Skyldighet att ha rast

2017-11-23 i Rast
FRÅGA |Hej! Jsg jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal. Jag och min chef har kommit överens att jag jobbar sex timmar i streck utan rast varje vardag, och båda han och jag är nöjd med det. Är vår överenskommelse laglig, eller MÅSTE jag ha rast, även om både jag och min arbetsgivare tycker att sex timmar på raken är helt ok?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Med rast menas ett avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Som arbetstagare har du både rätt och är skyldig att ha en rast efter att ha jobbat fem timmar i sträck. Arbetsgivaren är således skyldig att organisera arbetet så att du får en rast senast efter fem timmars arbete. Detta framgår av 15§ Arbetstidslagen. Rasternas längd ska enligt lagen vara "tillfredsställande" och enligt Arbetsmiljöverket innebär detta att rasten ska vara minst 30 minuter. Vanligtvis får arbetstagaren inte ersättning för rasten, eftersom den inte ingår i arbetstiden. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt utifrån arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan oförutsebar händelse. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden, och du är då skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Detta framgår av 16§ Arbetstidslagen.Som arbetstagare har du även rätt till kortare pauser utöver raster. Sådana pauser ingår i arbetstiden och du måste då stanna kvar på arbetsplatsen. Detta framgår av 17§ Arbetstidslagen. Även om det nu inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats, kan det vara bra att veta att den lagstadgade rätten till rast helt eller delvis kan frångås genom bestämmelser i kollektivavtal, 3§ Arbetstidslagen. Detta innebär att bestämmelser i ett tillämpligt kollektivavtal går före reglerna i Arbetstidslagen. Hoppas att detta besvarar din fråga!Med vänlig hälsning,

Lagstadgad rätt till rast på jobbet

2017-09-27 i Rast
FRÅGA |Hejsan! Jag jobbar som restaurangbiträde på ett ställe och har fått pass fyra helger i rad och därav två pass är kl 10 - 17 utan någon rast. Är detta lagligt?
Viktor Lennartsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt arbetstidslagen har man som anställd rätt till rast efter att ha jobbat i 5 timmar (se 15 § arbetstidslagen). Rastens längd ska vara "tillfredsställande" med hänsyn till arbetsuppgifterna och enligt arbetsmiljöverket är en bra tumregel 30 minuter. I undantagsfall kan raster bytas ut mot så kallade "måltidsuppehåll" (se 16 §). Det är dock enbart tillämpligt i situationer där arbetet i sig gör det omöjlig att pausa eller bytas av mot någon annan samt när en oförutsedd händelse inträffat på jobbet (t.ex. när någon blivit sjuk). Troligtvis är detta inte tillämpligt i ditt fall.Det ska dock understrykas att arbetstidslagens bestämmelser kan helt eller delvis frångås genom kollektivavtal (se 3 §). Om din arbetsgivare är ansluten till ett kollektivavtal är det alltså eventuella bestämmelser om raster i det avtalet som styr vilka rättigheter du har. Du bör därför först kolla om det finns något tillämpligt kollektivavtal och sedan undersöka vad det avtalet säger om raster mm.Hälsningar

Förläggning av rast och paus

2017-04-27 i Rast
FRÅGA |Om vi arbetar som städare och ska ha rast när börjar och slutar vår rast?När vi lämnar arbetsplatsen eller när vi kommer till kontoret och intar vår lunch?När vi åter kommer från kontoret eller när vi lämnar kontoret?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Regler om arbetstagares rätt till raster och pauser finns i Arbetstidslagen.En rast är ett längre avbrott från arbetet och den räknas som utgångspunkt inte in i arbetstiden och du som arbetstagare får därför inte betalt för denna tid. Under en rast behöver arbetstagaren inte stå till arbetstagarens förfogande och man behöver därför inte vara kvar på arbetsplatsen för att till exempelvis ha sin lunchrast, vilket framgår av Arbetstidslagen 15 § st. 1. Raster ska förläggas så att arbetstagaren inte behöver arbeta i mer än fem timmar i följd, Arbetstidslagen 15 § st. 3. Det saknas dock uttryckliga bestämmelser om hur lång en rast ska vara eller hur många raster som arbetstagaren har rätt till, utan endast att det ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten dock vara minst 30 minuter.En rast får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om det behövs med hänsyn till arbetsförhållandena, eventuella sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse, Arbetstidslagen 16 §. Ett måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden och arbetstagaren har därför rätt att få betalt för denna tid. Under ett måltidsuppehåll ska arbetstagaren stå till arbetsgivarens förfogande och får därmed inte lämna arbetsplatsen. Förutom rast/måltidsuppehåll så ska arbetsgivaren också se till att arbetstagarna får möjligheter att ta pauser under arbetsdagen. En paus är ett kortare avbrott från arbetet då arbetstagaren exempelvis kan gå på toaletten. Arbetstidslagen anger inte hur många eller hur långa pauser som arbetstagare har rätt till, men i den mån det är möjligt ska man helt enkelt kunna koppla av en kortare stund från arbetet. Pauser räknas in i arbetstiden och arbetstagaren är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen, Arbetstidslagen 17 §. Beroende på vilket typ av arbete man har kan alltså möjligheterna att ta pauser se olika ut. Om arbetsförhållandena kräver det så ska arbetsgivaren istället lägga ut särskilda arbetspauser och då på förhand ange när och hur länge pausen varar, Arbetstidslagen 17 § st. 2.Viktigt att känna till är att man kan göra undantag från bestämmelserna i Arbetstidslagen genom kollektivavtal, vilket framgår av lagens 3 §. Det är därför viktigt att kontrollera om det finns ett gällande kollektivavtal på arbetsplatsen och om det i sådant fall innehåller särskilda bestämmelser om arbetstagares rätt till rast och paus. Eftersom det saknas särskilda bestämmelser om hur långa raster och pauser ska vara samt specifikt när de ska förläggas så är det upp till din arbetsgivare hur denne vill reglera det på sin arbetsplats. Dessa regler finns till för att skapa en bra arbetsmiljö och bra arbetstider för arbetstagare. Om du anser att det finns brister i din arbetsmiljö så bör du kontakta din arbetsgivare och uppmärksamma denne om dessa problem och om inga åtgärder vidtas så kan du kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen om det finns en sådan. Om du är medlem i facket kan du också vända dig till ditt fackförbund för att få hjälp med problem i arbetsmiljön. Om du vill ställa frågor direkt till Arbetsmiljöverket så kan du göra det här.Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar.

Arbetstagares rätt till lunchrast

2017-03-30 i Rast
FRÅGA |Jag jobbar på ett städföretag där jag måste ta lunch hos kunderna som vi är hos, jag jobbar från 07:30-16:00 och får 30min lunch som jag måste ta hos kund (får alltså inte lämna arbetsplatsen). Dem vill inte ge oss måltidsuppehåll(betala min lunch), har dem rätt att göra så? Jag ska väll få möjlighet att åka till kontoret för att sedan kunna lämna kontoret under min lunch?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att tydliggöra så är det viktigt att notera skillnaden mellan en rast och en paus. Båda är viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö och rätten till dessa regleras i Arbetstidslagen. En rast innebär ett längre avbrott, som exempelvis en lunchrast, och under denna tid står du som arbetstagare inte till arbetsgivarens förfogande utan du har rätt att fritt förfoga över din tid. Enligt Arbetstidslagens 15 § så är arbetstagaren inte skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen under denna tid och rasterna ska förläggas så att arbetstagaren inte behöver arbeta mer än fem timmar i följd. En rast räknas inte som arbetstid. Arbetstidslagen anger inte någon specifik längd på rasterna, bara att de skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena, Arbetstidslagen 15 §. Enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten dock vara minst 30 minuter.Rasterna får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena på arbetsplatsen, sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgivaren inte kunnat förutse. Måltidsuppehåll räknas dock in i arbetstiden och arbetstagaren måste i sådant fall stanna var på arbetsplatsen, men har också rätt att få betalt för denna tid, Arbetstidslagen 16 §. Utöver rätten till raster så ska de anställda kunna ta pauser. En paus är ett kortare avbrott från arbetet där man inte får lämna arbetsplatsen och pausen räknas som arbetstid, Arbetstidslagen 17 §. Arbetstidslagen anger inte hur långa pauserna ska vara eller hur många pauser arbetstagare ska ha rätt till, men i den mån det är möjligt ska arbetstagarna helt enkelt kunna koppla av en kortare stund från arbetet. Möjligheten att ta pauser kan alltså variera med hänsyn till vilken typ av arbete man har.Viktigt att notera är dock att man genom kollektivavtal kan göra undantag från bestämmelserna i Arbetstidslagen, vilket framgår av lagens 3 §. Det är därför viktigt att du kontrollerar om det finns ett kollektivavtal för din arbetsplats och om det i sådant fall innehåller några särskilda bestämmelser rörande arbetstider och rätten till rast, paus och ev. måltidsuppehåll.Eftersom du arbetar mer än fem timmar så har du alltså rätt att få en lunchrast på minst 30 minuter där du inte behöver stå till din arbetsgivares förfogande och du har då rätt att lämna arbetsplatsen. En sådan rast räknas som utgångspunkt inte in i din arbetstid och du får därför inte betalt för den. Din rast får dock bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt enligt ovan angivna förutsättningar. Vid måltidsuppehåll har du inte rätt att lämna arbetsplatsen, men det räknas som ordinarie arbetstid och du har i sådant fall rätt att få betalt för denna tid. Du har också rätt att ta kortare pauser i den mån det är möjligt med hänsyn till ditt arbete och denna tid räknas in i din arbetstid. Om det finns brister i din arbetsmiljö så bör du i första hand ta kontakt med din arbetsgivare och uppmärksamma denne om dessa problem och om inga åtgärder vidtas så kan du kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen om det finns en sådan. Om din arbetsplats saknar skyddsombud och du är medlem i facket så kan du vända dig till ditt fackförbund för att få hjälp med detta problem. Det finns också möjlighet att kontakta Arbetsmiljöverket och ställa frågor här. Man kan också anmäla dåliga arbetsförhållanden direkt till Arbetsmiljöverket som i vissa fall kan göra inspektionsbesök på arbetsplatsen. Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp.Du är också välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!Vänliga hälsningar.

Kan arbetsgivare förbjuda rökning under rasten?

2017-10-08 i Rast
FRÅGA |Hej! Jag jobbar inom restaurang och vi går efter kollektivavtal, vad är det som gäller för oss med raster? Och kan arbetsgivaren förbjuda rökning under rasten även om detta sker utanför området? Tack på förhand
Caroline Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen om raster? I arbetstidslagen regleras reglerna om hur rasterna ska se ut på arbetsplatsen. Dock som du kan se i 3 § i arbetstidslagen kan det göras undantag från reglerna om rast som finns i 15 §. Det som den 3 § säger i detta fallet är alltså att det kan finnas andra bestämmelser om raster i kollektivavtalet. Kolla därför i första hand vad det står i kollektivavtalet angående raster eftersom det kan undvika från vad lagens bestämmelser säger. Kan arbetsgivare förbjuda rökning under rast? En arbetsgivare har rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. Vilket innebär att hen kan införa ordningsregler under arbetstid. Rökförbud under arbetstid är ett exempel på en ordningsregel som din arbetsgivare kan besluta om. Det kan också vara så att arbetsgivaren har valt att bestämma om rökförbud på grund av hens skyldighet att säkerställa en god arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Observera dock att det är skillnad på paus och rast i dessa tillfällen. En paus är ett kortare uppehåll, som ofta ingår i arbetstiden och arbetsgivaren kan därför bestämma om ordningsregler under arbetstiden så som exempelvis rökförbud. En rast däremot är lite längre och räknas ofta inte in i arbetstiden -> så som lunch ex. Om rasten inte ingår i arbetstiden innebär det i princip att arbetsgivaren inte kan bestämma. Dock är det viktigt att du observerar om rasten ingår i arbetstiden eller inte. Det kan nämligen vara avtalat i kollektivavtalet om ett så kallat måltidsuppehåll enligt 16 § i arbetstidslagen, sådana uppehåll räknas in i arbetstiden. Hoppas det gav svar på din fråga!

Möjligt att jobba mer än 5 timmar vid arbetstagares samtycke

2017-08-31 i Rast
FRÅGA |Hej,Enligt lagen så får man ju jobba max fem timmar i sträck för att sen bryta för lunch 30 minuter. Min fråga är om medarbetaren får arbeta lite längre, exempelvis 6 timmar om nu medarbetaren själv gärna vill det. Exempelvis börja kl 7 och ta lunch först kl 13? Bryter arbetsgivaren mot något om arbetsgivaren tillåter det? Behöver man förankra hos facket?
Torbjörn Carbell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga,Enligt 15 § Arbetstidslagen har arbetstagaren rätt till rast efter att ha arbetat 5 timmar i följd. Enligt arbetarskyddsstyrelsens riktlinjer ska denna rast minst vara 30 min. Regeln är tvingande och rasten måste alltså tas, även om arbetstagaren samtycker till att fortsätta arbeta.Detta är något som eventuellt skulle kunna vara bortavtalat genom 3 § Arbetstidslagen, det kan därför vara bra att ta en extra titt på ert kollektivavtal.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, om du har några andra frågor är du välkommen att återkomma!Vänligen,

Rätt till rast och paus

2017-04-09 i Rast
FRÅGA |Hej! Jag jobbar på en närbutik och har arbetspass på 8 timmar. Under dessa timmar jobbar jag ensam och har inte paus/rast. Oftast är det så mycket folk att jag inte kan gå på toaletten ens.Är detta lagligt?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En arbetstagares rätt till rast och paus regleras i Arbetstidslagen som du hittar här.En rast är ett längre avbrott då du som arbetstagare inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande, vilket innebär att du har rätt att förfoga över denna tid och därmed lämna arbetsplatsen, vilket framgår av Arbetstidslagen 15 §. Där framgår också att arbetstagaren ska ha rätt till rast efter att ha arbetat i fem timmar i följd och rasten räknas som utgångspunkt inte in i arbetstiden. Arbetstidslagen anger dock inte någon specifik längd på rasterna, bara att de skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Enligt arbetsmiljöverkets riktlinjer ska rasten dock vara minst 30 minuter. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena på arbetsplatsen, sjukdomsfall eller andra oförutsägbara händelser. Detta innebär att arbetstagaren under denna tid står till arbetsgivarens förfogande och därmed måste stanna kvar på arbetsplatsen. Däremot räknas denna tid in i arbetstiden och arbetstagaren har därmed rätt att få betalt för denna tid, Arbetstidslagen 16 §. Utöver rätten till raster så ska de anställda också kunna ta pauser, vilket är ett kortare avbrott från arbetet där arbetstagaren kan koppla av från arbete och exempelvis gå på toaletten, Arbetstidslagen 17 §. En paus räknas in i arbetstiden och Arbetstidslagen anger inte hur långa pauserna ska vara eller hur många pauser en arbetstagare har rätt till, men i den mån det är möjligt ska arbetstagare helt enkelt kunna ta ett kortare uppehåll från sitt arbete. Beroende på vilken typ av arbete man har så kan alltså möjligheten att ta pauser variera. Viktigt att veta är att man genom kollektivavtal kan göra undantag från bestämmelserna i Arbetstidslagen, vilket framgår av lagens 3 §. Det är därför viktigt att du kontrollerar om det finns ett gällande kollektivavtal för din arbetsplats och om det i sådant fall innehåller några särskilda bestämmelser rörande arbetstider och rätten till rast, paus och ev. måltidsuppehåll. Eftersom att du arbetar i mer än fem timmar i sträck så har du rätt till en lunchrast på minst 30 minuter där du har rätt att lämna arbetsplatsen. En sådan rast räknas som utgångspunkt inte in i din arbetstid och du får därför inte betalt för den. Din rast får dock bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt utifrån ovan angivna förutsättningar. Vid måltidsuppehåll har du inte rätt att lämna arbetsplatsen, men tiden ingår i din arbetstid och du har därför rätt att få betalt för denna tid. Med hänsyn till dina arbetsuppgifter och i den mån det är möjligt ska du också ha rätt att ta kortare pauser för att exempelvis gå på toaletten. Denna tid räknas in i din arbetstid.Om du upplever att det finns brister i din arbetsmiljö så bör du i första hand ta kontakt med din arbetsgivare och uppmärksamma denne om dessa problem och om denne inte vidtar åtgärder så kan du kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen om det finns en sådan. Om det saknas ett skyddsombud på din arbetsplats och du är medlem i facket så kan du vända dig till ditt fackförbund för att få hjälp med dessa problem. Du kan också ta kontakt med arbetsmiljöverket direkt genom att ställa frågor och anmäla dåliga arbetsförhållanden här.Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!Du är också välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.Vänlig hälsningar.

Fråga om rätt till rast på arbetet samt lön när kollektivavtal saknas

2017-03-29 i Rast
FRÅGA |Hej. Jag är 21 år och jobbar som timanställd. Mina vanliga jobbtider är från 6 till 7 timmar. Jag tjänar 110 kronor i timmen. Jag har ingen lunchrast, jag får heller inte sitta ner och äta klart min lunch, för min arbetsgivare vill att jag ska jobba samtidigt som jag äter. Min fråga är om jag har rätt till paus? Och om jag som är över 20 år ska tjäna mer än min kollega som är 19 år? (mitt jobb/arbetsgivare saknar kollektivavtal.)Man är ständigt rädd för att kunna gå på toaletten eller dricka vatten ifall det skulle behövas.
JR Umeå |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Raster på arbetstid För frågor gällande arbetstider och raster, vänder vi oss till arbetstidslagen (1982:673) (ATL) för att finna svar på de funderingar du har i det aktuella fallet. Av 15 § ATL framgår det att en arbetstagare inte får arbeta mer än 5 timmar i sträck utan att ha en rast. Rast i lagens mening är sådan tid då man inte behöver stanna kvar på arbetsplatsen. Rast är således inte arbetstid. Enligt samma bestämmelser ska rasternas antal, längd och förläggning vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Det finns inga preciserade regler om hur lång en rast skall vara, men enligt praxis ska det röra sig om ett uppehåll på mer än 10 minuter för att det ska räknas som en rast. Arbetsmiljöverket anser att rasten inte bör understiga 30 minuter om man bara har en rast under arbetspasset (vilket framgår av Arbetsmiljöverkets skrift Arbetstidslagen med kommentarer 2015 som finns att ladda ner här).PauserUtöver raster ska arbetstagare kunna ta paus i den utsträckning det behövs, enligt 17 § ATL. En paus i lagens mening är en kortare vila som räknas in i arbetstiden. Till skillnad från en rast får man under en paus inte alltid lämna arbetsplatsen. Enligt Arbetsmiljöverket krävs vid särskilt ansträngande arbeten bestämda pauser under dagen, exempelvis 5 minuter varje timme (se även här skriften Arbetstidslagen med kommentarer 2015).Måltidsuppehåll På vissa arbetsplatser har lunchrasten ersatts av ett så kallat måltidsuppehåll, vilket framgår av 16 § ATL. I de fallen är arbetstagaren skyldig att vara kvar på arbetsplatsen och äta, till exempel för att kunna bemanna en larmtelefon kontinuerligt. Viktigt att veta är att eftersom du som arbetstagare är skyldig att stanna på arbetsplatsen så är det här måltidsuppehållet arbetstid. Det är viktigt att då se till att inte heller arbetsgivaren gör avdrag för lunchrast ifall det på din arbetsplats tillämpas måltidsuppehåll. Det är också av vikt att du i ditt anställningsavtal ser ifall det råder måltidsuppehåll på din arbetsplats eller inte. Avsaknad av kollektivavtal och lönefrågorNär arbetsgivaren inte är bundet av ett kollektivavtal saknas regler för lägsta och högsta lön, oavsett ålder. Undantag görs dock för minderåriga. För barn under 18 år gäller särskilda bestämmelser. Dessa bestämmelser går vi inte närmare in på då det inte rör sig om minderåriga i detta fall. Det är svårt att i närmare detalj besvara din fråga om huruvida du tjänar mer än din kollega som är 19 år. Generellt kan vi dock konstatera att råder inget kollektivavtal på arbetsplatsen är den timlön som gäller det som framgår av anställningsbeviset. Ibland kan det skilja från person till person och bero på att arbetslivserfarenheterna skiftar mellan personerna.Arbetstagarens rätt till god arbetsmiljö Det är arbetsgivaren som har ett principiellt ansvar och därmed skyldighet att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall, 1 kap 1 § Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). I 2 kap 1 § i samma lag stadgas det att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur.På arbetsplatsen ska ni som regel ha tillgång till toaletter och eventuellt även andra utrymmen för personlig hygien som krävs av arbetet som sådant. Du har således även en rätt att utnyttja dem, även om det förmodligen inte kan ske i en orimlig omfattning. Att inte ha möjlighet till toalettbesök föranleder ohälsa och är därför i strid med de bestämmelser i arbetsmiljölagen som ovan nämnts. Det är dock inte klarlagt vad som är max antal eller ett rimligt antal gånger att besöka toaletten under ett arbetspass, varpå det måste avgöras från fall till fall. Sammanfattningsvis: Du har under ditt 6–7 timmars pass rätt till EN lagstadgad rast på åtminstone 30 minuter. Arbetsmiljöverket säger endast att rasten BÖR vara 30–45 min men får inte vara mindre än 10 min. Du bör därför kunna driva igenom hos din arbetsgivare att du har rätt till minst 30 minuters lunchrast. Du ska inte heller vara rädd att använda dig av toaletten då det är arbetsgivarens skyldighet att se till att du ska kunna gå på toaletten.Allmänna tips Vårt främsta råd är att (om du har möjlighet) prata med arbetsgivaren och påtala att du har rätt till åtminstone en ordentlig rast och kortare pauser. Om ni är flera anställda som upplever samma problem kan det underlätta om ni gemensamt pratar med arbetsgivaren. Om du är medlem i ett fackförbund kan du dessutom vända dig dit för att få stöd och råd om vad du kan göra. Det går också att kontakta Arbetsmiljöverket och fråga om råd. Om arbetsgivaren bryter mot lagen kan Arbetsmiljöverket utfärda förelägganden som är förenade med vite.Hoppas att du fått svar på din fråga, och du är välkommen att återkomma om du har fler frågor!Med vänliga hälsningarElin Ramos och Clara Danelid