Avslag på försörjningsstöd för tandvård

2017-11-11 i Myndigheter
FRÅGA |Hej, fick hjälp till omfattande tandvård från socialen då jag fick försörjningsstöd. Detta drogs in när jag övergick till aktivitetsstöd. Har man rätt att göra så när man fått bifall och varför isåfall7
Konrad Kabat |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att din fråga i huvudsak rör försörjningsstöd så är socialtjänstlagen relevant att titta på. Hur socialtjänsten gör sina bedömningarNär socialtjänsten gör en bedömning huruvida de ska bevilja eller avslå en ansökan om försörjningsstöd så gör de en bedömning utifrån vad som kallas skälig levnadsnivå samt ifall personen som ansöker kan tillgodose sina behov på annat sätt, 4 kap 1 § SoL. Vad som ryms inom skälig levnadsnivå brukar bestämmas genom riktlinjer som är fastställda av politiker i kommunen som handläggarna följer.Vidare är det stadgat i 4 kap 3 § SoL att försörjningsstöd kan lämnas för exempelvis hälsa och hygien, därmed omfattas såklart ditt behov av tandvård och de kostnader som tillkommer. Socialtjänsten arbetar också med vad som kallas för riksnormen som visar vad man anser är rimligt att saker kostar i vardagen. Riksnormen hittar du här. Vidare står det i 4 kap 3 § SoL att man kan beräkna kostnader för t.ex. hälsa och hygien som högre ifall det finns särskilda skäl. Då du nämner att du behövt omfattande tandvård så verkar det enligt mig som att detta är fallet.Man kan säga att när socialtjänsten bedömer din ansökan om försörjningsstöd för tandvård så kollar man främst på din ekonomi och jämför den med gentemot de kommunala riktlinjerna och mot riksnormen. Eftersom att du tidigare fått ett bifall på försörjningsstöd för tandvården så har socialtjänsten gjort en bedömning att du utifrån din ekonomiska situation och tandvårdens kostnad har rätt till försörjningsstöd för att uppnå en skälig levnadsnivå.Nu när du får aktivitetsstöd och därefter avslag på vad jag gissar är en ny ansökan så grundar socialtjänsten förmodligen avslaget på att din ekonomi nu ser annorlunda ut och att du därför kan komma upp i en "skälig levnadsnivå" på ett annat sätt - genom dina egna ekonomiska medel. Med andra ord menas att de nu förmodligen anser att du klarar av att ha hand om kostnaden på egen hand, utan försörjningsstöd.ÖverklaganOm du inte håller med om socialtjänstens beslut angående att de inte beviljat dig försörjningsstöd har du möjlighet att överklaga detta, 22 § FL. I och med ett överklagande så kommer en domstol ta ställning till ifall socialkontoret gjort rätt eller inte. Ifall din ansökan om försörjningsstöd avslås har socialkontoret en skyldighet att visa på hur du kan överklaga beslutet de fattat, 21 § FL. Det viktigaste du bör tänka på vad gäller överklagande är att överklagan ska vara skriftlig och den ska skickas in till socialtjänsten inom tre veckor från att du fått avslaget, 23 § FL.Jag hoppas du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Verkställighet av umgänge med barn placerat enligt LVU

2017-11-05 i Myndigheter
FRÅGA |Min dotter är placerad enligt LVU. 2014 beslutade domstolen att umgänget skulle utökas. Socialtjänsten följde inte det. Inte förrän efter 2 år då en annan person lade sig i.Den här gången tror jag att domstolen kan ge mig rätt. Men socialtjänsten säger att det inte finns någon tidsgräns för att följa domslut. Så min oro är att de kommer att dra ut på tiden så länge som möjligt. Finns det något jag kan göra?Hälsningar Louise
Johan Luca |Hej och tack för din fråga!Utgångspunkten för alla beslut enligt LVU är att vad som är bäst för barnet ska vara avgörande. LVU 1§Detta stadgas för socialtjänsten i sin helhet under 1kap. 2§ SOL: "Vid beslut som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas".Det problematiska i ditt fall är att socialtjänstens beslut att inte följa domstolens beslut ej är formellt och därmed inte något man kan överklaga.Socialnämnden har enligt LVU ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar så långt som möjligt tillgodoses. LVU 14§ 1stI ett beslut från JO kom man fram till: "Det ankommer på domstol att avgöra en tvist om umgänge med barn. Socialnämnden har att utgå från att vad domstol har förordnat står i överensstämmelse med vad som är bäst för barnet och socialnämnden skall medverka till att en förälder, som av domstol har tillerkänts rätt till umgänge, får möjlighet att utöva denna rätt. Det kan endast i rena undantagssituationer godtas att socialnämnden åsidosätter ett beslut om umgängesrätt som har fattats av domstol." Se beslutet i sin helhet här.Således uttalar JO att socialnämnden endast i undantagsfall har möjlighet att åsidosätta beslut om umgänge från domstol. Sådana undantagsfall är när det är i enlighet med barnets bästa och eventuellt vilja att vägra umgänge.Jag föreslår att du återigen tar kontakt med socialtjänsten och påpekar att de bör följa domstolens beslut, beslutet bör ju ha utgångspunkt i barnets bästa och endast i rena undantagsfall (lägg märke till "rena", det är alltså frågan om extrema undantagsfall) har socialtjänsten möjlighet att gå emot sådant beslut.Vidare kan du anmäla förfarandet till JO.Du kan också anmäla till IVO som har tillsyn över socialtjänsten.Socialnämnden har att en gång var tredje månad överväga om umgängesbegränsning fortfarande behövs. LVU 14§Du skulle kunna begära att de återigen minskar begränsningen eller häver den helt. Om nämnden gör en sådan utredning så är deras beslut i frågan formellt och överklagbart, du kan i sådant fall överklaga och yrka på verkställighet av umgänge i rätten.Om nämnden inte gör en utredning så är även det ett formellt beslut och överklagbart, du kan i sådant fall överklaga och yrka på verkställighet av umgänge i rätten.Sammanfattningsvis så ska barnets bästa komma i första hand när det gäller alla beslut i den här typen av ärenden. Därmed kan utgången bli väldigt olika beroende på omständigheterna i varje enskilt fall.Utgångspunkten är dock att socialtjänsten ska följa domstolens beslut och endast i rena undantagsfall, med hänsyn till barnets bästa, gå emot domstolen.Lycka till och hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Följa med på möte med myndighet

2017-11-02 i Myndigheter
FRÅGA |Hej.Jag har nära kontakt med en kille från Afghanistan, han är asylsökande och är 18 år. Han vill att jag ska följa med honom på ett viktigt möte på migration, har jag rätt att göra det enligt lag?MvhMina
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Jag har uppfattat att din fråga är ifall du får följa med den asylsökande killen på ett möte med migrationsverket. En myndighet som exempelvis migrationsverket är skyldiga att beakta reglerna om sekretess. De är alltså skyldiga att hålla uppgifter om din asylsökande vän hemliga, inte för honom, utan för allmänheten. Din asylsökande vän får dock själv bestämma om han vill ha med dig på mötet med migrationsverket eller inte. Om han vill ha med dig på mötet så är det viktigt att han meddelar tjänstemannen på migrationsverket att han samtycker till att du är med på mötet. I det fallet när han har visat sitt samtycke så kommer du kunna delta på mötet.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Överklaga examen

2017-10-31 i Myndigheter
FRÅGA |Får ett universitet dra tillbaka en utfärdad examen? Vi lovades 2 examen vid studiestart (1fil.kand + 1 yrkesexamen), något som under studietiden ändrades till enbart 1 examen (studie- och yrkesvägledarexamen).Nu fick jag ut 2 examen när jag ansökte, men nu vill universitetet dra tillbaka den ena. Jag anser att jag fått det jag lovades från början. Vad har jag för rätt och hur kan jag överklaga beslutet?
Anton Magnusson |Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!Avslag på begäran om examensbevis kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Om du vill överklaga ett beslut till Överklagandenämnden för högskolan ska du göra det skriftligt. I skrivelsen ska du ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som du begär.Det är också viktigt att du motiverar varför denna ändring bör göras. Du bör också skriva under överklagandet och ange din adress (gärna även telefonnummer och e-postadress).Skrivelsen skickas eller ges in till den högskola som har fattat beslutet. Du ska alltså inte skicka överklagandet direkt till Överklagandenämnden. Vart du ska skicka överklagandet ska framgå av det skriftliga beslut som du överklagar.Eftersom jag utgår från att universitetet/högskolan har fattat ett beslut och således avgjort ärendet så kan du överklaga det enligt ovanstående information, där bör du uppge vad du grundar din överklagan på, exempelvis den omständigheten att du lovades två examen. Jag råder dig att titta på universitets hemsida där det alltid brukar framgå hur man kan överklaga beslut om examen och där finns det mer allmän information.Eftersom jag inte vet vilket universitet du har studerat så länkar jag till ett universitet så du ser hur det ser ut:http://www.student.umu.se/examen/overklagande/Hoppas detta svar klarhet!Vänligen,

Försörjningsstöd och bedömning av normöverskott

2017-11-05 i Myndigheter
FRÅGA |Hej kan de sociala begära att man ska ha levt på existens minimum 3 månader innan ansökan om ekonomisk stöd och hur länge kan de sociala neka mig ekonomisk stöd då de hävdar att jag haft en normöverskott från i somras?Som det ser ut nu kommer de bifalla min ansökan om försörjningsstöd/nödhjälp i bästa fall februari 2018. Finns det stöd i lagen för det?Kan en kommun dribbla om skälig levnadsnivå hur som helst?Mvh Ari Hannula.
Johan Luca |Hej och tack för din fråga!Man behöver inte ha levt på existensminimum i 3 månader för att vara berättigad bistånd. Enligt praxis kan dock socialtjänsten i sin bedömning om rätt till bistånd ta hänsyn till redan förbrukade medel upp till 3 månader framåt i tiden från ansökan om bistånd och i undantagsfall även längre.När en bedömning om rätt till bistånd görs så utreder man först den enskildes ekonomi och möjligheterna att tillgodose sitt behov på annat sätt. Därefter räknar man ut den sökandes behov av bistånd för skäliga kostnader såsom kläder, skor, hälsa och hygien exempelvis. Detta beräknas utefter riksnormen som nu ligger på 3 930 kr i månaden för en person som bor ensam. Till detta adderas sedan skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Det beloppet man får subtraheras sedan från den sökandes inkomster. Är beloppet negativt så har man generellt sett rätt till bistånd.Exempel: X har inkomster på 4 000 kr i månaden. Levnadskostander på 3 930 kr och boendekostnad på 5 000 kr i månaden. 4 000 - 8 930 = - 4 930Eftersom att X nettobelopp blir negativt så har X rätt till bistånd. (Beakta att detta är ett generaliserande exempel där jag inte tar upp några andra omständigheter).Men om X 2 månader tidigare blev sparkad från sitt jobb och därmed tidigare haft inkomster samt fick lön 1 månad innan ansökan om bistånd så tar man med den inkomsten i bedömningen om rätt till bistånd. Om beräkningen med inkomsten istället leder till ett normöverskott så har X inte rätt till bistånd. Man räknar med denna inkomst för att det anses att varje enskild har ett ansvar att planera sin ekonomi att räcka även för viss framtid framöver. Detta ansvar beror dock på hur omständigheterna ser ut. Det beror således på om den enskilde bör kunnat förutse att denne för viss tid framöver inte kommer ha samma inkomst som tidigare och därmed bör lägga undan pengar för denna tid.Sammanfattning:Varje enskild har visst ansvar för sin sociala situation. SOL 1:1Rätten till bistånd aktualiseras om man inte kan tillgodose sina behov på annat sätt. Man ska genom biståndet försäkras en skälig levnadsnivå. SOL 4:1Skäliga levnadskostnader beräknas efter riksnormen. Utanför riksnormen adderas även skäliga kostnader för exempelvis boende. SOL 4:3Vid bedömningen om rätt till bistånd får socialtjänsten ta hänsyn till redan förbrukade medel om den sökande bör kunnat förutse att dennes ekonomi inom en nära framtid kommer att bli ansträngd.Vid en ansökan har socialtjänsten möjlighet att beakta inkomster upp till 3 månader framåt och i undantagsfall längre (det är inte frågan om att man ska ha levt på existensminimum). Se rättsfallet HFD mål nr 342 - 16.Jag rekommenderar att du läser rättsfallet i sin helhet om du har möjlighet då det väl belyser hur bedömningen om rätt till bistånd skall gå till.Har du således tidigare haft inkomster som socialtjänsten tar med i sin bedömning och de anser att du borde förutsett att din ekonomi för tiden framöver kommer vara ansträngd samt att du hade klarat dig på denna inkomst fram tills februari så har de fog för sin bedömning.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Uppehållstillstånd pga giftemål

2017-11-02 i Myndigheter
FRÅGA |Min sambo har konstig nog fått avslag på asylansökan! Går d att söka igen & underlättar d att hunnit gifta sej ?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Ni kan antingen överklaga beslutet om avslag eller så kan ni göra en helt ny ansökan till migrationsverket. Jag kan inte ge ett helt rakt svar på ifall det underlättar eller inte. Men ifall du är svensk medborgare så kan det nog göra det. De flesta asylsökande som gifter sig med en person som har ett svenskt medborgarskap har oftast lite större chanser att få sin ansökan beviljad.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Hur kan man klaga på Länsstyrelsen?

2017-11-01 i Myndigheter
FRÅGA |HejVart kan man klaga på länsstyrelsen ?
Samuel Karlsson |Hej!Varje län har en enskild länsstyrelse. För att klaga kan du helt enkelt vända dig via epost eller telefon till länsstyrelsen i ditt län (se info här). Om du inte får gehör där och anser att din länsstyrelse brutit mot lagen kan du vända dig till förvaltningsrätten med en stämningsansökan. Jag rekommenderar dock att du pratar med en jurist innan du beslutar dig för detta eftersom en ogiltig ansökan kostar pengar både för dig och för samhället. Så prova första att kolla listan jag länkade till, hitta ditt län och maila eller ring dem.Vänliga hälsningar,

Vem kan överklaga socialnämndens beslut om omplacering av barn?

2017-10-28 i Myndigheter
FRÅGA |HejVi är familjehem sedan 4 år tillbaka till en nu 11-årig pojke.Förra veckan fick vi besked om att han ska flytta, då socialen inte anser sig se någon utveckling på diverse områden.Det märkliga i detta, är att soc inte haft kontakt med oss på ca 6mån och baserar detta på ett rent antagande( de själva erkänner att de inte har några belägg, utan det är vad de "fått till sig"). I total motsats till vad sjukvården, skola, psykolog, assistent och vi anser.De avser nu flytta pojken till en familj utan någon som helst kunskap kring hans diabetes, och samtidigt flytta till ny skola, utan färdig assistent osv osv. (De erkänner att de inte har några färdiga lösningar)Hur kan vi/skola/sjukvård överklaga en omplacering, då alla inblandade är överens om det totalt sinnessjuka beslutet?Tacksam för hjälp!
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Socialtjänstlagen (SoL) behandlar bl.a. bestämmelser om vård av barn utanför det egna hemmet. I frågan framgår det inte om barnet omhändertagits med stöd av lagen om vård av unga (LVU) och att barnet av denna anledning placerats i familjehem. Vi återkommer till detta nedan. 1 kap 2 § SoL säger att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vidare ska socialnämnden enligt 5 kap 1 § SoL bland annat verka för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Socialnämnden har ett stort ansvar när det kommer till vård av unga i familjehem. De ska medverka till att barnet får en god vård och uppfostran, god utveckling, en lämplig utbildning, hälso- och sjukvård som behövs och så vidare. Socialnämnden ska regelbundet följa upp vården i familjehemmet genom personliga besök, samtal med den unge, samtal med den eller dem som tagit emot barnet i sitt hem och samtal med barnets föräldrar. Socialnämnden ska minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Detta innebär även att socialnämnden ska ta ställning till huruvida en omplacering är lämplig eller inte. Finner man att det familjehem som den unge vistas i är olämpligt eller att en flytt skulle vara i led med barnets bästa ska avtalet sägas upp och barnet flyttas. Om barnet inte är tvångsomhändertaget enligt bestämmelserna i LVU kan föräldrarna till barnet bestämma att barnet istället ska flytta hem till dem. Om barnet däremot är omhändertaget med stöd av LVU är det socialnämnden själva som bestämmer var barnet ska vistas under vårdtiden. I ert fall kan ett sådant beslut enbart överklagas av föräldrarna till barnet. Familjehemsföräldrarna kan inte överklaga ett beslut om att barnet ska flyttas från familjehemmet. I frågan sägs det att socialnämnden saknar belägg för en omplacering och att det är ett rent antagande. Detta kan strida mot nämndens utredningsskyldighet och deras skyldighet att verka för barnets bästa enligt portalparagrafen i 1 kap 2 § SoL. Barn behöver kontinuitet och trygghet och en omplacering (utan motivering) kan påverka barnet i negativ riktning. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som utövar tillsyn kan gå in och påverka hur socialnämnden ska arbeta. Vidare kan Justitieombudsmannen (JO) inkomma med kritik. I allvarliga fall kan JO väcka åtal mot en befattningshavare om denne agerat felaktigt i tjänsten. Hoppas att du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,