Påverkar vem som står som ägare vad som ses som giftorättsgods?

2 makar gifta i >50 år. Hustrun har 1 barn (A) före äktenskapet, paret har 1 gemensamt barn (B). Inga äktenskapsförord mellan makarna.

Hustrun avlider. I boet är praktiskt taget allt skrivet på maken, däribland lägenheten,bilen, bankmedel. Av någon anledning står hustrun för ett lån.

Fråga: Är inte allt i boet gemensamt, dvs i hustruns kvarlåtenskap ingår 1/2:a lägenheten, bilen,lånet osv. ?

Tvist råder mellan efterlevande maken och särkullbarnet A, där maken hävdar att hustrun äger ingenting utom lånet och alltså ärver barn A inget efter sin mor.

Tacksam för svar till god vän till båda parter.

Lawline svarar

Hej, och tack för din fråga!

Jag har förstått din fråga som att hustrun avlidit under äktenskapet, dvs när makarna fortfarande var gifta, så mitt svar utgår från den situationen.

Då inget äktenskapsförord finns så är Äktenskapsbalkens regler fullt tillämpliga.
Om man börjar att titta på ÄktB 7 kap 1 § så anger den att makarnas egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Egendom kan vara enskild på grund av äktenskapsförord, något som inte fanns i dina bekantas fall. Sedan kan även egendom som ena maken fått via gåva eller arv utgöra enskild egendom pga villkor i testamentet/gåvobrevet etc (se 7 kap 2 §). Din fråga ger inte svar på om sådan egendom finns i fallet du beskriver, jag utgår från att så inte är fallet för enkelhetens skull. Det innebär att allt makarna äger är giftorättsgods. Här är viktigt att tänka på att äganderätten är en sak, ena maken kan äga precis allting på pappret, och den äganderätten ifrågasätts inte. Men egendomen är ändå giftorättsgods enligt ÄktB 7 kap 1 §.

När ett äktenskap upplöses ska bodelning som huvudregel ske (9 kap 1 §). Ena makens död är en anledning till äktenskapets upplösande. Alltså, när hustrun dör ska en bodelning göras och äktenskapet upplösas. Detta görs innan man fördelar ev arv. I bodelningen ingår giftorättsgodset (10 kap 1 §). Det första man gör att beräkna makarnas andel i boet (11 kap 1 §), och det går till så att man tar vardera makens giftorättsgods, det sammanlagda värdet av det och sedan minskar man det med den makens sammanlagda skulder (11 kap 2 §). Summan kan dock inte bli negativ, om en make har mer tillgångar än skulder blir dennes andel till giftorättsgodset 0. När man beräknat andelen för båda makarna lägger man ihop vardera makes giftorättsgods och delar det sedan på hälften och makarna tar vardera en hälft. (11 kap 3 §)

Så, säg att hustrun har 5000 kr i tillgångar och 50 000 kr i skulder, då blir hustruns giftorättsgods 0 (eftersom det inte får bli negativt, man blir inte skyldig betala den andres skulder). Om mannen har tillgångar på 500 000 kr och skulder på 100 000 kr blir hans giftorättsgods 400 000 kr. Det läggs sedan ihop, i detta fall 400 000 kr + 0 = 400 000 kr, som delas på hälften. Hustrun får alltså 200 000 och maken 200 000. Det maken äger har han rätt att behålla rent i sak, men då får han istället kompensera ekonomiskt. Hustrun i exemplet ska alltså ha endera egendom/tillgångar till ett värde av 200 000 kr, eller så ska hustrun kompenseras med 200 000 kr i kontanter, se ÄktB 11 kap 7 och 9 §§. Vad gäller det gemensamma huset och bohaget ska det tillfalla den som bäst behöver det oavsett vem som äger det, men om ena maken tillskrivs andra makens egendom (t ex hus) ska då maken som blir av med egendom kompenseras för detta (11 kap 10 §).

Så, för att besvara din första fråga, så ja som huvudregel när äktenskapsförord saknas och om egendomen inte är enskild så är hustruns del i det 1/2 även om det är maken som står på ägandet.

När bodelning sedan skett och äktenskapet upplösts, då tar själva arvskiftet vid. Som särkullbarn har A rätt att få ut sin arvslott direkt (det framgår av Ärvdabalken 2 kap 1 § och 3 kap 1 §). Om det är A och det gemensamma barnet som är enda bröstarvingar innebär det att A ärver 1/2 av hustruns kvarlåtenskap, och den andra 1/2 ärver makarnas gemensamma barn, men den efterlevande maken förfogar över det gemensamma barnets arv, som får ut arvet efter sin mor när även fadern avlidit. Det är inget som påverkar A.

Så, utefter det du beskriver så har maken fel och A helt rätt. Då äktenskapsförord saknas så för att maken ska få gehör för sitt synsätt måste han då kunna bevisa att all den egendom han står på är enskild egendom, något som inte låter troligt utefter det du berättar.

Jag rekommenderar dig som vän till de båda att rekommendera A att kontakta en jurist för att få hjälp att bevaka sin rätt gentemot den efterlevande maken och rätten till arvet efter sin mor. Via Lawlines sponsor Familjens Jurist kan A boka tid på ett kontor nära där hon bor, se här: Boka tid hos Familjens jurist.

Vänligen,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Familjerätt och Äktenskapsskillnad? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000