När föreligger dokumentations- och diarieskyldighet hos myndigheter?

2017-09-12 i Myndigheter
FRÅGA |Om man ringer till en myndighet och ställer en fråga utan hänvisning till något tidigare ärende, får myndigheten på något sätt diarieföra detta eller gäller det ej samtal? Jag utgår alltså från ett anonymt samtal med myndighets enda sätt att identifiera en på är att söka på telefonnumret, antingen typ i något internt system vid tidigare kontakt eller tex hitta.se
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som medborgare har du rätt enligt lag att ställa frågor till myndigheter och kommuner, och att få svar inom rimlig tid. Det kallas serviceskyldighet, och enklare frågor ska inte ta mer än några dar att få besvarade (se 4 § Förvaltningslagen, FL) Det man måste skilja på när det kommer till diarieföring och dokumentation är när det föreligger en skyldighet för myndigheten och när det inte gör det. Skyldigheten att dokumentera och därefter diarieföra samtal hos myndigheten gäller bara när någon information kan ha betydelse för utgången i ett ärende som myndigheten handlägger. Man brukar tala om ärenden som avser "myndighetsutövning" mot någon enskild vilket framgår av 15 § FL. (jfr 5 kap 1 § OSL) Hade du dock skickat ett mail till myndigheten så hade detta varit en allmän handling hos myndigheten vilket skulle hållas ordnad. Men nu när du enbart ringer in och ställer en allmän fråga finns det ingen skyldighet för myndigheten att dokumentera och diarieföra samtalet. Det är dock helt frivilligt och upp till myndigheten att dokumentera samtalet om de vill.Det finns inget som säger att de inte kommer dokumentera samtalet. Men har du ställt frågan som anonym så kommer myndigheten inte efterforska vem du är. De får nämligen inte efterforska vem du är pga det s.k anonymitetsskyddet vilket är en grundlagsstadgad rättighet och framgår av 2 kap 14 § TF. I vårt svenska rättssystem ska man kunna begära upplysningar och handlingar helt anonymt utan att riskera att få sin identitet röjd. Hoppas det var svar på din fråga!

Hur lång tid ska det ta?

2017-09-05 i Myndigheter
FRÅGA |Hur länge ska man vänta till Migrationsverket nämner en handläggare till en ansökan om medborgarskap? Finns något bestämd tid överhuvudtaget?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Myndigheter ska handlägga enskildas ärenden så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Detta står i förvaltningslagen 7 §. Det finns alltså ett krav på att handläggningen hos myndigheter inte ska dra ut onödigt mycket på tiden. Tyvärr finns det väldigt små möjligheter för den enskilde att med rättsliga medel snabba på förfarandet hos en myndighet.Det har visserligen hänt att justitieombudsmannen (JO) riktat kritik mot myndigheter som inte ansetts uppfylla snabbhetskravet, då det varit fråga om onormalt långa handläggningstider. Kravet på snabbhet måste dock sättas i relation till bl.a. arbetsbelastningen hos myndigheten och hur komplicerat ett visst ärende är.Om du vill anmäla Migrationsverket för att du anser att de har handlat felaktigt när de inte har gett dig en förklaring till den långa handläggningstiden, då kan du vända dig till JO (Justitieombudsmannen) och göra en s.k. "JO-anmälan".JO:s uppgift är att övervaka att myndigheter och tjänstemän fullgör sina skyldigheter. En JO-anmälan kan göras av vem som helst och den kan riktas mot såväl statliga och kommunala myndigheter som enskilda tjänstemän. På JO:s hemsida finns en blankett som omfattar allt det som en JO-anmälan bör innehålla.Din anmälan bör innehålla information om vem klagomålet riktar sig mot, en beskrivning av ärendet, på vilket sätt myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt, när händelsen inträffade samt en motivering till att du anser att myndigheten/tjänstemannen agerat felaktigt.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Frivillighet enligt socialtjänstlagen

2017-08-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hej-min far blev intagen på ett demensboende för ett tag sedan mot sin vilja.Han lurades att skriva under en ansökan om demensboende och sedan tackade ett av hans barn ja för hans räkning.Detta är ju svårt att bevisa.Fråga; Måste inte han själv tacka ja (han har ingen god man) och ifall det inte har gått rätt till vad händer då.Kan han flytta tillbaka som han vill?
Björn Gunnarsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bistånd som äldreboende fördelas enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen, och är en frivillig insats. De tvångsåtgärder som finns inom socialtjänstväsendet och sjukvården regleras alla i särskilda lagstiftningar såsom Lagen om vård av unga, Lagen om vård av missbrukare etc. Man ska också enligt 1 kap 1 § socialtjänstlagen ha respekt för människors självbestämmande och integritet. Det finns alltså ingen grund för att utföra en biståndsåtgärd mot någons uttryckliga vilja. Då din far lider av demens uppstår dock problematiken att han kanske inte uttrycker att han varken vill eller inte vill mottaga det bistånd som erbjuds, och socialtjänsten kan i sådana situationer agera mer på en anmälan om att något inte står rätt till än på en regelrätt ansökan om bistånd. Skulle han uttrycka att han inte längre vill bo kvar på demensboendet finns det inget som styrker att kvarhålla honom där. Om han däremot skulle uttrycka att det är trevligt på demensboendet kan man ibland använda sig av ett presumptivt, det vill säga ett antaget, ansökande från din far. I det fallen det görs, vilket det i erat fall verkar ha gjorts, brukar man dock kräva att anhöriga skall vara eniga, då de ofta tillsammans är bäst lämpade för att veta vad den demenssjuke "skulle ha velat". Skulle din far bestämma sig för att han vill hem från äldreboendet är det dock möjligt för honom att ansöka om hemtjänstinsatser för att han ska uppnå en skälig levnadsnivå i hemmet. Jag måste dock råda dig att vara försiktig och samtala med såväl dina släktingar, din far och personalen på äldreboendet om vad de tror är bäst för din far, då demens ofta är en sjukdom som gör det väldigt svårt att bo i en vanlig bostad. Jag hoppas jag kunde vara till hjälp, skulle du ha fler frågor är du välkommen åter till Lawline!Mvh

Skyldighet till korrekt folkbokföring?

2017-08-21 i Myndigheter
FRÅGA |Min kompis bor utomlands just nu, men vill vara "skriven" på min adress (bostadsrätt). Är detta lagligt? Finns det risker med detta?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Man är skyldig att ha rätt folkbokförd adress enligt 6 § folkbokföringslagen. 6 § samma lag ger en dock rätt att under en på förhand bestämd period av 1 år få bo på en annan adress. Alltså får hon vara skriven på sin gamla adress. Hon får inte skrivas på din adress eftersom detta inte är den adress där hon är bor enligt 6 §. Man kan ändra sin folkbokföring till ett postfack om man vet att man under en period inte kommer ha en bostad som man kan skriva sig på. Kontakta Skatteverket för mer info om detta.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Tjänsteanteckning efter telefonsamtal

2017-09-12 i Myndigheter
FRÅGA |Jag undrar om Migrationsverket måste föra tex tjänsteanteckning efter telefonsamtal?
Joel Myrenius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I vissa fall ska en myndighet anteckna uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom skriftliga handlingar. Till exempel genom ett telefonsamtal. En uppgift ska antecknas om den kan ha betydelse för utgången i ärendet samt att ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (15 § Förvaltningslagen). Anteckningar görs vanligtvis i form av en tjänsteanteckning. En sådan bör innehålla de nya uppgifterna, namnet på uppgiftslämnaren samt vara undertecknad av den som har gjort anteckningen. En tjänsteanteckning bör även vara daterad. Det finns inga krav på att det som sagts under till exempel ett telefonsamtal måste återges ordagrant. Uppgifter som redan framgår av de handlingar som finns på myndigheten behöver inte antecknas på nytt. Sammanfattningsvis behöver migrationsverket bara i vissa fall skriva en tjänsteanteckningar efter ett telefonsamtal. Anteckningsskyldigheten är beroende av vilka uppgifter som har lämnats.

Felaktig anmälan om folkbokföring

2017-08-24 i Myndigheter
FRÅGA |Hejsan! En väldigt udda fråga. Jag och min man gifte oss 2 år sedan, men vi bor inte på samma adress pga olika anledningar. Nu fick jag ett brev från skatteverket att dom fått meddelande någonstans ifrån att vi bor ändå ihop, vilket vi inte gör. Hur ska jag göra?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du säkert vet ska man vara folkbokförd på den adressen man bor på. Om det är så att man misstänker att någon har en inkorrekt folkbokföring så ska man anmäla det till Skatteverket, vilket det verkar som att någon har gjort. Skatteverket gör då en utredning och söker upp personen och ber denne anmäla sig på rätt adress - förmodligen det brevet du har fått från de nu. Om det är så att du faktiskt är folkbokförd på rätt adress och att anmälan är felaktig, ska du tala om detta för Skatteverket. Du får helt enkelt vända dig till de och förklara hur det ligger till. Lycka till!Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Fråga om tillgång till belastningsregister

2017-08-22 i Myndigheter
FRÅGA |Har jag en prick
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag antar att du är ute efter huruvida du är registrerat i belastningsregistret för något brott du begått. För detta gäller lagen om belastningsregister. Enligt 1 § har Polisen tillgång till detta register och du har rätt att enligt 9 § ta del av ditt register på begäran. Detta kan du göra genom att helt enkelt gå till närmaste polisstation och be om ditt utdrag.Vänliga hälsningar,

Radio- och tvavgift

2017-08-12 i Myndigheter
FRÅGA |Om ett hushåll inte har antennuttag eller ens en antenn, måste man ändå betala till radiotjänst om man har en tv i hushållet?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor kring radio- och TV-avgiften regleras i lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Där står det bland annat vem som ska betala, vad en tv-mottagare är och hur stor avgiften är.Den som innehar en TV-mottagare, alltså sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, är skyldig att betala radio- och TV-avgift. Exempelvis räknas tv, digitalboxvideo med kanalväljare, inspelningsbar dvd-spelare och dator med tv-kort som TV-mottagare. En dator, surfplatta eller mobil med internetuppkoppling kan inte anses vara en tv-mottagare, eftersom det inte finns stöd i lagen för det. I juridisk mening är en tv-mottagare avsedd att ta emot utsändning av tv-program och innehavet av datorn leder därmed inte till att tv-avgift ska betalas. Så har du bara en dator i ditt hushåll så är du avgiftsfri, men innehar du en tv som kan ta emot tv-program så måste du betala avgift. Att du inte har ett antennuttag eller en antenn spelar ingen roll eftersom att lagen inte tar hänsyn till det. Skulle du ha invändningar så har du rätt enligt 15 § föreskriven lag att få ditt beslut om att betala tv-avgift omprövat. Mer information om radio- och TV-avgiften hittar du på radiotjänsts hemsida: www.radiotjanst.seHoppas det var svar på din fråga! Med vänliga hälsningar