Polisen eller åklagare som utreder brott?

2016-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Jag anmält nån till polisen för misshandel. Istället för åklagarmyndigheten utreder anmälan utredas av polisen pga det inte är nära relation., men jag tycker att de har fel.Var står betydelsen för nära relation på lagen?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap 3 § RB kan Polismyndigheten eller åklagaren fatta beslut om förundersökning. Enligt denna bestämmelse ska ärendet gå över från polisen till åklagaren om saken inte är av enkel beskaffenhet och någon skäligen kan misstänkas för brottet. Vidare ska åklagaren även överta utredningen om det är motiverat av särskilda skäl. Under spaningsskedet är det oftast polisen som leder förundersökningen. Då någon skäligen kan misstänkas för brottet lämnas som sagt förundersökningen istället över till åklagaren. På åklagarmyndighetens hemsida har det preciserats när en åklagare vidare ska ta över förundersökningen: - när den misstänkta personen är frihetsberövad- när våld eller hot inom familjen eller mot nära anhöriga kan misstänkas- när den misstänkta personen är 15-17 år, utom vid mindre allvarlig brottslighet- när brottsoffret är under 18 år- när det gäller grov eller komplicerad brottslighet. I andra fall är det alltså polisen som ska utreda brottet, i inledningsskedet i alla fall. Det kan alltså konstateras att huruvida det föreligger en nära relation eller inte kan bli avgörande för vem som leder utredningen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Underrättelse om att husrannsakan vidtagits

2016-11-29 i Förundersökning
FRÅGA |Om en husrannsakan utförs när ingen person finns i bostaden, är polisen skyldig att lämna en kopia på beslutet? I detta fallet återfanns en handskriven lapp på vanligt A5 papper, att polisen varit där samt att det stod någon paragraf under. Brevet avslutades med /Polisen. Har det här gått rätt till ?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 28 kap. rättegångsbalken (här) kan man läsa om vad som är föreskrivet vid en husrannsakan. Av 28 kap. 4 § rättegångsbalken framgår att ett förordnande om husrannsakan kan meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Det finns inte några formkrav för förordnandet och en skriftlig order om husrannsakan brukar bara upprättas i undantagsfall. Det är vanligt att åklagaren muntligt uppdrar åt en eller flera polismän att genomföra en husrannsakan och i sådana fall har inte polismännen något skriftligt dokument att visa upp på plats.Av 28 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att en husrannsakan inte får orsaka större olägenhet eller skada än vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom återfinns i 28 kap. 7 § en något gammalmodig formulering om att den som husrannsakan företas hos eller "hans hemmavarande husfolk" ska få tillfälle att övervaka förrättningen. Om ingen av dem har närvarat, exempelvis om ingen var hemma när den genomfördes, ska den som husrannsakan företogs hos underrättas om åtgärden så snart det kan ske utan men för utredningen. Inte heller denna underrättelse har något formkrav. I praktiken torde det vara ganska vanligt att underrättelsen lämnas genom ett handskrivet meddelande som lämnas kvar där åtgärden vidtogs.Det är dock värt att nämna i sammanhanget att protokoll alltid ska föras över en husrannsakan, vilket framgår av 28 kap. 9 § rättegångsbalken. Enligt andra stycket i samma paragraf har den som husrannsakan företogs hos rätt att på begäran erhålla ett bevis om åtgärden. Av beviset ska det framgå vilket misstänkt brott som åtgärden vidtogs för att utreda. Kort sammanfattat är alltså poliser som genomför en husrannsakan inte skyldiga att lämna en kopia på beslutet. De är däremot skyldiga att så snart som möjligt lämna en underrättelse om åtgärden, vilket kan ske exempelvis genom ett handskrivet meddelande. Dessutom måste de föra protokoll över förrättningen och på begäran lämna bevis om den. Eftersom jag inte i övrigt känner till bakgrunden eller omständigheterna kring den husrannsakan som vidtogs i ditt fall, kan jag inte avgöra säkert om allt har gått rätt till. Ingenting av vad du har tagit upp i din fråga tyder dock på att någonting skulle vara galet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Skyldighet att uppge lösenord till beslagtagna elektronikföremål

2016-10-18 i Förundersökning
FRÅGA |Är det olagligt att vägra uppge lösenord till datorer, mobiltelefoner och dylikt till polisen om man skulle bli tillfrågad om dessa under en utredning? Kan en domare "tvinga" dig att uppge dessa lösenord?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Du har ingen skyldighet att uppge lösenord eller annat under en pågående utredning. En domare kan heller inte tvinga Dig att uppge sådan information för polisen. I och med en husrannsakan får polisen rätt att beslagta, ta i förvar eller annars utröna omständigheter som kan vara av betydelse för brottsutredning. Det är alltså polisens - och inte den brottsmisstänktes - uppgift att fullgöra husrannsakan i den mån det tillför underlag för brottstutredningen. Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

När hamnar man i polisens misstankeregister?

2016-10-09 i Förundersökning
FRÅGA |Om man har varit misstänkt för brott. Delgivits misstanke - varit anhållen .. förundersökning inleds. mm Men sen läggs förundersökningen ner antingen av brist på underlag för förundersökningen eller att åklagaren kommer fram till att det inte längre finns skäl att misstänka att vederbörande har begått brott - tex för anna person identifieras som gärningsperson eller andra skäl där ingen person identifieras med et är klart att den misstänkte inte är skyldig. När hamnar man i dessa fall i misstankeregistret ?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!En person som skäligen misstänkt för ett brott hamnar i polisens misstankeregister. Detta bl.a. för att underlätta brottsutredningen och samarbetet myndigheter emellan som jobbar med brottsbekämpning. Vidare krävs att personen som är skäligen misstänkt har fyllt 15 år och brottet denne är misstänkt för finns med i brottsbalken eller annan lag där strängare straff än böter kan dömas ut eller om brottet har begåtts utomlands och motsvarar ett "brottsbalksbrott" eller brott med strängare straff än böter i straffskalan i Sverige och rättegång angående personen skuld ska ske i Sverige, se 3 § lag (1998:621) om misstankeregister. När någon inte längre är skäligen misstänkt för ett sådant brott jag redogjort för ovan finns inte anledning för polisen att ha kvar uppgifter om misstanke i misstankeregistret. Uppgifterna ska då tas bort ur registret, se 13 § lag (1998:621) om misstankeregister. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Anmäld för våldtäkt, vad händer nu?

2016-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Min son har blivit anmäld för våldtäkt. Den ska ha ägt rum för minst 9 månader sedan när min son och flickan var tillsammans. Min son gjorde slut den 31/3 i år och har precis nu fått reda på att han har blivit anmäld. Han är helt förkrossad över detta. Hur kan vi gå vidare med detta? Kan han kontakta polisen eller ska han vänta på att dem kontaktar honom? Det tär otroligt mycket på honom. Det bör tilläggas att hon var väldigt arg när han avslutade förhållandet och eldade upp hans saker som var kvar hos henne. Tacksam för svar.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Utredningar kring sexualbrott innehåller i regel känsliga uppgifter, och skyddas därför av högre sekretesskrav än många andra typer av brottsutredningar. Om du vet att en anmälan är gjord är det mycket möjligt att en förundersökning inleddes. I en förundersökning lämnas inga uppgifter ut till den misstänkte initialt, utan man förhör oftast målsäganden först. Då man anser att det finns anledning att delge misstanke till en person så gör man det, och det verkar inte vara vad som har skett i ditt fall. Har ni hört det från någon annan person kan det vara så att förundersökningen pågår, och då lämnas uppgifter inte ut till den misstänkte. Om förundersökningen däremot är nerlagd är det en allmän handling som kan begäras ut, även om en del uppgifter kan vara maskerade.Om din son menar att han har blivit felaktigt anmäld kan (och eventuellt bör) han göra en motanmälan om brottet falsk angivelse, som innebär att någon har anmält honom för ett brott med vetskap om att han är oskyldig. I annat fall är det bästa att avvakta och se om polisen tar kontakt, är det så att en utredning pågår där din son är misstänkt kommer ingen information att lämnas ut förrän polis eller åklagare anser att det är dags.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Förundersökning och förhör vid olovlig körning av minderårig

2016-11-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev tagen för olovlig körning när jag åkte på en parkering för 3 veckor sen. De hade förhört mig ensam fast jag är 17 år, alltså utan förälder, socialen eller liknande. Nu efter 3 veckor har jag inte fått svar im jag är misstänkt för brott. Är brottet släppt av åklagaren?
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott 3 § regleras brottet olovlig körning. Förutsättningarna för detta brott är att uppsåtligen föra ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad till att föra ett sådant fordon. Påföljden är böter. Men uppsåt menas att personen har gjort det med avsikt. I ditt fall körde du en bil på en parkering utan att ha körkort och utan körkortstillstånd som erhålls vid övningskörning varför förutsättningarna för brottet är uppfyllda. FörhöretTillämpliga regler vid förhör av minderåriga är Rättegångsbalken (RB) samt Lag (1964:167) om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Den som befinner sig på en plats där ett brott har förövats är skyldig att följa med polisen till förhör som hålls omedelbart efteråt, RB 23 kap. 8 §. Jag antar att förhöret med dig hölls i anslutning till att du blev tagen för den olovliga körningen. När förhör hålls med en person som är under arton år och som skäligen är misstänkt för ett brott så skall vårdnadshavaren informeras och kallas till det förhör som hålls med den unge, LUL 5 §. Du har dock ingen rätt att ha med dig dina vårdnadshavare utan detta är något som förundersökningsledaren beslutar om enligt RB 23 kap. 10 §. Är det exempelvis så att förhör skall hållas omedelbart och det inte går att nå vårdnadshavarna så kan underrättelse av vårdnadshavarna underlåtas. Det är vidare så att socialtjänsten skall kontaktas och närvara vid ett förhör med en någon som är under arton och misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, LUL 7 §. I ditt fall så är endast böter föreskrivet för olovlig körning och därmed föreligger ingen skyldighet för socialnämnden att vara med under det förhör som hölls med dig. Förundersökning och väckande av åtal Vad som gäller vid förundersökning och väckande av åtal regleras i Rättegångsbalken (RB). När det finns skäl att anta att ett brott har begåtts skall en förundersökning inledas och denna syftar till att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet, RB 23 kap. 1 §. När förundersökningen är avslutad så skall den misstänkte underrättas om detta genom en så kallad slutdelgivning, RB 23 kap. 18 § 1 st. Den misstänkte får då möjlighet att gå igenom materialet i förundersökningen och även begära ytterligare utredningsåtgärder som han eller hon önskar det. Har du alltså inte hört något från polis eller åklagare sedan ditt förhör så är förundersökningen med största sannolikhet inte avslutad än. Det är dessvärre inte ovanligt att en förundersökning tar lång tid och att det dröjer innan åklagaren väcker åtal när det gäller mindre allvarliga brott. Detta beror på att de fall där någon sitter häktad prioriteras framför de fall där ingen sitter häktad.Sammanfattning och rådDu har ingen absolut rätt att få ha med din dina vårdnadshavare på ett förhör. Det finns en bestämmelse om att dina vårdnadshavare skall underrättas och kallas till förhör som hålls med dig men i slutändan är det förundersökningsledaren som beslutar om dina vårdnadshavare skall vara med eller inte. Vidare har inte heller socialnämnden någon skyldighet att vara med på förhöret då enbart böter kan följa på brottet olovlig körning. Vad gäller förundersökningen så kan jag inte ge dig ett mer precist svar än att förundersökningen troligen inte är avslutad eftersom du inte har fått någon slutdelgivning. Om åtal nu skulle väckas och du dömas för brottet så är en vanlig påföljd för olovlig körning 1 500 kronor eller dagsböter. Har du några vidare funderingar eller om svaret är oklart på något sätt är du välkommen att kontakta mig på kristina.svensson@lawline.se Hoppas du har fått svar på din fråga!

Sannolikhet för ytterligare husrannsakan efter en första husrannsakan

2016-10-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har haft en hurannsakan där det påträffades narkotika i mängd som uppnår till narkotikabrott av normalgraden samt patroner men inget vapen, hur stor är chansen att dom gör en ny husrannsakan och vad för grunder behöver dom?
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga.1) Grunder för husrannsakanFör att polisen ska få göra en husrannsakan krävs för det första att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, vilket är en låg misstankegrad. För det andra ska misstanken röra brott som kan leda till fängelse (rättegångsbalken 28:1).Husrannsakan som redan har skett hos dig skedde förmodligen på grund av att polisen misstänkte att narkotikabrott och/eller vapenlagsbrott begåtts (om det är så att du inte har tillstånd att ha ammunitionen). Husrannsakan var tillåten eftersom båda brotten kan leda till fängelse (1 § narkotikastrafflagen och 9:2d vapenlagen).2) Sannolikhet för ny husrannsakanAtt en husrannsakan redan skett en gång förhindrar inte att en husrannsakan sker igen. Däremot får husrannsakan endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller den skada i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (proportionalitetsbedömning, rättegångsbalken 28:3a). Detta innebär att det måste övervägas om en ytterligare husrannsakan är tillräckligt påkallad i förhållande till den olägenhet det innebär för dig.Sannolikheten att en ny husrannsakan sker beror således på proportionalitetsbedömningen (vilken som huvudregel görs av åklagare eller förundersökningsledare). Om polisen inte beslagtog narkotikan och/eller ammunitionen vid den första husrannsakan kan detta tala för att det framstår som påkallat att göra en till. Ett annat skäl för en till husrannsakan kan vara om misstanken höjts och de behöver genomföra en till för att ytterligare undersöka omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen. Det som talar mot är att det redan skett en husrannsakan och att en till skulle innebära en för stor olägenhet för dig. Vid en samlad bedömning framstår det inte som helt osannolikt att en till husrannsakan sker, men det är svårt att säga utan att veta mer om vad som skedde vid den första.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rättigheter när dator beslagtagits

2016-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline! Min privata dator som jag även använder i jobbet har blivit beslagtagen av polisen med en del av mitt arbete på den som jag iom det förlorat. Enligt ansvarig hos polisen så kommer jag inte få tillbaka datorn på ett par veckor/månader vilket kommer bli ett problem för mig i jobbet. Vilka rättigheter och möjligheter har jag i den här situationen? Tacksam för svar och alternativ till lösningar.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 27 kap. rättegångsbalken (här) regleras när och hur egendom får tas i beslag. Av 27 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att egendom kan tas i beslag av tre olika skäl: (1) Om den skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott, (2) om den skäligen kan antas vara avhänd någon genom brott eller (3) om den skäligen kan antas vara förverkad på grund av brott. I tredje stycket i samma paragraf framgår att det alltid ska råda proportionalitet när ett beslag sker, det vill säga att beslagets syfte måste överväga de motstående intressen som finns och det intrång som beslaget innebär. Beslut om beslag kan enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken fattas av åklagare eller förundersökningsledare, men kan även enligt enligt 27 kap. 5 § rättegångsbalken prövas av tingsrätten på yrkande av åklagare eller förundersökningsledare. Om beslaget har beslutats av åklagaren eller förundersökningsledaren utan tingsrättens inblandning, kan du enligt 27 kap. 6 § rättegångsbalken begära att rätten ska pröva beslaget. Rätten ska då så snart som möjligt hålla en förhandling där du får möjlighet att framföra dina argument varför beslaget ska hävas. Du kan då argumentera för att beslaget innebär ett alldeles för stort men för dig, till exempel eftersom du inte kan utföra ditt arbete som vanligt utan datorn. Det bör dock nämnas att det är relativt ovanligt att beslag hävs på grund av bristande proportionalitet. Många gånger väger syftet med beslaget mycket tungt. Kanske kan du även argumentera för att det överhuvudtaget saknas skäl att beslagta datorn, men eftersom jag inte vet något om skälen bakom beslaget kan jag inte uttala mig om sannolikheten att du vinner framgång med en sådan argumentation.Om rätten beslutar om beslag eller fastställer ett redan verkställt beslag, ska den enligt 27 kap. 7 § rättegångsbalken sätta ut den tid inom vilken åtal ska väckas. Tiden får inte sättas längre än vad som är nödvändigt, men kan vid behov förlängas. Denna tid ger dig en uppfattning om hur länge du kan behöva vara utan datorn eftersom beslaget kan hävas efter åklagaren beslutat att inte väcka åtal, eller efter att ett väckt åtal har prövats av rätten och rätten inte har beslutat att förklara datorn förverkad.Tingsrättens beslut i beslagsfrågan kan överklagas till hovrätten. En skriftlig begäran om överklagande måste i så fall enligt 52 kap. 1 § rättegångsbalken (här) lämnas in till tingsrätten inom tre veckor från att beslutet meddelades. Du behöver inte prövningstillstånd för att få frågan prövad av hovrätten.Sammanfattningsvis har du alltså rätt att få beslaget prövat av tingsrätten, om det inte redan har skett. Tingsrätten ska då hålla en förhandling där du får möjlighet att argumentera för att beslaget ska hävas. Om rätten fastställer beslaget ska den meddela inom vilken tid åtal ska väckas, vilket ger dig en viss uppfattning om hur länge beslaget kan komma att bestå. I så fall kan du även överklaga tingsrättens beslut till hovrätten.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du nu har en bättre uppfattning om vilka medel som står dig till buds.Med vänlig hälsning,