Hur stor diskrimineringsersättning kan man begära för diskriminering på grund av sexuell läggning?
Hej, Jag utsatte för diskriminering av min bank för min sexuella läggning när jag ringde telefonbanken för att öppna ett gemensamt konto med min sambo då handläggare tyckte inte om att vi ett gay par och vi skulle ha ett gemensamt konto och att jag har för svag röst vilket betyder att jag är en kvinna enligt honom.
Har pratat med hans chef och de erkände deras fel och sa att handläggaren inte är full utbildad och bad om ursäkt men ändå det är meningslös för mig och jag hotat att jag vänder mig till DO och de vill ge mig kompensation och lösa detta mellan oss säger chefen.
Jag googlat om saken och hittat att man betalar ganska höga belopp till den drabbade i skadestånd för det jag upplevde under samtalet och efter. Chefen lämnar kompensation frivilligt till mig men jag vet inte riktigt vilken kompensation eller ersättning man kan få för sådana skadestånd. Vad skulle ni rekommendera mig?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.
Frågor om diskriminering regleras i diskrimineringslagen.
Banken som tillhandahåller tjänster till allmänheten omfattas av ett diskrimineringsförbud. Eftersom handläggaren behandlade dig sämre på grund av din sexuella läggning så har det inneburit diskriminering i strid med förbudet. Handläggaren kan dessutom anses ha trakasserat dig genom att säga att du på grund av din svaga röst var en kvinna. Att trakassera någon är i lagens mening också en form av diskriminering. Handläggaren företrädde banken vid ert samtal och därför är det i lagens mening banken som brutit mot diskrimineringsförbudet (1 kap. 4 § och 2 kap. 12 § diskrimineringslagen)
Eftersom banken brutit mot diskrimineringsförbuden i lagen, så är de skyldiga att betala diskrimineringsersättning för kränkningen. När man beräknar ersättningen ska man ta särskild hänsyn till att syftet med lagen är att motverka diskriminering. (5 kap 1 § första stycket diskrimineringslagen)
Detta betyder att du har rätt till ersättning för kränkningen, och ersättningen ska dessutom ha en förebyggande verkan mot diskriminering i samhället. Ersättningen beräknas alltså i två steg. Dels ska den innebära en viss upprättelse för dig, och dels ska den förebygga att samma sak händer igen i samhället.
Lagen anger dock inga belopp, och därför får man ta hjälp av rättspraxis för att bedöma storleken på ersättningen.
I den första delen av bedömningen utgår man ifrån vad en kränkningen "objektivt" innebär för dig. Med detta menat jag att det inte är hur du faktiskt upplevde kränkningen som avgör. Istället bedömer jag hur en sådan kränkning "i allmänhet" borde ha upplevts av en person i den situationen.
Högsta domstolen har bland annat skrivit att ersättningen ska beräknas genom att man utgår ifrån kränkningens "allvar" och gör en sammanvägning av alla omständigheter i fallet. Till exempel bedöms ett fall "allvarligare" om diskrimineringen fått konsekvensen att en person inte fått ett arbete, en utbildning, eller en bostad som hen sökt. Fall där diskrimineringen skett i offentliga sammanhang bedöms som "allvarligare". Om den person som har diskriminerat någon ber om ursäkt direkt eller i samband med diskrimineringen, så skulle det innebära att diskrimineringen bedöms som mindre "allvarlig". Fall där diskrimineringen skett med en tydlig avsikt att diskriminera bedöms också som "allvarligare", medan de fall där diskrimineringen skett utan avsikt bedöms som mindre "allvarliga".
Det finns så vitt jag vet inte något rättsfall som är tillräckligt likt ditt fall för att jag ska kunna ge dig ett exakt belopp.
Jag kan istället göra en bedömning av de omständigheter som du skrivit om:
I första delen av bedömningen, så gör jag en bedömning av hur allvarlig kränkningen ha varit för en person i din situation i allmänhet.
Diskrimineringen skedde i ett telefonsamtal, vilket inte är ett offentligt sammanhang. Diskrimineringen kan alltså inte anses som allvarligare på grund av sammanhanget.
Handläggaren ville inte ge er ett gemensamt konto just för att ni är ett homosexuellt par, vilket tyder på att avsikten var just att diskriminera. Att handläggaren har sagt att du var en kvinna för att du har en svag röst skulle även det kunna tala ytterligare för att avsikten var just att diskriminera dig. Detta innebär att kränkningen antagligen är av ett visst allvar.
Så vitt jag förstår så bad inte handläggaren om ursäkt i samband med samtalet. Att hans chef vid ett senare tillfälle har bett om ursäkt spelar ingen roll för bedömningen av hur allvarligt fallet är, eftersom själva diskrimineringen redan var fullbordad då.
Det framgår inte av din fråga om ni faktiskt fick ett gemensamt konto, men jag tolkar din fråga som att ni inte fick det. Därför har diskrimineringen inneburit att du inte fick det bankkonto du sökte. Det kanske inte är lika allvarligt som om det hade varit ett arbete, bostad eller utbildning du sökt. Å andra sidan är det viktigt att kunna öppna ett bankkonto. Det talar för att kränkningen är allvarlig, men det är en svår bedömning. Kränkningen är åtminstone inte mindre allvarlig.
Sammantaget anser jag att kränkningen kan ha varit av ett allvarligare slag, särskilt på grund av att den verkar ha skett med avsikt, och eftersom den innebar att du inte kunde öppna det bankkonto som du sökt.
I denna första del av bedömningen anser jag att ersättningen i syfte att ge dig upprättelse bör uppgå till ett belopp om 10.000 kronor.
I den andra delen av bedömningen ska man beakta hur ersättningen förebygger liknande diskriminering i samhället. Detta kallas för "preventionspåslag". Normalt utgår man ifrån att "preventionspåslaget" ska vara samma belopp som beloppet som avser upprättelsen, d v s ytterligare 10.000 kronor.
Eventuellt kan man sätta ned "preventionspåslaget" med hänsyn till att bankens chef bett om ursäkt till dig när du berättat om händelsen och särskilt om banken dessutom har vidtagit någon annan åtgärd. Om banken till exempel utbildat handläggaren om hur man bemöter människor på grund av händelsen skulle det kunna innebära att beloppet sätts ned något i denna del. Sammantaget bedömer jag att det är för osäkert eftersom jag saknar kännedom om vad banken gjort för att hindra fortsatta kränkningar. Preventionspåslaget du kan begära bedömer jag därför som 10.000 kronor.
Min sammanlagda bedömning är alltså att du kan begära 10.000 kronor i upprättelse och 10.000 kronor för att förebygga liknande händelser i framtiden. Sammanlagt belopp skulle då bli 20.000 kronor.
Eftersom banken i fråga antagligen är måna om att den här händelsen inte kommer ut, så är det möjligt att de vill att kompensationen bara ges med villkor om att du inte berättar för t ex media om vilken bank det handlat om. Om de vill att du ska gå med på ett sådant villkor kan du begära ytterligare ersättning för detta, men det får du i så fall bestämma tillsammans med banken.
Kom ihåg att min bedömning utgår ifrån den information som framgår ur din fråga. Det kan därför vara så att bedömningen skulle bli en annan om jag hade mer information om vad som hänt. Om du vill ha hjälp med att göra en mer exakt bedömning, föreslår jag att du tar kontakt med en av våra verksamma jurister.
Om du vill läsa om regler om diskriminering, eller om olika rättsfall om diskriminering som domstolarna prövat så att du själv kan jämföra med ditt fall, så kan jag tipsa om DO's hemsida. DO har samlat rättsfall i en databas som du hittar här.
Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.
Jag önskar dig lycka till.
Vänligen,
