Hur gör man för att få betalt?

2017-03-17 i Myndigheter
FRÅGA |Har hyrt ut min lägenhet i andra hand. Vi har använt hyresvärdens kontrakt men inte blandat in hyresvärden. Kontraktet gäller från v. 44 till sista maj i år. I slutet av februari fick hyresgästen för sig att han ville byta bostad och fick då tag på ett hus att hyra, detta efter att jag frågat hur han tänkt sig fortsättningen (alltså efter 31/5). Detta resulterade i att han i dagsläget står med dubbla hyror och tänker bryta vårt kontrakt. Vad har jag för möjligheter att kräva in hyran, kan någon hjälpa mig med detta?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om förfallodagen har inträffat och din hyresgäst fortfarande inte har betalat in hyran kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande. Du kan klicka här för att läsa hur du går tillväga och vilken blankett du ska fylla i.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Måste jag betala tillbaka pengarna?

2017-03-03 i Myndigheter
FRÅGA |Felaktig utbetalning av ålderspension.Hur kan Pensionsmyndigheten kräva att jag skall återbetala en för hög pension. Säger att dom fått felaktiga uppgifter frånSkatteverket, jag kan ju inte och har inte på något sätt påverkatmin pension. Skatteverket har gjort fel, i 20 månader har jag fått194 kr för mycket totalt 3.880 kr. Och under dessa tjugo månaderhar det varit nytt år då Skatteverket skall ha lämnat nya uppgifter tillPensionsmyndigheten och igen lämnat felaktiga uppgifter. Kan domverkligen kräva att jag skall återbetala det felaktiga ??????
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga handlar om en felaktig utbetalning. Du undrar ifall du behöver betala tillbaka den summa pengar som Pensionsmyndigheten anser att du har fått felaktigt ifrån dem.Huvudregeln är att den som gör en felaktig utbetalning har rätt att kräva betalningen tillbaka. Det finns dock ett undantag. Undantagen innebär att betalningen inte kan krävas tillbaka. Undantaget gäller bara i vissa fall.För att undantagen ska gälla så krävs det att betalningen från betalarens sida framstår som en disposition dvs. att utbetalaren är medveten att han gör detta, han vet att han betalar ut pengarna till dig och det sker inte pga. misstag. Men det krävs också från mottagarens sida att denne är i god tro. Dvs. att mottagaren har inrättat sig eller förväntat sig en betalning från utbetalaren och att mottagaren också har använt (konsumerat) pengarna på något sätt efter betalningen. Om mottagaren sparar pengarna så anses de inte konsumerade. Mottagaren är inte i god tro så fort denne börjar undra varifrån dessa pengar kommer ifrån.I det här fallet så har du faktiskt varit i god tro. Du har förväntat dig en betalning ifrån Pensionsmyndigheten och troligtvis använt pengarna. Pensionsmyndigheten har betalar ut pengar åt dig och varit medvetna om detta. Att skatteverket gör fel kan inte du påverka. Du behöver kontakta skatteverket och se vad som har gått fel till. Det kan vara så att det har blivit en miss i en deklaration eller en miss från deras sida.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Pass utan vårdnadshavarens medgivande

2017-03-01 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Jag är snart 15 år. Jag bor hos ett familjehem. Jag träffar inte min mamma och har inte gjort det på ett år och min pappa bor utomlans så jag har inte träffat honom på 11 år. Mitt pass gick ut förra året. När jag bodde hos min mamma så sökte hon för ensam Vårdnadshavare för lagen hade ändras. Sist jag skulle skaffa pass så hade jag ett sånt pass där jag bara kunde åka i europa och det krävdes bara att min mamma skulle skriva på men nu så kan man inte göra så längre. Vi hittade aldrig min pappa och ingen vet vart han är. Jag kan inte vänta tills jag är 18 för att skaffa ett pass bara för att min pappa kan inte hittas. Det är en evighet ju. Jag vill ju resa. Vad kan man göra?
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du säger att din mamma ansökte om ensam vårdnad. Jag uppfattar inte riktigt om hon beviljades ensam vårdnad eller inte. Om din mamma har ensam vårdnad: Du kan ansöka om pass med ett skriftligt medgivande från din mamma. Eftersom du bor på ett familjehem kan antingen din mamma följa med när du ansöker om passet, eller en av dina familjehemsföräldrar.Om en familjehemsförälder följer med måste ni visa upp ett beslut som styrker familjehemsplaceringen. Detta har säkert din/dina familjehemsföräldrar koll på. Om din mamma och pappa har gemensam vårdnad: Som du själv har uppmärksammat krävs båda vårdnadshavarnas skriftliga medgivande när du ansöker om pass. Men ett pass kan utfärdas utan ett sådant medgivande från båda vårdnadshavarna, om det föreligger ”synnerliga skäl”. Du bor i ett familjehem och har inte haft kontakt med din pappa på 11 år. Det är ett typexempel på en situation när ett pass kan utfärdas utan den ena vårdnadshavarens medgivande. Det är dock passmyndigheten (polisen) som fattar beslut om detta. Du kan ringa polisen på 114 14 och fråga dem hur du ska gå tillväga. Lycka till!

Måste en myndighet svara på en skriftlig framställning med en egen skriftlig framställning?

2017-02-18 i Myndigheter
FRÅGA |Jag har skrivit ett skriftligt motiverat klagomål till en kommunal tjänsteman. Har jag rätt till ett skriftligt svar till mitt klagomål/ärende och vilken författningstext stödjer mig? Tjänstemannen nämligen påstår att han behöver inte ge ett skriftligt svar till utan det räcker med ett muntligt svar ( t.ex möte, samtal).
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDet är myndigheten som själv avgör hur den svarar på ditt klagomål. Om ditt klagomål medför att myndigheten är tvungen att fatta ett formligt beslut (s.k. anhängighetsverkan) så ska den dock fatta och nedteckna ett beslut i frågan.Rätt till skriftligt svar?Jag kan inte ge något exakt svar på din fråga utan att veta exakt vilken typ av ärende ditt klagomål hör till. Vad jag kan konstatera är att förvaltningsmyndigheter har en viss serviceskyldighet.Vad jag kan säga är att varje myndighet är skyldig att hjälpa enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde, enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) (förkortad FL).Enligt 5 § första stycket FL är myndigheterna vidare skyldiga att ta emot besök och telefonsamtal från enskilda.En myndighet är också skyldig att möjliggöra för enskilda att kontakta myndigheten genom fax eller e-post, enligt 5 § andra stycket FL. Samma bestämmelse kräver också att myndigheten ser till att kunna svara den enskilde på samma sätt (dvs., med fax eller e-post). Emellertid är det ändå myndigheten som i varje fall avgör hur den vill lämna sitt svar, utefter vad som är lämpligt.Du har alltså sannolikt ingen rätt att få just ett skriftligt svar på ditt klagomål. Rätt till skriftligt beslut?Möjligen kan myndigheten vara skyldig att meddela ett formligt beslut med anledning av ditt klagomål. Ett sådant ska nedtecknas på något vis, även om de mer exakta kraven skiljer sig mellan olika myndigheter och ärenden. Denna myndighetens skyldighet förutsätter att ditt klagomål har s.k. anhängighetsverkan för myndigheten. Anhängighetsverkan kan t.ex. föreligga enligt bestämmelser i lag. Anhängighetsverkan kan också i vissa fall föreligga även utan särskilda bestämmelser, om den enskildes meddelande innebär en begäran om beslut för den enskilde själv.Som jag förstår det från din fråga är ditt klagomål inget som skulle kunna leda till att myndigheten är skyldig att fatta ett formligt beslut. Jag kan dock tyvärr inte ge dig ett ordentligt svar eftersom jag inte har några närmare uppgifter om vilken typ av ärende ditt klagomål gäller, eller vad klagomålet innehåller. Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med myndigheternas serviceskyldighet eller privat anhängigverkan är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur ska socialtjänsten agera i ärenden om vård enligt LVU?

2017-03-04 i Myndigheter
FRÅGA |Hej. Får socialtjänstemän ljuga om saker om deras klienter? Får dom kränka sina klienter? Får advokater ljuga i en rättegång? Får advokater kränka någon medvetet i rättegång för att man ska bli irriterad (dock inte funkat för dom)? Får socialtjänstemän meddela dåliga beslut via telefon utan personliga möten? Får man hålla barn på LVU paragraf 1 och 2 utan LVU kriterier när man går med på frivillig vård? Får dom vägra lämna tillbaka ens barn pga man är ensamstående?Ursäkta att det blev många frågor, men dom är viktiga att få svar på.
Lisa Naudot |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du har ställt flera olika frågor delar jag upp svaret i några mindre delfrågor. Får socialtjänsten ljuga om personer? Nej, socialtjänsten får inte ljuga och utge oriktiga uppgifter. Socialtjänsten är en förvaltningsmyndighet och ska därför vara sakliga och opartiska i sin verksamhet (1 kap 9 § regeringsformen). Att säga oriktiga saker om personer som finns inom socialtjänsten är varken sakligt eller opartiskt. Får socialtjänsten kränka personer? Nej, socialtjänsten får inte kränka någon. Eftersom socialtjänsten ska vara sakliga och opartiska kan de inte medvetet kränka någon (1 kap 9 § regeringsformen). Även om socialtjänsten inte får kränka någon så ha de fortfarande rätt att lägga fram information som kommit fram i utredningen. Till exempel att ett barns hemförhållanden är instabila eller liknande. En sån uppgift kan självklart kännas stötande för föräldern att höra, men det innebär inte att socialtjänsten kränker föräldern. Socialtjänsten har som arbete att se till så barn och unga växer upp under trygga förhållanden (5 kap 1 § socialtjänstlagen)Får en advokat ljuga under rättegång? Nej, en advokat får inte medvetet ljuga under en rättegång. En advokat får inte lämna uppgifter till domstolen som hen vet är falska (6.2.1 vägledande regler om god advokatsed). Du frågar också om en advokat får provocera någon i en rättegång och det får advokaten till viss del om det är försvarligt för att tillvarata klientens intresse (6.3.2 vägledande regler om god advokatsed). Får socialtjänsts meddela dåliga beslut via telefon? Under ett pågående ärende finns det inget som reglerar att socialtjänsten måste meddela beslut genom personliga möten. Det finns däremot vissa regler om hur myndigheter i allmänhet ska meddela slutgiltiga beslut. Med beslut menas att socialtjänsten slutgiltigt skiljer sig från ärendet. När socialtjänsten slutgiltigt skiljer sig från ett ärende ska de meddela parten om innehållet i beslutet. Det är dock upp till socialtjänsten att själv bestämma om man vill göra detta muntligt, skriftligt eller på annat sätt (21 § förvaltningslagen). Socialtjänsten behöver alltså inte kalla till ett personligt möte. Kan ett barn omhändertas enligt LVU trots att personen går med på frivillig vård? Omhändertaganden enligt LVU ska bara göras om det kan antas att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg (1 § andra stycket LVU). Även om en förälder skulle gå med på viss vård kan det fortfarande vara så att domstolen finner att behövlig vård inte kan ges och då kommer det bli vård enligt LVU även fast föräldern gått med på frivillig vård till viss del. För att undvika vård enligt LVU måste samtycket vara klart och tydligt. Samtycket kan innehålla villkor, men det måste vara sådana villkor som socialnämnden kan acceptera utifrån den unges vårdbehov. Som förälder kan det upplevas som att man har lämnat samtycke till frivillig vård, men om samtycket innehåller villkor som gör att barnet ändå inte kan få den vård som barnet behöver kan vård med stöd av LVU ändå bli aktuellt. Kan socialtjänsten omhänderta ett barn på grund av att föräldern är ensamstående? Nej, socialtjänsten kan inte omhänderta ett barn endast på grund av att föräldern är ensamstående. En ensamstående förälder kan vara en minst lika bra förälder som två föräldrar. Det måste finnas andra anledningar för att barnet ska omhändertas, till exempel att barnet vanvårdas, inte får nödvändig sjukvård eller misshandlas (se 2 § LVU). Mitt råd till dig om du känner dig orättvist behandla är att tala med socialnämnden i din kommun och om du har ett offentligt biträde prata med denne. Socialtjänsten vill inte "sätta dit" en förälder utan det socialtjänsten vill är att tillvarata barnets bästa (1 kap 2 § socialtjänstlagen).Hoppas mitt svar var till någon hjälp. Vänligen,

Jäv vid kommunal verksamhet

2017-03-02 i Myndigheter
FRÅGA |Jäv?Jobbar i en kommunal förvaltning där det ska rekryteras en ny enhetschef. Har nu fått höra att en av kandidaterna är kusin med en av mina arbetsledarkollegor. Faller detta under jäv att ev ny chef har en kusin som underställd? Tänker på lönefrågor, ev hantering av konflikter etc?
Jakob Perä |Hej och tack för att du skriver till oss på Lawline! Reglerna om jäv i kommunalverksamhet finns i 6 kap. 24 § kommunallagen (https://lagen.nu/1991:900#K6P24S1). I p.1 anges att jäv som baseras på släktskap omfattar "honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående". Som du ser är inte kusiner uppräknade som något släktskap som automatiskt anses som jäv. Med "annan närstående" anges andra personer som till följd av sin kontakt kan medföra att en tjänsteman anses som jävig. För att avgöra om jäv få föreligger behöver en individuell bedömning göras för att kunna avgöra om jäv föreligger. Dock är inte personens släktskap som kusin tillräckligt för att jäv ska anses föreligga. Se prop (1971:30 s.355)Jag hoppas du blev nöjd med svaret!Med vänlig hälsning,

Överklaga socialstyrelsens beslut

2017-02-26 i Myndigheter
FRÅGA |HEj mitt namn är Malin, och jag bor tillsammans med min min sambo Emilia. jag är gravid och ska få barn inom en månad, socialen har varit hemma hos oss, en gång och nu ska dom sätta mig på ett mamma hem den 13 mars, pga. det va lite stökigt hemma, socialen nekar mig till att få bo med min sambo efter denna resa på mamma boendet. min fråga till er får man göra så här mot någon innan dom vet hela sanningen ????? MVH Malin
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett av socialtjänstens uppdrag är att säkerställa att barn och ungdomar har en trygg och bra uppväxtmiljö. Ibland kan det vara svårt att få en bild av hur en familj fungerar och man kan därför behöva titta lite närmare på samspel, anknytning och andra faktorer som är viktiga för ett barns utveckling. Det är vanligt att man använder utredningshem där man både kan utreda familjens situation och eventuella hjälpbehov samt att säkerställa att det lilla nyfödda barnet får alla sina behov tillgodosedda.En utredning inleds enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen och ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. En utredning ska inte heller bedrivas så att någon utsätts för skada eller olägenhet, se 11 kap. 2 § socialtjänstlagen.En familj kan i vissa fall vara i behov av stödinsatser parallellt med att en utredning pågår. Ett exempel på behov av omedelbara stödinsatser kan vara när det konstateras allvarliga brister i anknytningen mellan en nybliven mamma och ett spädbarn. Insatser i form av t.ex. familjepedagogiskt stöd kan behöva sättas in i familjen samtidigt som utredningen pågår. Beslut kan också fattas om att barnet eller hela familjen ska utredas på ett utredningshemMin rekommendation är att du överklagar detta beslut om att bli satt på ett utredningshem. Detta görs till förvaltningsdomstolen och på så sätt kan du få till stånd en prövning av huruvida detta ingrepp har gått rätt till, överklagan måste ske inom tre veckor från beslutet. Du kan även klaga på socialstyrelsens agerande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), se här. Om du önskar hjälp med att överklaga beslutet kan du kontakta oss på info@lawline.seHoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Statliga myndigheters rätt att ingå avtal

2017-02-03 i Myndigheter
FRÅGA |Hej! Får en statlig myndighet teckna hyresavtal med en privatperson? Eller måste avtal tecknas med juridiska personer?
Helin Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Staten är i lagens mening en juridisk person. Juridiska personer kan ingå avtal. Av 9 kap 8 § regeringsformen (här) framgår att det är regeringen som disponerar över statens tillgångar (såsom t ex hyresrätter). Alltså är det i första hand regeringen som kan ingå avtal för statens räkning. Regeringen kan också överlåta åt statliga myndigheter att disponera över statens tillgångar. Huruvida en specifik myndighet har rätt att teckna hyresavtal å statens vägnar avgörs av om den myndigheten har fått befogenhet att göra detta av regeringen.Utan att veta vilken statlig myndighet det rör sig om i ditt fall går det inte att ge ett klart svar på om myndigheten har rätt att teckna hyresavtal med dig som privatperson. Dock kan det sägas att statliga myndigheter i stor utsträckning har givits rätt att disponera över statliga tillgångar.Hoppas att detta svar gav dig mer klarhet i situationen. Lycka till!Vänligen,