Tidsfrist vid beslut om åtal

2016-02-05 i Förundersökning
FRÅGA |HejLåt säga arbetsgivare misstänker någon för ett brott t.ex. trolöshet mot huvudman. Saken utreds av åklagare som lägger ned utredningen. Denna utredning tog 2 1/2 årDessförinnnan hade du sänt in fordringar på reseräkningar (efter anmodan att göra detta). Arbetsgivaren beslutar att inte handlägga dessa förän utredningen är klar dvs efter 2 1/2 år. Kan det vara riktigt att agera så?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i dagsläget ingen tidsgräns avseende perioden som utredningen kan fortsätta innan beslut om åtal eller nedläggande av förundersökningen måste tas. Detta innebär att preskriptionen av brottet är den enda yttersta tidsgräns för väckande av åtal.Det händer att det dröjer uppemot två och ett halvt år innan åklagare beslutar i åtalsfrågan, även i enkla fall där samtliga vittnen hörts och ingen särskild utredning behövs. I detta fall behövdes en del utredning.Om utredningen fortsätter att dra ut på tiden kan du ytterst begära att åklagaren behandlar ärendet med förtur och använda Europakonventionens artikel 6 som grund. Den stadgar att man har rätt till lagföring inom skälig tid.Det är dock svårt att bedöma om två och ett halvt år var skäligt i ditt fall. Troligtvis så var det kanske skäligt.En väg som man kan ta och som många missar att tänka på är att använda sig av skadeståndsrätten. Men huruvida du kan nå framgång den vägen är en annan fråga.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Har polisen glömt av min brottsutredning?

2015-12-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! i våras var jag på ett förhör angående ett brott som jag var/är misstänkt för (skadegörelse), jag har erkänt mitt brott och står för det, men nu har det gått drygt åtta-nio månader sedan förhöret och inget har ännu hänt. Anledningen varför jag undrar över detta är att jag gärna skulle vilja ''ha det klart'' så att säga, så jag kan glömma det sen.Min fråga är helt enkelt: Är det vanligt att mindre utredningar ''glöms bort'' av polisen och blir liggandes på deras bord? Kan det vara så att man tycker att jag har erkänt och att det inte behövs göras något mer?Kan tillägga att jag inte bor på någon stor ort, om det har någon betydelse. Tacksam för svar, om det är möjligt att ge ett svar på denna fråga!Mvh, M
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tyvärr är det inte ovanligt att det tar mycket lång tid innan åklagaren väcker åtal för ”mindre allvarliga” brott. Anledningen till detta är helt enkelt för att brottsutredningar som föranlett att personer sitter häktade i väntan på åtal alltid har förtur framför brottsutredningar där personer inte sitter häktade. Även om det är tråkigt för dig i denna situation är det en bra ordning att vi har det så, eftersom det är viktigt att häktade personer får ”sina” brott prövade snabbt.Att du har erkänt gärningen kan tala för att polisen kanske anser att det inte behövs någon mer utredning av brottet, men i sådana fall borde polisen dock meddelat dig detta (se nedan). Det är svårt att i det enskilda fallet veta vad som kan ha hänt med brottsutredningen. Jag kan därför endast svara på vad som generellt ”gäller”. Regler om förundersökning och åtal finns i Rättegångsbalken (RB). Polisen ansvarar för brottsutredningar av mindre allvarliga brott som ex. skadegörelse. När polisen anser att förundersökningen är avslutad skall den som misstänks för brottet få reda på detta genom s.k ”slutdelgivning”, detta framgår av RB 23:18 st.1 – eftersom du inte har blivit underrättad om något sedan ditt senaste förhör förutsätter jag alltså att förundersökningen inte är avslutad ännu. När förundersökningen dock är avslutad skall alla utredningsåtgärder sammanfattas i ett förundersökningsprotokoll, som skall överlämnas till åklagare. Protokollet utgör underlag för åklagaren som därefter skall fattat beslut om han eller hon skall väcka åtal eller inte. För skadegörelse kan man dömas till böter eller fängelse i högst 1 år, se Brottsbalken (BrB) 12:1. Enligt BrB 35:1, måste åtal för ett sådant brott väckas inom 2 år från att brottet begicks, annars preskriberas brottet, dvs. du kan då inte dömas till någon påföljd för brottet. Tyvärr, kan jag inte ge dig något närmare svar på vad som hänt med din utredning mer än att det inte är ovanligt att brottsutredningar av mindre allvarliga brott tar mycket lång tid pga. prioritering av grövre brott. För skadegörelse gäller dock att åklagaren måste väcka åtal senast inom två år från att brottet begicks, därefter preskriberas brottet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.

Kallelse till polisförhör

2015-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag fick hem en kallelse från polisen idag där det står ordagrant, "Hej! Du kallas till förhör med anledning av ett pågående polisutredning. Vänta i receptionen på polishuset i (staden där jag bor) så hämtar jag dig där. Ingen föranmälan krävs." Jag förstår inte hur jag ska tolka kallelsen? Det står inget om vad det gäller eller vad det är jag ska göra där?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det kan framstå som väldigt konstigt att du inte informeras om vad saken rör när du blir kallad till förhör. Det är dock - tyvärr - inget krav att polisen talar om vad förhöret skall röra innan, utan tvärtom är det vanligt att man kallas på det här sättet.Den finns bland annat rättigheter för den som blir misstänkt att informeras om vad misstanken rör. Enligt 23 kap. 18 § Rättegångsbalken gäller följande:"När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte, då han eller hon hörs, underrättas om misstanken." Detta innebär ju dock, som det står, ingenting annat än att polisen VID förhöret måste informera den som är skäligen misstänkt. Bestämmelsen brukar tolkas på så sätt att inte ens den som är "skäligen misstänkt" (vilket är en ganska hög grad av misstanke) måste informeras förrän vid förhöret. Rent allmänt finns det alltså ingen rätt att få reda på i förväg vad ett förhör skall röra. Det går absolut att ifrågasätta om det är rimligt att man kallas på förhör utan att få veta vad saken rör, men det är i dagsläget inte olagligt eller ens ovanligt. Kallelsen behöver dock inte nödvändigtvis innebära att du är misstänkt, utan du kan exempelvis vara kallad som vittne gällande någon händelse.Om du har några fler funderingar är du välkommen att höra av dig på thommy.akesson@lawline.se.Hälsningar,

Förhör och kallelse till huvudförhandling

2015-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Har varit på polisförhör min kille sitter häktad han hade kallat mig ock jag gick dit men nu blir jag inte kallad på rättegången varför
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarAtt du inte blivit kallad till rättegången innebär endast att du inte måste närvara. Detta hindrar inte att du infinner dig som åhörare. UtredningEnligt 23:18 st. 2 Rättegångsbalken kan den misstänkte påkalla förhör med personer som denne anser är relevanta för utredningen.Att en person blir förhörd under förundersökningen innebär inte automatiskt att dennes information är nödvändig under själva rättegången. Det kan röra sig om fall där 25 personer hörts angående samma sak och avgivit ungefär samma berättelse. I ett sådant fall skulle det bedömas onödigt att kalla alla 25 som vittne till huvudförhandlingen. På samma vis blir det när den hördes berättelse inte bedöms relevant. Det kan givetvis förekomma situationer där åklagaren bedömer vittnet som ointressant medan försvaret gör den motsatta bedömningen. I detta fall kallar rimligen försvaret vittnet istället för åklagaren.Enligt 5:1 Rättegångsbalken är rättegången i regel offentlig och öppen. Det är således fullt möjligt för dig att närvara som åhörare om du vill det.Har du fler frågor kring ditt ärende så kontakta gärna oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller mejla oss på info@lawline.se

Omprövning m.m. om förundersökningsbeslut

2015-12-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev utsatt för en misshandel och Förundersökningen las ner redan hos polisen. går detta att överklaga och om så är fallet är det nån ide att göra det ?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om förundersökning finns huvudsakligen i rättegångsbalk (RB). Information om överprövning m.m. kan läsas i Riksåklagarens riktlinjer RåR 2013:1. Beslut kring förundersökning, inklusive beslut om nedlagd förundersökning, fattas av polisen eller av åklagare. Sådana beslut kan antigen prövas/överprövas eller omprövas:(1) Prövning/överprövning. Polisens beslut prövas av en åklagare, vilket följer av åklagarens rätt att överta ledningen av en förundersökning, 23 kap RB. Om det däremot var åklagaren som fattade beslutet överprövas detta av en annan åklagare på högre rättslig nivå, 7 kap. 5 § RB. Således innebär prövning/överprövning en granskning i sak av någon annans beslut. (2) Omprövning görs av åklagaren som fattat det ursprungliga beslutet eller av någon annan åklagare som är på samma rättsliga nivå. Detta gäller enligt praxis. Omprövning förutsätter som huvudregel att nya omständigheter har kommit fram. Som målsägande kan du begära om prövning/överprövning av beslut. När en sådan begäran inkommer till rätt myndighet skall åklagaren även ta ställning till huruvida en omprövning ska ske eller inte. I vissa fall tar åklagarmyndigheten eget initiativ till prövning/överprövning eller omprövning.Det finns flera tänkbara anledningar till varför förundersökningen lades ner. Se 23 kap 4-4a § RB. Några exempel är om det inte finns tillräckligt bevis eller något spår om misstänkta gärningsmän. En annan anledning kan vara att åtalet inte kommer att ske eftersom det finns skäl för åtalsunderlåtelse enligt 20 kap 7 § RB. Eftersom det verkar som beslutet i din fråga ha fattats av Polisen bör du skicka en skriftlig begäran om prövning till Polisen. Blanketten finns på åklagarmyndighetens hemsida. Utöver dina egna kontaktuppgifter bör du ange ditt ombuds kontaktuppgifter om du har ett ombud. Det är viktigt att du är tydligt med vilket beslut din begäran rör, vilken ändring i beslutet du önskar och varför. Om du vill åberopa någonting nytt skall detta också anges. Det går inte att säga generellt om det är någon idé att begära prövning/överprövning eller inte. Svaret varierar beroende på de anledningarna som ligger bakom nedläggningen. Andra faktorer såsom eventuella nya omständigheter kan också bli av betydelse.Med vänlig hälsning,

Rätt att delges misstanke om brott

2015-12-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej . De så jag har blivit efterlyst och man har haft husransakan hos mig!När jag ringer polisen så vägra dom säga vad jag misstänkt för,eller till min advokat ! Hur ska jag gå tillväga veta misstänkarna?
Edith Grundin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Om polisen starkt misstänker att du har begått ett brott och bestämt att polisutredningen kommer att inriktas på dig ska du delges misstanke. Enligt Rättegångsbalken 23:18 så är det när du räknas som skäligen misstänkt som du har rätt att bli delgiven misstanke om brott. För att du till exempel ska kunna anhållas så krävs att du är skäligen misstänkt för brottet och ska du bli informerad för vilket brott du är misstänkt. Enligt 28:2 gäller att polisen kan ha befogenhet att göra husrannsakan när det finns synnerlig anledning att anta att någon som ska hämtas till förhör eller inställelse vid rätten befinner sig i huset. Husrannsakan kan också under vissa omständigheter få genomföras på andra platser än där den skäligen misstänkte bor. Det är svårt att ge dig ett definitivt svar då jag skulle behöva mer information. Exempelvis om du är efterlyst för att polisen vill förhöra dig i upplysningssyfte - i så fall är det inte alls säkert att du är skäligen misstänkt. Att de gjort husrannsakan i ditt hem behöver inte heller betyda att du är skäligen misstänkt: Det kan vara så att de har anledning att tro att ett föremål av väsentlighet för utredningen finns i ditt hem, eller att brottet begicks där även om det inte var du som begick det. För det fall du är skäligen misstänkt, har du rätt att få veta att du är misstänkt och också vilket brott det handlar om. Om du vill klaga på utredning som polisen har utfört kan du lämna in ett sådant klagomål till domstolen. Domstolsbeslut som rör husrannsakan kan överklagas till överrätten inom två veckor efter domstolens beslut.Hoppas att du fick svar på din fråga. I annat fall är du välkommen att kontakta oss igen!Vänligen,

Vad händer om jag drar tillbaka min polisanmälan vid ringa misshandel

2015-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag gjorde igår en anmälan på en kille som försökte stoppa mig på en spårvagn från att gå av, och som sedan använde våld för att hålla mig kvar.. Jag vill veta hur jag kan dra tillbaka denna anmälan? Då den här "killen" inte gjorde mig något ont på det sättet utan att jag blev rädd.. Vilket gjorde att jag gjorde en anmälan.För vill verkligen inte fortsätta med detta då allt är släppt och är löst.
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Det brott som du polisanmält torde vara misshandel alternativt ringa misshandel enligt 3 kap 5 § brottsbalken. Ringa misshandel / misshandel är aktuellt eftersom personen använde sig av fysiskt våld för att hålla dig kvar på en viss plats. Jag kommer i resterande del av svaret utgå från att det rör sig om ringa misshandel. Detta brott faller under allmänt åtal vilket innebär att åklagaren har möjlighet att självständigt väcka och driva åtalet oberoende av din anmälan. Om du drar tillbaka anmälan kommer denna enbart leda till ett försämrat bevisläge vilket gör det svårare för åklagaren att uppnå beviskravet ''ställt utom rimligt tvivel'' och utverka en fällande dom. Om du drar tillbaka anmälan innan åtal har väckts finns det även risk för att åklagaren inte anser att det finns tillräcklig misstanke för att åtala personen, och förundersökningen kommer att läggas ned enligt 23 kap 4 a § rättegångsbalken (RB). Det går även att underlåta att väcka åtal med stöd av 20 kap 7 § RB. Det är alltså upp till åklagaren att avgöra huruvida det finns tillräckliga skäl att anta att den misstänkte är skyldig till brottet, din tillbakadragna anmälan kommer endast göra att misstankarna sänks och bevisläget försämras. Om åtalet eller förundersökningen läggs ned kommer inte målet att tas upp i rätten.Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Gärningsbeskrivning och vittnesbevisning

2015-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Blev drogad med cannabis (en cigarett). Cigaretten var rullad men jag hade ingen misstanke alls att det var cannabis. Frågade alltså om en vanlig cigarett från en bekant och fick den. Samtidigt rökte han sin egen. Blev stoppat vid en rutinkontroll efter det och blev anklagad för ringa- bruk. Jag har nekat och jag har vittne om att jag inte visste vad det var. Vittnen berättade till mig att det var cannabis när jag träffade honom. Rökte fortfarande alltså när jag träffade honom (vittnen) och fick reda på det efteråt.Har varit på förhör där vi båda har berättat vad som hände hos polisen. Urin analyset blev possitiv.Har samtidigt blivit nekat till offentlig försvarare och fallet har skickas till åklagare.På stämningsansökan står det trots allt detta att jag begick gärningen med uppsåt och att jag har nekat till brott. Pratade med åklagaren som nämde likgiltighetsuppsåt och att han väljer att åtala mig pga det fakta som han har.1. Varför står det att jag har begått gärningen med uppsåt trots att jag hag har berättad att jag inte visste vad det var och jag har vittne till detta. Är detta ''protokoll'' eftersom jag blev positiv?2. Jag antar att förhöret på både mig och vittnen har skickas till åklagaren. Alltså det är klart och tydligt att jag inte visste vad det var. Har åklagaren gjort ett tjänstefel?3. Åklagaren har inte åberopad vittnen, däremot ska jag göra det. Varför har detta skett? Han är avgörande på detta fall förutom min berättelse.Tack i förhand
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fråga 1: För att någon ska kunna dömas till brott krävs som huvudregel att gärningsmannen handlade med uppsåt, se 1:2 st. 1 Brottsbalken.Vad åklagaren anfört om ditt påstådda uppsåt i gärningsbeskrivningen är således nödvändigt för att det över huvud taget ska gå att döma för gärningen. Domstolen är nämligen bunden av åklagarens gärningsbeskrivning, se 30:3 Rättegångsbalken.Varför åklagaren valt att väcka åtal, trots vad du anfört, är inte möjligt att svara på. Åklagare har en s.k. åtalsplikt i de fall de anser att åtalet kan leda till fällande dom, se 20:6 & 23:2 Rättegångsbalken. Förmodligen anser åklagaren att bevisningen är tillräcklig, trots ditt vittne, men som sagt är det omöjligt att besvara hur åklagaren eventuellt resonerat.Fråga 2:Vi tangerar här ungefär samma fråga som under ”1”. Förvisso blir det nödvändigt för åklagaren att göra en preliminär bevisvärdering redan under förundersökningen, se igen 23:2 Rättegångsbalken. Detta är dock inte detsamma som att någons skuld har fastställts. Att åklagaren bedömer åtalet som tillräckligt för fällande dom innebär inte att domstolen gör detsamma.Tjänstefel regleras i 20:1 Brottsbalken och förutsätter i detta fall att åklagaren handlat i strid med regler gällande åtal. Att värdera bevisning på ett visst sätt och väcka åtal kan inte, utan att ta del av alla handlingar i målet, bedömas som tjänstefel.Fråga 3:Under förundersökningen ska även bevis och omständigheter som är till den tilltalades förmån tas tillvara, se 23:4 Rättegångsbalken. Att vittnet ifråga hörts under förundersökningen kan sägas uppfylla denna regel. Den s.k. objektivitetsprincipen som grundar dessa regler anses inte sträcka sig så långt att åklagaren, generellt, även ska åberopa bevis till den tilltalades förmån. Det brukar alltså vara så att parterna kallar ”sina” vittnen.Har du fler frågor kring ditt ärende så kontakta gärna oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller mejla oss på info@lawline.se