Vad får polis göra under en husrannsakan, och vad krävs för att företa en sådan? Hur fungerar rätten till försvar, samt när har man rätt att delges brottsmisstanke?
Gäller en kriminalinspektörs ord, när denne säger att man ej längre är misstänkt via telefon ? Poliser stormade in i min lägenhet, gjorde husrannsakan. Jag frågade om och om igen, vad är det frågan om, de vägrade att svara, får det gå till på detta vis ? De tryckte in mig mot väggen skrek vapen, vapen, jag sa jag har inga vapen, plockade ur allt jag hade i fickorna, hade naturligtvis inga vapen, får det gå till på detta vis ? Två poliser körde iväg mig till polisstation, där jag blev förhörd av en kriminalinspektör om att ha skickat hotfulla brev, frågade om jag ville ha advokat. Jag sa nej, eftersom jag ej gjort någonting, förhöret tog 50 minuter sedan körde de hem mig. De hade gått genom min plånbok. Allt var i en röra min autistiske son satt och skakade, han hade blivit förhörd medans jag var vid polisstation och delgetts misstanke, de hade även tagit hans dator samt mobil. Jag var den som var anmäld och fick väldigt snabbt svar via telefon av kriminalinspektören att jag ej längre var misstänkt, däremot min son. Däremot fick jag absolut ej kontakta advokat förrän förundersökningen var klar. Vad beror detta på, varför sa kriminalinspektören att man ej får kontakta Advokat förrän förundersökningen var klar ? Min son vill ha Advokat, enl. kriminalinspektören behöver han ej ha det förrän förundersökningen är klar och det ordnar dom åt honom. Jag behöver ingen alls enl. kriminalinspektören. Jag tycker allt verkar jättekonstigt.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
En husrannsakan ska för det första oavsett alltid bedrivas så att den leder till minsta möjliga men för den som utsätts för den. Åtgärden ska alltså vara proportionerlig gentemot dess syfte. I den mån den inte utförs på detta sätt kan det föranleda kränkningar av flera grundläggande rättsprinciper såsom rätten till privatliv, och rätten till en rättvis rättegång. Dessa principer regleras exempelvis genom Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (hittas här: https://lagen.nu/1994:1219). (se också 28 kapitlet, 6 § Rättegångsbalken 1942:740), RB).
Det finns två olika typer av husrannsakan. Om polisen utför en så kallad reell husrannsakan, så ska syftet med husrannsakan vara att hitta ett särskilt föremål eller bevis. Om det istället rör sig om ett fall där polisen eftersöker en person, så är det en personell husrannsakan. Reglerna skiljer sig alltså lite åt beroende på i vilket syfte polisen företar husrannsakan. Utifrån hur du ställer din fråga utgår jag i det följande från att polisen i detta fall utförde en reell husrannsakan.
För en reell husrannsakan krävs att polisen har anledning att anta att ett särskilt brott har begåtts och att syftet med åtgärden är att eftersöka sådana föremål som till exempel ska tas i beslag. Det krävs inte särskilt mycket för att polisen ska kunna sägas ha anledning att anta att ett brott har begåtts. Det ska röra sig om någon typ av konkret omständighet som talar för brottsmisstanken. Däremot krävs det som huvudregel att den som husrannsakan företas hos är skäligen misstänkt för ett brott. Om polisen företar husrannsakan hos annan än den som är skäligen misstänkt för brottet krävs att brottet har begåtts mot honom eller henne, alternativt att den som är misstänkt redan har gripits där, eller att det finns synnerlig anledning att anta att polisen kommer att påträffa sådant bevismaterial eller föremål som kan tas i beslag (se RB kapitel 28, 1 §).
Utifrån vad du säger förstår jag det som att polisen företog husrannsakan i din bostad i syfte att hitta vissa föremål. Frågan kan alltså i det första skedet kokas ned till en fråga om beviskrav. Det vill säga om du var skäligen misstänkt för ett brott samt om ifall polisen hade tillräcklig anledning att anta att de skulle påträffa föremål som kunde ha betydelse för utredningen.
Från och med dess att man har delgetts att man är skäligen misstänkt för ett brott så har man rätt till ett försvar. Detta innebär att man antingen ska beredas en offentlig försvarare eller att man tillåts att själv förordna om en privat försvarare. Såsom jag förstår det är du inte längre misstänkt för något brott, vilket även har delgivits dig. Därför torde det för din del inte vara behövligt med någon försvarare. Vad gäller din son däremot, som alltjämt är misstänkt för brott gäller att denne har rätt till ett ombud. Det följer av såväl artikel 6 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, som kapitel 21 i RB (se §§ 3 § och 3 a §). Rätten till ombud fungerar så att rätten i det fall den misstänkte själv väljer att avstå från att skaffa sig en försvarare, ska förordna en sådan åt honom eller henne. Det är alltså i första hand den misstänkte som ska ha den valmöjligheten. Någon regel som säger att den misstänkte inte ska ha rätt till försvar förrän förundersökningen är avslutad, finns inte. Tvärtom är det centralt att den misstänkte bereds rätt till försvar.
Polisens rätt att under husrannsakan visitera den misstänkte följer av 28 kapitlet, 11 § RB, vilken innebär en rätt för polisen att under husrannsakan kroppsvisitera i syfte att hitta vapen eller sådant bevismaterial eller föremål som ska tas i beslag.
Angående delgivning om misstanke ska polisen underrätta den misstänkte om vilket brott som han eller hon är misstänkt för senast vid tidpunkt för förhör. Detta följer av 23 kapitlet, § 18, RB. Denna rättighet följer av att du kan sägas vara skäligen misstänkt för ett brott.
Om du tycker att något i utredningen inte har gått rätt till, eller om du är missnöjd med en domstols beslut om husrannsakan kan du vända dig till hovrätten med en överklagan, inom två veckor från utfärdat beslut- alternativt skicka in ett klagomål till domstolsverket.
