Vad gäller kring liknande varumärken och bokstavsgrupper?
Jag undrar vilka regler som gäller för användning av ordmärke.
Om ett beviljat ordmärke består av två separata bokstavsgrupper t.e.x "ABC XYZ" är det då tillåtet att använda bara den ena delen. t.ex. "XYZ" i min marknadsföring på t.ex. skyltar, flaggor, trycksaker och på Internet även om det finns ett svenskt aktiebolag som har namnet "XYZ AB" eller måste jag använda hela ordmärket "ABC XYZ" för att inte göra intrång på aktiebolagets namnskydd?
Om min egen registrerade firma heter "ABC AB" och jag har varumärket "ABC XYZ" kan jag då göra så att jag använder "XYZ" ensammet om namnet på mitt företag eller företagets logotyp finns med på samma objekt fastän separat t.ex. på en skylt, flagga, trycksak eller sida på Internet även om det finns ett svenskt aktiebolag som har namnet "XYZ AB"?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Varumärken som består av ord omfattas, precis som alla andra varumärken, av reglerna om ensamrätt i varumärkeslagen. Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om du kan använda ett ord/en beteckning i din marknadsföring, trots att detta ord återfinns i ett annat företags registrerade varumärke. Eftersom jag inte vet vad det rör sig om för ord eller hur dominerande eller särskiljande detta ord är från det resterande varumärket så kommer jag inte att kunna ge dig någon exakt bedömning av läget utan jag kommer snarare att redogöra för hur rättsläget ser ut och vad som är aktuellt i en situation som din.
Ensamrätten till varumärken
Bestämmelsen om vad som gäller om ensamrätt för varumärken kan du hitta i varumärkeslagen (VML) 1 kap. 10 §. Av denna lagbestämmelse framgår att det endast är den som har ensamrätten till ett varumärke som får använda detta i sin verksamhet. Ensamrätten omfattar även användandet av varumärken som liknar det registrerade varumärket för marknadsföring av varor eller tjänster av liknande slag, om det finns en risk för förväxling mellan de båda varumärkena. Man använder alltså här ett konsumentperspektiv för att avgöra om två varumärken liknar varandra.
Slutligen omfattar ensamrätten också ett skydd mot användandet av varumärken som liknar ett varumärke som är känt inom en betydande del av omsättningskretsen. För att denna punkten ska vara tillämplig krävs att det "yngre" varumärket drar en otillbörlig fördel av det registrerade varumärket eller är till skada för varumärkets särskiljningsförmåga eller anseende. Detta utvecklas lite mer nedan.
För att ett varumärke ska kunna vara skyddat genom ensamrätt i nyss nämnda bestämmelse krävs det att varumärket antingen är registrerat eller inarbetat. Registrering görs hos Patent- och Registreringsverket och gäller i tio år innan den måste förnyas. Inarbetning sker genom att ett företag använder varumärket i marknadsföringen eller försäljningen av dess varor/tjänster (utan att det är registrerat) och att "en betydande del" av omsättningskretsen (konsumenterna) känner till och kan identifiera varumärket.
I ditt fall verkar det röra sig om ett registrerat varumärke (jag tolkar "beviljat ordmärke" i din text som att varumärket är registrerat). Detta innebär att företaget som innehar ensamrätten kan hindra andra från att använda detta eller liknande varumärken om förutsättningarna i 1 kap. 10 § VML är uppfyllda.
Det faktum att du vill använda en av varumärkets två bokstavsgrupper innebär troligtvis att du inte kommer att använda ett identiskt varumärke, utan snarare ett liknande, låt vara att det ena ordet är identiskt.
Ett varumärke anses likna ett annat om det exempelvis ser snarlikt ut (typexemplet en logga), låter (uttalas) snarlikt eller, som i ditt fall, en bokstavsgrupp med samma bokstavsuppbyggnad och liknande typsnitt som en från det "äldre" varumärket. Här kan det spela roll vilka ord som är aktuella, eftersom dessa bedömningar alltid ska göras individuellt och vissa ord har en större förmåga att skapa associationer till varandra än andra. Bokstavsgrupper borde dock i regel anses vara liknande i lagens mening.
Innehavarens möjligheter att hindra intrång från andra aktörer
Detta innebär för din del att innehavaren har möjlighet att hindra dig från att använda bokstavsgruppen som varumärke i två scenarion. För det första kan innehavaren av rättigheten hindra dig från att använda ordgruppen som varumärke om du i din verksamhet producerar samma slags varor/tjänster som innehavaren av rättigheten och det därför finns en förväxlingsrisk mellan era båda varu- eller tjänsteutbud. Då utgör detta ett varumärkesintrång.
För det andra scenariot krävs inte att du tillhandahåller varor eller tjänster av liknande slag, utan det utgör också varumärkesintrång om du genom att använda ditt varumärke drar en otillbörlig fördel av det registrerade varumärkets upparbetade värde och etablering på marknaden. Med detta menas att din försäljning ökar med anledning av att konsumenter associerar ditt varumärke med det registrerade varumärket och att du således får en "snålskjuts" in på marknaden. Observera dock att det måste röra sig om ett någorlunda etablerat varumärke och alltså inte vilket som helst. Ett varumärke som i princip ingen känner igen eller har hört talas om går det ju inte att åka snålskjuts på.
Det utgör också i detta scenario ett varumärkesintrång om användningen av ditt varumärke innebär att det registrerade varumärket tappar anseende eller särskiljningsförmåga. Särskiljningsförmågan hos ett varumärke är vad som dels skiljer ett varumärke från andra varumärken, och dels från andra ord inom branschen som enbart beskriver produkten eller tjänsten.
Vad innebär ett varumärkesintrång?
Det företag som gör sig skyldigt till varumärkesintrång kan vid vite åläggas att upphöra med sitt användande av varumärket. Företaget kan också åläggas att betala skadestånd, dels för att man använt varumärket, men också för den eventuella uteblivna vinst och skada på varumärkets anseende som drabbat rättighetsinnehavaren. Det finns även straffrättsliga sanktioner som böter och fängelse i de fall utnyttjandet av varumärket gjorts uppsåtligen. Att begå varumärkesintrång kan alltså bli väldigt kostsamt. Om du vill läsa mer om dessa så återfinns de i 8 kap. VML.
Jag kan tyvärr inte ge dig en mer precis bedömning av läget, eftersom jag inte vet hur din situation ser ut mer än översiktligt. Jag kan dock säga att jag tror att det absolut mest avgörande i frågan är ifall du i ditt företag använder dig av varor eller tjänster av samma art. Ifall du inte säljer/producerar varor/tjänster av samma art bordet det inte utgöra varumärkesintrång, så länge det registrerade varumärket inte är välkänt och/eller etablerat eftersom frågan om otillbörlig fördel då blir aktuell.
Om du är ute efter ytterligare information kan jag rekommendera dig att ta en titt på Patent- och Registreringsverkets hemsida. Där finns mycket användbar information och vanliga frågor kring immateriella rättigheter.
Jag hoppas att du får nytta av svaret! Om det är någonting som fortfarande är oklart eller om jag tolkat frågan fel; tveka inte på att höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se.
