Prisinformation till bostadsrättsföreningen vid andrahandsuthyrningar

2020-07-13 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Kan styrelsen för en brf begära att få information om hur mycket jag tar ut i hyra per månad för andrahandsuthyrning? Jag har redan ok att hyra ut i andra hand.
Andrea Vrcic |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är andrahandshyresgästen och bostadsrättshavare som ska komma överens om storleken på hyran. Hyran måste dock vara skälig och får inte vara påtagligt högre än summan av uthyrarens driftkostnad och kapitalkostnad. Som bostadsrättshavare måste du dock följa bostadsrättsföreningens stadgar och regler. Det finns dock ingen specifik reglering som ger en bostadsrättsförening rätt att hämta information om hyran, men framkommer det i stadgarna kan de ha rätt till det. Vänligen,

Reklamation av dolda fel

2020-07-10 i Fel i fastighet
FRÅGA |Min mor sålde en fastighet hösten 2016, januari 2017 kom en reklamation på fel som köparen ansåg vara dolt fel. Vi tog hjälp av en jurist som bestred felet det kom några till mail från köpare, men dom slutade hösten 2017. Köparen skickade inga bevis från någon sakkunnig besiktningsman om felen(köparen gjorde ingen besiktning före köp enbart en visuell vid husvisningen).Nu i januari hade hon hittat nya dolda fel, men tog även upp det från 2017. Så nu till frågan. Hur länge räcker en reklamation om dolda fel när man ej anlitat någon sakkunnig ?
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Köparen av en fastighet har en långtgående undersökningsplikt och får endast göra gällande sådana fel som denne inte borde ha upptäckt vid en noggrann undersökning av fastigheten, dvs. dolda fel (4 kap. 19 § st. 2 JB). Köparen har tio år på sig från dagen för tillträdet att åberopa fel i fastigheten (4 kap. 19b § JB). Det spelar ingen roll om köparen använt sig av en besiktningsman innan köpet utan tidsfristen på tio år gäller ändå. Ett fel ska emellertid reklameras inom skälig tid från dess att köparen märkt eller borde ha märkt felet (4 kap. 19a § JB). Köparen har i detta fall reklamerat dolda fel i början av 2017 vilket bör anses vara inom skälig tid. Eftersom köparen har meddelat er om felen gäller den sedvanliga preskriptionsregeln om tio år och köparen bör således fortfarande kunna göra sin talan gällande. Köparen måste emellertid kunna styrka att det rör sig om dolda fel för att din mor ska bli ersättningsskyldig. För ytterligare rådgivning rekommenderar jag er att kontakta vår juristbyrå. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Fast egendom

2020-07-10 i Fastighet
FRÅGA |Hej,Våra grannar har fast egendom på vår fastighet, vad ger det dom för rättigheter?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,Den lagstiftning som ofta behöver beaktas vid besvarandet av fastighetsrättsliga spörsmål är jordabalken (JB). Din ärendebeskrivning är dock ganska kortfattad. Vidare bereder den vissa tolkningssvårigheter då fast egendom är jord som i sin tur är indelad i fastigheter, vilket annorlunda uttryckt innebär att fast egendom och fastigheter i princip är samma sak (1 kap. 1 § JB). Jag misstänker att det som egentligen åsyftas enligt ovan möjligen kan vara olika typer av nyttjanderättsavtal, servitut, arrenden och/eller annat dylikt hänförligt till den ifrågavarande fastigheten. Mot bakgrund av det ovan anförda och i enlighet med den separata överenskommelse som slöts igår torsdag den 9/7 kommer du istället att erhålla en personlig telefonrådgivning. Och detta för att reducera risken för eventuella missförstånd och/eller irrelevanta svar. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 13/7 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Vänligen,

Besittningsskydd och besittningsbrytande grunder

2020-07-09 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag hyr ett fritidshus sedan 2016 av en man som avled i vintras.Nu skall hans syskon sälja gården som fritidshuset är beläget på. Min fråga är därför:Har jag rätt att fortsätta hyra även efter försäljningen?Jag tolkar det som att jag har besittningsskydd enligt hyreslagen, men är osäker på vad som gäller i det här specifika fallet. Det ska tilläggas att kontraktet var muntligt. M v h
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Svaret beror som alla gånger på vilken lag som är tillämplig. I detta fall står det mellan jordabalken 12 kap (hyreslagen) och lag om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen/UEB-lagen). Vilken lag som är tillämplig beror på vilket syfte du hyr fritidshuset i - fritidsändamål eller som permanent boende? Eftersom det inte framgår av din fråga har jag besvarat frågan utifrån båda scenarion.Om du hyr fritidshuset som ett permanent boendePrivatuthyrningslagen är tillämplig på uthyrning av bostadslägenheter för annatän fritidsändamål (privatuthyrningslagen 1 §). Villkoret om fritidsändamål tar inte sikte på lägenhetens beskaffenhet och karaktär, utan snarare på syftet med vilket bostaden hyrs. Om du hyr ett fritidshus med avsikten att ha det som din privata bostad sker det alltså inte för fritidsändamål. Eftersom du skriver att du har hyrt fritidshuset sedan 2016, finns det anledning att tro att du hyrt den för annat än fritidsändamål – nämligen som permanent boende.För att privatuthyrningslagen ska vara gällande krävs därutöver att uthyrningen intesker i näringsverksamhet (affärsverksamhet). Med det menas att din hyresvärdhyr ut fritidshuset med ett annat syfte än att bedriva näringsverksamhet (privatuthyrningslagen 1 §)För att avgöra om det sker i näringsverksamhet kan man ställa sig frågor så som om uthyrningen sker i vinstsyfte, eller i syfte att undvika dubbla boendekostnader. Om fritidshuset ägs med syftet att hyras ut, talar det för näringsverksamhet. Om uthyrningen pågått under en längre tid, talar det för näringsverksamhet. Om hyresvärden hyr ut fler än två bostäder eller fritidshus talar det för näringsverksamhet. Är inget av dessa kriterier uppfyllt sker det sannolikt inte i näringsverksamhet, och privatuthyrningslagen är aktuell. Eftersom du skriver att det sker på hyresvärdens egen gård finns det anledning att tro att uthyrningen inte sker i näringsverksamhet. Sammanfattningsvis innebär detta att privatuthyrningslagen är aktuell och att du inte har något besittningsskydd om du (1) hyr fritidshuset som permanent bostad och (2) uthyrningen inte sker i näringsverksamhet. Är bara ett, eller inget av dessa två kriterier uppfylla är privatuthyrningslagen inte aktuell och vi får istället titta i hyreslagen.Om du har hyrt fritidshuset för fritidsändamålHar du hyrt huset för fritidsändamål, eller har uthyrningen skett som ett led i din hyresvärds näringsverksamhet (affärsverksamhet) är som sagt inte privatuthyrningslagen aktuell. Vi får då titta i hyreslagen istället (JB 12 kap).Besittningsskyddet gäller för hyresavtal som avser en lägenhet för fritidsändamål om hyresförhållandet har pågått i längre än nio månader i följd (JB 12 kap 45 § andra punktenoch 46 §). Du har alltså besittningsskydd om du har hyrt för fritidsändamål i mer än nio månader iföljd. Har du endast hyrt fritidshuset under sommarmånaderna har du alltså ingetbesittningsskydd. Har du däremot hyrt fritidshuset under hela året har du besittningsskydd, även om du varit i fritidshuset endast under sommarmånaderna. Bedömningen av vad som är fritidsändamål ser likadan ut som i andra stycket ovanifrån.Besittningsbrytande grunderUppfyller du dessa krav har du besittningsskydd. Besittningsskyddet kan dock brytas om något undantag i JB 12 kap 46 §är tillämpligt. Eftersom din fråga inte innehåller tillräckligt mycket information för att jag ska kunna göra en bedömning föreslår jag att du läser den paragrafen och återkommer om du har några frågor. Ett undantag som jag kan tänka mig åberopas av din motpart är punkt 6 i nämnda paragraf. Det undantaget kan bli aktuellt om hyresvärden t.ex. vill sälja fastigheten som du bor i. Om den punkten är tillämplig har du alltså inget besittningsskydd och de nya fastighetsägarna kan säga upp hyresavtalet.SammanfattningOm du hyr stället som din permanenta bostad och det inte hyrs ut i näringsverksamhet, är privatuthyrningslagen aktuell. Det innebär då att du inte har något besittningsskydd. Om du hyr det för fritidsändamål, och har gjort den i en längre period än 9 månader i följd har du besittningsskydd och har rätt till förlängning av avtalet oavsett vem som står som ägare på fastigheten. Om någon av de besittningsbrytande grunderna är tillämplig, t.ex. punkt 6 (se föregående stycke), har du ingen rätt till förlängt hyresavtal.Som framgått hade mitt svar kunnat innehålla fler konkreta råd om jag vetat mer om just ert hyresförhållande. Men med den information jag har blev det ett ganska allmänt hållet svar. Oavsett vad hoppas jag att mitt svar har gett dig en ungefärlig uppfattning om vad som gäller. Tveka inte på att återkoppla om du har några följdfrågor.

Hur räknas uppsägningstiden för en hyresrätt?

2020-07-12 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag har hyrt ut min bostadsrätt i andra hand och har en situation med min hyresgäst om uppsägningstiden. I avtalet skrev vi in under särskilda bestämmelser att "Avtalet kan sägas up av bägge parter när som helst under uthyrningstiden. Då gäller en månadsuppsägningstid". Hyresgästen sa upp bostaden skriftligt den 5:e juli.Jag menar att hyreslagen säger att uppsägningstid alltid räknas i hela månader och att det således är 31:a augusti som gäller som utflyttningsdag, medan hyresgästen menar att den var uppsagd till den 5:e augusti enligt klausulen. Vad gäller?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av jordabalken (förkortas JB).Precis som du säger räknas uppsägningstiden i hela månader, det står dels i den s.k. hyreslagen (12 kap. 4 § JB). Hyreslagen föreskriver som utgångspunkt en uppsägningstid på tre månader, men det är fullt tillåtet att avtala om en kortare uppsägningstid vilket du och din hyresgäst gjort. Alldeles oavsett om man har avtalat om en kortare uppsägningstid eller inte så räknas uppsägningstiden i hela månader, som du säger själv. I ditt fall innebär det alltså att uppsägningstiden är slut den 31 augusti och inte den 5 augusti. Klausulen säger inget annat utan min tolkning är att den snarare bekräftar att ni avtalat om en månads uppsägningstid medan beräkningen följer det som föreskrivs i lag och sedvänja. Jag vill dock bara anmärka på att du i din fråga beskriver att du i andrahand hyr ut din bostadsrätt och om du inte gör detta som i en näringsverksamhet så gäller en särskild lag före den s.k. hyreslagen. Den lagen heter lag om uthyrning av egen bostad och innehåller vissa specialbestämmelser för just situationen att man hyr ut sin egen bostad. Enligt lagen har hyresgästen en månads uppsägningstid istället för tre månader (vilket ni själva avtalat om redan) men oavsett så räknas uppsägningstiden i hela månader (3 § andra stycket lag om uthyrning av egen bostad).Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste hyresgäst återställa lokal efter hyrestiden?

2020-07-10 i Hyresrätt
FRÅGA |Hyresgästen (HG) har hyrt en kontors- och lagerlokal på 648m2 av hyresvärden/fastighetsägaren (HV). Båda parter är aktiebolag. HG har sagt upp hyresavtalet och flyttat. HG har i samband med flytten monterat bort och tagit med sig det lås- och larmsystem som fanns i fastigheten vid HGs inflyttning. Lås- och larmsystemet hade kostat ca 100 tSEK och installerats av ett bolag som ägde den aktuella fastigheten före det att den förvärvades av HV. HG har aldrig hyrt lokalen av fastighetens tidigare ägare.Utöver det larm som fanns i fastigheten vid HGs inflyttning, hade HG under sin tid som hyresgäst installerat ett mer avancerat larmsystem.HG motiverar sitt beteende med följande delar av hyresavtalet mellan HG och HV:"Lokalen uthyrs utan särskild för verksamheten avsedd inredning""Hyresgästen ska utrusta lokalerna med sådana lås- och stöldskyddsanordningar som krävs för hyresgästens företagsförsäkring."Kan HV kräva att HG återställer fastighetens lås- och larmsystem till att motsvara hur det såg ut vid HGs inflyttning, alternativt kräva HG på belopp motsvarande vad det skulle kosta HV att göra detsamma?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hyresförhållanden regleras i 12 kap. jordabalk (JB) som även kallas hyreslagen. Reglerna i hyreslagen är tvingande till hyresgästens fördel om inte annat framgår av bestämmelserna (12 kap 1 § 5 st JB). Hyreslagen begränsar alltså vad man kan avtala om i det individuella avtalet, men det finns fortfarande visst utrymme för individuella avtalsvillkor. Detta utrymme är klart större för lokalhyra än bostadshyra.Återställande av lokal regleras inte uttryckligen i hyreslagen:Hyresgästens skyldighet att återställa en lokal regleras inte särskilt i hyreslagen. Det finns inte heller någon tydlig rättspraxis i frågan om hur en lokalhyresgäst ska återlämna den lokal som hyrts. Hyresgästens användning och återlämnande av en hyrd lokal anses istället omfattas av den i hyreslagen stadgade vårdplikten om inte annat har avtalats. Det är vanligt att avtalet innehåller en klausul om återställande av lokal: Det framgår inte av din fråga huruvida ni har ett avtalsvillkor om återställande av lokalen eller inte. Det är dock vanligt att avtalet innehåller en sådan klausul och det finns framförallt två vanliga formuleringar. Dessa är att lokalen ska vara återställd i "ursprungligt skick" eller att lokalen ska återställas i "godtagbart skick". Om avtalet stadgar att lokalen ska återställas i ursprungligt skick ansvarar hyresgästen för att lokalen återlämnas i samma skick som den hyrdes ut. Ursprungligt skick i ditt fall omfattar larmsystemet som fanns då du hyrde ut lokalen. Det är mycket möjligt att du kan kräva att hyresgästen bekostar hela återställandet om den möjligheten inte begränsats i avtalet. Om hyresgästen inte återställer lokalen kan du med stor sannolikhet återställa lokalen på hyresgästens bekostnad, men det beror återigen på vad det står i avtalet.Om avtalet stadgar att lokalen ska återlämnas i godtagbart skick finns det inte någon skyldighet att återställa lokalen om förändringarna inte försämrat skicket på den. Vad som menas med att lokalen ska återställas i "godtagbart skick" är inte helt klart, utan får bedömas från fall till fall. I bedömningen kan bland annat beaktas vilket skick lokalen var i när hyresgästen tillträdde den samt om hyresavtalet säger något specifikt underhållsskyldigheten. Vanligtvis brukar man anse att det med "godtagbart skick" avses att lokalen ska återställas och att skador utöver normal förslitning ska åtgärdas. Detta innebär i ditt fall att hyresgästen ska återställa lokalen genom att ersätta larmsystemet som fanns då lokalen tillträdes. Hyresgästen har vårdplikt:Även om inget har avtalats om återställande av lokalen har hyresgästen under hyrestiden en vårdplikt. Vårdplikten innebär att hyresgästen ska vårda lokalen med vad därtill hör. Hyresgästen är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom eget vållande, genom vårdslöshet eller genom försummelse av gäster, hantverkare m.fl. När det gäller lokaler som hyrs ut för annat ändamål än bostad går det att avtala om ett mer långtgående ansvar än Jordabalkens bestämmelser. Har ni inte avtalat annat är det dock lagens bestämmelser som gäller (12 kap. 24 § JB). Graden av aktsamhet är beroende av lägenhetens beskaffenhet, ändamålet med förhyrningen, husets allmänna skick och dylikt. Hyresgästen har i allmänhet inte rätt att utan medgivande av värden ändra lägenhetens inredning eller göra andra ingrepp. Skulle däremot ingrepp krävas för att lägenheten ska kunna användas för avsett ändamål är hyresgästens frihet större. Hyresgäst som gör förändringar eller vidtagit särskilda anordningar, med eller utan tillstånd av hyresvärden, är skyldig att vid avflyttning återställa lägenheten i princip i det skick den hade vid tillträdet. Som synes enligt ovan finns det en skadeståndsskyldighet för all skada hyresgästen vållar. Med uttrycket "all skada" avses inte enbart reparationsersättning och dylikt utan även följdskador, såsom t.ex. uteblivna hyresintäkter om lägenheten tillfälligt inte är brukbar. I ert fall vet jag inte om hyresgästen fått tillstånd att byta ut larmet. Även om ni inte givit sådant tillstånd kan det dock argumenteras för att det ligger inom hyresgästens rätt för att lokalen ska ha kunnat användas för avsett ändamål. Även om hyresgästen haft rätt att byta ut larmet (med eller utan ert godkännande) är hyresgästen dock skyldig att återställa lokalen i det skick den hade vid tillträdet för uthyrningen. I ditt fall skulle det innebära att återmontera det gamla larmsystemet. Om hyresgästen inte gör detta är hyresgästen skadeståndsskyldig. Ni har då rätt att begära skadestånd för all skada som uppkommer. Vilka skador som är aktuella i ert fall vet jag inte, men det torde åtminstone innebära inköp och montering av larmsystem. Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är hyresgästen skyldig att återställa lägenheten på så sätt att det gamla larmsystemet återmonteras alternativt att ett likvärdigt larmsystem sätts in. Detta gäller så länge inget annat har avtalats. Eftersom jag inte vet om frågan har reglerats specifikt i hyresavtalet mellan dig och din hyresgäst kan jag alltså inte besvara frågan med säkerhet.Min rekommendation är att ni i första hand vänder er till hyresgästen och försöker komma överens. Det är alltid bättre att komma överens och inte behöva gå till domstol. Kanske är det möjligt med en uppmaning om att hyresgästen ska återställa lägenheten i dess ursprungliga skick. Om så inte är aktuellt får ni driva det juridiskt och begära skadestånd av hyresgästen. Om ni önskar hjälp med att driva ärendet juridiskt kan en av våra jurister på Lawlines Juristbyrå gå igenom ert ärende och hjälpa er vidare. Är ni intresserade av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och eventuell tidsbokning. Du når mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad finns det för möjligheter om hyresrätten har för hög värme?

2020-07-09 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej jag bor i en lägenhet som är konstant mellan 28-30 grader varje eftermiddag/kväll/natt har pratat med hyresvärden flera gånger med dom vägrar göra något ut att det är så varmt har haft så i 10 års tid vad ska jag göra?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av 12 kap i jordabalken (JB). Lägenheten ska vara fullt brukbarPå dagen för tillträde ska lägenheten vara "fullt brukbar" och kunna användas för sitt ändamål (JB 12 kap. 9 § första stycket). Detta innebär bland annat att de tekniska anordningarna i lägenheten såsom värme och vatten ska fungera normalt. Lägenheten ska leva upp till dessa krav under hela hyrestiden (JB 12 kap. 15 § första stycket). Eftersom du skriver att lägenheten som du bor i konstant har 28–30 grader så anses inte värmen fungera som den ska och därför lever inte heller lägenheten upp till kravet på fullt brukbar. Antingen ursprunglig brist eller brist som uppkom först under hyresförhållandetAntingen har lägenheten haft en för hög värme helt sedan du flyttade in där och att felet alltså redan fanns på inflyttningsdagen utan att det har blivit avhjälpt. I lagen uttrycks det här som en brist (JB 12 kap. 11 § första stycket). Annars uppkom den för höga värmen senare när du bott där ett tag eller att värmen fanns från början men att du först upptäckte det senare (JB 12 kap. 16 § första stycket). I lagen uttrycks detta som hinder eller men, vilket däremot inte ska tolkas annorlunda än begreppet brist. Oavsett vilka av dessa två alternativ som var fallet för dig så rör det sig om ett fel på lägenheten som inte har berott på dig (utifrån det du skriver) och du har därför rätt till påföljder. Det är samma påföljder som gäller oavsett om den för höga värmen fanns från början eller uppkom senare och dessa påföljder beskriver jag nedan. Rätt att säga upp hyresavtaletDu skriver att du har pratat med hyresvärden ett flertal gånger utan resultat och på grund av detta har rätt att säga upp hyresavtalet ifall du vill (JB 12 kap. 11 § första stycket andra punkten). Uppsägning av hyresavtalet får endast ske om bristen är av väsentlig betydelse och eftersom för hög värme är en stor olägenhet så anses det vara väsentligt.Rätt till skälig nedsättning av hyran för viss tidUnder tiden lägenheten är i bristfälligt skick (har för hög värme) har du rätt till skälig nedsättning av hyran (JB 12 kap. 11 § första stycket tredje punkten). Det finns dock rättsfall som säger att hyresgästen inte har rätt till nedsättning av hyran för tiden innan hyresgästen påtalade felet. Detta skulle i din situation innebära att du inte har rätt till hyresnedsättning under den tiden du ännu inte har pratat med hyresvärden om problemet. Rätt till skadestånd när hyresvärden är försumlig Vidare har du rätt till skadestånd så länge inte hyresvärden kan visa att denne inte har varit försumlig (JB 12 kap. 11 § första stycket fjärde punkten). Med tanke på att du har påtalat den höga värmen i lägenheten flera gånger för hyresvärden och denne trots detta inte avhjälpt felet så anses hyresvärden försumlig (så länge det inte fanns hinder mot att avhjälpa felet men det verkar inte vara något som hyresvärden har nämnt i så fall). Du kan ansöka om åtgärdsföreläggandeOm det är så att du inte vill säga upp hyresavtalet utan endast är intresserad av att få felet avhjälpt så kan du ansöka till hyresnämnden om åtgärdsföreläggande. Ett åtgärdsföreläggande innebär att hyresvärden måste åtgärda felet i lägenheten om hyresnämnden beslutar om det (JB 12 kap. 11 § första stycket femte punkten). Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad finns det att göra åt störande granne när man bor i hus?

2020-07-09 i Fastighet
FRÅGA |bor i hus och vår granne spelar musik på alla tider på dygnet och skriker och stör så vi inte kan sitta ute ?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av jordabalken (JB), miljöbalken (MB) och brottsbalken (BrB). Prata med er granneOm ni inte redan har gjort det så råder jag er att börja med att prata med er granne och förklara att denne stör vilket gör att ni inte kan sitta ute. Om det är så att er granne inte lyssnar på tillsägelser visar det att grannen vet om att denne stör men skiter fullständigt i det. För det fall kommer jag nedan beskriva vad som kan bli aktuellt. Grannar måste visa allmän hänsyn mot varandraLagstiftning som gäller grannar emellan är begränsad och det finns inte jättemycket att hämta där för just er situation. Däremot så finns det en allmän hänsynsregel som säger att var och en ska vid nyttjande av sin fasta egendom ta skälig hänsyn till omgivningen (JB 3 kap. 1 §). Detta innebär alltså att grannar har vissa förpliktelser mot varandra om att visa hänsyn. Grannförhållandet innebär dock inte enbart skyldigheter utan också att man måste ha viss tolerans mot vissa alldagliga störningar. Att er granne däremot spelar musik alla tider på dygnet och dessutom skriker kan inte anses vara något som ni ska behöva tolerera. Om er granne däremot endast skulle spela hög musik någon gång ibland eller skriker enstaka gånger så är det däremot något som ni kan behöva tolerera. Enligt din beskrivning av er grannes beteende kan det inte anses som att denne visar hänsyn till sin omgivning och med grund i detta kan ni väcka skadeståndskrav. Att spela hög musik kan anses vara bullerNär er granne spelar musik alla tider på dygnet kan detta anses utgöra buller vilket kan vara skadeståndsberättigat enligt miljöbalken. Detta eftersom musiken spelas alla tider på dygnet och får då anses vara ett olämpligt icke önskat ljud (MB 32 kap. 3 § första stycket sjätte punkten). För att kunna kräva skadestånd på grund av bullar så måste det ha skett antingen en personskada, sakskada eller en ren förmögenhetsskada (MB 32 kap. 1 § första stycket). Du skriver inget om eventuella skador som har uppkommit i samband med att er granne spelar musik och skriker. Men det kan vara bra att veta att ifall ni får skador som exempelvis hörselskador, sömnsvårigheter eller liknande så kan skadestånd enligt denna lag bli aktuellt. Att störa andra kan vara brottsligtDen som utsätter annan för störande kontakter som är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt kan göra sig skyldig till brottet ofredande (BrB 4 kap. 7 §). Med tanke på att er granne spelar musik upprepade gånger under dygnets alla tider och skriker så anses det vara störande med hänsyn till sättet dessa "kontakter" sker. Eftersom du skriver att ni inte längre kan sitta ute på grund av oljuden från er granne så innebär det att er frid kränks. Detta är ingenting som ni rimligen bör tåla. För att er granne ska kunna göra sig skyldig till brott krävs det att denne har uppsåt till sina gärningar (BrB 1 kap. 2 § första stycket). Detta innebär att er granne måste vara medveten om att dessa oljud stör er. Om det är så att ni redan har pratat med er granne och sagt till att ni störs samt att det inte har gett resultat så skulle jag anse att er granne har uppsåt till sin gärning. För det fall kan ni anmäla grannen för brottet ofredande. Om ni däremot inte har pratat mer er granne så råder jag er, som tidigare nämnt, att göra detta. SammanfattningTill att börja med borde ni som sagt prata med er granne om ni inte redan har gjort det och förklara att ni störs av dennes oljud. Sedan skulle ni kunna pröva att rikta skadeståndskrav eftersom er granne inte visar skälig hänsyn till omgivningen. Om ni har fått skador till följd av oljudet så skulle ni kunna kräva skadestånd med hänsyn till buller. Ytterligare har grannen möjligtvis gjort sig skyldig till brottet ofredanden och för det fall kan ni anmäla grannen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,