Ska reparationskostnader för kattkiss ersättas?

2021-04-11 i Skadestånd
FRÅGA |Hej. Jag har nyligen flyttat från ett hyreshus där jag bott i ca 9 år. Efter ca 1 vecka kontaktar hyresvärden mig och säger att jag kommer att bli betalningsskyldig för renovering av kattkiss skador. Detta är för mig en nyhet. När en förbesiktningen gjordes så fick jag protokoll på vad som skulle åtgärdas. Jag åtgärdade dessa saker. På slutbesiktningen som varken jag eller min man kunde medverka på så en god vän till oss var med fick hon till sig att Listerna i ena rummet inte var godkända för dom inte var blankt vita, att tapeten som vi tapetserat över den gamla tapeten med kunde skymtas på väggarna i ett rum samt på en vägg till i ett annat rum. Sen hade vi glömt att rengöra fläktfiltret. Hyresvärden skulle sammanställa dokumentet och sedan ge det till min vän som var med. Vi har ff inte fått något protokoll. Detta skedde den 31/3 kl 14.00. Den 6/4 på kvällen får jag ett sms från hyresvärden där det står att hon försökt nå oss den 1/4 på ett visst nr. min mans gamla. hyresvärden har hans nya nr. där står det att det var så stora brister i städningen ( gjord av städbolag)så dom fick börja undersöka genom att riva ut lister osv i hallen. det var då kattkisset uppdagades. Tydligen fanns det på flertalet ställen i hallen under plastmattan. Samt i köket under trä golvet. Detta har varken jag eller någon annan luktat och påtalas inte i något protokoll. ska jag betala ?nya hyresgästen har oxå katter.
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som att du undrar om du ska betala hyresvärden för skadorna som uppkommit av kattkisset. Detta kommer jag utgå ifrån i mitt svar. Eftersom detta rör sig om en hyreslägenhet är 12 kap jordabalken (JB) tillämplig (JB 12 kap. 1 §). Hyresgästen ska betala ersättning för skador av kattHyresgästen ska under hyrestiden väl vårda lägenheten (JB 12 kap. 24 § stycke 1). Detta innebär att du som hyresgäst ska vårda lägenheten så inte skada uppkommer. Om hyresgästen genom eget vållande, oaktsamhet eller av försummelse orsakat skada ska du ersätta den (JB 12 kap. 24 §). Detta inkluderar skada som ett husdjur orsakar, som kattkiss under plastmatta. Skador som kattkiss ingår alltså inte inom normalt slitage av en lägenhet. Därmed är du som hyresgäst skyldig att ersätta skadorna av kattkisset, så det är rimligt att hyresvärden vill ha ersättning för reparationskostnaden. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

köparens dröjsmål

2020-12-23 i Skadestånd
FRÅGA |Hej,Vi har just köpt en lägenhet av ett dödsbo via mäklare. Nu närmar sig inflyttningsdagen och då säger min långivare att jag inte kan få lån förrän bouppteckningen är registrerad. När jag påpekar detta för mäklaren får jag veta att det är jag som riskerar att begå kontraktsbrott eftersom jag inte kan betala på tillträdesdagen (bouppteckningen är fortfarande inte registrerad). Stämmer detta? Innebär det att jag inte har möjlighet att få ersättning för merkostnader trots att jag inte gjort något fel (tex när jag står utan bostad)? Hur skulle jag gjort för att undvika denna situation?
Atefa Jafary |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag att utgå ifrån 4 kap. Jordabalken (JB).Riskerar du att begå kontraktsbrott?Säljaren har rätt till ränta enligt räntelagen om köparen inte betalar köpeskillingen i rätt tid. Köparens skadeståndsansvar är i princip strikt vilket innebär att du bär ansvaret trots att du inte har gjort något fel eller i övrigt varit oaktsam. Innebörden av detta är vidare att du inte har rätt till ersättning för kostnader till följd av dröjsmålet (4 kap. 25 § JB).Vad borde du ha gjort för att undvika denna situationFör att undvika att hamna i denna situation kunde du ha haft vissa villkor i avtalet, t.ex. att erläggandet av köpeskillingen är beroende av när lån kan erhållas. Detta är möjligt att göra både skriftligt och muntligt. Vissa förbehåll, s.k. svävarklausuler, måste dock skriftligt tas in i köpehandlingen för att vara giltigt. Ett exempel på en sådan svävarklausul är att köparen har möjlighet att frånträda avtalet om en viss omständighet inte inträffar. Sådana villkor får dock bara gälla i två år (4 kap. 3-4 § JB). Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga. Lawline erbjuder också gratis telefonrådgivning och du kan dessutom boka en tid med en av våra jurister. Gratis telefonrådgivning: ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Boka tid med en jurist: https://lawline.se/bokaVänligen,

Vad har jag för rättigheter vid uppsägning av hyreslokal för rivning?

2020-11-20 i Skadestånd
FRÅGA |HejMin hyresvärd har sålt lokalen som jag hyr av de, där jag bedriver min verksamhet till Kommunen. Kommunen vill riva lokalen och göra en parkering där istället. Vad gäller för min del, mina rättigheter?De vill hitta en annan lokal till mig, men dessa ligger långt ifrån centrum. Om jag inte går med på deras villkor, har jag rätt till ersättning från Kommunensom ska ta över lokalen?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig av jordabalken (förkortas JB).Indirekt besittningsskydd – en möjlighet till ersättningDå fastigheten kommer rivas kommer även hyresförhållandet upphöra. Det blir därför aktuellt att tala om det s.k. indirekta besittningsskyddet som finns för hyra av lokal.Det indirekta besittningsskyddet innebär att du som hyresgäst i vissa fall kan få ersättning av hyresvärden för den ekonomiska förlust som du gjort på grund av att hyresförhållandet upphör. I besittningsskyddet ligger också att du som hyresgäst har rätt till skäligt uppskov med avflyttningen.I ditt fall då fastigheten ska rivas får du rätt till ersättning om inte hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar för dig. För att du ska ha rätt till ersättning får det inte heller finnas ett villkor i ert hyresavtal om att hyresförhållandet ska upphöra på grund av rivning. Det får inte heller vara längre än fem år till dess att rivningen påbörjas (12 kap. 57 § andra punkten JB). Min bedömning är att det relevanta för dig avseende ersättningsfrågan är om hyresvärden kan anvisa en annan godtagbar lokal eller inte. Det en bedömning som jag inte kan göra men då du själv skriver att de lokaler som hittills presenterats ligger långt från centrum kan det bli aktuellt med en ersättning.Ersättningen beräknas i så fall till ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda hyresavtalet. Därutöver är det möjligt att få en skälig ersättning för en förlust som inte täcks av beloppet från årshyran (12 kap. 58 b § JB).För att ha en möjlighet till ersättning måste du som hyresgäst ansöka om medling hos hyresnämnden inom två månader från uppsägningen. Når ni ingen uppgörelse i hyresnämnden kan du som hyresgäst vända dig till tingsrätten för att få frågan om ersättning prövad.SammanfattningMan kan uttrycka det som att du som hyresgäst i din situation har rätt att få en annan godtagbar lokal anvisad till dig. Om det inte är möjligt har du istället rätt till en ersättning om ett belopp på minst ett års hyra enligt hyresavtalet. Du måste dock vidta aktiva åtgärder för att ha en möjlighet att ta del av ersättningen, dvs. vända dig till hyresnämnden inom två månader. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Grannen sågat ner träd

2020-09-26 i Skadestånd
FRÅGA |grannen har sågat ner mitt körsbärsträd har jag rätt till ersättning ?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om någon sågar ned ett träd på annans mark gör man sig skyldig till skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken). Detta föranleder i sin tur rätt till ersättning i form av skadestånd (2 kap. 1 § Skadeståndslagen).Det finns dock en rätt att såga av gren eller rot som tränger in på tomten, även fast trädet står på grannens mark (3 kap. 2 § Jordabalken). Observera att man måste upplysa grannen om detta och erbjuda denne att utföra åtgärden om det kan förväntas innebära skada för grannen.

Min granne har beskurit en inte helt obetydlig del av mitt äppelträd - Vad gäller?

2021-03-06 i Skadestånd
FRÅGA |Hej Lawline! Jag är ägare till en fastighet i Bohuslän där huset ligger på en höjd med havsutsikt. Vid ett besök så upptäcker jag att ett stort äppelträd har blivit beskuret till en så stor omfattning att jag nästan fått full insyn från huset som ligger ovanför. Det visar sig att ägaren till huset har anlitat hjälp för att beskära ner trädets krona för att förbättra sin egna utsikt mot havet. Detta har skett utan min vetskap och jag är väldigt frustrerad över vad som hänt och vet inte hur jag ska gå till väga?Att tillägga är att hon pratat med min mor som varit tidigare ägare om att beskära kronan men alltså inte med mig. Tack för svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Din granne har bortom din vetskap beskurit ett större äppelträd som står på din tomt och detta i en inte helt obetydlig omfattning. Du undrar därför vad som gäller i det här avseendet och hur du bör går tillväga för att kunna få någon sorts upprättelse. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Brottsbalken (BrB).Skadeståndslagen (SkL).Glädjande är att du också har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.När det gäller den civilrättsliga aspekten kan följande anföras. I förekommande fall kan man som granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger över tomtgränsen. I jordabalken uttalas nämligen att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom eller henne (3 kap. 2 § 1 st. JB). Men utifrån din ärendebeskrivning kommer grannen av förklarliga skäl inte att kunna åberopa det nyss nämnda lagrummet (lagparagrafen). Dennes agerande torde även strida mot den allmänna grannelagsrättsliga hänsynsregeln i vilken det sägs att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska visa skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB).Med anknytning till det ovan anförda och den civilrättsliga aspekten går det också att argumentera för att din granne bör åläggas en skadeståndsskyldighet. I skadeståndslagen stadgas att den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av vårdslöshet (oaktsamhet) vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SkL). I det här fallet rör det sig om en sakskada och ersättningsskyldigheten med anledning av en sådan skada omfattar sakens (trädets) värde eller reparationskostnad och värdeminskning samt annan kostnad till följd av den uppkomna skadan (5 kap. 7 § SkL). Högsta domstolen (HD) har uttalat att skadeståndet vid sakskada avseende träd ska fastställas utifrån en uppskattning av trädets värde eftersom ett skadat träd inte går att reparera i egentlig mening. Grannens olovliga agerande bör därför värderas baserat på återanskaffningsvärdet med beaktande av kostnaderna för att skaffa likvärdig egendom och med hänsyn till vilken typ av träd det är fråga om. Om det inte skulle vara möjligt att återanskaffa ett likvärdigt träd har HD anfört att skadeståndet istället ska bestämmas utifrån värdet på veden jämte en uppskattning av fastighetens minskade nuvärde (se NJA 2015 s. 199). Om samtliga ovan redovisade beräkningsprinciper verkligen kan göras gällande i just ditt fall låter jag vara osagt, men avsikten var att ge en fingervisning om vilka omständigheter som kan komma att beaktas vid en eventuell skadeståndsbedömning.Slutligen och beträffande den straffrättsliga aspekten kan följande uppmärksammas. Enligt min mening torde grannens gärningen motsvara ett skadegörelsebrott, antingen ett ringa sådant (förr om åren benämnt åverkan) eller ett brott av normalgraden. Av brottsbalken går det att utläsa att den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans (din) rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år (12 kap. 1 § BrB). Om brottet med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter vid brott är att anse som ringa döms gärningsmannen för ringa skadegörelse till böter eller fängelse i högst sex månader (12 kap. 2 § BrB). Exakt vilken svårhetsgrad som kommer att aktualiseras i den förevarande situationen kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om. Men enligt HD ska den gränsdragning som görs mellan stöld och ringa stöld (tidigare benämnt snatteri) även vara vägledande för gränsdragningen mellan brott av normalgraden och ringa brott i mål om skadegörelse (se NJA 1988 s. 351). Gränsen i stöldfallen går för övrigt vid 1000 kr om tillgreppet sker i butik och skulle gärningen ske utanför en butik sätts gränsen lägre med hänsyn till storleken på det integritetsintrång som gärningsmannen gör sig skyldig till (se bland annat rättsfallen NJA 2009 s. 586 och NJA 1995 s. 561). Vid skadegörelsebrott kommer dock 1000 kr att fungera som ungefärligt riktmärke vid gränsdragningen.Notis: HD styr rättspraxis på både straff- och civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis och som svar på din fråga gällande vilka tänkbara tillvägagångssätt som finns menar jag att det föreligger två alternativ, vilka likaledes kan kombineras och dessa är; 1. En polisanmälan och 2. Ett riktat ersättningsanspråk mot din granne. I samband med det sistnämnda alternativet kan vår byrå bistå dig och då initialt genom att upprätta ett kravbrev.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet riktat mot din granne och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på tisdag den 9/3 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Har man rätt till hyresnedsättning ifall man inte får vistas i en lokal på grund av åtgärder mot ohyra?

2020-12-12 i Skadestånd
FRÅGA |Hej, Jag hyr en lokal för mitt företag. Lokal är del av ett komplex med flera andra uthyrda separata lokaler, men vi delar toalett, gemensamt allmänt rum och ett litet kök. Hyresvärden har meddelat att det finns problem med råttor i byggnaden som gör att fastighetsskötaren måste göra en kemisk behandling vid ett utrymme i den allmänna delen av lokalen.Hela komplexet, inklusive min lokal, kommer vara stängt från morgonen på saneringsdagen och ingen får vistas i lokalerna på 24h - 48h efter behandlingen.Ca 2-3 dagar har jag alltså inte möjlighet att nyttja lokalen jag hyr.Har jag rätt att kräva hyresnedsättning för de dagarna?
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret regleras i jordabalken (JB). Råttor klassas som ohyra vilket innebär att hyresvärden har rätt att inskränka din nyttjanderätt för att utrota denna (JB 12:26 4st). Du har inte någon rätt till någon hyresnedsättning. Vad du däremot har är rätt till är ersättning för den skada du lider på grund av åtgärderna, t.ex inkomstförlust för att du inte kan arbeta (JB 12:26 4st j. 12:17 2st). Jag hoppas detta svarar på din fråga, om inte får du gärna ställa fler frågor till oss på Lawline.

Vad kan jag göra när grannen skadat min mark?

2020-10-11 i Skadestånd
FRÅGA |stugägare byggt stuga 2 m in på vår mark lantmäteriet beslut servitutväg på marken vi hindrades anlägga vägen där hindret var nu nekar de ersätta merkostnaden intånget är uppenbart avsiktligt då vi hittade hennes gränsrör . polisanmälan ? stämmning? eller Fakturering. fotografier och vittnen finns.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga utifrån dels det du skrivit ovan, dels den korrespondens vi för per e-post har en granne ansökt om att få servitut till sin tomt via er fastighet. Lantmäteriet beslutade och ni anlitade ett företag för utsättning av gräns mot ytterligare en granntomt. Ni hittade då gränsrör nedböjt i gräs och ris, en lastbilslast med grus och en byggnad in på er mark. Ni påtalade att det måste flyttas och om det inte var flyttat när anläggning av väg skulle utföras fick den som inträngt på er mark iordningställa området som hindrade vägbygget. Den 24 juni 2020 började ni anlägga vägen, hindren fanns kvar (bilder och vittnen finns). Ungefär två veckor senare flyttades hindren men grannen nekade att iordningställa området. För er innebär det en ny etablering av maskiner och utrustning vilket dels inte är helt lätt, dels är kostsamt. Du undrar nu vad ni ska göra.Som jag förstått det utifrån den komplettering du sände per e-post finns det inte längre någon stuga som går in på er fastighet. Om så hade varit fallet regleras detta i 3 kap. 12 § jordabalken. Vad som gäller är till stor del beroende av om anläggningen byggts så den inkräktar på annan fastighet med avsikt eller av grov vårdslöshet. Om det inte skett med avsikt eller grov vårdslöshet krävs det i regel inte att grannen river sin stuga, däremot har man som fastighetsägare rätt till ersättning. Jag kommer inte att gå närmre in på reglerna då jag förstår det som att det inte längre finns någon stuga som går in på er fastighet.Det jag förstår att det tvistas om är att grannen vägrar att iordningställa området där det funnits en stuga och legat en lasbilslast med grus. Det kan eventuellt argumenteras för att det utgör brottet skadegörelse (jfr 12 kap. 1 § brottsbalken). Utan någon vetskap om vad som skett kan jag tyvärr inte uttala mig närmre i ärendet. För att få prövat om huruvida det utgör brottet skadegörelse är min rekommendation att du gör en polisanmälan genom att vända dig till din närmsta polisstation eller genom att ringa 114 14.Har din granne skadat din mark genom att gräva på den m.m. kan du, oavsett om det räknas som ett brott eller ej, föreligga ett skadeståndsansvar. Om det räknas som ett brott har du rätt att därmed begära skadestånd för den skada som orsakats. Om det inte räknas som ett brott (eller du inte polisanmäler) är det möjligt att civilrättsliga väcka talan mot grannen (dvs. att stämma din granne). Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar en skada ska ersätta den. Om din granne har skadat din mark kan det därmed aktualiseras ett skadeståndsansvar.Min rekommendation är att du, för det fall att du anser att ett brott har begåtts, kontaktar polisen. För att ta ställning till huruvida du kan nå framgång med att stämma din granne civilrättsligt är min rekommendation att du anlitar en jurist som företräder dig. Juristen kan, som ombud för dig, sända ett kravbrev till grannen med begäran om ersättning. Om grannen vägrar gå med på det kan juristen även företräda dig i domstol. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att en granne fäller ett träd som riskerar att falla på vårt hus? Vad händer om jag själv utan tillåtelse fäller trädet?

2020-09-09 i Skadestånd
FRÅGA |Hej, vi har ett fritidshus i Sörmland. Strax utanför tomtgränsen (på den privata exploatören mark) står en gigantisk gran som vid storm kommer att krossa vårt fritidshus. Markägaren vägrar fälla granen med hänvisning till vår hemförsäkring. Jag vill förebygga en skada som ju möjligen kan kompenseras via min försäkring men å andra sida orsaka enormt mycket arbete och extrakostnader.Blir det åtal för egenmäktigt förfarande om jag för att skydda min egendom låter fälla trädet? Vad kan i så fall kravet bli? Liknande incidenter har skett då en husägare fällt träd i samband med borrning av brunn (brunnen på egen tomt men träden utanför gränsen). Det togs till domstol men löstes senare i godo.Om jag hovsamt frågar markägaren är jag ganska övertygad om ett negativt svar och då är jag liksom "rökt". Kan jag då driva en process med jurist hjälp?Tacksam för förslag på ett "next step"!
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag uppfattar din fråga som att den framför allt handlar om riskerna med att fälla trädet utan markägarens tillåtelse och vilka möjligheterna är att på laglig väg kräva att trädet fälls. Jag reder ut hur det ser ut i dessa bägge delar. Är det därefter någonting i svaret som är oklart är du välkommen att maila mig på mailadressen som anges nedan.Konsekvenserna av att fälla någons träd utan tillåtelseDet finns en del konkreta rättsfall som handlar om situationer som i vissa delar liknar det du undrar om, vad gäller konsekvenserna av om du egenmäktigt skulle fälla granen. Ett sådant exempel är NJA 2015 s. 199 där Högsta domstolen konstaterar att handlingen att fälla någon annans träd i lagens mening utgör skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken). I det fallet rörde det sig om fyra tallar som var mellan 65 och 115 år och som bl. a. delvis utgjorde ett insynsskydd. Grannen som fällde träden blev i slutändan skyldig att betala 33 600 kr i skadestånd och dömdes till 80 dagsböter á 50 kr. Situationen är visserligen inte exakt densamma som din, men de principiella frågorna är i många delar lika. Det finns ingen rätt att utan tillåtelse fälla någon annans träd, och konsekvenserna bör i de flesta sådana fall bli dagsböter och skadestånd. Det faktum att ni är oroliga för att trädet kan komma att välta över ert hus skulle i och för sig kunna motivera att ett lägre skadestånd dömdes ut, men det är svårt att säga något säkert om det utan att saken prövas av en domstol. En starkare typ av undantag som befriar från ansvar är om handlingen begåtts i nöd, men det förutsätter bl. a. som regel att det inte finns något annat och lagligt sätt att lösa situationen. Min bedömning i det här fallet är att det inte skulle godkännas av en domstol.Vilka krav kan riktas mot grannar?Det finns en mängd bestämmelser som reglerar förhållandet mellan grannar, dels i 3 kap. jordabalken och dels i 32 kap. miljöbalken. Mest relevant för er situation är jordabalken, där det bl. a. anges att grannar ska visa hänsyn mot varandra, att en fastighetsägare vars fastighet besväras av grenar eller rötter från en grannfastighet får ta bort dessa och att den som utför grävning på sin fastighet är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga skador på grannfastigheter. Ingen av dessa träffar med exakthet er situation, men det finns även här en del närliggande rättsfall att dra lärdom av. I ett hovrättsavgörande från 1989 blev en fastighetsägare ersättningsskyldig för kostnaderna för bortforslandet av ett träd som fallit över grannens garageuppfart. I Högsta domstolens avgörande NJA 1990 s. 71 stämde en fastighetsägare sin granne för att ha toppklippt en häck som delvis tillhörde fastighetsägaren. Grannen ansågs då inte skadeståndsansvarig då det ansågs rimligt att grannen kunde kräva att häcken hölls trimmad. Här konstaterar också Högsta domstolen att inte bara ageranden utan även att inte agera, kan innebära ett åsidosättande av s.k. grannelagsrättsliga förpliktelser.Vad innebär dessa avgöranden för dig?Det här innebär alltså att det otvivelaktig finns en plikt för en fastighetsägare att visa hänsyn mot sina grannar och att den hänsynen inte bara måste visas genom att avstå från att agera störande eller dyl. Hänsynskravet kan också innebära en plikt att vidta åtgärder i vissa fall.Rätten att få saken prövadNär det gäller krav på åtgärder för att uppfylla jordabalkens hänsynskrav finns det också en möjlighet att få den saken prövad av domstol (NJA 1983 s. 546). Det innebär för din del att om din granne vägrar gå med på er begäran så kan ni vända er till en domstol.Nästa stegDen handlingsplan som jag skulle vilja föreslå ser därför ut som följer:1. Prata med din granne ytterligare en gång och påtala dels att hen kan bli ersättningsskydlig för de skador och kostnader som trädet skulle kunna orsaka och dels att grannar har en plikt att visa hänsyn och agera för att undvika skador. Skulle grannen vara ovillig till detta kan det vara värt att erbjuda att ni ombesörjer det hela, möjligen t.o.m. att ni ersätter grannen för granens vedvärde eller motsvarande. Att jag rekommenderar detta har att göra med riskerna med nästa steg.2. Vägrar grannen under alla förhållanden att göra något åt granen, så återstår er alternativet att vända er till en domstol. Hamnar ni i den situationen rekommenderar jag er absolut att ta ytterligare juridisk hjälp, något som vi på Lawline också erbjuder. Återkom till mig i så fall på isak.bergstrom@lawline.se, så återkommer vi med en offert. Det ni då måste känna till är att det är förenat med en viss ekonomisk risk att gå in i en rättsprocess, då det aldrig kan garanteras att utgången blir på ett visst sätt. Skulle ni förlora målet kommer ni då bli skyldiga att betala även motpartens rättegångskostnader.Jag hoppas det var svar på dina frågor.Med vänlig hälsning