Kan en jakträtt överlåtas?

2020-10-27 i Jakt
FRÅGA |Hej har pratat med en markägare om jakträtt kan han överlåta sin jakträtt till mig eftersom han inte jagar själv gäller inom vvo tacksam för svar mvh Lars
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga. Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar över hur möjligheterna ser ut för någon att överlåta sin jakträtt. När det kommer till dessa typer av frågor är det jaktlagen samt jordabalken som blir tillämpliga lagar. Överlåtelse eller upplåtelse av jakträtt?Som huvudregel tillkommer rätten till jakt för viss mark den som äger marken (10 § jaktlagen). Eftersom denna rätt är förenad med själva marken kan den inte överlåtas (vilket förknippas med att sälja), utan enbart upplåtas (vilket förknippas med att hyra). Är det så att det rör sig om ett fåtal tillfällen räcker det med markägarens samtycke/godkännande för att få jaga på marken. Om det annars rör sig om flera, regelbundna tillfällen är det mer optimalt att upprätta ett avtal om jakträttsupplåtelse. Ett sådant avtal ger dig alltså en nyttjanderätt till marken, vilket innebär att du kan använda marken för att jaga utan att få samtycke/godkännande från markägaren vid varje jakttillfälle (7 kap. 3 § jordabalken). Avtal om upplåtelse av jakträttI de fall du ingår ett avtal med markägaren gällande upplåtelse av jakträtt får du som jakträttshavare inte överlåta/upplåta nyttjanderätten till någon annan, såvida inte markägaren samtycker till detta (14 § jaktlagen). När det kommer till giltighetstiden är det upp till dig och markägaren att komma överens om avtalet gäller tills en av er säger upp det eller ifall ni sätter ut en bestämd tidsperiod. För en bestämd tidsperiod gäller det att avtalet måste förnyas efter 50 år (7 kap. 5 § jordabalken). Som jakthavare har du även en rätt att registrera din jakträtt som du betalar för i fastighetsregistret (7 kap. 10 § jordabalken). Detta i syfte för att inte en (eventuellt) ny markägare motsätter sig din jakträtt. Genom avtalet föreligger en sådan rätt i samband med avtalets ingående (7 kap. 13 § jordabalken). Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du har fått svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan.Med vänliga hälsningar,

Jakträtt och upplåtelse av jakträtt i andra hand

2020-08-22 i Jakt
FRÅGA |Hej!Jag har ett avtal om upplåtelse av jakt. Det är till mitt ex. På punkt 6 står Överlåtelse, jaktgäster.Nyttjanderättshavaren får ej utan Fastighetsägarens skriftliga medgivande överlåta jakten till annan.Min fråga är vad det innebär? Har han rätt att ha ett jaktlag på marken utan min tillåtelse så länge han själv ingår i laget? Eller det är alltid bara han själv som får jaga och alla andra ska jag ge mitt skriftliga medgivande?Tack på förhand!
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jaktlagen (JL).Utredning Enligt 10 § JL har markägare som huvudregel jakträtt på sin mark. Jakträtten innebär rätt att jaga på marken samt rätt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt, om inte annat anges i vissa andra föreskrifter. Jakträtt ingår som huvudregel vid jordbruksarrende. I 14 § JL fastslås att jakträtt som upplåtits som huvudregel inte får överlåtas eller upplåtas av jakträttsinnehavaren utan fastighetsägarens samtycke. I ditt nu aktuella fall kan vi konstatera att du i egenskap av fastighetsägare upplåtit jakträtten till en annan. I regel innebär detta såsom konstaterats ovan att vederbörande inte får över- eller upplåta jakten i andra hand utan ditt tillstånd. Detta tycks även vara innehållet i den sjätte punkten i ert avtal, förutsatt att man utgår från att "jakten" avser jakträtten vilket tycks ligga nära till hands utifrån vardagligt språkbruk. Om jag förstår din fråga korrekt så har punkten rubriken "Överlåtelse, jaktgäster". Denna formulering, särskilt användningen av ordet "jaktgäster", framstår som märklig med tanke på innehållet då förekomsten av jaktgäster inte berörs i avtalstexten. Enligt min uppfattning kan dock förekomsten av ordet i rubriken inte tolkas som att ni vid ingåendet av avtalet avsåg att ditt samtycke skulle krävas för att jakträttsinnehavaren skulle få nyttja sin jakträtt tillsammans med andra. Detta framstår som särskilt motiverat med tanke på att texten uttryckligen avser frågan om att "överlåta jakten till annan." Enligt min uppfattning måste utgångspunkten vara att jakträtt innebär en rätt att jaga även tillsammans med andra, på samma sätt som exempelvis en rätt att nyttja en brygga måste antas innebära en rätt att nyttja bryggan i andras sällskap. Sammanfattningsvis måste avtalsbestämmelsen enligt min mening förstås som att jakträttsinnehavaren i denna egenskap har rätt att utöva sin jakträtt med andra men att han måste få ditt medgivande om han skulle vilja upplåta jakträtten till någon annan. HandlingsplanJag har svårt att ge dig en konkret rekommendation eftersom jag inte vet vad du vill uppnå i detta fall. Jag hoppas att mitt svar ändå var till hjälp! Med vänlig hälsning

Uppsägning av upplåtelse av jakträtt

2020-06-23 i Jakt
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller uppsägning/avslut på jaktavtal. Jag köpte fastighet med mark 2018. Ett dödsbo där den förra ägaren skrivit "jaktavtal" med jaktlaget. Mer likt ett kvitto, skrivet i denna form " betald jakt för år 2017-2020. Den 8/4- 2017 8000kr". Både Skrivet i prospektet och muntlig info från dödsbo och mäklare var det aktuellt med nytt avtal inför hösten 2020. Jag vill inte ingå nytt avtal och anser deras jaktperiod vara över i samband med det "normala" jaktårets slut (juni) som jag tagit för givet att det handla om. Kan inte finna något om jaktavtal i fastighetsregistret. När jag nu försöker nå jaktansvarig angående torn och "grillbod" som står på min mark och hur dem vill göra, får jag inget svar. Vad kan jag luta mig mot rent lagligt? Vad sker om jag inte får tag i jaktansvarig innan siste juni? Kan jag själv börja jaga på min mark utan krångel? Oavsett om jaktarrendet skulle vara längre, har jag rätt att be dem plocka ner "grillboden" för att jag själv har planer på bygge i den skogen? Hört på omvägar att det är lite infekterat med jakten i området och är rädd för att man försöker förlänga kontraktet med "hjälp" av att det är så luddigt skrivet. Tack på förhand Mvh R
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jaktlagen (JL) och jordabalken (JB).Utredning Enligt 10 § JL har markägare som huvudregel jakträtt på sin mark. Jakträtten innebär rätt att jaga på marken samt rätt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt, om inte annat anges i vissa andra föreskrifter. Jakträtt ingår som huvudregel vid jordbruksarrende. Av 15 § JL framgår att markägarens upplåtelse av jakträtt mot ersättning genom avtal regleras av 7 kap. JB, då detta är en form av nyttjanderätt till fastighet, och 16 § JL. I 7 kap. 11-12 §§, 7 kap. 14 § och 17 kap. 1 § JB regleras ett av de fall då en nyttjanderätt kvarstår med giltig verkan mot en ny ägare efter att fastigheten överlåtits. Dessa fall kan sammanfattas som (1.) då förbehåll om rättighetens bestånd gjorts av säljaren, (2.) då den nye ägaren kände till rättighetens förekomst vid överlåtelsen, (3.) då upplåtelse av arrende och hyra har skett skriftligen och nyttjanderätten har tillträtts före överlåtelsen samt (4.) då inskrivning av nyttjanderätten skett innan köparen sökt lagfart. Enligt 16 § JL ska vid upplåtelse av jakträtt på viss tid, minst ett år, uppsägning ske senast sex månader före avtalstidens utgång för att avtalet inte ska förlängas automatiskt. En sådan automatisk förlängning avser så lång tid som det ursprungliga avtalet avsåg, dock inte mer än fem år. En uppsägning skall vara skriftlig och delges mottagaren eller vara skriftligen erkänd av mottagaren.Enligt min uppfattning kan upplåtelsen inte anses utgöra en form av arrende enligt JB utan endast en upplåtelse av jakträtt. Därför finns det enligt min mening två tänkbara sätt som du kan "bli av med" det jaktlag som din fastighets förra ägare överlåtit jakträtten till. Det första är att du, om den förra ägaren antingen inte underrättade dig som köpare om jakträttens upplåtelse och du inte heller visste om den vid köpet, meddelar jaktlaget att deras nyttjanderätt till din mark enligt din uppfattning inte har bindande verkan mot dig som ny ägare. Detta resonemang skulle dock kunna försvåras ytterligare av det faktum att du, såvitt jag förstår, tillåtit dem att jaga på din mark sedan 2018. Det andra och antagligen lämpligaste alternativet är att du snarast meddelar din motpart du att säger upp upplåtelseavtalet inför dess utgång i slutet av året. Detta måste alltså ske skriftligen, antingen genom att din motpart delges en skriftlig uppsägning eller genom att vederbörande undertecknar en handling av innebörd att nyttjanderätten sägs upp. Uppsägningen måste dock som berörts delges din motpart senast sex månader innan avtalets utgång för att inte förlängas automatiskt, i ditt fall med fyra år. Enligt min uppfattning måste avtalet i ditt fall anses gälla från och med hela 2017 till och med slutet på 2020 då detta är den tolkning av skrivelsen "2017-2020" som jag finner rimligast. Att avtalet skulle gälla fram till hösten 2020 strider enligt min mening mot skrivelsen i avtalet även om detta skulle ha varit parternas avsikt eftersom man inte skrivit "jaktår" eller "mitten på 2020" utan endast "år 2017-2020". Med det sagt är det inte omöjligt att med stöd av vittnesmål från mäklaren och dödsboets företrädare övertygande argumentera för att avtalet ska anses gälla fram till hösten 2020 om det helt uppenbart varit parternas avsikt vid ingåendet. Det skulle dock gynna dig att argumentera för en snävare tolkning av avtalet eftersom du enligt avtalets ordalydelse kan säga upp nyttjanderätten idag och därmed ha sagt upp det mer än sex månader innan avtalets slut den 31/12 2020. Avslutningsvis kommer jag kort beröra frågan om hur du bör agera om du inte kan nå jaktlagets representant och vad som sker med eventuell lös egendom (exempelvis jakttorn) som tillhör jaktlaget. Dessa frågor är dock alltför omfattande för att redogöra för i detalj inom ramen för detta svar. Avseende frågan om delgivning rekommenderar jag att du i första hand försöker nå jaktlaget på egen hand för att överräcka uppsägningen, något du även bör kunna bevisa har skett. Skulle jaktlaget försöka obstruera detta i syfte att sexmånadersgränsen ska passeras rekommenderar jag att du snarast vidtar andra åtgärder, exempelvis att du skickar ett rekommenderat brev eller (om tiden börjar bli mycket knappt) anlitar en delgivningsman. Angående jakttorn och dylikt är enligt min uppfattning det korta svaret att jaktlaget i första hand ansvarar för att forsla bort dem om deras nyttjanderätt upphör men att du, om det skulle gå så långt, själv kan avlägsna dem om jaktlaget inte samarbetar.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att så snabbt som möjligt försöka delge jaktlaget din uppsägning för att avtalet inte ska förlängas med stöd av att avtalet enligt dess ordalydelse måste anses löpa till och med den sista december i år, varför sexmånadersgränsen inte överskridits. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Möjlighet att förbjuda jakt på egen mark

2020-04-22 i Jakt
FRÅGA |Kan jag förbjuda jakt på mina egna marker?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen jaktlagen (JaktL).Enligt 10 § JaktL har fastighetsägare som huvudregel jakträtt på den mark som tillhör fastigheten. Jakträtten innebär rätt att jaga samt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt. Med andra ord har som utgångspunkt endast fastighetsägare rätt att jaga på den egna marken.För att besvara din fråga kan vi alltså konstatera att jakt på din mark kan sägas vara förbjuden för alla utom dig i utgångsläget. Om du inte ger någon annan tillstånd att jaga på din mark, och inte heller ingår i ett viltvårdsområde eller dylikt, får alltså ingen jaga på din mark.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Kan en fastighetsägare upplåta jakträtt till fler än en person?

2020-09-16 i Jakt
FRÅGA |Vi är en jaktsammansammanslutning där en markägare sålt sin fastighet men påstår sig ha behållit jakträtten (vi övriga markägare har ej fått se något sådant kontrakt utan endast ett handskrivet papper). Om han väljer att inte jaga på sin jakträtt, har då den nye markägaren rätt att upplåta jakten till någon annan eller är jakträtten bunden till den tidigare markägaren. Som jag förstått det kan den tidigare markägaren, som behållit jakträtten i samband med försäljningen, inte upplåta jakten till någon annan. Är väl endast inom familjen de kan jaga?Detta har tyvärr blivit en källa till irritation inom jaktlaget eftersom vi inte får klarhet i våra frågor.
Aram Shokor |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras huvudsakligen i jaktlag (1987:259) (även kallad jaktlagen, hädanefter förkortat JL). Vem äger jakträtten på en fastighet? Enligt 10 § JL är fastighetsägaren innehavaren av jakträtten på den mark som tillhör fastigheten. Om fastigheten arrenderas som jordbruksarrende är det arrendator, dvs den som får nyttja marken, som har jakträtten om inte annat har avtalats. Jag kommer utgå från att den tidigare markägaren i det här fallet sålt fastigheten och inte arrenderat ut den. Överlåtelse av jakträtt14 § JL stadgar att om jakträtt upplåtits på annat sätt än genom jordbruksarrende så får inte den som numer äger jakträtten överlåta eller upplåta jakträtten till någon annan utan fastighetsägarens samtycke. Om samtycke lämnas till upplåtelse så nyttjas jakträtten i andra hand, och en överlåtelse innebär att jakträtten övergår helt.Enligt en bokstavstolkning av 14 § JL krävs samtycke från fastighetsägaren om andra än jakträttshavaren ska jaga på marken, men regeln torde inte innebära att man inte då och då får ta med en familjemedlem eller vän som jaktgäst. Om det däremot blir något annat än oregelbundet är saken annorlunda, och tillstånd bör inhämtas. Familj och vänner får alltså enligt min tolkning av bestämmelsen följa med ibland även utan fastighetsägarens tillstånd, vilket jag grundar i att en jägare som får sällskap utan att överlåta eller upplåta jakträtten i sig till denna tredje person inte går emot 14 § JL. Enskilda avtal kan naturligtvis skapa strängare förhållningsregler. Kan avtal sägas upp om jakträtten inte nyttjas?16 § JL ställer upp de huvudsakliga reglerna som gäller vid uppsägning av jakträtt. Om avtalet är tidsbestämt och löper under minst ett år förlängs det automatiskt om det inte sägs upp, dock inte mer än 5 år totalt. Om inte annat avtalats så ska avtalet sägas upp minst sex månader innan det löper ut. Fler bestämmelser om upplåtelsetid och uppsägning av densamma finns i Jordabalken, men eftersom varken ni eller jag har insyn i avtalet lämnar jag frågan om uppsägning därhän och sammanfattar saken med att fastighetsägaren kan säga upp avtalet med beaktande av uppsägningstid. Är jakträtten bunden till endast en jakträttsinnehavare eller kan fastighetsägaren upplåta jakträtten till fler?Innebörden av upplåtelsen för fastighetsägaren är att denne inte längre äger jakträtten under tiden avtalet löper, och jakträtten omfattar allt som avtalats mellan markägaren och jakträttshavaren. Avtalet kan ge jakträttshavaren ensamrätt till jakt på allt vilt, men om det finns en klausul i avtalet som säger att jakträtten enbart avser jakt på älg, så har markägaren utrymme att upplåta jakt på hjort till en annan person eller jaktlag. Vad det innebär i ditt jaktlags fall är att den nya fastighetsägaren har rätt att upplåta jakträtt till ditt jaktlag så länge det inte inkräktar på den nuvarande jakträtthavarens rättigheter enligt deras avtal. Vad det avtalet stadgar kan du enbart utröna genom att fråga antingen fastighetsägaren eller jakträttshavaren. Jag hoppas detta besvarar din fråga, hör gärna av dig om jag varit otydlig eller om du har fler frågor!

Kan fastighetsägaren säga upp nyttjanderätten för jakt?

2020-07-26 i Jakt
FRÅGA |Hej, Jag har en avtalsrättighet på en fastighet gränsande intill min. Det innebär att jag har jakten på den fastigheten. Rättigheten är från 1918. Om det nu inte är ett servitut, något jag alltid hört att det är. Jag vet inte. jag har heller inte klart för mig den exakta lydelsen i avtalet men har alltid hört att det ska gälla "för all framtid". Var får jag reda på den exakta ordalydelsen? Nu vill markägaren till den fastighet där jag har jakten - avtalsrättigheten - att avtalet ska ogiltigförklaras. Det är olagligt, säger han. Nå, det får bli som det blir, men jag tror inte att jag kan hävda att jakten ska till höra mig i fortsättningen. Om ni har tips så berätta gärna! Men det som ytterligare krånglar till ärendet är att jag för ett par år sedan arrenderade ut jakten på de två fastigheterna (åldersskäl) till tredje part och jaktgranne. Avtalet gäller till 2028. Ur jaktsynpunkt är det ett förnämligt avtal som skapar en fastighet med utmärkt arrondering och stor areal. Det som faktiskt stör mig mest är om arrendet skulle upphöra p g a att min avtalsrätt försvinner. Ur jaktsynpunkt vore det förödande. Nu frågar jag: hur starkt är ett sådant arrendeavtal? Att det blir ändrade ägande-förhållanden är klart men ur jaktsynpunkt blir det sak samma. Hur står sig ett arrende i ett fall som detta. Kort sagt: hävs det eller kvarstår det? Häls. Peter Akrell
Binh Tran |Hejsan,Tillämplig lag: Jordabalken.- Är avtalet ett arrende eller nyttjanderättsavtal?Först behöver vi utreda vad för sorts avtal det rör sig om eftersom olika regler gäller för olika sorters avtal och arrenden. Först och främst kan sägas att det inte gäller ett servitut eftersom ett servitut endast får ingås för ändamål som är av stadigvarande betydelse. Jakt är inte ett sådant ändamål, se 14 kap 1§ 2 stycket jordabalken.Utgångspunkten är att det gäller ett nyttjanderättsavtal, se 7 kap 3§, ett så kallad partiell nyttjanderättsavtal där fastighetsägaren endast ger en rätt till jakt och inget annat. Jakträtt kan även ingå i ett jordbruksarrende, se 9 kap 1§ jordabalken. Ett jordbruksarrende är en rätt för en annan än fastighetsägaren att använda fastigheten för huvudsakligen jordbruk. Jag förutsätter dock att så inte är fallet och att ni har ett så kallat partiellt nyttjanderättsavtal.Ett sådant nyttjanderättsavtal där nyttjandetiden ska gälla "för all framtid" är inte bindande efter 50 år. Det innebär att avtalet kan sägas upp efter 50 år om det inte förnyas, se 7 kap 5§ jordabalken. Tyvärr innebär det i din situation att fastighetsägaren inte är bunden av nyttjanderättsavtalet längre och kan förbjuda dig att nyttja jaktmarken.- Upplåtelsen Om en upplåtelse görs i andra hand utan fastighetsägarens samtycke så är detta ogiltigt. Det innebär att de arrendeavtal som du slutit är ogiltiga och ogiltighetsförklaras i samband med att fastighetsägaren ogiltighetsförklarar det originella första kontraktet.- SammanfattningsvisTyvärr är det så att fastighetsägaren inte är bunden av nyttjanderättsavtalet och kan frångå detta - följaktligen ogiltighetsförklaras även de upplåtelser du har gjort med de andra. Detta hindrar dock inte er från att avtala om ett nytt nyttjanderättsavtal.Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Vem har bevisbördan för muntlig gåva av fastighet med tillhörande jakträtt?

2020-05-17 i Jakt
FRÅGA |Hej.Jag o min syster har fått en fastighet med jakt rätt i gåva av vår pappa. Nu hävdar min syster att pappa gettnyttjanderätten till jakten till hennes sambo muntligt. Det är inget jag har hört sägas o pappa nekar till att ha sagt så. Det står inget om det i gåvobrevet heller. Vad kan jag göra. ?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis är din fråga reglerad i bland annat jordabalken (1970:994), jaktlagen (1987:259) och lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt. I frågan nämner du ett gåvobrev men att den omtvistade rättigheten inte omfattas av brevet. Eftersom jag inte vet innehållet i brevet är det svårt att göra en nogrannare bedömning av om nyttjanderätten får anses ingå i gåvobrevet. Jag kommer anta att nyttjanderätten inte ingår i gåvobrevet, att din systers sambo inte omnämns i brevet, samt att fastigheten givits till dig och din syster med full äganderätt. Jag kommer dessutom anta att gåvan fullbordats enligt bestämmelserna i 4 kap. 1-3 §§ samt 4 kap. 7-9 §§ i förening med 4 kap. 29 § jordabalken. Vem har bevisbördan för en muntlig gåvoutfästelse?Bevisbördan för rättsförhållanden av det här slaget ligger på den som åberopar det. Det har sina naturliga förklaringar att den som åberopar till exempel ett gåvolöfte ska kunna bevisa det, på samma sätt som den som åberopar ett avtal om köp kan bevisa det. I linje med mitt antagande om att gåvobrevet enbart avser fastigheten med tillhörande rätt och att gåvobrevet riktar sig enbart till dig och din syster så ligger bevisbördan på din syster och hennes sambo att styrka att er far även avsett att omfatta din syster sambo i gåvan, eller i den del som avser jakträtt. Med tanke på att de hävdar ett muntligt gåvolöfte som dessutom bestrids av din far torde det vara svårbevisat.Hur kan man fastställa att en muntlig gåva blivit utfäst?För att få rätt kan du väcka en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken vid Tingsrätt och låta domstol ta slutlig ställning i frågan. Ger domstolen dig rätt har du i och med domen en exekutionstitel som sedan kan användas för att verkställa det bakomliggande syftet med stämningen. Vad innebär samäganderätt i förhållande till jakträtten? Någonting att tänka på är att fastighetsägaren har jakträtten på marken som tillhör fastigheten enligt 10 § jaktlagen. Även om du skulle få rätt vid en tvist så kan din syster, som är samägare till fastigheten, överlåta nyttjanderätten. Detta förutsätter alltså återigen att du och din syster fått fastigheten enligt bestämmelserna i jordabalkens fjärde kapitel. Att ni är samägare framgår av 1 § samägandelagen, förutsatt att mina antaganden ovan stämmer. Enligt 2 § Samägandelägen krävs samtycke från alla delägare i angelägenheter som rör godsets förvaltning. Om ni inte kan komma överens om fastighetens nyttjande eller förvaltning kan en av er ansöka om att rätten ska förordna en god man som under viss tid ska omhänderha godset enligt 3 § samägandelagen. Om din syster och hennes sambo inte kan bevisa att din far givit sambon jakträtten i gåva så har sambon ingen självständig rätt till den. Detta får slutligen avgöras i domstol. Även om du får rätt i domstol och sambon inte får nyttjanderätt, så har din syster i egenskap av samägare till fastigheten rätt att överlåta och upplåta jakträtten till sin sambo. Detta kan dock inte ske utan ditt samtycke enligt 2 § lagen om samäganderätt. Det finns således en del rättsregler som är tillämpliga, och eftersom informationen jag har att tillgå inte är tillräcklig för att ge dig ett skarpt och tillfredsställande svar på din fråga om hur du ska gå vidare rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00

Begränsning av fiskekort till lokalt bosatta

2020-04-07 i Jakt
FRÅGA |Girjas sameby säljer fiskekort på statens vatten. Endast boende i Norrbotten får köpa fiskekort av dem. Är detta juridiskt riktigt eller diskriminering?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Girjas sameby gavs i mål T-853-18 ensamrätt till upplåtelse av jakt och fiske inom det område de förvaltar ovan odlingsgränsen. De gavs denna rätt pga. urminnes hävd, vilket uthämtats ur tidigare lagar där lagstiftaren i förarbetena antog att de hade denna rätt sen tidigare. Detta har givit upphov till en omfattande debatt och din är en av delfrågorna som uppkommit, eftersom en av anledningarna till att Girjas sameby ursprungligen väckte talan är att de vill minska antalet jägare på sin mark. Kommerskollegiet har gått ut med information gällande denna fråga, men frågan är inte avgjord i domstol eller lagstiftning än. Troligen kommer det följa ytterligare processer som bringar mer klarhet i frågan. Tills vidare behöver folk som vill fiska eller jaga på deras mark/vatten följa Girjas reglering av fiskekortenJag hoppas att detta bringar info i frågan, om än inget svar, eftersom ett sådant saknasMed vänlig hälsning,