Uthyrning av villa

2018-07-16 i Hyresavtal
FRÅGA |Privatuthyrningslagen - Uthyrning av villa med möjlighet för generationsboende i två lägenheter som man har öppet emellan likaväl som man kan stänga mellan dem.Behöver vi som ägare och hyresvärd ta med någon klausul om att man frånsäger sig besittningsrätten?Att den som hyr inte får hyra ut i andra hand?I hyreskontraktet vid tillsvidare uthyrning - kan man ha med olika uppsägningstider t.ex3 månader vid att hyresvärden vill tillträdda igen eller att hyresgästen vill flytta och 1 månad om hyresgästen inte sköter hyresbetalning och lovad skötsel av fastigheten?Samma fråga igen om man säger att hyresgästen hyr en månad i taget med automatisk förläggning om ingen säger upp hyresavtalet, 3 månader vid att hyresvärden vill tillträdda igen eller att hyresgästen vill flytta och 1 månad om hyresgästen inte sköter hyresbetalning och lovad skötsel av fastigheten?Har hört om att man inte får vräka/säga upp familjer med minderåriga barn - gäller det även privatuthyrningslagen?Några andra varnings flagg beträffande om hyresgästen har dålig ekonomi, är sjukpensionär eller pensionär?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tillämpligt lagrumLagen som tillämpas vid frågor om uthyrning av hus, eller delar därav, är Jordabalkens (JB) tolfte kapitel. Denna lag är tvingande till hyresgästens fördel vilket innebär att man inte kan övertala om mindre förmånliga regler än vad som lyder av paragrafen, om inte annat tydligt framgår av den gällande bestämmelsen, 12 kap. 1 § JB. Jag ska nu besvara dina frågor utefter vad lagen säger.BesittningsrättenVid uthyrning av en villa är besittningsskyddet (det vill säga rättigheten att få hyresavtalet förlängt vid en uppsägning) i regel förhållandevis svagt. Som hyresvärd måste du gå till hyresnämnden och få uppsägningen godkänd där om hyresgästen inte godkänner uppsägningen. Argumentet att värden själv vill bo i villan eller sälja den är enligt lag och praxis godkända skäl för att inte förlänga hyresgästens avtal, 12 kap. 46 § 6 p. JB.När det gäller din fråga om att man inte får vräka familjer med underåriga barn så finns det inte några uppgifter om detta i lagen, vilket bör tolkas som att det inte spelar någon större roll vem hyresgästen är. Hyra ut i andra hand och överlåtelseÖverlåtelseEnligt huvudregeln får inte hyresgästen överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke. Det finns dock några undantag som följer nedan, 12 kap. 32 § JB.-En hyresgäst får överlåta hyresrätten till en närstående som varaktigt sammanbor med honom om han har för avsikt att inte använda den. Hyresnämnden måste dock godkänna överlåtelsen, 12 kap. 34 § JB.- Hyresgästen får överlåta hyresrätten för att genom byte få en annan bostad. Även här måste hyresnämnden ge sitt godkännande, 12 kap. 35 § JB. Uthyrning i andra handHuvudregeln är att hyresgästen inte utan hyresvärdens samtycke får hyra ut hyresrätten i andra hand om det inte rör sig om nedan nämnda fall, 12 kap. 39 § JB.-Om det rör sig om självständigt brukande och hyresnämnden tillåter det. Samtycke lämnas i den utsträckning det inte finns befogad anledning att neka det, 12 kap. 40 § JB.Olika uppsägningstider beroende på orsakHuvudregeln är att hyresavtal gäller för obestämd tid om inte annat avtalats.Hyresavtal på obestämd tidDe hyresavtal som löper på obestämd tid måste sägas upp för att upphöra att gälla, 12 kap. 3 § JB.Om inte längre uppsägningstid har avtalats kan avtalet sägas upp för att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, 12 kap. 4 § JB.Hyresavtal på bestämd tidDe hyresavtal som är upprättade på bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens utgång, om inte annat har avtalats. Dock måste avtalet alltid sägas upp för att upphöra att gälla om det har varat i mer än nio månader i följd, 12 kap. 3 § JB.Om inte längre uppsägningstid är avtalad, skall uppsägningen ske senast- en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor, - en vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader, - tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader, 12 kap. 4 § JB. AllmäntUppsägningstiden är max tre månader för hyresgästen oavsett vilken hyrestid eller uppsägningstid som avtalats, 12 kap 5 § JB.Vid obetald hyra eller andra störningarÄr det så att hyresgästen dröjer med betalning med mer än en vecka efter förfallodagen är hyresrätten förverkad och du som hyresvärd har rätt att säga upp avtalet. Detsamma gäller om det sker en överlåtelse av hyresrätten utan behövligt samtycke, om hyresrätten vanvårdas eller liknande. Vill du läsa mer om alla scenarion så kan du göra det här, 12 kap. 42 § JB. Dock är det så att om rättelse sker, det vill säga att hyresgästen exempelvis betalar hyran innan det att hyresvärden sagt upp avtalet, så är hyresrätten inte längre förverkad, 12 kap. 43 eller 44 §§ JB. AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och känner du att du skulle behöva hjälp med att upprätta ett hyresavtal kan du anlita en av våra jurister på vår byrå. Är du intresserad av det, eller har någon följdfråga, så kan du höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se.Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Permanent bo - bostadsrättslägenhet

2018-07-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående bostadsrätt. Jag bor och arbetar en del av året i Sverige och resten utomlands. Jag äger en bostadsrätts lägenhet i Sverige och har använt det i flera år. Nyligen blev jag kontaktat av bostadsrättsföreningen som anser att jag inte bor permanent i lägenheten. Hur definierar man att "permanent bo" i en bostadsrättslägenhet och hur kan det provas att man är permanent bosatt i lägenheten?Tack i förhand!
Nelly Corneteg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det tycks inte finnas någon direkt definition på permanent bo inom fastighetsrätten. Däremot har hovrätten kommit med ett mål där frågan prövats, Svea Hovrätts beslut i mål nr ÖH 2143-00. Där dömde hovrätten till fördel för bostadsrättsföreningen. Omständigheterna i målet var som sådana att en man köpte en lägenhet utan avsikt att bosätta sig i den. Han skulle istället överlåta den till sin dotter. Bostadsrättsföreningen hade då rätt i att neka honom medlemskap för att han inte ansågs permanent bo i bostaden. Prövningen av om du permanent bor i bostadsrätten sker hos hyresnämnden och du bör därför vända dig till dem. Med vänliga hälsningar,

Godtagbara skäl för att hyra ut bostadsrätt

2018-07-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |År X blev jag änka och ensam ägare till ett parhus. Iom min pension (år X) insåg jag att jag i längden inte skulle ha råd att bo kvar i huset. X gifte jag om mig. Min andra man hade redan en större br, men vi kunde inte komma överens om var vi skulle bo. Det som komplicerade saken var, att min man inte skulle ha råd att köpa huset av mina barn om jag avled före honom. Samma gäller tyvärr också mig. Vi har äktenskapsförord och avtal om enskild egendom. Efter att ha diskuterat fram och tillbaka sålde jag huset och köpte år X en liten br som jag hade tänkt hyra ut till en student. Det kändes riskabelt att kanske bli stående utan bostad, om min andra man skulle avlida eller om jag av andra anledningar skulle bli bostadslös. Innan jag hann sätta mina planer i verket, blev en son efter en skilsmässa i praktiken stående på gatan. Han hade dessutom delad vårdnad om tre barn. Han hade inte råd att köpa en br och kötiden till en hr i Y är 3-4 år. Min son fick därför flytta in i min br som efter ett år såldes. Jag köpte år X istället en ngt större br i samma område. Nu år X har han äntligen kommit först i kön till en hr. Jag är jätteglad att jag kunnat hjälpa honom, men nu uppstår förstås mitt dilemma igen. Jag vill inte göra mig av med br utan hyra ut till studenter. Kan den här situationen vara "giltigt" skäl vid ansökan till Z:s br-styrelse [anonymiserat]. Jag kan inte tänka mig att istället "förvara" pengarna på banken och sedan inte ha råd att köpa ny br.
Elias Olsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline! Svar och sammanfattningAtt under en provperiod sammanbo med en partner är i regel ett tillräckligt skäl få hyra ut lägenheten. Ett sådant tillstånd ska tidsbegränsas. Den normala tidsfristen understiger ett år. Därefter måste bostadsrättshavaren ansöka om ett förnyat tillstånd. Desto längre tid uthyrningen pågår, desto lättare väger bostadsrättshavarens skäl. Det innebär att allteftersom tiden går blir svårare att medges tillstånd. När skälet är av karaktären övergångsperiod – som fallet är med provsambo – brukar tillståndet begränsas till ett år, men det finns också exempel på när Hyresnämnden inte medgivit fler än sex månader. Initialt lär du alltså ha rätt att hyra ut lägenheten med hänvisning till att du ska sammanbo med din partner på prov, men den sammanlagda tillståndsperioden lär inte överstiga ett år. I längden kan du alltså inte räkna med att få behålla bostadsrätten utan du kommer inom en överskådlig tid vara utlämnad till styrelsens nåd. Styrelsen kan men måste inte vara generösare än vad lagen föreskriver. Det är därför tillrådligt att försöka etablera god kontakt med den, ta reda på dess policy, presentera ditt fall och argumentera för din sak. Du skriver att din rädsla är att inte ha råd att förvärva en ny bostad om ni skulle skilja er. Det scenariot kan du försöka förekomma genom att – istället för att blott "förvara pengarna på banken" – investera tillgångarna. Du bör konsultera din bank kring vilka typer av placeringar som bäst passar ditt ändamål. Har du följdfrågor eller funderingar är du varmt välkommen att kontakta mig på Elias.Olsson@Lawline.se! Juridiskt argumentation Vad din fråga kokar ner till är: vilka omständigheter ger en bostadsrättshavare rätt att upplåta sin lägenhet i andra hand? Den i din situation tillämpliga huvudregeln säger att en bostadsrättshavare behöver styrelsens samtycke för att få hyra ut sin lägenhet i andrahand. (7 kap. 10 § bostadsrättslagen). Om styrelsen vägrar ge samtycke kan hyresgästen hänskjuta frågan till hyresnämnden. Hyresnämnden ska ge ett tidsbegränsat tillstånd till andrahandsupplåtelsen om (1) bostadsrättshavaren har en godtagbar anledning och (2) styrelsen inte har någon befogad anledning att motsätta sig. (7 kap. 11 § bostadsrättslagen). Både rekvisiten (1) och (2) måste vara uppfyllda. Det aktuella lagrummet genomgick relativt nyligen en förändring (tidigare hette det att bostadsrättshavaren behövde "beaktansvärda skäl" istället för bara "skäl") i syfte att förenkla för bostadsrättshavare att hyra ut i andrahand. Det motiverades dels med att tillgången till bostäder behövde (och alltjämt behöver) stimuleras, dels med att många bostadsrättshavare upplever sina lägenheter som ägd rymd och håller därför det som naturligt att det råder stor frihet att själv bestämma över lägenheten. I förarbetet till lagändringen resoneras kring vilka anledningar som ska anses kvalificera som skäl i bostadsrättslagens mening. I situationer där tanken är att bostadsrättshavaren ska återvända efter viss tid, t.ex. vid studier eller arbete på annan ort, vistelse i utlandet, vård av anhörig och fängelsevist, ska tillstånd i princip alltid medges, förutsatt att det inte rör sig om orimligt lång tid. Även i situationer där bostadsrättshavarens återvändande är mer ovisst, t.ex. under en övergångsfas vid provsammanboende, ska tillstånd i regel medges. När det redan vid andrahandsupplåtelsen står klart att bostadsrättsinnehavaren inte har för avsikta att återvända till lägenheten bör det anförda skälet tillmätas mindre vikt. Tillstånd ska dock medges om bostadsrättsinnehavaren, på grund av en dålig bostadsmarknad, inte kan sälja bostaden på acceptabla villkor. Spekulativa förvärv eller innehav av bostadsrätter stödjs inte av reglerna. Enbart en önskan att tillgodogöra sig hyra kvalificerar sålunda inte som skäl. (Jfr. "Air-BnB-fallet"). Det är troligen härunder din situation till slut skulle insortera. Ett säreget fall är närståendeuthyrning. I lagens motiv framgår bostadsrättshavare ska vara fria att hyra ut till närstående utan egentlig tidsbegränsning. Det rör sig allt som oftast om föräldrar som hyr ut till sina barn. Normalt ska skälen väga lättare desto längre tid som går. Vilket inflytande tiden har är fallbaserat och beroende av de specifika omständigheterna. Är det fråga om studier vid annan ort – som ju till sin natur är tidsbestämda – bör andrahandsupplåtelsen tillåtas fortsätta tills de är avslutade. Handlar det istället om en övergångsfas, såsom vid fördröjd försäljning eller provboende, förlängs inte tillståndet under lång tid. I praxis har provboende tillåtits i maximalt knappa två år men normen är kortare än så. Exempelvis i ett fall medgavs en kvinna som flyttat in till sin sambo och som skäl åberopade både provsammanboende och dålig bostadsmarknad tillstånd i bara sex månader. Att bostadsrättshavaren kan anföra godtagbara skäl är i sig inte tillräckligt. Det är bara ett av två rekvisit som måste vara uppfyllda. Därtill ska styrelsen sakna en befogad anledning att motsätta sig. I lagmotiven kan man läsa att med befogade anledningar avses huvudsakligen två situationer. Den första avser den presumtiva hyresgästen personligen. Om en hyresgäst kan förväntas uppträda störande eller inte uppnår föreningsstadgans krav – t.ex. att medlemmarna ska uppnått en viss ålder såsom är fallet för seniorboenden – har föreningen sannolikt anledning att motsätta sig. Den andra situationen handlar snarare om föreningens förvaltning. Om upplåtelsen kan förväntas påverka föreningens skatterättsliga förutsättningar, eller om upplåtelsen på grund av att det redan pågår utbredd andrahandsuthyrning, skulle försvåra styrelsens förvaltning eller underminera den bakomliggande tanken om ett kollektivistiskt styre, kan styrelsen sannolikt motsätta sig upplåtelsen. Desto större förening, desto lättare väger de argument styrelsen anför mot. Det beror på att större föreningar anses mindre beroende av enskilda bostadsrättshavare.

Reklamationsfrist gällande undermålig städning vid köp av fastighet

2018-07-15 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Har fått klagomål från köpare av mitt hus. De hade tillträdes dag 1 juni men flyttande inte in förrän 27 juni. De flyttade in sina möbler i mitten av juni. Stannade inte kvar o kollade min städning då de tyckte den verkade ok. När de sen flyttade in så hittar de väldigt mycket skit i tvättmaskin facket diskmaskinen fläkten både in och utvändigt trots att jag hade haft en sotare där samma morgon för rengöring av fläkten . Det var 1 juni samma dag de övertog huset och vi gick runt och jag visade hur allt fungerade. Ugnen och diskbänken var oxå väldigt skitiga. Nu har de enligt dem själva lagt ner många timmar på att göra ren dessa och vill ha en mindre ersättning på 15000 kr för detta. Detta krav är skickat 27 lr 28 juni till mäklaren som svarat att de är för sent ute och att de skulle kontaktat mej alltså säljaren så jag hade haft en chans att åtgärda det de tyckte var undermåligt städat..Så nu har de skickat kravet till mej och jag har svarat dem 2 ggr men nu vet jag inte vad jag ska göra. Vet ju att jag gjort rent allt i huset. Kan väl såklart missat ngt men inte på långa vägar det som de skriver.....
Oskar Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lagstadgad skyldighet för dig att städa fastigheten innan överlåtelse men det följer av tradition att detta ska ske och skriv oftast in i köpeavtalet. Det är således det som ni kommit överens om i köpeavtalet som gäller mellan er.Finns det ett avtal om att en slutstädning ska ha gjorts, åligger det dig att göra detta till fullo. Skulle städningen vara undermålig åligger det din motpart att reklamera felet till dig. Hur lång reklamationsfrist som gäller är (om det inte framgår i avtalet) svårare att svara på. Köp av fastighet regleras i huvudsak i 4 kap. jordabalken (JB). 4 kap. 19 § JB innehåller en reklamationsfrist om fel som härrör till faktiska fel i fastigheten, en undermålig städning torde inte utgöra ett sådant fel och reklamationsfristen som framgår där är inte tillämplig. Istället kan man göra analogier ifrån köplagens (KöpL) bestämmelser.32 § KöpL stadgar att en reklamation ska ske efter skälig tid och av 36 § KöpL framgår att avhjälpande/omleverans är den primära påföljden vid fel och att du som utgångspunkt har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet. Dock framgår det av 36 § andra stycket KöpL att om det, med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunnat krävas av köparna att de skulle vänta avvakta avhjälpande så kan de fortfarande få ersättning enl. 37 § KöpL. En sådan omständighet skulle exempelvis kunna vara att torka av diskbänken.Har köparna inspekterat städningen och godtagit den vid tillträdesdagen den 1 juni har de förlorat rätten till reklamation. Om de emellertid framkommit brister i städningen som inte vanligen upptäcks vid en ockulär inspektion kan de dock ha rätt att reklamera felet då det inte bort upptäckas vid första inspektionen.Jag hoppas det var till hjälp, lycka till!Vänligen,

Besittningsrätt och besittningsskydd vid bostadsrätt

2018-07-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej!Vad är det för skillnad på "besittningsrätt" och "besittningsskydd"?De verkar vara desamma, men den förstnämnda finns inte längre (https://lawline.se/answers/besittningsratt-vid-andrahandsuthyrning-av-bostadsratt) medan den senare uppmuntras man att avtala bort vid uthyrning.Det gäller en bostadsrätt.Med vänlig hälsning,
Nelly Corneteg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Besittningsskydd kan delas upp i två olika delar, det direkta och indirekta. Det direkta framgår 12 kap. 46 § Jordabalken och innebär att hyresförhållandet i princip alltid förlängs om det inte skulle vara så att hyresförhållandet är av sådant slag som framgår i 12 kap. 45 § Jordabalken. Det indirekt regleras i 12 kap. 57-60 § Jordbalken och innebär att man som hyresgäst kan få ersättning om hyresavtalet inte förlängs. Besittningsskydd är det som oftast aktualiseras när det gäller hyresförhållanden. Den här rättigheten går att avtala bort förutsatt att hyresgästen gått med på att avstå från sitt besittningsskydd.Vad jag kan se används begreppet besittningsrätt för det som också beskrivs som besittningsskydd. Jag kan inte heller hitta något särskilt om besittningsrätt i lagtexten, därför drar jag slutsatsen att det i dagsläget används för samma situation som besittningsskydd.I ditt fall rör det sig dock om en bostadsrätt, således tillämpas lagen om uthyrning av egen bostad, förutsatt att det endast är en bostadsrätt som hyrs ut (annars gäller 12 kap. Jordabalkens regler). Vid tillämpning av den förstnämnda lagen får inte hyresgästen något besittningsskydd. Du behöver därför inte avtala om detta.Ifall du undrar mer om lagen om uthyrning av egen bostad eller besittningsskydd kan du kolla här på hyresnämndens hemsida: Lagen om uthyrning av egen bostadBesittningsskyddMed vänliga hälsningar,

Var går gränsen för allemansrätt?

2018-07-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Har min granne rätt att - trots mitt uttryckliga förbud - passera min tomt och port, t ex för att förkorta vägen från dennes bostad till närmaste sopkärl från ca 40 m till 35 ?
Jonathan Jademyr |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som vi alla vet har vi allemansrätt i Sverige. Detta mycket unika fenomen finner man väldigt lite om i de faktiska lagarna. I 2 kap. 15 § fjärde stycke regeringsformen står det att alla ska ha tillgång till naturen genom allemansrätten. Det finns dock undantag till allemansrätten, den mest relevanta för dig av dessa är hemfridszon. Hemfridszonens storlek regleras inte i någon lag men om du inkräktar i den kan man dömas för hemfridsbrott och böter enligt 4 kap. 6 § brottsbalken. Hur stor är hemfridszonen?Som sagt finns det ingen lag som reglerar hur stor en hemfridszon är. Detta är också ett väldigt omdiskuterat ämne inom juridisk doktrin (litteratur). I juridisk litteratur brukar det pratas om avstånd från fastigheten och hör- och synlighet från fastigheten. Det diskuteras även att en tomt med staket kan göra att hemfridszonen anses vara större. Vilket av dessa som är det mest tillämpliga är inte klargjort. Litteraturen är verkar dock vara hyffsat överens om att en zon på 15–20 meter runt fastigheten ska anses vara skyddad av hemfridszonen men denna kan även vara längre beroende på förutsättningarna. Vad innebär detta för dig?Då jag inte vet markplanen eller vilka avstånd det rör sig om från huset är det svårt att säga om din granne gör intrång i din hemfridszon. Jag rekommenderar att du i första hand pratar med din granne och ber denna att inte passera igenom din tomt när hen slänger soporna. Om detta inte funkar kan det i slutändan vara värt att kontakta polis för att få deras bedömning av situationen.Hoppas detta besvarade din fråga!Bästa Hälsningar,

Har mottagare av andel i bostadsrätt rätt att utnyttja bostadsrätten som bostad?

2018-07-16 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo har en bostadsrätt i Stockholm/Tyresö - just nu arbetar vi i Finland. Vi har hyrt ut lägenheten till min sambos dotter och hennes pojkvän. Nu till frågan, om vi skulle säg sälja/ge som en gåva 10% av bostadsrätten till dottern anses hon då som delägare med rätt att bo i lägenheten utan att ses som andrahands hyresgäst?Mvh // Matias
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Av bostadsrättslag (1991:614) (BRL) framgår det, att någon som genom överlåtelse erhållit egenskap av ny innehavare av bostadsrätt, måste antas som medlem i bostadsrättsföreningen för att få nyttja bostadsrätten (6 kap. 1 § BRL). Villkor för medlemskap bestäms och återfinns föreningens stadgar. Beslut avseende medlemskap fattas av styrelsen. Av 2 kap. 6 § 1 meningen BRL framgår, att den som förvärvar en andel av en bostadsrätt kan vägras inträde om inte stadgarna anger något annat. Det är sålunda upp till föreningens styrelse att utifrån stadgarna besluta om medlemskapet. Villkoren för medlemskap får enligt 2 kap. 2 § BRL inte vara oskäliga eller diskriminerande på de sätt som däri anges, vilket kan vara krav på visst medborgarskap, viss inkomst/förmögenhet etc. Sådana villkor är alltså oskäliga. I det fall mottagaren av andelen blir antagen som medlem, har andelens storlek inte betydelse för rätten att nyttja bostadsrätten som bostad. En annan sak (och som bör undersökas) är huruvida det finns krav angående ägarandelens minsta storlek som bostadsrättsföreningen kräver att den boende ska ha för att ha rätt att bo i lägenheten. Inte heller rösträtten bostadsrättsföreningen i påverkas, eftersom det allmänt gäller att en lägenhet har en röst oavsett antalet delägare. Det blir alltså upp till ägarna att sinsemellan komma överens om vem av dem som ska rösta på föreningsstämman. Beträffande mottagarens rätt att kräva sin andel – vid eventuell försäljning eller i andra sammanhang – gentemot dig som delägare, gäller lag (1904:48 s.1) om samäganderätt, förutsatt ni inte avtalar om annat. I korthet bestäms enligt samäganderättslagen rätt och inflytande över det samägda objektet utifrån andelarnas storlek. Var och en av delägarna kan vidare få till stånd en exekutiv försäljning av objektet. Men som sagt kan man alltid avtala om andra villkor.Gåvobrevets innehållDet ska i detta skede anges, att det för att gåvan ska vara giltig krävs ett gåvobrev, vari gåvogivaren och gåvomottagaren anges och undertecknar handlingen. Gåvobrevet måste också innehålla vilken bostadsrätt som avses med gåvan, samt pris (i fall av gåva 0 SEK) (6 kap. 4 § BRL). Det är även fördelaktigt om det i gåvobrevet framgår givarens och mottagarens personuppgifter, namn/beskrivning av objektet, hur stor andelen är (det framgår inte någon undre gräns av bostadsrättslagen) och huruvida gåvan ska utgöra enskild egendom. Det är också bra om det framgår att gåvan villkoras av mottagarens medlemskap i bostadsrättsföreningen. Det ska noteras att gåvan blir fullbordad i och med att föreningen informeras. Ofta sker detta genom att medlemskap söks (6 kap. 5 § BRL). Godkänns inte din dotter som föreningsmedlem är gåvan, som nämnts ovan, ogiltig.SlutsatsNi kan överlåta en andel till dottern i gåva eller i och med försäljning. Detta medför emellertid inte att hon direkt får nyttja bostadsrätten såsom bostad, utan hon måste först antas som medlem i bostadsrättsföreningen. Detta beslutas av styrelsen. Det bör kontrolleras om det finns något krav om minsta storlek av andelen för att kunna antas såsom medlem. Antas hon som medel, kan hon sålunda upphöra att hyra lägenheten i egenskap av andrahandshyresgäst. Att hon för nuvarande hyr lägenheten i andrahand (vilket innebär att uthyrningen måste ha godkänts av styrelsen) talar i vis mån för att hon bör antas såsom medlem.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Kan vi invända mot att grannen sätter upp staket?

2018-07-15 i Fastighet
FRÅGA |Vår granne vill bygga staket längs vår garageuppfart vilket skulle vara väldigt olägligt för oss.Vi kan tänka oss att gå med på detta under förutsättning att vi får vara med och bestämma utformningen av staketet. Grannen däremot hävdar att de har rätt att sätta vilket staket de vill så länge det är bygglovsfritt, och detta i tomtgränsen mot vår tomt. Jag hävdar att de då måste sätta det en bit in på deras egen tomt.Vad gäller egentligen? Bygglovsreglerna är ganska otydliga med vad som gäller, i vart fall vad jag kan finna.
Lovisa Lundqvist |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Plan- och bygglagen reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande i Sverige. Där finns bland annat regler om hur nära en tomtgräns olika typer av byggnationer får vara och även definitioner av olika typer av byggnationer. Det finns dock ingen juridisk definition för vad som räknas som ett staket och kommunerna har ofta olika tolkning om vad som är ett staket, plank eller mur. Generellt sett sägs att ett staket är en konstruktion som är genomsiktlig och vars syfte inte är ett insynsskydd. Det är främst konstruktionen och utseendet som avgör om det är ett staket, plank eller en mur. Ibland krävs det minst 25% luftmellanrum i ett staket för att det ska räknas som just staket och ibland krävs det exempelvis minst 50% luftmellanrum. Det ska även beredas plats för underhåll för staketet vilket innebär att om ens granne inte vill medverka eller upplåta plats på sin tomt får man placera sitt staket en bit in från tomtgränsen.Ett vanligt staket kräver oftast inte bygglov så länge staketet är av sedvanlig utformning och höjd, samt plats för underhåll beretts. Det är byggnadsnämnden i din kommun som avgör om bygglov krävs eller ej, gäller det ett plank eller en mur behövs oftast bygglov. Jag rekommenderar att du börjar med att söka information på din kommuns hemsida. Oftast finns mer specifik information om bygglov på hemsidan för den kommun man själv bor i. Du kan även kontakta byggnadsnämnden för din kommun om det saknas information på kommunens hemsida, eller du känner dig osäker på hur du ska tolka informationen. Vänliga hälsningar,