Frågor om efterarv, gemensamma testamentens giltighet, betydelse av bodelning för arvsrätten och effekten av äktenskapsförord
Jag och mitt syskon har några frågor kring arv och nytt äktenskap. Vår mor dog för 4 år sen. 9 månader senare träffade vår far en ny kvinna som han snart flyttade ihop med. De är nu i färd med att gifta sig; de är båda i 70 årsåldern. Vi är lite oroliga vad som kan tänkas hända med arvet efter vår mor (och far framöver).
Vår far har relativt omfattande tillgångar. Dels äger han ett sommarhus (som var inköpt innan vår mor dog), dels tillgångar i aktier, andra värdepapper och kapital. Dessutom äger han tillsammans med sin nya kvinna en lägenhet, gissningsvis äger han 70% av den och hon 30%. Hon har betydligt lägre pension än vår far. Vi har inget emot den nya kvinnan utan är glada för deras skull, men är måna om att vår mors ( och även vår fars framöver) arv kommer oss och våra barn tillgodo efter hans död eller ev skilsmässa. Framförallt sommarhuset är viktigt för oss. Det känns även konstigt att han och den nya kvinnan kan "leva upp" vår mors tillgångar.
Innan deras giftermål, vad behöver vi tänka på? Vad händer med våra föräldrars tillgångar i och med att de gifter sig? Även den nya kvinnan har två vuxna barn.
Vi vet inget ännu om de planerar ev äktenskapsförord eller testamente. Våra föräldrar hade ett gemensamt testamente. Gäller det även om den ena parten nu är död? Eller är det nu bara upp till vår far om han har kvar det eller skriva ett nytt själv?
Tacksam för hjälp med dessa krångliga frågor!
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer att dela upp mitt svar i underrubriker där jag förklarar vad reglerna som finns innebär i ditt fall. I slutet har jag gjort en kort sammanfattning. De regler som aktualiseras av din fråga finns i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).
Vad händer med våra föräldrars tillgångar i och med att de gifter sig?
Du och ditt syskon kommer, som du vet, att ärva din mor efter att er far avlidit. Detta kallas för att ni har rätt till efterarv. Det ni har rätt till i efterarv utgörs då av en andel av er fars egendom vars storlek beror på hur stor andel av er fars egendom som er mors egendom utgjorde vid arvskiftet till er far. Detta regleras i ärvdabalken 3 kap 1 och 2 §§. Här följer ett exempel för att förtydliga. Vi säger att er mor hade ett värde av 300 000 kr i kvarlåtenskap som skulle ärvas av er far, och att er far hade egendom till ett värde av 600 000 när han mottog arvet. Uträkningen fungerar då såhär: 300 000 dividerat med (300 000 plus 600 000) = 1/3.
Detta innebär att eftersom arvet efter er mor utgjorde en kvotdel om 1/3 av er fars egendom så ska ni ha rätt till 1/3 av er fars egendom efter hans död såsom efterarv från er mor.
Vad innebär det egentligen att ha rätt till efterarv?
Att ni har rätt till 1/3 av er fars egendom vid hans död såsom efterarv från er mor är dock en tämligen begränsad rättighet. Denna rättighet till efterarv hindrar i stort sett endast att er far skulle testamentera bort denna kvotdel till någon annan. Problemet är alltså att er far har full rätt att under sitt liv förbruka och spendera den egendom han har. Det finns inget som hindrar från honom att förbruka så mycket av sin egendom att endast 300 kr kvarstår vid hans död, varvid ni har rätt till 1/3 av detta såsom efterarv: alltså 100 kr. Det stämmer alltså att er far och hans nya fru kan leva upp er mors tillgångar och ert framtida arv.
Hur påverkas er fars egendom av det nya giftermålet?
Det finns flera alternativ till hur giftermålet kan påverka er fars egendomsgörhållanden. Jag sammanfattar kort de olika situationerna i underrubriker i det följande.
Om de skiljer sig, antingen med eller utan äktenskapsförord
Om de innan någon av dem avlider skulle skilja sig och de inte har något äktenskapsförord så ska en bodelning göras. Detta innebär att all deras giftorättsgods ska fördelas mellan dem. Om er far har mycket större nettotillgångar än sin nya fru kan detta komma att kraftigt minska hans egendom. För att undvika en sådan risk kan de upprätta ett äktenskapsförord om att all deras egendom ska utgöra deras egna enskilda. På så sätt skulle en bodelning inte behöva ske och var och en skulle gå ur skilsmässan med sin egna egendom och inget av den andres (ÄktB 9:1).
Om er far dör före frun, respektive om frun dör före er far och de inte har äktenskapsförord
Om de har ett äktenskapsförord om att all egendom ska utgöra makarnas enskilda så gäller samma sak som ovan även vid en makes död, att en bodelning inte behöver ske. Här beskrivs endast situationen om någon av de skulle dö och de inte skulle ha något äktenskapsförord. Då skulle ordningen i vilken de avlider kunna påverka egendomsförhållandena. När en make dör ska som huvudregel en bodelning ske. Det finns dock en specialregel som gör att den efterlevande maken kan begära att varje sida ska behålla sin egna egendom (ÄktB 12:2). Detta innebär alltså som följande: Om frun dör först så kan er far bestämma om han vill göra en vanlig bodelning eller inte. Eftersom att han har mer egendom har han anledning att begära att en bodelning inte sker. Han får då behålla all sin egna egendom som om det funnits ett äktenskapsförord. Om er far dör först så är det frun som får bestämma. Då kan hon bestämma att en vanlig bodelning ska ske så att hon, utöver sin egna egendom, får ut en del av er fars så att det delas ungefär lika. Det är alltså den make som fortfarande lever som får bestämma om det ska ske en vanlig bodelning eller inte.
Vad innebär reglerna om bodelning?
Sammanfattningsvis kan sägas att det nya giftermålet kan påverka egendomsförhållandena för er far på ett betydande sätt. Detta följer av att han vid en vanlig bodelning skulle behöva utge egendom till sin fru eftersom att han är rikare än henne. Detta kan undvikas helt om ett äktenskapsförord upprättas där det förordnas om att varje make ska äga sin egna egendom såsom enskild. Om ett äktenskapsförord inte upprättas är det till stor del upp till slumpen. Om er far dör först kan frun få del av hans tillgångar genom att bestämma att en vanlig bodelning ska ske. Om frun dör först kan er far bestämma att en vanlig bodelning inte ska ske, så att han kan behålla all sin egendom utan att behöva utge något till hennes dödsbo.
Reglerna om bodelning är viktiga eftersom att de påverkar er fars egendomsförhållanden och det är dessa som aktualiseras innan en makes kvarlåtenskap ska delas ut om maken är gift när den dör. Till exempel i en situationen där er far dör först och det inte finns något äktenskapsförord och frun bestämmer att en vanlig bodelning ska ske. Då skulle er fars kvarlåtenskap som ni skulle ärva utgöras av det som finns kvar efter att hans fru fått en del av hans egendom på grund av bodelningen. Det är därför som en vanlig bodelning kommer att ekonomiskt missgynna er far eller om han dör er arvsrätt, på grund av att han är rikare än sin fru.
Era föräldrars testamente
Det är omöjligt att säga på rak arm vad testamentet som era föräldrar har innebär. Testamenten omfattas av flera regler och principer som påverkar deras effekt. En av de viktigaste sakerna är vad som står i testamentet och hur detta ska tolkas. Problemet med så kallade "gemensamma testamenten" är dock att de endast får verklig effekt för den först avlidne personen, medan den efterlevande personen kan välja att ändra sina förpliktelser så länge denne lever genom att t.ex. göra ett nytt testamente. Det som dock kan sägas är att er mors förordnanden ska gälla och följas.
Sommarhuset
Det finns som sagt inget som hindrar er far från att sälja sommarhuset om han vill eller ge det till sin fru. Det han kan göra om han vill skydda sommarhuset är att i ett äktenskapsförord förordna om att sommarhuset ska vara hans enskilda egendom. Detta innebär att sommarhuset inte ingår i en bodelning, även om en vanlig bodelning alltså skulle ske. Om ni är oroliga över att han ska göra sig av med sommarhuset finns det nog inga rättsliga verktyg för dig att tillgripa. Det bästa är nog att komma överens med honom och att få reda på vad han har för intentioner angående sommarhuset och annan egendom som ni bryr er om.
Sammanfattning
Här sammanfattar jag nu de huvudsakliga delarna av mitt svar.
Efterarvsrätt
När er far dör kommer ni att ha rätt till efterarv efter er mor. Denna kommer utgöras av en kvotdel av er fars kvarlåtenskap. I och med att hans egendomsmassa kan ha antingen blivit mindre eller större är det omöjligt att veta exakt hur stort ert efterarv blir.
Bodelning
Om er far och hans fru skiljer sig eller någon av er dör finns den en sannolikhet att en bodelning sker. Eftersom att er far äger mer än hans fru så är det han som kommer att förlora på det. Detta kan dock regleras genom äktenskapsförord så att varje make behåller sin egna egendom vid skilsmässa eller någon makes död. Ifall inget äktenskapsförord finns så kommer bodelning förmodligen att ske såvida inte det är frun som dör innan er far, eftersom att han då kan bestämma att bodelning inte ska ske.
Gemensamt testamente
Er far kan som sagt ändra sig genom ett nytt testamente. Testamentet är dock bindande vad gäller er mors förordnanden över hennes egna kvarlåtenskap.
Om er far upprättar testamente
Er far kan dessutom förordna i testamente om att någon annan än er barn ska ärva. Han kan dock endast göra det med ungefär hälften av sin kvarlåtenskap, eftersom att den andra hälften utgör er laglott.
Jag hoppas att mina svar klargör situationen lite för er. Tveka inte att ställa fler frågor eller att kommentera nedan om du har fler funderingar!
Med vänliga hälsningar,
