Arbetstagarens ansvar för skador

2017-02-17 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej,Jag körde budbil under arbetstiden och råkade köra av vägen i en by då det var halt och snö, skrapade bilen på en vägskylt, min arbetsgivare säger nu att jag är skyldig att betala självrisk? är det verkligen så? eller så försöker han blåsa mig på pengar och om det är sant , vad ska jag ta mig till!? Snälla hjälp Tack
Johan Håkansson |Hej, Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om arbetstagares ansvar för skador hen har vållat i tjänsten går att läsa om i 3-4 kapitlet skadeståndslagen - Se här.Vid skador som du vållat i tjänsten ska arbetsgivaren som huvudregel stå för, om det är genom fel eller försummelse i tjänsten. Denna regel kan dock bryta om s.k. synnerliga skäl föreligger (som stadgas i 4 kap skadeståndslagen). Vad som är synnerliga skäl ska ses med hänsyn till olika kriterier, bl.a. handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Synnerliga skäl brukar nästan alltid föreligga då du som arbetstagare orsakat skadan genom antingen grövre brott eller genom grovt culpöst (vårdslöst/klandervärt) handlande. I din situation verkar det inte vara en så pass allvarlig situation så att arbetsgivaren skulle kunna hänvisa till att det föreligger "synnerliga" skäl. Du har inte begått ett grovt brott (utifrån de omständigheter du beskriver) och du verkar inte heller ha handlat grovt vårdslöst. Slutsats: Du är alltså inte skyldig att betala självrisken, utan detta är något som din arbetsgivare är skyldig att betala enligt 3 kap 1 § skadeståndslagen! Observera! Du bör dock se över ditt anställningsavtal, så att du och din arbetsgivare inte har avtalat om något annat. Det kan vara möjligt för din arbetsgivare att avtala bort regeln om "synnerliga skäl" och du skulle då, tyvärr, kunna bli skyldig att betala självrisken. Men jag skulle utgå från att så inte är fallet utan du är som sagt var, med stöd av 3 kap 1 § skadeståndslagen, inte skyldig att betala självrisken.Hoppas att du har fått svar på din fråga och behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att ta hjälp av vår juristbyrå. Du når dem genom att mejla till bokning@lawline.se.Trevlig helg och stort lycka till,Med vänliga hälsningar

Ställningsfullmakt

2017-02-12 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Om jag som butikssäljare (21år) säljer en vara som inte tillhör sortimentet utan är en del av affären, exempel en våg i en sportaffär för att mäta kunders vikt. Till en kund som ger mig pengar i handen. När ägaren kommer tillbaka menar hen att även om jag sålt en vara som inte tillhör sortimentet, har jag även sålt vågen för hälften av marknadspriset. Vems skyldighet är det? Måste jag som butikssäljare betala tillbaka eller måste kunden ge tillbaka vågen?Snälla hjälp
Olle Hansen Ölmedal |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. För att svara på din fråga så måste vi ta reda på dels om du har ingått ett giltigt avtal med kunden för din arbetsgivares räkning, och dels vad svaret på den frågan får för konsekvens vad gäller möjliga ersättningsanspråk. Giltigt avtal?Du har som anställd s k ställningsfullmakt att ingå bindande avtal för din arbetsgivares räkning, så länge det du gör faller inom din behörighet, 10 § 2 st Avtalslagen. Vad din behörighet är bestäms utav sedvanan i din bransch. Som butikssäljare i en sportaffär är din behörighet antagligen att sälja butikens varor. Vågen ingick inte i sortimentet, vilket leder mig till att tänka att den inte är sådant som du enligt branschsedvanan får lov att sälja. Även om man skulle anse att du kanske haft behörighet att sälja vågen, så kan man säga att du genom de uppgifter om sortimentet du fått av din arbetsgivare fått din s k befogenhet inskränkt. Detta innebär att även om du enligt branschsedvana skulle kunna sägas ha rätt att sälja även vågen, så har din arbetsgivare instruerat dig att du inte får sälja vågen. Det som blir avgörande i så fall är om kunden insett att du inte fick sälja vågen, 11 § 1 st Avtalslagen. Utifrån att du sålde vågen väldigt billigt och att kunden kanske borde ha förstått att vågen inte ingick i sortimentet, så kan man argumentera för att kunden insåg eller borde ha insett att du inte fick sälja vågen, Det finns alltså, på två olika grunder, möjlighet att argumentera för att avtalet inte är bindande för din arbetsgivare. Då kan din arbetsgivare på grund av detta be kunden att få vågen tillbaka.ErsättningsanspråkOm kunden då ber om ersättning så lär de vända sig till din arbetsgivare, eftersom arbetsgivaren är ansvarig för skador som du vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, enligt 3 kap 1 § Skadeståndslagen.Det skulle kunna hända att kunden eller arbetsgivaren vänder sig till dig för ersättning, beroende på hur de löser situationen med vågen sinsemellan. Det är dock väldigt ovanligt att någon får rätt till ersättning av en arbetstagare, eftersom en speciell regel i 4 kap 1 § Skadeståndslagen gäller för anspråk mot arbetstagare. Den som gör ett sådant anspråk mot dig måste dels visa att du begått ett fel eller en försummelse i tjänsten, och därutöver att s k synnerliga skäl föreligger. Det är ett rimligt antagande att varken din arbetsgivare eller kunden kan visa att synnerliga skäl föreligger, eftersom det inte finns något i din fråga som talar för det.SammanfattningDet kan vara så att kunden får lämna tillbaka vågen, om avtalet du ingått skulle anses vara ogiltigt. Det kan det vara, på två olika grunder. Detta är emellertid så Kunden eller arbetsgivaren kan be dig ersätta deras kostnader för det här. Min bedömning är att de inte har grund för att göra sådana anspråk, baserat på de omständigheter du angett i din fråga. RådJag råder dig till att vänta och se om någon gör ett anspråk mot dig personligen. Om så sker så kan det mycket väl vara så att du inte behöver ersätta dem, eftersom min bedömning är att de inte har rätt till skadestånd baserat på de omständigheter du angett i din fråga. Skulle någon göra ett sådant anspråk så kan du bemöta det med att du som arbetstagare bara i undantagsfall behöver ersätta skada, även om du har gjort fel i tjänsten. Om du behöver hjälp med att bemöta eventuella anspråk så kan du boka tid med någon utav våra verksamma jurister via den här länken.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga, använd annars gärna kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen,

Skadeståndsansvar för parkeringshusägare

2017-02-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Har kört in i ett parkeringshus och på infartskylten står maxhöjd 2,0 m. Där inne i p-huset i en hörnparkeringsplata hängde typ ventilationsrör som höjden var 1,60 m i höjd. Råkade köra i den och bilen fick en rejäl skrapa i taket. Undrar om jag har rätt till ersättning av p-husets ägare för skyltning var missvisande? Själva ventilationsrör var tejpad med gul/svart tejp som skulle vara en viss typ varning. Vad är det som gäller? Knappt synlig varningstejp inne i p-huset eller infartskylt?Om jag begär skadestånd från kommunen kommer jag att vinna?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I första hand är trafikskadelagen tillämplig då en skada uppstår i följd av trafik med motordrivet fordon (1 § TSL). Skadan på din bil kan anses ha uppstått i följd av trafik eftersom du framförde fordonet i ett parkeringshus. Enligt 10 § 2 st TSL ersätts dock inte skador på det egna fordonet ifall det rör sig om en singelolycka (om inte fordonet olovligen brukades av annan, vilket inte är fallet här). Det kan med andra ord bli svårt att kräva skadestånd enligt denna lag i detta fall. Skadestånd kan även krävas i enlighet med 2 kap 1 § SkL. Där står det att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Den som i detta fall ska anses ha orsakat skadan är den som tillhandahåller/äger parkeringshuset i fråga. Kommunen är endast skadeståndsskyldiga ifall det är dem som är ägare till parkeringshuset, i övrigt har de inget skadeståndsansvar här. Förutsättningen för skadestånd är att skadan orsakats genom handling eller passivitet. Normalt föreligger inte skadeståndsansvar vid passivitet men det finns vissa undantag. Om någon på något sätt framkallar fara har man också ett ansvar för att förhindra skador och kan bli skadeståndsskyldig om man inte gör detta. I detta fall har parkeringshusägaren framkallat fara genom att tillhandahålla en parkeringstjänst där detta ventilationsrör hängde ner över parkeringsplatsen. Det finns alltså en plikt för ägaren att agera och ta bort denna fara, något som inte har skett. Att skadan har orsakats genom ägarens passivitet är alltså klarlagt. Vidare krävs det att det föreligger så kallad adekvat kausalitet. Detta innebär att skadan måste vara en förutsägbar följd av passiviteten. Ifall det hade varit så att du körde extremt oaktsamt, extra snabbt eller liknande kanske skadan uppstod just på grund av det och i så fall är det inte säkert att adekvat kausalitet föreligger. Detsamma gäller om det sker något oförutsägbart, till exempel att du måste väja för något då du kör, som gör att du kör in i röret eller att din bil var otroligt ömtålig i jämförelse med andra bilar. I ditt fall verkar allt ha gått "normalt till" såvitt jag förstår och adekvat kausalitet föreligger antagligen. Man kan säga att det låg "i farans riktning" att skadan skulle uppstå om man parkerade bilen i parkeringshuset, något som kan föranleda skadeståndsansvar för parkeringshusägaren. Sist men inte minst krävs det att parkeringshusägaren orsakat skadan genom uppsåt (med mening) eller genom oaktsamhet. Uppsåt verkar inte vara fallet här utan man får istället undersöka om ägaren varit vårdslös när hen varit passiv. Man kan här göra en så kallad fri culpabedömning där man undersöker riskens storlek, den sannolika skadans omfattning, möjligheten och kostnaden att förebygga skadan samt vilken riskinsikt som funnits. I ditt fall kan man konstatera att ägaren uppenbarligen hade insikt om risken då hen försökt varna genom den gul-svarta tejpen. Man får vidare försöka utreda hur länge ägaren vetat om denna risk, om röret hängt så en längre period blir ägarens skyldighet att åtgärda felet större. Ifall felet uppstod tidigare samma dag och ägaren har gjort det hen har kunnat just då för att förhindra skadan är det inte säkert att hen kan hållas skadeståndsansvarig. Det beror helt enkelt på omständigheterna i ditt fall. Något som talar till din fördel är ägaren på något sätt hade kunnat försöka ändra på skylten utanför parkeringshuset där det stod att 2 meter var maxhöjd (om nu inte felet inträffat nyligen). Det som kan bli intressant här är även om du kan anses vara medvållande till skadan enligt 6 kap 1 § SkL. Parkeringsägaren har trots allt försökt markera ventilationsröret, även om det stod att höjden på taket var 2 meter där du körde in. Ifall det kan konstateras att du på något sätt vållat skadan du också, till exempel genom bristande uppmärksamhet, kan skadeståndet jämkas. Detta innebär att det sätts ned efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Du kan med andra ord anses vara mer eller mindre medvållande till skadan vilket påverkar skadeståndets storlek. Sammanfattningsvis är det svårt att konkret säga hur detta skulle gå i en eventuell rättegång. Parkeringshusägaren skulle kunna bli skadeståndsansvarig på grund av passivitet då hen inte åtgärdat det trasiga ventilationsröret. Det krävs att ägaren har varit oaktsam i sin passivitet, något man får försöka bedöma genom att undersöka bland annat riskinsikt, kostnad att förebygga skadan och skadans omfattning. Då jag vet för lite om omständigheterna i ditt fall är det svårt att säga exakt hur möjligheterna till skadestånd ser ut. Du bör i alla fall vända dig till parkeringshusägaren och försöka kräva ersättning för dina skador. Går hen inte med på dina krav får du ta ställning till om du vill ta saken till domstol eller inte. Behöver du hjälp med upprättande av stämningsansökan och ytterligare rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Skada på cykel

2017-02-08 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min granne har flyttat min cykel i cykelstället på vår gemensamma utegård. Den var hel och fungerande igår men efter att hon har flyttat den så rör sig inte framhjulet, vilket gör att den ej går att använda. Hon flyttade cykeln för att hon skulle kunna ställa sin barnvagn under tak. Jag gick förbi degavi och frågade hur detta kan ha skett och han menar att man måste flyttat cykeln ganska våldsamt för att den ska skadas så. Jag gick därefter förbi till grannen och frågade hur det gått till och hon menar att hon inte förorsakat skadorna. Hon menar att vem som helst kan ha gått in och saboterat min cykel, vIlket låter tämligen otroligt då det finns staket kring hela lägenhetshuset. Hon menar att hon är villig och sträcka ut en hand och betala halva reperationskostanderna om det är en liten summa. Hon har erkänt att hon flyttat cykeln. Tack!
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om skadestånd finner du i skadeståndslagen (SkL), se här.Vem kan bli ansvarig?Enligt skadeståndslagen ska den som uppsåtligen (med avsikt) eller av vårdslöshet (oaktsamhet) vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Detta framgår av SkL 2:1. I det fall det rör sig om en olyckshändelse ses det varken som uppsåtligt eller vårdslöst handlande och kan således inte medföra att någon blir skadeståndsskyldig.I det fall det var flera personer som orsakade skadan ska de ansvara solidariskt för skadan enligt SkL 6:4. Detta innebär att personerna ska ansvara för den uppkomna skadan tillsammans alternativt att en betalar till den skadelidande personen och kräver sedan igen pengarna av de andra som var med och orsakade skadan, så kallad regressrätt.Ersättning Då din cykel har skadats är det fråga om en sakskada och ersättningsregeln finns i SkL 5:7. Ersättningen omfattar vanligtvis sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, SkL 5:7 p. 1.RådHär utgår jag från att vi vet att din granne har flyttat cykeln, men vi vet inte om någon mer har gått förbi och rört den vilket försvårar det hela och blir svårt att bevisa. Ett råd är att du kollar med en cykelaffär vad det kan komma att kosta att laga cykeln och om en reparation är möjlig. Ibland kan det vara så att en reparation kan vara dyrare än vad det skulle kosta att köpa en ny cykel. Därefter kan du kontakta ditt försäkringsbolag och höra om skadan är något som din hemförsäkring kan stå för. Vanligtvis förekommer en självrisk som man som försäkringstagare själv får stå för. Denna självrisk skulle du i efterhand kunna be att din granne betalar då hon varit villig att hjälpa till.Vill du få mer information om skadestånd och hur du ska gå till väga är mitt förslag att du tar kontakt med en av våra jurister på Lawlines Juristbyrå, du kan boka tid här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Skadeståndsskyldighet genom passivitet

2017-02-15 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |HejMin fråga är om man kan hålla företaget/ den ekonomiska föreningen som driver en skidbacke ersättningsskyldiga för skador som sker där det saknas avspärrning och en olycka sker i det området ?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Det är svårt att uttala sig med 100% säkerhet huruvida ett skadeståndsansvar föreligger i det individuella fallet. Jag ska däremot, så gott det går, besvara din fråga utifrån vad som generellt gäller inom ersättningsrätten.Skadeståndsskyldighet för person- och sakskada är reglerat i lag genom 2 kap 1 § Skadeståndslagen (SkL). Ur paragrafen ska det utläsas fem kriterier för att skadeståndsskyldighet ska föreligga:1. Skada har uppstått2. Orsakad av annan3. Genom handling eller passivitet4. Adekvat kausalitet - måste finnas ett orsakssamband mellan handlingen/passiviteten och skadans uppkomst5. Uppsåt eller vårdslöshet (dolus eller culpa)I din fråga är det framför allt rekvisit 3-5 som är intressanta att utreda. Att inte sätta upp varningsskyltar är passivitet. Huvudregeln är att passivitet inte leder till skadeståndsskyldighet. I undantagsfall kan det utdömas skadeståndsskyldighet genom passivitet när det föreligger en plikt att handla. En sådan plikt kan grunda sig på reglering i lag eller annan föreskrift, avtal eller om man framkallat fara för annan och sedan inte uppmärksammar omgivningen på detta. Det sistnämnda förhållandet är starkt sammankopplat till bedömningen om varit vårdslös (culpa).Adekvat kausalitet (orsakssamband) innebär, lite förenklat, att handlingen/passiviteten måste vara den utlösande faktorn för att skada ska uppstå. Det behöver inte vara den enda faktorn men det måste finnas ett samband mellan handlingen/passiviteten och att skadan uppstår. Om det t.ex. blir is utanför min entrédörr och jag underlåter att sanda varpå en besökare halkar och skadar sig är min underlåtenhet kopplad till skadan men behöver nödvändigtvis inte vara den enda anledningen. Generellt brukar man säga att för att adekvat kausalitet ska föreligga måste handlingen/passiviteten ligga i farans riktning.Culpa-bedömningen kan antingen vara normbunden eller fri. Normbunden bedömning kan göras när det finns uttryckliga lagar, föreskrifter eller allmänt kända sedvänjor som säger hur man ska handla i specifika fall. I andra fall gör domstolen en fri culpabedömning för att utreda om skadan uppkommit genom vårdslöshet. I ett rättsfall som påminner mycket om din fråga (NJA 1979 s 129) hade en person dykt från en brygga där det var grunt vatten och skadat sig allvarligt. Kommunen ansågs vara skadeståndsskyldig genom passivitet på grund av att de inte satt upp varningsskyltar om att man inte bör dyka. I den fria culpabedömningen tittade domstolen på 1. hur stor var risken för skada 2. vilka typer av skador kunde uppstå (allvarliga eller mindre allvarliga) 3. vilka möjligheter hade kommunen att förebygga skada och 4. vilken riskinsikt kunde kommunen förväntats ha? Vid en helhetsbedömning ansåg man att det risken för allvarliga skador var stor och förutsebar. Det hade varit lätt för kommunen att förebygga skada genom att sätta upp varningsskyltar. Således fann man att kommunen genom passivitet, adekvat kausalitet och vårdslöshet var skadeståndsskyldiga.Sammanfattningsvis: En näringsidkare som sköter driften av en skidanläggning kan mycket väl bli skadeståndsskyldig genom passivitet när hen underlåter att spärra av farliga områden och/eller varna för sådana områden. Det krävs dock att man som skadelidande kan bevisa att näringsidkaren varit vårdslös och att det låg i farans riktning att inte varna för det farliga området. Detta har t.ex. visat sig i rättsfallet från 1979. För en fullständigt korrekt bedömning i det enskilda fallet krävs mer information om omständigheterna. Det bör också tilläggas att även om näringsidkaren anses skadeståndsskyldig för sitt handlande kan ett skadestånd jämkas ner på grund av den skadelidandes egna medvållande men det är egentligen en helt annan fråga.Hälsningar

Inkomstbortfall pågrund av hundbett

2017-02-12 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej min hud bet en annan hund och nu vill hundägaren ha ersättning för inkomstbortfall från jobbet.Kan hon kräva det?
Victor Åkerfeldt |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Du har som hundägare ett så kallat strikt ansvar för din hund. Det innebär att alla skada som din hund orsakar blir du ersättningsskyldig för. Detta framgår ur "Lag om tillsyn över hundar och katter" 19§. Du kan alltså bli ersättningsskyldig för den ekonomiska skada som uppstått pågrund av att din hund bet en annan hund. Min bedömning är att om det är ett inkomstbortfall pågrund av att personen har behövt åka till veterinären t.ex så kan du bli ersättningsskyldig för detta. Mitt råd är att kontakta ditt försäkringsbolag och kontrollera om din försäkring täcker utgifter av detta slag.Med vänliga hälsningar

Ev. skadestånd pga påkörning

2017-02-09 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej.Jag var med på en incident igår. Hade varit och handlat på en stormarknad och när jag stod och la in mina varor i bagageutrymmet så kände jag en ordentlig knuff på mitt vänstra vad. Vände mig om och förstod att bilen, som var parkerad bakom mig, hade "kört på" mig. Tittade mellan bilarna och den andra bilens kofångare nuddade min dragkrok. Den andra föraren stängde av motorn och jag tänkte att hon kommer ut för att kolla upp läget. I stället stannade hon i bilen, vävade inte ens ner fönstret, men verkade be om ursäkt.Jag gestikulerade att hon skulle komma ut men istället så startade hon sin bil och backade ut och körde iväg.Varken jag eller bilen har tagit skada. Det ända synliga var ett smutssträck på mina svarta byxor.Är detta en smitning och borde jag polisanmäla henne? Hade jag stått framför min dragkrok så hade jag förmodligen fått en ordentlig skada. Jag har inga vittnen till händelsen. Jag skrev upp registreringsnummer och tog ett par bilder på den andra bilen när den körde iväg, men det är väl ord mot ord.Råd tas tacksamt emot.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte led någon fysisk skada och inte heller bilen skadades av det inträffade finns det inte möjlighet att få exempelvis skadestånd. Däremot kanske det kan kännas bra för ditt egna psyke att göra en anmälan av vad som inträffat till polisen så att de kan kolla upp personen i fråga och se om liknande inträffat tidigare och personen är att anse som en trafikfara. I så fall kan det bli fråga om indraget körkort. Dock tror jag inte denna händelse i sig ensamt kommer att leda till några rättsliga konsekvenser.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Föll på parkering - kan jag kräva skadestånd av kommunen?

2017-02-06 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Jag gick m hunden genom en p. plats som slutate tvärt 1 m över trottoaren. Det fanns ingen belysning och inget stakett som skulle markera att p. platsen slutar tvärt. Jag trampade i luften, ramlade på höger ben och skadade tibia alvarligt. Opererades och är i rullstol sedan 2 månader. Kan jag kräva skadestånd från kommunen, och i så fall på vilket sätt?
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om olyckan inträffade på ett område som ägs av kommunen är det korta svaret på din fråga; ja, du kan kräva skadestånd av kommunen.Nästa fråga är huruvida du kommer att ha framgång med ett sådant krav. Det här rör sig om en personskada utanför ett avtalsförhållande, såtillvida är skadeståndslagen tillämplig. För att kommunen ska hållas ansvarig krävs det vårdslöshet (se 2 kap 1 §) från deras sida. Frågan är om det var försumligt av kommunen att inte vidta några särskilda åtgärder till förebyggande av en sådan olycka som den inträffade. Domstolarna brukar i sin bedömning beakta hur stor risk det fanns för skadan, om kommunen insåg risken, hur omfattande skadorna kunnat bli samt vilka olägenheter/kostnader som skulle ha tillkommit vid undvikande av skadan. I ditt fall kan man argumentera för att det finns en ganska stor risk för att en ”normalt aktsam” person skulle ramla ner från kanten. Avståndet till marken var en meter, det är därför inte helt obetydliga skador som kan uppstå. Kommunen borde ha insett risken, och det hade inte krävts stora kostnader för att till exempel sätta upp ett staket eller en varningsskylt eller dylikt. Observera att detta endast är exempel på en argumentation som kan föras. Det är svårt att göra en bedömning utan att ha alla fakta. Viktigt att komma ihåg är att om du har till exempel en olycksfallsförsäkring bör du anmäla skadan till ditt försäkringsbolag. Jag föreslår att du kontaktar ditt försäkringsbolag och hör med dem vad din försäkring täcker, samt dina möjligheter att rikta krav mot kommunen. Om du väljer att gå vidare med detta till domstol ska du lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt vars upptagningsområde kommunen tillhör (exempelvis Huddinge kommun tillhör Södertörns tingsrätt). Mer info om detta hittar du på Sveriges Domstolar. Hoppas att du återhämtar dig snart och att svaret hjälpte! Vill du ha mer hjälp eller vägledning är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.