Skillnad på att vara sambo och gift när sambon har testamenterat allt till den andra partnern
Min sambo har ett särkullsbarn.
Vi har varit sambor sedan början av 80-talet, äger en fastighet tillsammans (50/50) sedan 1982. Vi har varit hos en advokat och skrivit ett testamente att vi ärver varandra om någon av oss dör.
Skulle situationen varit annorlunda om vi hade varit gifta vad beträffande arvet?
Tacksam för svar!
Lawline svarar
Hej,
Vad trevlig att du vänder dig till oss på Lawline!
Den enda skillnaden som finns är att, om ni hade varit gifta, så har den efterlevande maken alltid har rätt till fyra st. prisbasbelopp, Äktenskapsbalken (ÄktB) 3 kap 1 § 2 st. Detta motsvarar 2019: 46 500 kr X 4 = 186 000 kr. Denna regel går före särkullbarnets rätt till laglott.
För att exemplifiera:
Säg att du och din sambo har 200 000 kr i giftorättsgods. Efter att någon av er går bort så görs en bodelning. Då får du 100 000 kr och 100 000 kr hamnar i dödsboet. Din sambo har testamenterat allt till dig. Särkullbarnet har dock rätt till sin laglott, vilket skulle bli 50 000 kr, ÄktB 7 kap 1 §. Skulle särkullbarnet begära laglottsjämkning så skulle hen få sina 50 000 kr, ÄktB 7 kap 3 §.
Hade ni varit gifta så hade du haft rätt till fyra st prisbasbelopp, dvs 186 000 kr. Detta skulle innebära att du hade ärvt 86 000 kr av din make - så du sammanlagt hade fått 186 000 kr. Detta hade inkräktat på särkullbarnets laglott. Han hade då bara fått ut 14 000 kr av sina 50 000. Resten av sin laglott 36 000/100 000 kr skulle särkullbarnet ärva av dig när nu dör.
Viktigt att komma ihåg denna regel endast blir tillämplig när boet är litet. Bortsett från denna regel så blir det ingen skillnad mellan om ni hade varit gifta beträffande arvet.
Hoppas detta har varit till hjälp!
Vänligen,
