Grannarna har satt upp flera plank i direkt anslutning till min tomtgräns, vad gäller? Samma grannar har även orsakat viss åverkan på min fastighet i samband med en renovering, vad gäller?

2020-09-22 i Fastighet
FRÅGA |Hej,För några år sedan fick vi nya grannar. Vi bor i ett kedjehus. Husen hänger ihop med ett förråd. På framsidan stod ett plank mellan husen. Grannarna ville ha en annan layout på staket och plank. De byggde ett plank bakom det befintliga. Då vårt plank inte stod på tomtgränsen fäste de sitt plank i vår huskropp och det står nu 2dm in på vår tomt. Vi har aldrig tillfrågats i sak. Dessutom kan vi nu inte komma åt elkabeln till våra spottar.På baksidan fanns det en spalje med blommor. Grannarna tog bort spaljen och byggde ett plank en halv m in på vår tomt. Efter tillsägelse flyttades planket men det är fortfarande 210cm högt, inget bygglov o ingen överenskommelse.Grannarna renoverade sin innergård. Anlitade en firma som slipade stenplattorna utan våtslip. Hela vår tomt o fönster var fulla av slipdamm och barnbarnet fick en astmaattack. Efter många påtryckningar införskaffades en våtslip. Utländska hantverkare behöver ej våtslip fick vi till svar.Vi har nu tröttnat efter att vi fått ett brev där grannarna klagade på att vi ibland har stått 5cm in på deras sida på vår gemensamma parkering.Min fråga är vilka lagliga rättigheter har jag och vilka rättsliga åtgärder kan jag vidta.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger en fastighet på vilken det står ett kedjehus. Det ifrågavarande huset hänger samman med huset på grannfastigheten genom en förrådsbyggnad och avskiljs genom ett plank på framsidan. Genom diverse av grannarna genomförda ändringar byggdes ett nytt plank vilket sedermera dels fästes i er huskropp och dels numera sträcker sig över tomtgränsen. Något samtycke ifrån dig inhämtades aldrig och den nu vidtagna åtgärden omöjliggör också åtkomst av en vital kabel. Vidare har ägarna till grannfastigheten flyttat på viss egendom tillhörig dig och likaledes byggt ytterligare ett plank (på baksidan) som enligt ditt förmenande både är för högt och saknar erforderligt bygglov. Härutöver och i samband med en efterföljande renovering av grannfastighetens innergård belamrades även hela din tomt och flertalet fönster med slipdamm. Det ovan sagda har sammantaget gjort att du nu har tröttnat varför du undrar huruvida du äger rätt att vidta några rättsliga åtgärder. Och den lagstiftning som behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Miljöbalken (MB).Jordabalken (JB).Skadeståndslagen (SkL).Plan- och bygglagen (PBL).Plan- och byggförordningen (PBF).I den fortsatta framställningen kommer det även att refereras till viss rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) för att ytterligare kunna belysa rättsläget. De grannelagsrättsliga reglerna, vad gäller?Den allmänna hänsynsregeln i jordabalken föreskriver att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen, vilket framgår av 3 kap. 1 § JB. Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får rendera i några besvär för andra. Med andra avses för övrigt en vidare krets av rättssubjekt än de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB (jfr 3 kap. 3 § 1 st. JB). Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället väckas i allmän domstol (i tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedan ett föreläggande eller ett förbud, vilka båda kan förenas med viten, riktas mot den aktuella grannen. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till din fastighet inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för din granne att uppfylla de ifrågavarande kraven. I ett avgörande från Högsta domstolen (HD), NJA 1995 s. 720, hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd.Den ovan refererade HD-domen talar således för att dina grannar vid tidpunkten för renoveringen egentligen var skyldig att utge viss ersättning för den åverkan på din fastighet som orsakades av arbetet på innergården. Vidare torde de ha varit skyldiga att svara för det faktiska återställandet av din tomt samt tvätt av de fönster som påverkades av hantverkarnas sliparbeten. Det finns naturligtvis ingenting som hindrar dig från att i efterhand framställa ett yrkande om ersättning för de tidigare skadorna enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer. Dessa innebär i korta drag att du som fastighetsägare kan begära skadestånd av dina grannar, men det förutsätter en konstaterad skada, ett uppsåtligt (avsiktligt) eller oaktsamt (vårdslöst) agerande hos dessa och ett påräkneligt/naturligt orsakssamband (adekvat kausalitet med skadeståndsrättslig terminologi) mellan grannarnas handlande och den uppkomna skadan (sakskadan, se 2 kap. 1 § SkL). Huruvida så verkligen var fallet kan jag i skrivande stund av förklarliga skäl inte säga med säkerhet. Kausaliteten (orsakssambandet) framstår dock som relativt oproblematisk att fastställa. Hade inte renoveringsarbetet genomförts på det sätt som skedde hade din tomt inte tagit skada av slipdammet. Om kausaliteten också var adekvat (alltså relevant, någorlunda förutsägbar/naturlig/påräknelig) följd av skadevållarens handlande kan stundtals föranleda en del huvudbry. Men det kan förmodligen här argumenteras för att det låg i farans riktning (var naturligt) att det uteblivna bruket av våtslipen utomhus kunde orsaka just de aktuella skadorna varför adekvanskravet torde vara uppfyllt. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Jag valde därför för tydlighetens skull att hänvisa till en dom som jag bedömde ägde viss relevans för just ditt ärende.Allmänna regler om bygglov och vad som gäller avseende de av grannen uppförda planken?De grundläggande bestämmelserna om bygglov står att finna i 9 kap. PBL och där sägs att bygglov bland annat krävs för just en tillbyggnad och detta stadgas i 9 kap. 2 § 1 st. 2 p. PBL. Enligt 9 kap. 4 b § 1 st. 1 p. PBL får dock göras en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Det ska vidare tilläggas att kommunen inom vilken fastigheten är belägen får i detaljplan bestämma att bygglov ändå fordras för en sådan åtgärd, vilket går att utläsa av bestämmelserna i 9 kap. 4 d § och 8 § 1 st. 2 a p. PBL. Och märk väl att även om bygglov (och/eller rivningslov) inte krävs är vissa åtgärder oaktat detta anmälningspliktiga och får således inte påbörjas förrän anmälan om det nu sagda har meddelats behörig instans, se 9 kap. 16 § PBL som hänvisar till 16 kap. 8 § PBL som i sin tur stipulerar att regeringen får meddela särskilda föreskrifter härom.Det ovan anförda gäller i princip uteslutande byggnader och det kan naturligtvis diskuteras om ett plank i direkt anslutning till en byggnad överhuvudtaget är att betrakta som en tillbyggnad. Om så inte skulle vara fallet skulle det möjligen gå att hävda att uppförande av plank generellt inte utgör bygglovspliktiga åtgärder. Men problemet löses genom den av regeringen antagna plan- och byggförordningen där det i förordningens 6 kap. går att utläsa att i fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra just murar och plank, se 1 § 7 p. Det föreligger emellertid vissa undantag. Det är exempelvis tillåtet att bygga ett plank med en höjd av maximalt 180 cm utan bygglov, men det förutsätter dock att planket är placerat minst 4,5 meter från tomtgränsen. Annars fordras den ifrågavarande fastighetsägarens medgivande eller ett från byggnadsnämnden beviljat tillstånd. Utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att ägarna till grannfastigheten inte torde uppfylla något av ovanstående rekvisit. På framsidan inhämtades aldrig ditt godkännande och jämte detta har man dessutom tagit ditt hus i anspråk för fastsättandet av beslagen till planket. Även en del av din tomt nyttjas (två decimeter). Om bygglov söktes för just det här planket förtäljer dock inte riktigt den information som har lämnats ovan. Likaså är plankets höjd oviss. Men detta får enligt min mening ändå inte någon bäring på den rättsliga bedömningen. Planket på framsidan har uppförts olovligen. Gällande planket på baksidan förhåller det sig på väsentligen samma sätt. I det här fallet har du härutöver uttryckligen uppgett att planket är 210 centimeter högt och saknade ett beviljat bygglov. Det ska noteras att en åtgärd som är bygglovspliktig egentligen inte under några som helst omständigheter får påbörjas innan startbesked erhållits, se 10 kap. 3 § 2 p. PBL.Följande lagrumshänvisningar (lagrum = lagparagraf) avser 11 kap. PBL om ingenting annat anges. Den som underlåter att ansöka om erforderligt tillstånd (bygglov) kan åläggas ett lovföreläggande enligt 17 §. Det innebär att en åtgärd som kräver bygglov och som har vidtagits utan sådant lov kan leda till att fastighetsägaren genom ett föreläggande bereds tillfälle att inom viss tid ansöka om lov om det är sannolikt att lov kommer att kunna ges. I annat fall kan detta leda till ett så kallat rättelseföreläggande, 20 §, vilket kan förenas med vite, 37 §, och alla eventuella kostnader i samband med detta kommer den förpliktigade (dina grannar) att ensamt behöva stå för, 27 §. Därutöver blir de skyldiga att betala en byggsanktionsavgift enligt 51 § och i den förevarande situationen kommer denna att uppgå till minst 1 183 kr (0,025 prisbasbelopp med ett tillägg motsvarande 0,01 prisbasbelopp per löpmeter, årets prisbasbelopp ligger på 47 300 kr), vilket stipuleras i 9 kap. 12 § 8 p. PBF.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Under förutsättning att uppkomsten av slipdammet på din tomt är att betrakta som en sakskada och att återställandet likaledes var förenat med vissa kostnader bör du vara berättigad till ett skadestånd. Vem som formellt är att anse som skadevållare (dina grannar eller hantverkarna) låter jag dock vara osagt. Men mycket talar naturligtvis för att det i själva verket är hantverksfirman som ett kommande ersättningsanspråk ska riktas mot. Mot bakgrund av den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB och HD:s avgörande i NJA 1995 s. 720 går det eventuellt att argumentera för att du också torde kunna utkräva ersättning av ägarna till grannfastigheten för deras intrång (de vidtagna åtgärderna utan ditt samtycke som numera sträcker sig över din tomtgräns). Vidare äger du rätt att påkalla byggnadsnämndens uppmärksamhet. För såvitt jag kan bedöma borde någon form av byggsanktionsavgift åläggas dina grannar.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du (eller din vän) önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig (er) vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du (ni) behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Hur lång uppsägningsstid har man när man hyr lokal på obestömd tid?

2020-09-21 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Om en ideell förening har ett hyresavtal på obestämd tid, hur många månader i förväg måste hyresvärden säga upp detta?Om man inte kommer överens om ett nytt avtal, hur många månader ha hyresgästen då på sig att flytta ut?Hälsningar
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Reglerna kring hyra regleras i 12 kapitlet jordabalken (JB) även kallad hyreslagen. I mitt svar så utgår jag ifrån att ni hyr en lokal.och inte en bostadslägenhet. För att det ska vara en bostadslägenhet måste den användas för att bo i.Det som gäller när ni hyr en lokal på obestämd tid är att uppsägningstiden ser ut som följande:-vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen (12 kap. 4§ JB)Det innebär att om ni blir uppsagda till exempel den 17 juni så innebär det att eran uppsägningstid löper ut vid månadsskiftet i mars.Däremot så kan ni ha avtalat om en längre uppsägningstid med hyresvärden, då är det den som gäller.Jag hoppas att ni känner att ni har fått svar på eran fråga, annars är ni varmt välkommen att ställa en ny fråga eller att ringa våran gratis telefonrådgivning!med vänlig hälsning

Får jag renovera brygga på bostadsarrende?

2020-09-21 i Arrende
FRÅGA |Jag har ett bostadsarrende där jag har en sommarstuga -62 samt tre stycken övriga byggnader. Tomten är belägen vid en sjö där jag också har bryggor. Bryggorna är godkända av tidigare jordägare och byggda på 70 talet. Den stora bryggan, som är äldst har sakta blivit mycket dålig och regelverket kalvade under förra vintern. Jag har under sommaren helrenoverat denna brygga. Jordägaren kom över en dag efter att bryggan var klar, och var ilsken över att jag hade renoverat bryggan. Till saken hör att den är precis lika stor som den förra. Den är dock något högre, ca 20 cm, men i övrigt identisk. Han tycker att jag borde frågat om jag fick renovera bryggan och menar att detta skulle vara ett brott mot avtalet. I avtalet finns ingenting reglerat om renovering av befintliga byggnationer, utan enbart om nybyggnation. Har jag rätt att renovera tidigare byggnationer utan att förändra läge eller storlek? Han menar att det är nytt virke, vilket förändrar utseendet. Men det är ju helt omöjligt att renovera bryggan utan att använda nytt virke. Har Jordägaren denna rätt, så innebär det att alla arbeten, där jag renoverar mina byggnader måste ha tillstånd från Jordägaren?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om bostadsarrende framkommer av 8 och 10 kap. jordabalken (JB). I 8 kap. JB finns generella regler om arrende, i 10 kap. specifika regler avseende bostadsarrende. Vid bostadsarrende krävs att det finns ett skriftligt avtal mellan jordägaren och arrendatorn om att viss mark ska användas till annat än jordbruk. Arrendet ger arrendatorn rätt bygga eller ha kvar bostadshus, syftet med upplåtelsen är att arrendatorn och hans eller hennes närstående ska bo på marken och att arrendatorn ska ersätta jordägaren (jfr 8 kap. 3 § JB och 10 kap. 1 § JB).Jordabalken ger ingen ledning avseende varken renovering eller nybyggnation på bostadsarrende. Det som framkommer uttryckligen är att arrendatorn ska ha rätt att bygga eller ha kvar bostadshus. Som jag förstår det av ert avtal finns det inskrivet bestämmelser om nybyggnation, men inte om renovering. Jordägaren anser nu att du inte renoverat bryggan på arrendet utan att det skett en nybyggnation. Du å din sida anser att det är en renovering då bryggan är precis lika stor som den förra, men något högre.Om du och jordägaren inte kan komma överens och vederbörande anser att du brutit mot ert avtal blir det helt enkelt att avgöra huruvida det rör sig om en renovering eller nybyggnation. Sett till plan- och bygglagens (PBL) bestämmelser är en nybyggnad en uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats (jfr 1 kap. 4 § sextonde stycket PBL). Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar för huruvida de åtgärder du utfört är att bedöma som en nybyggnad eller en ombyggnad (renovering). Det kan å min mening argumenteras för att en renovering innebär att byta ut skadade delar på bryggan medan en åtgärd som innebär att bryggan blir större, flyttas eller får ett annat utförande kan innebära en nybyggnad eller ombyggnad för densamma.Om markägaren kommer med några krav mot dig är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Juristen kan gå igenom ditt ärende och även finna argument för att det rör sig om en renovering och inte en nybyggnad. För framtida renoveringar är det givetvis en god idé om du och markägaren är överens. Om så inte är fallet kan det vara en god idé att låta en jurist gå igenom vilka ändringar du har för avsikt att utföra.Om du behöver hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå för ändamålet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är det rätt att hyresvärden fakturerar mig för en skada jag orsakat i lägenheten?

2020-09-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej, jag bor i en hyresrätt och handtaget till torktumlaren som ingår i lägenheten gick av efter en halkolycka, de skickade en reparatör som tittade på det och beställde en ny lucka, nu har jag fått en faktura på luckan från hyresvärden, jag fick ingen information överhuvudtaget att jag behövde stå kostnaden, är det rätt av dem att fakturera mig?Tacksam för svar
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hyresgästen har vårdpliktHyresgästen har en så kallad vårdplikt av sin hyreslägenhet under hyrestiden, (12 kap. 24 § jordabalken). Detta innebär helt enkelt att hyresgästen ska under hyrestiden ta hand om lägenheten och hålla lägenheten ren. Om det uppkommer en skada i lägenheten under hyrestiden som hyresgästen varit vållande till eller att den skett genom vårdslöshet eller om den skett genom försummelse ska denne ersätta skadan.Av den anledningen är det rätt att du får stå för kostnaden om du orsakat skadan, trots att man kan tycka att hyresvärden borde ha kommunicerat detta med dig redan tidigare.Vänd dig till ditt försäkringsbolagEtt tips kan vara att vända dig till din hemförsäkring om det rör sig om en högre kostnad. Som kund hos vissa försäkringsbolag har man en automatisk ansvarsförsäkring. Du kan kontakta ditt försäkringsbolag och höra med dem om summan är något de skulle kunna hjälpa till med mot din självrisk.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem bestämmer hyran i en hyresrätt?

2020-09-22 i Hyresavtal
FRÅGA |Vem är det som bestämmer hyran i en hyresrätt? Det är en privat hyresvärd som påstår att det är hyresgästföreningen som bestämmer hyran, stämmer detta?
Cornelia Nilsson |Hej och tack så mycket för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga så vill du veta om det är hyresgästföreningen som avgör hyran för en hyresrätt eller inte. I mitt svar utgår jag från att det är förstahandskontrakt du syftar på. Den tillämpliga lagen i din situation är framförallt 12 kap. jordabalken (JB), även kallad hyreslagen. Hyran för en hyresrätt förhandlas oftast fram mellan (den lokala) hyresgästföreningen och hyresvärden. Enligt hyresgästföreningens hemsida så förhandlar de fram hyran för 90% av Sveriges hyresgästlägenheter. Mer om hur en sådan förhandling går till och vad det innebär, kan du läsa på hyresgästföreningens hemsida och i hyresförhandlingslagen. Hyran kan också förhandlas direkt mellan hyresvärd och hyresgäst. Dock finns det regleringar i 12 kap. jordabalken som måste följas när hyresvärden beslutar om hyran. Exempelvis måste hyran vara skälig i förhållande till bostadens bruksvärde och i jämförelse med jämbördiga lägenheter (12 kap. 55 § JB). Om hyresvärden själv bestämmer hyran, men du som hyresgäst anser att den inte är skälig enligt 12 kap. 55 § JB, kan du få detta prövat av hyresnämnden. Sammanfattningsvis blir svaret på din fråga att Nej, det är inte hyresgästföreningen som bestämmer hyran, utan oftast sker det en förhandling mellan den lokala hyresgästföreningen och hyresvärden, utifrån olika villkor. Hyresvärden kan i vissa fall själv bestämma hyran, men måste då beakta reglerna i hyreslagen (12 kap. JB), bland annat de om att hyran ska vara skälig. Jag hoppas att jag har gett svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig igen till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Uppsägning av ett tidsbestämt hyresavtal

2020-09-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Vi har skrivit en andrahandslägenhet på två år. Från och med 2020/08-01 till 2022/08-01. Vi har tre månaders uppsägning. Hyresvärden sade upp oss 2020/08-24 och nu har vi hittat en lägenhet som måste flytta in på första oktober men nuvarande hyresvärden säger nej ni kan flytta första december. Måste vi bryr oss om uppsägnings tiden och vänta tills december trots att han sade upp oss?Har vi inte rätt att bo i lägenheten till 2022/08-01 och bryr oss om inte hyresvärdens uppsägning?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av frågan vilken typ av boende som ni hyr. Reglerna om uppsägning skiljer sig beroende på om ni hyr en bostadsrätt eller en hyresrätt i andra hand, därmed kommer jag att dela upp mitt svar i två olika delar.Uppsägningstid för andrahandshyra av en hyresrättFrågan regleras i hyreslagen (12 kap jordabalken (JB)). Som framgår av frågan har ni ett tidsbestämt avtal (12 kap. 3 § andra stycket JB). Om hyrestiden är längre än tre månader gäller att uppsägning ska ske tre månader i förväg (12 kap. 4 § andra stycket p.3 JB). Det är dock möjligt att hyresvärd och hyresgäst avtalar om en annan uppsägningstid än den som gäller enligt hyreslagen, om det skulle vara till hyresgästens fördel. Det som gäller är alltså tre månaders uppsägningstid från båda parter. Om du som hyresgäst vill flytta tidigare än så kommer du ändå behöva betala hyran för denna period.Uppsägningstid för andrahandshyra av en bostadsrättOm det är uthyrning av en bostadsrätt gäller reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen). I likhet med hyreslagen är det möjligt att avtala om annat om det är till hyresgästens fördel (2 § privatuthyrningslagen). Ett hyresavtal som gäller för bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens slut, dock kan ett sådant avtal även sägas upp före den bestämda tidpunkten. Oavsett vad som har avtalats mellan er har du som hyresgäst rätt till en månads uppsägningstid, medan din hyresvärd har tre månaders uppsägningstid (3 § privatuthyrningslagen).SammanfattningsvisOm ni hyr en hyresrätt gäller följandeOm ni hyr en hyresrätt i andra hand gäller tre månaders uppsägning på ett tidsbestämt hyresavtal (gäller för både hyresgäst och hyresvärd). Er hyresvärd har alltså rätt att säga upp erat avtal för upphörande och ni måste betala hyran för de tre månader som uppsägningen gäller.Om ni hyr en bostadsrätt gäller följandeOm ni hyr en bostadsrätt i andra hand gäller att er hyresvärd har tre månaders uppsägningstid och att ni som hyresgäster har en månads uppsägningstid. Det innebär i praktiken att ni kan säga upp erat avtal tidigare än vad hyresvärden kan. När ni säger upp hyresavtalet gäller att avtalet upphör vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad från uppsägning. Om ni exempelvis säger upp avtalet den 25 september upphör avtalet därmed att gälla vid månadsskiftet okt/nov. I en sådan situation behöver ni alltså bara betala hyran för oktober och inte för november.Med vänlig hälsning,

Är en bostadsrätt fast- eller lös egendom?

2020-09-19 i Bostadsrätt
FRÅGA |HejAvser are ev. flytta permanent till USAHar en bostadsrätt i Sverige. Den är ju inte min utan jag har endast rätt att bo där. Kommer den att räknas som fast egendom när/om jag flyttar?Tacksam för svar
Nathalie Ottosson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är fast egendom? Fast egendom är jord. Jord delas in i fastigheter. En fastighet kan avgränsas både horisontellt och vertikalt. (1 kap. 1 § jordabalken) Även vissa tillbehör anses ingå i en fastighet. Tillbehör kan vara till exempel byggnader, ledningar, på rot stående växter, fast inredning m.m. (2 kap. 1-2 § jordabalken) Är en fastighet inrättad för industriell verksamhet kan även maskiner och utrustning räknas som sådana tillbehör. (2 kap. 3 § jordabalken) Vad är lös egendom? Lös egendom är negativt definierat, allt som inte är fast egendom är istället lös egendom. Bostadsrätter är alltså lös egendom. Andra exempel på lös egendom är bilar, husdjur och pengar. Med vänliga hälsningar,

Vem ska betala låssmed i hyreslägenhet?

2020-09-19 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej!Jag bor som hyresgäst i ett hus med bostadsrätter. Dörren är låst och Nu har låset till lägenhets dörren slutat fungera så jag inte kan komma ut , utan att hoppa ut genom fönstret. Vem ska stå för kostnaden för att låssmeden ska öppna upp dörren och ordna nya lås till dörren?.Tack
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom det är en hyresrätt regleras svaret i JB 12 kap. En hyresvärd har ett ansvar för att hålla lägenheten i sådant skick att den kan anses fullt brukbar (JB 12:15 1st j. 12:9 1st). Ett fungerande lås måste anses vara ett minimikrav på standard varför utgångspunkten är att det är hyresvärden som ska betala. Notera dock att du och hyresvärden varit fria att avtala kring detta. I hyresavtalet kan det alltså ha tagits in avtalsvillkor som innebär att det är du som ska betala (JB 12:15 1-2st). Det andra undantaget är ifall du själv orsakat skadan genom vårdslöshet (SkL 2:1). Utgångspunkten är alltså att hyresvärden ska stå för kostnaden men det finns undantag. Jag hoppas det svarar på din fråga, du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.