sätt som varit mindre riskfyllt. Om det enbart varit möjligt att undvika skadan genom en mer avancerad metod som i regel varit mer riskfylld, föreligger ingen ersättningsgill behandlingsskada. Patientskadeersättning lämnas inte om skadan har uppkommit till följd av ett nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av en sjukdom eller skada, som utan behandling skulle ha varit direkt livshotande eller lett till svår invaliditet, 7 § p. 1 PSkL. Detta undantag gäller, till exempel, i situationer då vårdbehovet varit så akut att behandling har varit tvunget att stättas in utan att vårdgivaren haft möjlighet att vidta normala förberedelser. Enligt lagen måste skadan anmälas inom 10 år från den tidpunkt den orsakades, för att rätten till ersättning enligt lagen inte ska förloras, 23 § PSkL. Om man är missnöjd med Löf:s beslut Om du inte är nöjd med det beslut som Löf fattat i ditt ärende har du en möjlighet att få ditt ärende internt omprövat av Löf:s klagomålsfunktion, vilket är kostnadsfritt. Du har också en möjlighet att begära in ett yttrande från Patientskadenämnden. Nämndsprövningen är också kostnadsfri och du går tillväga på så sätt att du kontaktar Löf och begär prövning hos Patientskadenämnden. Detta handläggs då av Löf:s klagomålsfunktion som sammanställer materialet i ärendet, låter dig ta del av underlaget för att godkänna eller komplettera materialet och sänder det sedan till nämnden. Patientskadenämndens yttrande är rådgivande och brukar i regel följas av försäkringsbolagen. Nämndens yttrande ska verka för att patientskadelagens regler om patientskadeersättning tillämpas enhetligt och rättvist. Att tänka på är att detta måste ske inom sex månader från det att du fick del av det slutliga beskedet från Löf. Du kan läsa mer om hur du går tillväga för att få ditt ärende internt omprövat eller för att begära in ett yttrande från Patientskadenämnden, här. Du kan även vända dig till allmän domstol för att få din tvist prövad, även här gäller en tidsfrist om sex månader. Då väcker du talan mot det försäkringsbolag där vårdgivaren har tecknat sin patientförsäkring, alltså Löf i detta fall. För det fall du väckt talan i domstol och efter en sådan prövning fortfarande inte är nöjd med beslutet har du inte längre en möjlighet att begära en intern omprövning hos Löf eller prövning i Patientskadenämnden. Du har även en möjlighet att vända dig till allmän domstol för att kräva skadestånd i en civil skadeståndsprocess gentemot den vårdgivare (landstinget) som behandlat dig. I sådant fall blir det då alltså inte försäkringsbolaget (Löf) som du stämmer utan själva vårdgivaren. Det kan vara en rätt knepig rättsprocess då du måste kunna bevisa att vårdgivaren ifråga har begått så allvarliga fel att den är skadeståndsskyldig. Du måste dels kunna visa att du lidit skada samt att det föreligger ett samband mellan din skada och sjukvårdens handlande.Om du skulle välja att vända dig till allmän domstol bör du först anlita ett ombud. Att tänka på är att en process i domstol kan bli rätt kostsam. I vissa fall kan det dock föreligga en möjlighet att få vissa kostnader betalda genom att rättsskydd kan ansökas om via hemförsäkring, varför det bör undersökas. Hoppas att detta svar kan vara till någon hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar eller om svaret var otydligt på något sätt! Med vänlig hälsning,