Vem har bevisbördan för muntlig gåva av fastighet med tillhörande jakträtt?

2020-05-17 i Jakt
FRÅGA |Hej.Jag o min syster har fått en fastighet med jakt rätt i gåva av vår pappa. Nu hävdar min syster att pappa gettnyttjanderätten till jakten till hennes sambo muntligt. Det är inget jag har hört sägas o pappa nekar till att ha sagt så. Det står inget om det i gåvobrevet heller. Vad kan jag göra. ?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis är din fråga reglerad i bland annat jordabalken (1970:994), jaktlagen (1987:259) och lag (1904:48 s. 1) om samäganderätt. I frågan nämner du ett gåvobrev men att den omtvistade rättigheten inte omfattas av brevet. Eftersom jag inte vet innehållet i brevet är det svårt att göra en nogrannare bedömning av om nyttjanderätten får anses ingå i gåvobrevet. Jag kommer anta att nyttjanderätten inte ingår i gåvobrevet, att din systers sambo inte omnämns i brevet, samt att fastigheten givits till dig och din syster med full äganderätt. Jag kommer dessutom anta att gåvan fullbordats enligt bestämmelserna i 4 kap. 1-3 §§ samt 4 kap. 7-9 §§ i förening med 4 kap. 29 § jordabalken. Vem har bevisbördan för en muntlig gåvoutfästelse?Bevisbördan för rättsförhållanden av det här slaget ligger på den som åberopar det. Det har sina naturliga förklaringar att den som åberopar till exempel ett gåvolöfte ska kunna bevisa det, på samma sätt som den som åberopar ett avtal om köp kan bevisa det. I linje med mitt antagande om att gåvobrevet enbart avser fastigheten med tillhörande rätt och att gåvobrevet riktar sig enbart till dig och din syster så ligger bevisbördan på din syster och hennes sambo att styrka att er far även avsett att omfatta din syster sambo i gåvan, eller i den del som avser jakträtt. Med tanke på att de hävdar ett muntligt gåvolöfte som dessutom bestrids av din far torde det vara svårbevisat.Hur kan man fastställa att en muntlig gåva blivit utfäst?För att få rätt kan du väcka en fastställelsetalan enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken vid Tingsrätt och låta domstol ta slutlig ställning i frågan. Ger domstolen dig rätt har du i och med domen en exekutionstitel som sedan kan användas för att verkställa det bakomliggande syftet med stämningen. Vad innebär samäganderätt i förhållande till jakträtten? Någonting att tänka på är att fastighetsägaren har jakträtten på marken som tillhör fastigheten enligt 10 § jaktlagen. Även om du skulle få rätt vid en tvist så kan din syster, som är samägare till fastigheten, överlåta nyttjanderätten. Detta förutsätter alltså återigen att du och din syster fått fastigheten enligt bestämmelserna i jordabalkens fjärde kapitel. Att ni är samägare framgår av 1 § samägandelagen, förutsatt att mina antaganden ovan stämmer. Enligt 2 § Samägandelägen krävs samtycke från alla delägare i angelägenheter som rör godsets förvaltning. Om ni inte kan komma överens om fastighetens nyttjande eller förvaltning kan en av er ansöka om att rätten ska förordna en god man som under viss tid ska omhänderha godset enligt 3 § samägandelagen. Om din syster och hennes sambo inte kan bevisa att din far givit sambon jakträtten i gåva så har sambon ingen självständig rätt till den. Detta får slutligen avgöras i domstol. Även om du får rätt i domstol och sambon inte får nyttjanderätt, så har din syster i egenskap av samägare till fastigheten rätt att överlåta och upplåta jakträtten till sin sambo. Detta kan dock inte ske utan ditt samtycke enligt 2 § lagen om samäganderätt. Det finns således en del rättsregler som är tillämpliga, och eftersom informationen jag har att tillgå inte är tillräcklig för att ge dig ett skarpt och tillfredsställande svar på din fråga om hur du ska gå vidare rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för mer information. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00

Begränsning av fiskekort till lokalt bosatta

2020-04-07 i Jakt
FRÅGA |Girjas sameby säljer fiskekort på statens vatten. Endast boende i Norrbotten får köpa fiskekort av dem. Är detta juridiskt riktigt eller diskriminering?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Girjas sameby gavs i mål T-853-18 ensamrätt till upplåtelse av jakt och fiske inom det område de förvaltar ovan odlingsgränsen. De gavs denna rätt pga. urminnes hävd, vilket uthämtats ur tidigare lagar där lagstiftaren i förarbetena antog att de hade denna rätt sen tidigare. Detta har givit upphov till en omfattande debatt och din är en av delfrågorna som uppkommit, eftersom en av anledningarna till att Girjas sameby ursprungligen väckte talan är att de vill minska antalet jägare på sin mark. Kommerskollegiet har gått ut med information gällande denna fråga, men frågan är inte avgjord i domstol eller lagstiftning än. Troligen kommer det följa ytterligare processer som bringar mer klarhet i frågan. Tills vidare behöver folk som vill fiska eller jaga på deras mark/vatten följa Girjas reglering av fiskekortenJag hoppas att detta bringar info i frågan, om än inget svar, eftersom ett sådant saknasMed vänlig hälsning,

Jaktledare vid älgjakt

2019-06-30 i Jakt
FRÅGA |Efter ordinarie älgjakt brukar det bli någon kalv kvar att skjuta på den kvot vi ska ta.då brukar vi låta hundförarna jaga dom vd senare tillfälle son passar dom.Då min fråga, kan dom utse sig själva till jaktledare om inte ordinarie jaktledare är med ?
Joel Åkerlind |Hej! Och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaHundförarna kan utse sig själva till jaktledare och det finns inget krav på att en jaktledare ska vara registrerad eller att man ska genomgå någon slags utbildning. Det är däremot viktigt att man som jaktledare känner till det ansvar en jaktledare har. Det som gäller för älgjakt framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort (NFS 2011:7). Jag kommer nedan gå igenom vad hundförarna behöver känna till.JaktledareSkyldigheten att ha en jaktledare framkommer av 48 § NFS 2011:7. Av bestämmelsen framgår det att älgjakten inte får bedrivas utan en jaktledare samt att en sådan ska vara utsedd före jaktens början och vid varje jakttillfälle. Jägarna kan således inte under jakten utse en jaktledare utan hen ska vara utsedd innan jakten börjar. Utöver detta har den som endast är jaktledare under enstaka gånger samma skyldigheter som en ordinarie jaktledare, dvs. hen ska bl.a. se till att det inom högst två timmar finns en spårhund, förvissa sig om att deltagarna är tillräckligt skjutskickliga för att bedriva älgjakt samt informera om skjutriktningar och gränser.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du undrar något mer. Med vänlig hälsning,

Vad gäller om VVO och upplåtelse av jakträtt?

2019-02-13 i Jakt
FRÅGA |HejOm det står i stadgarna i ett VVO att fastighetsägare får lösa ett jakträttsbevis för varje påbörjat 50ha .Han kan då lösa ett själv och överlåta ett inom familjen om han har 55ha.När det gäller upplåtelse till annan så gäller fullt 50ha för jakträttsbevis.Min fråga är då om fastighetsägaren har löst ett själv förut då nyttjar han väl första 50ha.Sedan vill fastighetsägaren arrendera ut 50ha och jaga själv på 5ha.Det går väl bara att utnyttja båda jakträttsbevisen inom familjen.Skall man arrendera ut ett bevis och även jaga själv lär man väl ha 100ha enligt stadgarna.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelserna om viltvårdsområden och jakträtt finns i lag (2000:592) om viltvårdsområden. Enligt lagen ska det i viltvårdsområdets förening anges stadgar om bland annat vilken jakt som eventuellt ska bedrivas och att föreningen får besluta att det krävs minst ett arealinnehav för att en fastighetsägare ska tilldelas fler än ett jakträttsbevis (16 § och 25 §).I den viltvårdsområdesförenings stadgar som du hänvisar till verkar så vara fallet; som jag tolkar dig får en fastighetsägare lösa jakträttsbevis för varje påbörjat 50 ha. Om fastighetsägaren har 55 ha är det enligt föreningens stadgar godkänt att teckna ännu ett jakträttsbevis för överlåtelse inom familjen. Vid upplåtelse till annan än familjemedlem gäller fullt 50 ha för jakträttsbevis.Eftersom fastighetsägaren vill arrendera ut 50 ha torde det, precis som du själv skriver, innebära att jakträtten för de 50 ha ingår och att fastighetsägaren inte själv har rätt till ett jakträttsbevis. Undantaget borde i sådana fall vara om fastighetsägaren (1) arrenderar ut till någon i familjen, eller (2) fastighetsägaren äger ytterligare 50 ha. Dock måste påpekas att jag inte vet exakt vad som står i föreningens stadgar; i vissa fall vet jag att det t.ex. krävs större arealinnehav vid arrende än vid ägande. Vilka bestämmelser som är giltiga är dels beroende av vad som står i föreningens stadgar, dels beroende av hur man tolkar föreningens stadgar (om de exempelvis är vagt skrivna).Sammanfattning och rådJakträtt tillkommer som utgångspunkt fastighetsägaren, denne kan dock upplåta jakträtten åt någon annan. Utöver detta kan fastigheten ingå i en viltvårdsområdesförening. I ett sådant fall gäller de regler som föreningen beslutar för jakten. I ditt fall blir det i slutändan vad som står i stadgarna, hur stadgarna ska tolkas och vad föreningen beslutar som gäller. Det går tyvärr inte att ge ett självklart svar om hur stadgarna ska tolkas, även om det inte alls är orimligt med en tolkning som den du föreslår. Min rekommendation är att du i första hand kontaktar viltvårdsområdesföreningens styrelse och frågar hur det är tänkt att stadgarna ska tolkas och vilka regler som gäller. Om det tas ett beslut angående jakt, medlemskap i föreningen, avstängning från områdesjakt, upplåtelse och överlåtelse, avgift eller uteslutning ut föreningen som går dig emot är beslutet möjligt att överklaga till länsstyrelsen fyra veckor från dagen för beslutet (37 §). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol med förvaltningsrätten som första instans (38 §).Om något i svaret är oklart eller om du behöver anlita en jurist från Lawlines juristbyrå för att överklaga ett beslut är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och en offert.Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att förbjuda jakt på egen mark

2020-04-22 i Jakt
FRÅGA |Kan jag förbjuda jakt på mina egna marker?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen jaktlagen (JaktL).Enligt 10 § JaktL har fastighetsägare som huvudregel jakträtt på den mark som tillhör fastigheten. Jakträtten innebär rätt att jaga samt att tillgodogöra sig vilt som omhändertas, påträffas dött eller dödas i något annat sammanhang än vid jakt. Med andra ord har som utgångspunkt endast fastighetsägare rätt att jaga på den egna marken.För att besvara din fråga kan vi alltså konstatera att jakt på din mark kan sägas vara förbjuden för alla utom dig i utgångsläget. Om du inte ger någon annan tillstånd att jaga på din mark, och inte heller ingår i ett viltvårdsområde eller dylikt, får alltså ingen jaga på din mark.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Skyldighet att informera grannar vid jakt

2019-11-27 i Jakt
FRÅGA |Är jag skyldig att informera grannar som bor/hyr på gården att jakt kommer att ske på min gärd? landet
Narin Melazade |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Innan jag besvarar din fråga kommer jag först kort redogöra för vad jakträtten innebär. Regler om hur jakt ska bedrivas och vem som får jaga finns bl.a. i jaktlagen. Jakträtten Du som fastighetsägare har jakträtt på din fastighet enligt 10 § jaktlagen. Jakträtten innebär att du har rätt att tillgodogöra dig allt vilt både genom jakt och det som påträffas dött. Undantag gäller för utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter enligt 25 § jaktlagen eller om jakträtten är inskränkt genom regler om jakt t.ex. inom detaljplanerat område. Viktigt vid jakt Jakten ska bedrivas på ett sätt så att viltet inte utsätts för onödigt lidande eller så att människor och egendom inte utsätts för fara enligt 27 § jaktlagen. Om en person skulle bryta mot bestämmelsen kan hen dömas för djurplågeri, allmänfarlig vårdslöshet eller framkallande för fara för annan enligt brottsbalken står det i 45 § jaktlagen. Sammanfattning Säkerheten för människor och egendom får inte äventyras enligt 45 § jaktlagen. Bestämmelsen föreskriver aktsamhet mot människor och egendom. Även om det inte finns en uttrycklig skyldighet kan det med bakgrund för det anförda vara bra att informera personerna som bor på din mark att du ska bedriva jakt, för att vara på den säkra sidan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Brott mot muntlig överlåtelse av jakträtt för parts livstid

2019-02-18 i Jakt
FRÅGA |Hej. Vi är fyra syskon som ingick muntligt avtal med vår far tillsammans med vittnen om att vi får jaga småvilt och högvilt på marken som tillhört familjen i generationer så länge "vi lever". Inget skriftligt avtal upprättades tyvärr. Marken köptes av vårt äldsta syskon med dessa för honom belastande förutsättningar på nyttjanderätten, detta cirka 10 år innan vår far avled. Nu har snart 25 år gått sedan vår far gick bort och vi har jagat både småvilt och högvilt på markerna. Nu vill vårt äldsta syskon helt plötsligt utan att något yttre faktor ändrats (ingen har dött, marken har inte sålts osv.) säga upp småviltjakten (med hänvisning till att vi inte sköter jakten) och han vill att vi ska ingå arrendeavtal för högviltjakt enligt marknadspris.Vad gäller i detta fall, kan han bryta ett muntligt avtal på detta viset?Hur ska vi gå vidare med detta?Ser fram emot er återkoppling.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB), skadeståndslagen (SkL) och allmänna avtalsrättsliga principer.Utredning Avtal om upplåtelse av jakträtt omfattas av reglerna om nyttjanderätter enligt 7 kap. 3 § JB. Av 7 kap. 5 § JB framgår att avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än jordbruksarrende för någons livstid är giltiga utan begränsningar i tid. Inga särskilda formkrav för jakträttsavtal finns (förutom att jakträttsöverlåtelser för mark inom viltvårdsområden måste vara skriftliga), vilket innebär att muntliga avtal är giltiga i och för sig. När en fastighet som besväras av en nyttjanderätt, exempelvis jakträtt, överlåts åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetsinnehavaren att göra förbehåll om detta (om rättigheten inte inskrivits i fastighetsregistret). Ett sådant förbehåll innebär att rättigheten står sig mot den nye ägaren, enligt 7 kap. 11 § JB. Ett ytterligare skydd för rättighetsinnehavaren är att den förvärvare som är i ond tro om överlåtelsens existens vid förvärvet av fastigheten inte undanröjer nyttjanderätten genom förvärvet, se 7 kap. 14 § 1 st. 2 m. JB. I 7 kap. 14 § 2 st. JB framgår även att den nye ägaren har tre månader på sig att säga upp nyttjanderättsavtalet om det inte är giltigt enligt de aktuella reglerna och att, om så inte sker, nyttjanderätten består. Tillämpat på ditt fall kan vi alltså konstatera att jakträttsavtalet som du och dina syskon ingick med er far med all sannolikhet är giltigt, förutsatt att marken inte tillhörde ett viltvårdsområde vid avtalets ingående. Detta innebär att det sannolikt även är giltigt för dig och dina syskon gentemot din äldste bror eftersom din bror var i ond tro om nyttjanderätten när han köpte fastigheten av din far. Även om detta inte skulle anses vara fallet, vilket det enligt min uppfattning rimligen måste, kan ni sannolikt falla tillbaka på att er far underrättade er bror om detta formenligt och att er bror inte sade upp nyttjanderätten inom tre månader från förvärvet. Det faktum att avtalet är giltigt innebär enligt min uppfattning att din äldste bror som huvudregel inte kan ändra villkoren utan ert samtycke. Om din bror skulle förbjuda er att jaga på marken eller kräva betalning för detta skulle han alltså bryta mot avtalet. Detta förutsätter förstås att ni kan bevisa att avtalet gäller, men detta torde inte bli något problem eftersom ni tre syskon och externa vittnen kan intyga avtalets innehåll och ingående. Er utsaga styrks ytterligare om ni kan bevisa att ni faktiskt har jagat löpande under en längre tid. Avtalsbrott är inte en straffbar handling enligt svensk lag. Det medför inte heller skadestånds- eller vitesskyldighet per automatik om inte detta reglerats i avtalet eller i någon annan lag. Enligt min uppfattning finns ingen annan lag än SkL som kan tänkas tillämpas på din situation (skadeståndsreglerna i 7 kap. 18-19 §§ JB avser inte den nu aktuella situationen). För att SkL ska aktualiseras måste du och dina syskon enligt 2 kap. 1 § SkL dock ha vållats sak- eller personskada genom er brors uppsåtliga handling. Det ter sig högst osannolikt att det skulle ske.HandlingsplanEnligt min uppfattning kan alltså din bror bryta mot det (i och för sig giltiga) jakträttsavtalet utan några egentliga konsekvenser, förutsatt att ni inte lider någon slags sak- eller personskada genom detta. Eftersom avtalets natur innebär att ni inte heller kan innehålla någon motprestation och ni har heller inget intresse av att häva avtalet. Jag kan därför tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation om hur du bör agera.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Jakträtt utan skriftligt avtal

2018-12-31 i Jakt
FRÅGA |Tack för trevligt och lärorikt forum.Min far avled i oktober. Jag och mina två bröder har ärvt ca 45 ha mark, därav 16 ha skog uppdelat på två enheter. Min fråga gäller hur det fungerar med jakträtten. Det har inte funnits några skriftliga avtal eller ersättningar, utan det är tjänster och gentjänster. Det är två personer som haft lov att jaga i hans skog. Min far skötte detta själv och vi barn har inte lagt oss i.Efter min fars död upplever jag att jägarna har tagit sig friheter som inte förekommit tidigare. (Jag bor själv i angränsning till ena skogen). Ingen har tagit kontakt med mig eller mina bröder efter min fars död. För två dagar sedan stod en jägare med hund utanför mitt hus och siktade mot en hjortflock. Kullinjen skar över min tomt. Jag gick ut och frågade vem han var. Han visste inget sa han och var inbjuden av jaktlaget som hade jakträtten! Jag kommer givetvis att kontakta de jag vet haft kontakt med min far och höra mig för vad de haft för avtal. Vill bara höra vad som gäller rent juridiskt. Får man fortsätta att jaga utan skriftligt avtal, om markägaren avlidit? Vad kan vi som dödsbodelägare göra? Vi ska ha förättning-bodelning 25/1, 2019, sedan dröjer det ca 6 veckor innan vi är ägare.
Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jakträtten är en slags nyttjanderätt, som regleras i 7 kap. 3 § jordabalken (1970:994) (här benämnd JB). Du skriver att det inte finns några skriftliga avtal eller ersättningar, utan att jakträtten var en del av ett muntligt avtal som bestod av "tjänster och gentjänster". Vid överlåtelse tillämpas bestämmelserna i 7 kap. 11-14 §§ JB. Det vanliga är att nyttjanderätten består när äganderätten övergår på en annan ägare. I det fall förvärvaren är medveten om att det finns en nyttjanderätt, i ditt fall jakträtt, består nyttjanderätten som huvudregel. Något formkrav på att det ska finnas ett skriftligt avtal finns inte (så länge marken inte tillhör ett viltvårdsområde), men liksom vid andra avtal är det lättare att bevisa om något är och i så fall vad som är överenskommet. Jag skulle råda dig till att, som du säger, prata med rättighetshavaren för att reda ut vilka rättigheter det muntliga avtalet bestod av. Som dödsbodelägare bör ni också för säkerhets skull utreda om det trots allt det finns någon skriftlig överenskommelse och om någon nyttjanderätt finns inskriven i fastighetsregistret. Värt att komma ihåg är att fastighetsägaren – som utgångspunkt – har jakträtten på den mark som hör till fastigheten enligt 10 § jaktlagen (1987:259). Hoppas att du fick ett någorlunda svar på din fråga och återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,