Hur går en tillväga för att reglera sitt eget arv efter sin bortgång?
Vi är en familj med särkullbarn. Min mans dotter bor i ett annat land. Också mina släktingar som jag vill testamentera till bor i ett annat land. Hur går man till väga för att se till att dottern får sin laglott och mina släktingar sin del efter vår bortgång?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Jag tänkte börja med att förklara lite kring arv och reglerna som rör detta finns i ärvdabalken (ÄB). I din fråga så skriver du inte om ni har några gemensamma barn och därför utgår jag från att det endast finns ett barn och det är din mans barn från ett tidigare förhållande.
Särkullbarnets arv
Först vill jag börja med att säga att det inte är givet att makar ärver varandra. De som har arvsrätt är bröstarvingar, och detta är din mans dotter (ÄB 2 kap. 1 §). För er innebär det att ni inte behöver reglera hennes arv på något sätt eftersom hon enligt lag kommer ha rätt att få ut en del av sin pappas arv. Om din man skulle testamentera bort sitt arv till någon annan så kommer dottern ändå alltid ha rätt till sin laglott. Laglott är alltså det som dottern minst kommer kunna få ut från sin pappas arv och är hälften av vad hon skulle fått enligt lagen (ÄB 7 kap. 1 §). Exempel: Om din man lämnar efter sig en egendom på 10 000 kr så skulle dottern ärva 10 000 kr men hennes laglott är hälften av hennes arvslott (10 000 kr) och blir då 5 000 kr.
Om din man har testamenterat bort en stor del av sina tillgångar så måste dottern jämka hans testamente för att kunna få ut sin laglott. Detta innebär bara att dottern säger att hon vill få ut sin laglott till den som testamentet riktar sig till. Hon måste jämka inom sex månader efter att hon fått ta del av testamentet (ÄB 7 kap. 3 §). Detta är kanske inte relevant eftersom det verkar som att din man vill att hans dotter ska ärva men jag nämner det ändå.
Dessutom har du som efterlevande maka rätt till ett "minsta-belopp" efter din man som motsvarar fyra prisbasbelopp (ÄB 3 kap. 1 §). Prisbasbeloppet bestäms av regeringen och för 2018 är det bestämt till 46 500 kr. Fyra prisbasbelopp skulle i år alltså vara 4 x 46 500 kr. I detta värde ska du dock inkludera vad du fått efter er bodelning samt din eventuella enskilda egendom (ÄB 3 kap. 1 §). Det viktiga här är att din rätt till ett belopp av minst fyra prisbasbelopp går före dotterns rätt att få ut sin laglott. Om hon inte kan ta ut sin laglott efter sin pappa på grund av detta så har hon istället rätt att ta del av ditt arv senare (ÄB 3 kap. 9 §).
Dina släktingars arvsrätt
Din mans dotter har inte rätt till ditt arv, så länge du inte har adopterat henne för i så fall gäller samma regler som för biologiska barn (ÄB 2 kap. 1 §). Eftersom du inte har några egna barn så är det istället dina föräldrar som kommer att ärva dig. Makar har som sagt ingen given arvsrätt, det har de bara om ni skulle ha gemensamma barn.
Om vi utgår från att du inte har några egna barn eller att du inte har adopterat din mans dotter så är det istället dina föräldrar som ärver efter dig. Om dina föräldrar inte är i livet så är det dina syskon som ärver och om någon av dem skulle ha avlidit är det istället dina syskonbarn som ärver (ÄB 2 kap. 2 §). Det följer alltså av lagen att det är dina släktingar som kommer att ärva dig. Jag skulle rekommendera att skriva ett testamente ifall det är någon specifik släkting som du vill ska ärva dig. Du kan till exempel skriva ett testamente som riktar sig till dina syskonbarn och då får inte dina föräldrar något arv efter dig.
Din man har precis som du rätt till minst fyra prisbasbelopp ur din kvarlåtenskap (ÄB 3 kap. 1 §). Regeln om fyra prisbasbelopp går före ett eventuellt testamente vilket innebär att dina släktingar kommer få ut sitt arv efter att din man först har fått ut det beloppet (se ovan). Jag vill också nämna att dessa pengarna får din man och är inget som dina släktingar har rätt till i efterarv efter att han dött.
Spelar det någon roll att de bor utomlands?
Det spelar heller ingen roll om din mans dotter eller att dina släktingar bor utomlands. Det hade varit annorlunda om du själv hade bott utomlands för i så fall skulle det landets arvsregler förmodligen att tillämpas. När någon av er dör så kommer en beräkning av den avlidnes tillgångar och skulder att göras i en bouppteckning. I bouppteckningen ska en även skriva upp information om vem som ärver och dessa kommer att kallas till ett förrättningsmöte. Denna kallelse ska skickas ut i god tid vilket är fyra veckor i förväg när någon av de kallade bor utomlands. På förrättningsdagen går en igenom bouppteckningen och här kan din mans dotter till exempel framföra om hon vill avstå från sitt arv eller jämka testamentet för att få ut sin laglott. Alltså: de som ärver er kommer kallas till förrättningsmötet trots att de bor utomlands (ÄB 20 kap. 3 §).
Sammanfattning
Din mans särkullbarn kommer att ärva sin pappa eftersom hon är den första arvingen. Om din man ändå skulle ha testamenterat bort sin egendom så måste hon jämka det för att kunna få ut sin laglott. Det viktiga är hon alltid har rätt till sin laglott och kan inte bli arvlös. När det gäller dig så behöver du inte skriva ett testamente eftersom det är dina släktingar som har arvsrätt efter dig och inte din man. Det skadar dock inte om du skulle skriva ett testamente och jag rekommenderar att du gör det om du vill att någon släkting ska gå före i arvsordningen som jag beskrivit ovan.
Det spelar heller ingen roll om era arvingar bor utomlands eftersom de kommer bli kallade och få möjlighet att ta del av bouppteckningen ändå.
Jag hoppas att jag har kunnat vara till hjälp men om du ändå känner att du behöver mer hjälp så får du gärna ställa en till fråga eller boka tid hos Lawlines jurister.
Med vänliga hälsningar,
