Kallad till förhör med anledning av utredning av brott. Är jag misstänkt?

2017-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej , jag har blivit kallad till förhör med anledning av utredning av brott. Vad menas med det ? Är jag misstänkt eller något sådant ?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När ett förhör hålls med anledning av utredning av brott sker det som ett led i en förundersökning. Under förundersökningen utreds vem som skäligen kan misstänkas för brott och om tillräckliga bevis finns för att åtala den misstänkte. Förhör kan hållas med potentiella vittnen, misstänkta personer och andra som antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen. När förundersökningen kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken vid nästa förhör (23 kap. 18 § rättegångsbalken, se här). Om du skulle delges misstanke om brott vid förhöret föreslår jag att du ber om att få invänta en försvarare innan du svarar på fler frågor. Du har rätt att vägra att yttra dig i förhör men kom ihåg att om du gör det kan du ändå behöva vittna under ed vid en rättegång om det är av stor vikt för utredningen.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Underrättelse om polisanmälan och misstanke

2017-05-03 i Förundersökning
FRÅGA |Bråk mellan två tjejer, polis ditkallad. Ena mycket berusad och omhändertogs av LOB, polis skriver anmälan till misshandel. Tjejen som omhändertogs ska vara den som misstänks för misshandel. När hon släpptes morgonen efter frågade bara polis om hon mindes något från gårdagen. Är hon anmäld? Ska polis meddela när tjejen släpptes att hon är anmäld för misshandel? Den andra tjejen i bråket säger att hon inte anmält, i så fall ett vittne som var där, hon visste inget dagen efter iaf. Är nu en förundersökning inledd eller vad händer nu? Hur får man veta när de som bråkade inte har kontakt?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!När brott kommer till polisens kännedom ska polisen inleda en förundersökning, alltså en brottsutredning, se23 kap. 1 § Rättegångsbalk (RB). Syftet med förundersökningen är att utreda om någon är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal, 23 kap. 2 § RB. Brott kan komma till polisens kännedom genom till exempel en polisanmälan. Anmälan behöver inte göras av brottsoffret utan den kan göras av vem som helst.Polisen har ingen skyldighet att berätta för en person att den är polisanmäld. Personen har en rätt att underrättas om misstanken när denne är "skäligen misstänkt" för brottet, 23 kap. 18 § RB. Skäligen misstänkt är en misstankegrad som innebär att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som talar med viss styrka för att en person begått gärningen. Om det inte föreligger tillräckligt konkreta omständigheter är misstankegraden "kan misstänkas" för brott. En person som "kan misstänkas" för brott har ingen rätt att underrättas om att man är polisanmäld eller misstänkt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Salivprov på person som inte är skäligen misstänkt för brott

2017-04-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Det är såhär att jag för ett halvår sedan stoppades i en polisinsats, där ett vapen hittades i fordonet jag körde, jag var ensam i bilen. Jag satt häktad i ett par dygn och blev sedan släppt från häktet men var fortfarande misstänkt för grovt vapenbrott. Efter 4 månader så får jag ett brev att förundersökningen har blivit nedlagd eftersom att på de utredningsuppgifter som finns, inte kan strykas att jag har begått ett brott. Nu i veckan, nästan mer än ett halvår efter händelsen blev fordonets ägare uppringd av polisen, där de bad hen att komma ner en snabbis till parkering och de tog ett DNA prov av Persien och som svar när hen frågar om anledningen till DNAtopsningen svarar dem att det handlar om mig. Min fråga är. Har polisen rätt att topsa ägaren till fordonet ett halvår efter händelsen? Även fast förundersökningen är nedlagd när det gäller mig som misstänkt? Samt att iomed att personen och ägaren till fordonet som topsats är en bror/syster/ far till mig och polisen borde lätt kunna se att om de hittat DNA spår på vapnet och med dagens teknik kan se om DNA spåret de har hittat tillhör någon i min familj när de har försökt att matcha det med mitt inlämnade DNA. För jag har förstått att man polisen kan se om DNA-t är Ifrån någon i min familj. Så varför tror ni att polisen ändå valde att topsa personen i fråga.Och kan förundersökningen mot mig återupptas igen även fast vice chefsåklagaren i Göteborg lagt ner förundersökningen mot mig? Mvh
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring åklagarens rätt att återuppta en förundersökning samt polisens rätt att göra en kroppsbesiktning genom tagande av salivprov på en person som inte är skäligen misstänkt för det aktuella brottet. Eftersom att frågorna inte behandlar samma sak, har jag valt att dela upp dessa och besvara dem var för sig. Till att börja med regleras dessa frågor i rättegångsbalken (RB). Fråga 1. Har åklagaren rätt att återuppta en nedlagd förundersökning? En förundersökning kan läggas ner på grund av olika anledningar, exempelvis om det inte finns tillräcklig bevisning för att åklagaren ens ska kunna se det som befogat att väcka åtal för brottet. Om det framkommer nya omständigheter som gör att åklagaren bedömer att det finns skäl att väcka åtal för det aktuella brottet, kan en förundersökning återupptas. Ett brott kan alltså utredas på nytt förutsatt att det inte är preskriberat. Grovt vapenbrott preskriberas först efter 10 år. (23 kap. 4 a § RB. Se även 9 kap. 1 a § vapenlagen och 35 kap. 1 § brottsbalken). Alltså kan förundersökningen mot dig återupptas igen trots att den tidigare har lagts ner, om det har framkommit nya omständigheter som gör att åklagaren finner skäl att inleda en förundersökning, exempelvis ny bevisning. Fråga 2. Har polisen rätt att göra en kroppsbesiktning genom tagande av salivprov på annan än den som är skäligen misstänkt för det aktuella brottet? För att polisen ska ha rätt att genom tagande av salivprov dvs. kroppsbesiktiga en person som inte är misstänkt eller misstänkt på en lägre misstankegrad än skäligen misstänkt för det aktuella brottet, krävs att: * Det aktuella brottet kan leda till fängelse, * att provet tas genom salivprov och inget annat, * att syftet med provtagningen är att göra en DNA-analys som ska underlätta identifiering vid utredning av det aktuella brottet, * att det finns synnerlig anledning att anta att provtagningen är av betydelse för utredningen av brottet (dvs. att det föreligger faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med rätta kan förvänta sig att uppnå det resultat som man vill med provtagningen. Exempelvis kan avsikten med DNA-provet vara att konstatera att upptäckta DNA-spår tillhör den misstänkta gärningspersonen) och, * att polisen noga har övervägt om skälen för provtagningen väger upp det intrång eller men som den innebär. (28 kap. 12 b § RB). Under förutsättning att ovanstående krav är uppfyllda, har polisen rätt att ta ett salivprov på en person som inte är misstänkt eller inte är skäligen misstänkt för det aktuella, grova vapenbrottet. Eftersom att åklagaren har rätt att återuppta en förundersökning, så kan åklagaren i ditt fall ha gjort detta och då har polisen på meddelande av åklagaren, rätt att utföra ett salivprov på detta sätt om det är av betydelse för den nya och fortsatta utredningen av det grova vapenbrottet. Det råder heller ingen tidsbegränsning för polisen vad det gäller kroppsbesiktning till gagn för utredningen av det aktuella brottet, så länge brottet inte har preskriberats, vilket det inte har gjort i ditt fall. Alltså har polisen rätt att göra detta salivprov trots att det har gått mer än sex månader sedan ett eventuellt brott begicks. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fortsatta funderingar, är du välkommen att vända dig till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Information från en nedlagd förundersökning?

2017-04-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, om jag fått vetskap om att jag blivit polisanmäld, men inte fått information om detta från polisen, hur kan jag ta reda på om förundersökning pågår eller om den lagts ner? Samt om den lagts ner, hur kan jag få tag ett ett eventuellt ärende nr till denna förundersökning, då jag inte har informeras på något sätt?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Polisen informerar normalt inte den som misstänks för ett brott om detta innan viss tid förflutit i förundersökningen och det är dags att delge misstanke. Anledningen är att det skulle försvåra utredningen om man direkt fick veta att man blivit anmäld för ett brott, och att personen då skulle ha möjlighet att förstöra bevisning och liknande.Uppgifterna som finns i polisens misstankeregister omfattas om lagen om misstankeregister och är skyddade av viss sekretess. I 8 § och 8 a § framgår under vilka förutsättningar som enskilda personer har rätt att ta del av uppgifter ur registret. Normalt är det inte möjligt för en enskild person att få ut uppgifter om sig själv ur registret, om det inte rör sig om en person som söker anställning på ett boende som tar emot barn, då måste ett sådant utdrag begäras enligt en annan speciell lag. Däremot är en nedlagd förundersökning en allmän handling som normalt är offentlig och kan begäras ut från myndigheten. För detta krävs att du kan ge tillräckligt med information om handlingen så att den kan identifieras. Lite beroende på handlingens karaktär, vilket brott det rör sig om och liknande kan delar av förundersökningen vara belagda med sekretess, men det är en prövning som görs innan det beslutas om handlingen får lämnas ut. För fysisk form tas dessutom ut en avgift för handlingar som omfattar med än 9 sidor.

När registreras man i polisens misstankeregister?

2017-05-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Den 11/2 blev jag medtagen till polisstationen för ett misstänkt ringa narkotikabrott. Jag nekade till brott i förhöret samt lämnade urinprov, varpå jag släpptes fri. Sedan dess har jag inte hört något ifrån vare sig polis eller åklagare.För att själv kontrollera om jag är misstänkt för ett brott begärde jag från polisen ett så kallat "Utdrag för personal vid HVB-hem". I ett sådant intyg ingår det både utdrag ur brottsregistret samt misstankeregistret. Idag 18/4 fick jag utdragen på posten och det visade sig att det inte fanns några uppgifter att redovisa från något av dessa register. På utdraget från misstankeregistret stod det "I misstankeregistret finns inga uppgifter att redovisa.".Innebär det att jag inte kommer att bli åtalad för något brott? Tycker det verkar konstigt om en person som är misstänkt för ett brott inte blivet registrerad för det inom loppet av 2 månader.Tack för en jättebra juridiktjänst!
Hanna Lindsten |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När polisen fick kännedom om brott inleddes en förundersökning, 23 kap. 1 § Rättegångsbalk (RB). En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som möjligt. Om det inte finns anledning att fortsätta med förundersökningen (t.ex. tillräcklig bevisning saknas) läggs förundersökningen ned, 23 kap. 4 § RB. Förundersökningen syftar till att utreda om tillräckliga bevis finns för åtal och om någon kan skäligen misstänkas för brottet.Skäligen misstanke är en s.k. misstankegrad. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas för brott". För att vara "skäligen misstänkt" krävs det att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som starkt talar för att en person begått ett brott.Endast skäligen misstänkta registreras i misstankeregistret, 1 § lag (1998:621) om misstankeregister. Om du är skäligen misstänkt för brottet ska du ha underrättats om detta och grunderna för misstanken,23 kap. 18 § RB. Är man skäligen misstänkt underrättas man ifall förundersökningen lagts ned, 14 § Förundersökningskungörelsen. Har man inte blivit skäligen misstänkt underrättas man inte om förundersökningen lagts ned.I ditt fall är det troligen så att polisen inte kommit så långt i utredningen att du kan skäligen misstänkas för brott. Det kan också vara så att du inte blivit skäligen misstänkt och att förundersökningen lagts ned utan att du underrättats. Även om förundersökningen ska bedrivas skyndsamt kan den pågå till dess brottet har preskriberats. Preskriptionstiden för ringa narkotikabrott är 2 år, 35 kap. 1 § 1 p. Brottsbalken. Hoppas du fått svar på din fråga!

Om åtalsunderlåtelse och nedläggande av förundersökning

2017-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |15-åring åkte fast för snatteri av tuggummi för 18 kr. Erkände t polisen. Förhör och åtal väntar antar jag.Vad blir följden? Böter? Prick i belastningsregistret? Vad innebär det? Problem med körkortstillstånd?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Snatteri regleras i brottsbalken 8 kap. 2 § och kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Vad straffet för ett brott blir är givetvis beroende av det tillgripas värde och omständigheter kring själva brottet, men även personliga omständigheter så som personens ålder och personliga utveckling. I ett såhär ringa fall skulle aldrig straffet bli mer än böter.I ett fall som detta så tror jag nog däremot att det kommer beslutas om en åtalsunderlåtelse. Det innebär att åklagaren bedömer att brott har begåtts men att det inte finns anledning att åtala eftersom det kan antas att det inte kommer dömas ut svårare påföljd än böter (20 kap. 7 § rättegångsbalken). För att åklagaren ska kunna besluta om åtalsunderlåtelse krävs i princip att den misstänkte har erkänt, vilket 15-åringen har gjort i det här fallet. Åtalsunderlåtelsen innebär att det inte väcks något åtal vilket också betyder att det inte döms ut något straff för brottet. Det gör att man slipper gå igenom en tung och jobbig rättsprocess samt slipper betala böter. Brottet kommer dock fortfarande att synas i belastningsregistret (3 § p. 4 lag om belastningsregister) och försvinner först efter 3 år, eftersom personen är under 18 år (17 § p. 11b lag om belastningsregister). Hade personen varit 18 år eller äldre hade pricken funnits krav i 10 år.Vad gäller körkortstillstånd så får det endast meddelas om personen uppfyller de personliga och medicinska kraven för detta. Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken (3 kap. 2 § körkortslagen). Jag skulle inte tro att en sådan här händelse skulle påverka möjligheten att få körkortstillstånd.Vidare så om det finns skäl att anta att det kommer beslutas om åtalsunderlåtelse så kan det också finnas skäl att lägga ned förundersökningen enligt 23 kap. 4a§ rättegångsbalken. Om det finns anledning att anta att skäl finns att lägga ner förundersökningen, redan innan förundersökningen inleds så får det beslutas att förundersökningen inte behöver inledas (23 kap. 4a§ andra stycket rättegångsbalken).Sammanfattning: Brottet är för ringa för att leda till annat än böter, detta gör det möjligt för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse vilket betyder att det inte väcks åtal och därmed inget straff döms ut. Det blir dock fortfarande en prick i belastningsregistret som finns kvar i tre år. Det bör däremot inte inverka på möjligheten att få körkortstillstånd i det här fallet. Utav frågan så vet jag inte riktigt om förundersökning har inletts eller ej, men det kan finnas skäl att inte inleda förundersökning alternativt att lägga ned förundersökningen då det ändå bara kan antas resultera i åtalsunderlåtelse. Om förundersökningen inte inleds eller läggs ned så betyder det att det inte heller blir någon prick i registret.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Kroppsvisitation omyndig

2017-04-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilka lagar som gäller kroppsvisitering som under 18? Har man samma skyldigheter som en myndig då?
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Jag kommer svara på vad som gäller avseende kroppsvisitation på omyndig.KroppsvisitationKroppsvisitation är ett så kallat tvångsmedel som regleras i 28 kap rättegångsbalken (RB). Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt undersökning av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28:11 3st RB). En grundläggande förutsättning för kroppsvisitation är att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott på vilket fängelse kan följa, vilket innebär att fängelse ingår i straffskalan för brottet ifråga. Unga lagöverträdareDin fråga gäller personer under 18 år och för dessa gäller lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Enligt 36§ får kroppsvisitation företas enligt bestämmelserna i 23 och 28 kap RB om någon är misstänkt för att ha begått ett brott före femton års ålder och om det finns särskilda skäl. Det finns inga särregleringar gällande kroppsvisitation för den som är under 18 men över 15 år och då gäller rättegångsbalkens bestämmelser.Värt att framhålla är att proportionalitetsprincipen alltid ska tillämpas vid användning av tvångsmedel. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet ifråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till det önskade målet. Tvångsmedel får alltså tillgripas bara om skälen som talar för åtgärden uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär. Sammanfattningsvis: Tvångsmedel som kroppsvisitation får tillämpas mot den som är omyndig enligt rättegångsbalkens bestämmelser. Det krävs då att det finns anledning att anta att personen har begått ett brott på vilket fängelse kan följa. Om personen som är föremål för kroppsvisitation är under 15 år ska kroppsvisitationen tillämpas med stor restriktivitet. En misstanke om allvarligare brottslighet eller en brottslighet av större omfattning bör i allmänhet föreligga. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!Vänligen,

Är en förundersökning slutförd när den lagts ned?

2017-04-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min fråga är gällande förundersökningar och försäkring.När en förundersökning är nedlagd, räknas den då som slutförd?Försäkringsbolag kräver nämligen ibland att förundersökningen ska vara slutförd för att de ska ge ut ersättning.Ibland kräver de också att polisanmälan ska ske "utan dröjsmål", vad är en rimlig tolkning av detta? Några dagar eller några timmar?Hälsningar,Ludvig
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!FörundersökningJag börjar med att förklarar när en förundersökning är slutförd och därefter vad en nedlagd förundersökning innebär och vad skillnaden är.Reglerna kring förundersökning finner vi i 23 kap. Rättegångsbalken (1942:740).När en förundersökning resulterar i att en person blir ”skäligen misstänkt” måste denne underrättas. Ibland får den misstänkte ta del av förundersökningen löpande, och när den är färdigställd ska förundersökningsledaren delge förundersökningen den misstänkte, s.k. slutdelgivning. Förundersökningen är i och med slutdelgivningen slutförd (23 kap. 18 § Rättegångsbalken). Åklagaren måste då fatta beslut om att väcka åtal eller inte.När en förundersökning läggs ned innebär det att anledning inte längre finns att fullfölja utredningen (23 kap. 4 § andra stycket Rättegångsbalken). Det kan t.ex. bero på att det saknas spår efter brottslingen, eller att den påtalade gärningen inte är brottslig. Man säger att en förundersökning är avslutad när den läggs ned.Förenklat kan man säga att en förundersökning som inte resulterar i någon misstänkt läggs ned och därmed är avslutad, medan en förundersökning som slutdelgivits en misstänkt är slutförd.När försäkringsbolaget sätter upp ett krav att förundersökningen ska vara slutförd innebär det ett krav på att förundersökningen ska resultera i att en person blir "skäligen misstänkt". Tänk på att när en förundersökning upphör kan brottet, om det finns skäl, utredas på nytt. Beslut om en förundersöknings upphörande vinner alltså inte rättskraft.Utan dröjsmålDet finns ingen enhetlig definition vad ”utan dröjsmål” avser för tid. Det beror helt på vad är för något som ska göras, konsekvensen av att det inte görs, vem det är som ska göra det och i vilket sammanhang handlingen ska utföra. För att försöka ge dig någon definition av frasen kan det sägas att en handling som ska utföras ”utan dröjsmål” ska vidtas så fort möjlighet till det finns. Eftersom en polisanmälan enkelt kan göras muntligen som skriftligen via Polisens hemsida eller telefon kan två dagar, och på sin höjd tre dagar, vara inom ramen för ”utan dröjsmål”. Längre tid än så är troligtvis utom ramen för tidsgränsen. Avslutande rådVill du ha ett definitivt svar vad ditt försäkringsbolag anser att ”utan dröjsmål” innebär skulle jag råda dig att höra av dig till dem och fråga!Hoppas att detta gav dig svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,