Allmänna grunder för husrannsakan

2017-02-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Krävs det juridiskt underlag för att polis ska få göra husrannsakan, liknande USAs "warrant"? På vilka grunder får detta göras på annars?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara enkelt på din fråga, så ja, alla former av tvångsmedel kräver ”juridiskt underlag” för att få tillämpas. Vad gäller husrannsakan finns det två olika typfall; reell och personell. Den reella husrannsakan innebär att polis bereder sig tillträde till hus, rum eller förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag för att hitta bevis. För att en sådan ska vara aktuell krävs skälig misstanke om att brott med fängelse som påföljd har begåtts. Polisen får även bereda sig tillträde till platsen där brottet begåtts för att beslagta föremål eller om det finns synnerlig anledning att anta att föremålet finns någon annanstans, även gå till andra platser. Den personella husrannsakan innebär att polis istället hämtar en person som ska frihetsberövas, hämtas till förhör, kroppsbesiktigas eller kroppsvisiteras. Detta sker i normalfallet hos den eftersökta personen, men om det finns synnerlig anledning att anta att personen finns någon annanstans, får även detta ske. Med synnerlig anledning avses här att man har en konkret omständighet som påvisar att polisen kan förvänta sig att hitta personen på den specifika platsen. Som huvudregel ska beslut om husrannsakan fattas av polisens undersökningsledare, åklagare eller av en domstol. Om beslutet om husrannsakan inte kan vänta, får även en polisman fatta beslutet. Ovanstående regleras i rättegångsbalkens 28 kapitel. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,

Överpröva nedlagd förundersökning

2017-02-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hejsan! Jag råkade ut för en våldtäkt förra året i april och anmälde detta precis efteråt. Personen som utförde våldtäkten blev kallad till förhör, och jag också. Det fanns bevis på att han ljugit om flera saker, men eftersom allt hände i hans lägenhet så var det ingen som såg under själva våldtäkten. Dom la ner fallet och jag mådde jättedåligt under en lång tid efter. Nu känner jag att jag vill överklaga beslutet, eftersom jag anser att det finns tillräckligt med bevis. Men kan jag överklaga såhär långt efter? Hur gör jag? Tack!
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Är man missnöjd över ett beslut om att lägga ner en förundersökning kan man begära så kallad överprövning av beslut. En begäran om överprövning av beslut ska skickas till den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren där beslutet fattades. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning så du kan begära det idag.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Inspelning av förhör och otillbörliga förhörsmetoder

2017-02-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, har en fråga om ifall polisen gjort fel.Var inne på ett förhör om medhjälp till stöld.Hon som förhörde mig skrev ner min version av händelsen, där jag sa att jag va oskyldig. Hon sa att de hade en övervakningsfilm som hon spelar upp för mig, där ser man tydligt hur min vän begår stölden. Men hela tiden satt hon och kommentera och kom med absurda och falska anklagande om hur hon trodde att jag va delaktig. Här skymmer du och här skymmer du igen. Det fick ju mig att bli helt ställd och upprörd. Får ett förhör gå till så? Trodde hennes uppgift va att hon skulle ställa frågor och samla information. Kan ju även fråga ifall förhör måste spelas in, för känns verkligen som det här gått fel till.
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Till en början kan sägas att förhör ofta upplevs som en väldigt utsatt situation. Många upplever sig vara i ett underläge under förhör och det finns en risk att det som förhörsledaren säger kan uppfattas annorlunda än vad som är avsett. Förhörsledaren bör dock hålla en god stämning och ska alltid uppträda på ett sätt som inger förtroende bland annat för att den förhörde ska vilja berätta vad som faktiskt skett. Förhörsledarens uppdrag är att få fram sanningsenliga uppgifter kring vad som har hänt vilket bland annat innefattar att kritiskt ifrågasätta vad den förhörde uppger.Bestämmelser kring förhör under förundersökning finns bland annat i rättegångsbalkens (RB) 23 kapitel och förundersökningskungörelsen (FUK). 23:12 RB förbjuder otillbörliga förhörsmetoder och annan oacceptabel behandling av personer som förhörs. Otillbörliga metoder är till exempel att under förhör använda hot, tvång eller löften om särskilda förmåner. Bestämmelsen fungerar som ett skydd mot oriktiga uppgifter, felaktiga utpekanden och angivelser samt falska erkännanden. Bestämmelsen syftar bland annat till att garantera att uppgifterna som framkommer vid förhör har lämnats frivilligt av den förhörde och utan påtryckningar från förhörsledaren. Det finns inget förbud mot ledande eller pressande frågor vid förhör men förhörssituationen får som helhet inte bli alltför pressande. Det anses inte otillåtet att förhörsledaren framhåller motsägelser i den misstänktes egna uppgifter. Det är svårt att göra ett utlåtande utan att tagit del av förhöret i fråga, men att förhörsledaren uppmärksammar att du i en övervakningsfilm skymmer en stöld när så sker torde inte ensamt anses otillåtet.För att skapa en garanti för rättssäkerhet kan en offentlig försvarare utses (för en person som ska höras som misstänkt framgår detta normalt i kallelsen till förhöret). Enligt 21:7,8 RB har en misstänkts försvarare en skyldighet att påtala och invända mot tveksamma förhörsmetoder och vidta åtgärder som krävs för att tillvarata den misstänktes rätt i syfte att verka för sakens riktiga belysning. Försvararens roll vid förhör är dels att stödja den misstänkte och se till att den får utrymme att redovisa vad som är viktigt beträffande brottet från försvarets synpunkt, dels att tillgodose den misstänktes intressen i övrigt.En annan viktig rättssäkerhetsgaranti är förhörsvittnen, som då det är möjligt ska närvara vid förhör (utöver försvararen) se 23:10 RB, 7§ FUK. Syftet är framför allt att förebygga att otillbörliga förhörsmetoder används. Slutligen ska sägas att hela processen ska ske i ljuset av straffrättens grundläggande principer såsom objektivitet, saklighet och oskyldighetspresumtionen. Oskyldighetspresumtionen innebär i korthet en rätt för den misstänkte att bli behandlad som oskyldig fram till en fällande dom.Spela in förhörBestämmelser om dokumentation av utsagor som görs vid förhör finns i 23 kap RB och FUK. Protokoll ska föras över förhör för att ge en trogen bild av vad som förekommit under en förundersökning. Detta är en förutsättning för att domstol och tillsynsmyndigheter ska kunna kontrollera att allt har gått rätt till under en utredning. I 23:21 2st RB stadgas att förhörsutsagor ska läsas upp för och granskas av den som har förhörts. Förhörspersonen ska sedan tillfrågas om denne har något att invända mot innehållet i förhöret. Om den förhörde gör en invändning och förhörsledaren finner att uppteckningen i sig varit oriktig, ska uppteckningen rättas, eventuellt i form av ett tillägg till uppteckningen. Även vid sammanställning av förhörsprotokollet gäller objektivitetsprincipen som innebär att både uppgifter till nackdel och till fördel för den misstänkte ska redovisas och det på ett så objektivt sätt som möjligt.Att ljud- eller bildupptagning sker vid förhör förekommer numera vid många förhör, men det finns ingen bestämmelse om när så får eller ska ske. Förhör spelas ofta in på band vid mer omfattande förhör eller förhör som gäller mer komplicerade frågor.Jag har försökt ge en heltäckande bild över vad som allmänt gäller kring dina funderingar, hoppas du fått svar på din fråga annars är du välkommen att återkomma!Vänligen,

Slutdelgivning 23:18 RB

2017-01-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag har blivit misstänkt för ett brott och efter att ha varit på förhör hos polisen fick jag ut ett förundersökningsprotokoll. Efter att ha läst igenom det har jag upptäckt en del saker som jag inte får att gå ihop. Det rör sig bland annat om diskrepanser i förhör som hållits med vittnen, och bevis som jag är tveksam till om de faktiskt bevisar den brottsrubricering som jag har blivit tilldelad. Jag har ännu ingen advokat men känner ändå att jag skulle vilja prata med någon om detta. Det jag undrar är om det kan finnas någon risk med att påpeka eventuella brister/funderingar i förundersökningen för förundersökningsledaren på förhand och då ge dem en chans att "rätta till" misstagen eller ta fram ny bevisning? Eller är det bättre att spara på denna info till en eventuell rättegång och där och då spela fram kortet om "bortom rimligt tvivel"?Jag förstår att det är svårt att ge ett definitivt besked utan att vara insatt i det aktuella fallet, men försök gärna svara utifrån ett generellt perspektiv.Tack på förhand!
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I en straffrättsprocess gäller objektivitetsprincipen. Förundersökningen ska bedrivas objektivt, detta regleras i 23:4 RB och innebär att förundersökningsledaren ska se till omständigheter och bevis som både talar till den misstänktes fördel och nackdel. När du har delgivits förundersökningsprotokollet som du nu gjort har en slutdelgivning skett, vilket innebär att du nu intar partsställning i processen, se 23:18 RB. Du har nu insyn i processen och en möjlighet att "peka utredningen åt rätt håll" och begära vissa åtgärder såsom förhör. Förundersökningsledaren ska alltså ta emot den information och de invändningar du har samt som huvudregel vidta åtgärder som du och din försvarare föreslår om de kan tala för ett friande för misstanke. Mitt råd till dig är att tala med din försvarare om dina funderingar över förundersökningen och de brister du anser materialet innehåller så kommer din försvarare visa dig hur ni ska gå tillväga med dina synpunkter, beroende på vad du har för synpunkter. Hoppas svaret varit till din hjälp! Mvh

Skyldighet att ta upp anmälan?

2017-02-16 i Förundersökning
FRÅGA |Brottsbalken 15 kap §6 och /eller 7§Hej LawlineJag undrar om åklagaren måste ta upp en anmälan enligt ovan §, om den är gjord riktad mot en befintlig anmälan?Och om det är så och åklagaren måste ta upp anmälan men inte gjort det, vad kan man göra då? Åklagaren har i fallet jag tänker på, fortfarande efter 9 månader inte tagit upp anmälan
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Till att börja med så ska anmälningar om brott göras till polismyndigheten och inte till en åklagare. Åklagare kan däremot besluta att inleda förundersökning om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Åklagare har däremot ingen generell skyldighet att bedriva en förundersökning om hon gör en bedömning att brottet inte kommer gå att utreda, en sådan bedömning kan även göras av polisen. Detta är väldigt vanligt till exempel i de fall då en cykel stulits under natten och det inte finns några spår eller iakttagelser. Däremot ska både polis och åklagare kunna motivera sina beslut att inte inleda förundersökning, eller att lägga ner en förundersökning. Om du ringer till polisen på telefonnummer 114 14 och ber att få prata med personen som handlagt ditt ärende och få höra deras motivering. En förundersökning kan återupptas om det tillförs nya uppgifter som gör att det finns anledning att kunna utreda brottet.

Nedlagd förundersökning, alternativ

2017-02-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har polisanmält skadegörelse/egenmäktigt förfarande av ett skogsbolag som kört genom och förstört mark i vår skog utan tillåtelse. Jag fick nu svar att förundersökningen läggs ned eftersom "såväl skadegörelse och egenmäktigt förfarande utgör uppsåtliga brott" och att "det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats". Vad betyder detta? Jag förstår inte varför ett uppsåtligt brott skulle läggas ned? Betyder det att det är ett civilrättsligt ärende? Och att vi om vi vill få upprättelse måste stämma skogsbolaget?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En juridisk person, alltså t.ex. ett bolag kan inte göra sig skyldig till ett brott enligt straffrätten. Det är istället en enskild fysisk person som kan hållas straffrättsligt ansvarig. Att ett brott är ett uppsåtligt brott betyder att brottet endast kan begås med uppsåt, man kan inte begå brottet genom att vara vårdslös/oaktsam. Antagligen så har man i ditt fall funnit att det inte går att bevisa uppsåt, då uppsåt i många fall kan vara svårare än man tror att bevisa.Det finns brott som faller under allmänt åtal vilket betyder att åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne tror att det går att styrka brott, och så finns det brott som endast kan väckas genom enskilt åtal. Exempel på brott som inte faller under allmänt åtal är brott enligt 5 kap. brottsbalken, som t.ex. förtal och förolämpning. Även i fall som faller under allmänt åtal så kan man välja att väcka enskilt åtal om åklagaren väljer att inte väcka åtal. I ditt fall har utredningen funnit att det, med den information de har haft att utgå ifrån, inte har funnits tillräckligt för att styrka något brott under allmänt åtal. För att åklagaren ska ha anledning att väcka åtal eller gå vidare med utredningen så krävs det att åklagaren kan visa att brott har begåtts. Om det inte finns tillräckligt med bevisning så läggs förundersökningen ner.Oavsett om en utredning leder till åtal eller ej så finns alltid möjligheten att väcka en skadeståndstalan (civilrättsligt), det är alltså inte detsamma som att väcka talan om brott. För att du ska kunna vinna någon framgång med det så krävs det att det finns någon påvisbar skada som går att översätta till en ekonomisk skada (det måste kunna gå att uppskatta skadan i pengar). Det kan röra sig om en personskada, sakskada, förmögenhetsskada eller kränkning. I ditt fall tolkar jag det som att det rör sig om en sakskada (marken). Skadestånd pågrund av sakskada kan omfatta ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan, inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet (5 kap. 7 § skadeståndslagen). Det krävs också att du kan visa att personen har varit oaktsam och därmed orsakat skadan (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Du kan välja om du vill rikta en skadeståndstalan mot bolaget eller mot en enskild fysisk person, men enklast är antagligen att rikta sig mot bolaget då de bör vara de som är ytterst ansvariga för skador som sina anställda orsakar (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Om du har något avtal med skogsbolaget så gäller i första hand de eventuella villkor som framgår av ert avtal.Skadeståndslagen hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny fråga till oss här på Lawline.Vänligen,

Tidsfrist för åklagare i ärendehantering

2017-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Undrar om det finns någon maxgräns på hur länge åklagare har på sig angående ett ärende.Efter en väldigt blöt utekväll hamnade jag i trubbel med en ordningsvakt.Oturligt nog fick jag in ett slag på honom i sandband med att han tog ett "tumgrepp" Han har ej anmält ärendet, men jag fick sova hos polisen.Det har nu gått 10månader utan någon kontakt från varken polis eller åklagare. Är ostraffad sen tidigare och är Förövrigt laglydig jobbande person. Med extrem ångest. Är det bara och vänta i all oändlighet eller?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!En åklagare har ingen bestämd tidsfrist inom vilken denne ska väcka åtal. Enligt 23 kap. 20 § rättegångsbalken (se här) ska däremot beslut meddelas så fort förundersökningen avslutas om huruvida åtal ska väckas eller ej. Eftersom ordningsvakten inte anmält händelsen har någon förundersökning antagligen heller aldrig inletts - dvs. det finns inget ärende. Att du fick sova hos polisen kan ha att göra med att polisen bedömt att du varit för alkoholpåverkad att få vistas ute i allmänheten enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. se här. Min bedömning är att du utifrån de omständigheter som du redogjort för inte har någon anledning att vänta på beslut från polisen eller åklagarkammaren.Hoppas du fick svar på din fråga och en lättnad!Mvh

Har blivit polisanmäld, vad händer nu?

2017-01-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag har blivit polisanmäld för en busringning, och det jag undrar över tar polisen kontakt med mig eller får jag brev hem? När jag ringde polisen och frågade om jag hade en polisanmälan på mig fick jag inget svar!!vad händer och hur långt tid tar det innan man tar kontakt med mig?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Polisen lämnar normalt inte ut uppgifter ur en pågående förundersökning till någon, och allra minst till den som har blivit anmäld. Man brukar förhöra målsägande (den som är utsatt för brott) först och i ett senare skede delge misstanke. Detta sker via brev och polisen kommer inte att ringa för att berätta att du är misstänkt för brott.Om förundersökningen läggs ner kommer du inte att meddelas, och det finns alltså inget vattentätt sätt att få veta om man har blivit polisanmäld för någonting. Antingen tar polisen kontakt med dig eller så gör dom inte det. Det kan ha skett en anmälan där undersökningen lagts ner, men då meddelas du alltså inte.