Vad händer när tillgångarna understiger skulderna vid arvsskifte?
Död mamma efterlämnar sig äkta make, tre gemensamma barn och fyra barn sedan tidigare äktenskap. Maken bor kvar i orubbat bo. Om jag förstått det rätt, så har de fyra barnen från tidigare äktenskap rätt till sin laglott. Vad händer med deras rätt till laglotten om skulderna är högre än tillgångarna? Vad räknas in i "tillgångarna"?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När en förälder avlider har dennes bröstarvingar enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken arvsrätt i första hand. Arvet som denne person efterlämnar sig kan man dela upp i två begrepp: arvslotten och laglotten. Arvslotten är det barnen får ut om det inte finns exempelvis ett testamente som inskränker arvslotten. Arvslotten är således det som kan få som mest. Laglotten är däremot det som finns lagstadgat och det bröstarvingen är berättigad enligt lag om det finns ett testamente som inskränker arvsrätten vilket finns föreskrivet i 7 kap. 1 § ärvdabalken. Laglotten är hälften av arvslotten. Om det finns ett inskränkande testamente får dock bröstarvingen inte vara passiv utan ett testamente kan fortfarande vara "giltigt" även om det inskränker arvsrätten. En arvsberättigad måste således påkalla jämkning av testamentet för att säkerställa sin laglott enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Detta måste göras inom sex månader från att man delges testamentet (enligt reglerna i 14 kap. ärvdabalken om delgivning) enligt 7 kap. 3 § 3 st. ärvdabalken. Om man inte gör det kommer testamentet bli gällande. Detta innebär att särkullsbarnen ska få ut sin arvslott om det inte föreligger exempelvis ett testamente men de har alltid rätt till sin laglott. Men eftersom det i detta fall är föreskrivet att maken ska sitta kvar i orubbat bo måste särkullsbarnen begära jämkning av testamentet så att de får ut sin laglott.
Vad räknas in i tillgångarna?
När ett äktenskap upplöses, exempelvis genom att en av makarna avlider, ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken. I denna bodelning ska enligt huvudregeln allt giftorättsgods ingå enligt 10 kap. 1 § äktenskapsbalken. Giftorättsgods är således allt som inte är enskild egendom enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken. Tillgångarna är således allt som räknas som giftorättsgods t.ex. fastigheter, likvida tillgångar på banken, bilar, möbler, smycken och andra värdesaker m.m.
Vad händer med laglotten om skulderna överstiger tillgångarna?
Huvudregeln är att man inte ärver skulder. De skulder som finns i dödsboet ska betalas med tillgångarna som finns i boet. Sedan om det finns något kvar efter skulderna har betalats så kan det delas upp mellan dödsbodelägarna. Om tillgångarna delats upp innan betalning av skulderna gjorts ska man lämna tillbaka tillgångarna till dödsboet. När skulderna således överstiger tillgångarna i ett dödsbo kommer ingen att få ut sin laglott eftersom det inte finns någon nettobehållning kvar i dödsboet och således inget kvar till arvsskiftet.
Lycka till!
Med vänlig hälsning,