Kan jag som styrelseledamot bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder?
Hej
Jag är ledamot i ett aktiebolag där ordförande är ensam ägare av aktierna. En skuld har uppstått och jag undrar då om jag som inte har något egentligt ansvar kan drabbas av denna skuld? KF har skickat skuldbrev till mig. Det är dock ställt i företagets namn samt ordf.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Som jag förstått frågan så vill du ha reda på om en styrelseledamot kan bli personligt betalningsansvarig för ett aktiebolags skuld.
För aktiebolag finns regelverket i aktiebolagslagen. Normalt är styrelseledamöter och aktiebolag avskilda från varandra på det sätt att styrelseledamoten inte ansvarar för aktiebolagets skulder. Det finns dock situationer när en styrelseledamot blir personligt betalningsansvarig.
När en styrelseledamot kan bli betalningsansvarig på grund av bolagets skulder
Om styrelsen inte upprättar en kontrollbalansräkning och låter bolagets revisor granska denna om en av de två situationerna nedan föreligger så kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga.
Det finns alltså två situationer när en styrelse är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning:
1. Det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller
2. När det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen (25 kap. 13 § p. 1 och 2 aktiebolagslagen).
Innan jag går in närmare på hur det personliga betalningsansvaret ser ut och hur man som styrelseledamot kan bli fri från detta så förklarar jag under rubriker nedan vad som avses med dessa två situationer.
Skäl att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (25 kap. 13 § p. 1)
När man bedömer om det finns skäl att anta att bolaget har en kapitalbrist så ska man utgå från hur en kontrollbalansräkning upprättad enligt tillämplig lag om årsredovisning skulle se ut. Utöver detta får man göra vissa justeringar, t.ex. att tillgångarna får redovisas till nettoförsäljningsvärdet (25 kap. 13 § och 14 § aktiebolagslagen).
Meningen är att man ska göra en bedömning om hur en sådan skulle se ut; Om man misstänker att denna beräkning skulle visa att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så ska man alltså genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning. (se 25 kap. 13 § p. 1 aktiebolagslagen)
När det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning (25 kap. 13 § p. 2)
När lagtexten talar om verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken så avses ett utmätningsförsök. Ett utmätningsförsök enligt 4 kap. utsökningsbalken handlar om verkställighet som avser betalningsskyldighet. Detta är något kronofogdemyndigheten gör genom att den skuldsattes egendom säljs för att betala dennes skuld.
En utmätning kan aktualiseras i olika situationer, Den vanligaste i fråga om skulder till privatpersoner eller andra bolag är att ett betalningsföreläggande ges den som är skyldig någon pengar. Jag vet inte vad för brev bolaget har fått men jag utgår i min framställning ifrån att det är ett betalningsföreläggande. (se 3 kap. 1 § p. 8 utsökningsbalken)
Vid ett sådant betalningsföreläggande har bolaget sedan i princip tre val. Det första är att betala skulden, vilket leder till att en utmätning inte görs. Det andra är att bestrida skulden, vilket kan leda till att frågan om skulden går upp i domstol om den som bolaget är skyldig pengar väljer att ta upp det där. Det tredje är att bolaget inte svarar alls på föreläggandet. (se 33 § och 42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning)
Det är i det tredje fallet som en utmätning kan göras gällande. Om bolaget inte svarar på betalningsföreläggandet kan en exekutionstitel ges och en utmätning av bolagets tillgångar göras. Om denna utmätning sedan visar att bolaget saknar tillgångar till full betalning av skulden så uppkommer din skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning (se 25 kap. 13 § p. 2 aktiebolagslagen)
Styrelseledamotens personliga betalningsansvar
Om styrelseledamöterna inte skulle upprätta en kontrollbalansräkning i någon av de två situationerna ovan så svarar styrelsen tillsammans för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består, t.ex. förpliktelser som olika avtal bolaget ingår. Om det visar sig att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så har man som styrelseledamot fler skyldigheter efter kontrollbalansräkningen för att slippa personligt betalningsansvar, dessa anges i 25 kap. 18 § p. 2 och 3 aktiebolagslagen.
Om man som styrelseledamot däremot visar att man inte har varit försumlig, det vill säga att underlåtelsen inte ligger denne person till last, så är styrelseledamoten fri från den personliga betalningsansvarigheten (25 kap.18 § 4 st. aktiebolagslagen).
Slutsats
I ditt fall är det främst 25 kap. 13 § p. 2 aktiebolagslagen som aktualiseras. Om ett utmätningsförsök skulle göras på grund av skulden och det visar sig att bolaget inte har tillgångar till att betala denna så kan du som styrelseledamot bli personligt betalningsansvarig om du inte först upprättar en kontrollbalansräkning enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen och sedan följer kraven i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen. För att du ska bli ansvarig för bolagets skuld kan man lite förenklat säga att bolaget är i sådan dålig ekonomisk situation att det inte kan betala sina skulder samtidigt som du i egenskap av styrelseledamot inte fullgör dina skyldigheter enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen.
Vänligen,
