Har blivit polisanmäld, vad händer nu?

2017-01-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag har blivit polisanmäld för en busringning, och det jag undrar över tar polisen kontakt med mig eller får jag brev hem? När jag ringde polisen och frågade om jag hade en polisanmälan på mig fick jag inget svar!!vad händer och hur långt tid tar det innan man tar kontakt med mig?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Polisen lämnar normalt inte ut uppgifter ur en pågående förundersökning till någon, och allra minst till den som har blivit anmäld. Man brukar förhöra målsägande (den som är utsatt för brott) först och i ett senare skede delge misstanke. Detta sker via brev och polisen kommer inte att ringa för att berätta att du är misstänkt för brott.Om förundersökningen läggs ner kommer du inte att meddelas, och det finns alltså inget vattentätt sätt att få veta om man har blivit polisanmäld för någonting. Antingen tar polisen kontakt med dig eller så gör dom inte det. Det kan ha skett en anmälan där undersökningen lagts ner, men då meddelas du alltså inte.

Ska anmälare bli underrättad vid inledning av förundersökning?

2017-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |Jag får motstridiga svar, när jag kollar på er hemsida, se nedan.Blir jag som anmälare underrättad, eller inte, när de inleder förundersökningen?http://www.lawline.se/answers/forundersokning-3”Efter Din polisanmälan behandlar polisen den och därefter fattas ett beslut om att inleda en förundersökning, vilket Du ska underrättas om.”...http://lawline.se/answers/polismyndighetens-skyldigheter-vid-forundersokning”3. Det finns ingen skyldighet för polisen att meddela att förundersökning inleds.”
Jens Ödman |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du i egenskap av anmälare också är målsägande. Enligt 13 b § förundersökningskungörelsen följer i sådana fall att: "Målsäganden ska så snart som möjligt tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning har lagts ned, beslut om att åtal inte ska väckas, tidpunkt och plats för sammanträden i rätten och dom eller slutligt beslut i målet."Av 14 § andra stycket förundersökningskungörelsen följer vidare att om ett beslut tas om att inte inleda förundersökning, ska underrättelse lämnas till målsägande som angett brottet, eller den som begärt att bli underrättad. Av det ovan sagda följer alltså att du har rätt att bli underrättad om att en förundersökning inte ska inledas, men det finns ingen generell skyldighet för polisen att meddela att en förundersökning inletts. Hoppas du fick någon klarhet i din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma! Vänligen,

Överklaga nedläggning av förundersökning

2016-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hur överklagas en nedlagd förundersökning?
Emma Persson |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline.I förvaltningslagen (1986:223) (FL), se här, 22 § framgår det att en åklagares eller polis beslut att lägga ned en förundersökning inte kan överklagas. En omprövning av beslutet kan emellertid ske, vilket innebär att en åklagares beslut kan omprövas av samma åklagare, eller en åklagare på samma nivå om det framkommit nya omständigheter. Till exempel kanske ett nytt vittne har trätt fram, eller ny bevisning hittats.Beslutet kan även överprövas av en högre åklagare, det vill säga en överåklagare. Det kan leda till att beslutet ändras.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Hur stor är chansen att förundersökningen återupptas?

2016-12-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag var på vittnesförhör i september. Men eftersom jag satt i en bil och verken hörde eller såg några hot blev ärendet nedlagt pga brist på bevisning. Målsängadet har skickat till mig och skriver "du ljög i polisförhöret, min advokat vill överklaga" jag ljög inte i polisförhöret, jag kunde ju bara säga det jag såg och det jag inte såg. Vet inte vad det mer är för form av bevis han har för att kunna begära omprövning.Skulle det blivit rättegång innan ville inte de misstänktas advokater att jag skulle vara med på en ev rättegång då mitt vittnesförhör inte hjälpte så speciellt mycket.Hur stor är chansen att brotten kommer öppnas igen när åklagaren lagt ned det?Tacksam för svar, är orolig nu vid jultid
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!En åklagare kan precis som du skriver lägga ner ett åtal p.g.a. tillräcklig bevisning inte finns och en vidare utredning resursmässigt skulle stå i disproportion i förhållande till det allmännas eller den enskildes intresse av att brottet bevieras. Vidare ska en förundersökning ske skyndsamt och hänsyn ska tas till alla inblandades intresse av att processen ska kunna fortskrida så smärtfritt som möjligt, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:4 2 st. och RB 23:4a 1 st. Eftersom du nämner ”hot” i din berättelse gissar jag på att förundersökningen gick ut på att utreda ett brott mot frihet och frid. Straffbestämmelser för dessa brott finns i brottsbalkens (1962:700) 4 kap. Straffskalorna för de olika brotten varierar men att brott mot frihet och frid är särskilt viktigt för den enskilde att beivra speglas t.ex. i lag (1988:609) om målsägandebiträde (MålsL) som stadgar att när ett brott mot brottsbalkens 4 kap. utreds är en sådan särskild situation som berättigar målsäganden till målsägandebiträde om fängelse på brottet kan följa, se 1 § 1 st. 2 p. MålsL. Jag tolkar den advokat du nämner att målsäganden har, som målsägandens målsägandebiträde. Vid en överprövning ska en högre åklagare pröva om den lägre åklagarens besluta att lägga ner förundersökningen var riktigt. Den högre åklagaren ska då ta hänsyn till både bevisning och intresset av att brottet beivras. Är det troligt att brottet inte kommer ge högre fängelsestraff än tre månader har åklagaren haft legitima skäl att lägga ner åtalet, se RB 23:4 a 1 st. 1 p. Att den högre åklagaren skulle anse nedläggningsbeslutet felaktigt p.g.a. målsägandens påstående om att du besitter mer information än du angett i polisförhöret verkar inte troligt. Snarare skulle den högre åklagaren kunna besluta att förundersökningen bör återupptas i förhållande till annan ny bevisning än ditt vittnesmål eller p.g.a. brottets svårighet och intresset av att få det beivrat. Om överprövningen leder till att förundersökningen återupptas kommer det troligen inte vara p.g.a. en omständighet som är att härleda till dig. Därmed bör du kunna känna dig lugn i att inte behöva medverka i en ytterliga utredning. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Förhörsperson "annan"

2017-01-21 i Förundersökning
FRÅGA |En person blir utan att blivit kontaktad innan plötsligt hämtad av polis i hemmet för att tas till förhör som "annan" i en pågående utredning. Vad innebär det att vara "annan"? Är man misstänkt eller är det mer som vittne?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.När polisen förhör en person som "annan" innebär det att det kan vara så att personen har sett eller hört något som kan vara av betydelse för utredningen. Personen är då alltså inte misstänkt och kanske inte heller att anse som ett vittne ännu (som kan ändras senare beroende på om han eller hon har sett/hört något eller inte). Exempelvis förhörs personer av polisen efter dörrknackning i området där ett brott misstänks ha skett som "annan".Hoppas detta gav svar på din fråga.Vänligen

Hur lång tid tar det innan det blir rättegång?

2017-01-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag är misstänkt för grovt rån sedan juli 2016. Spenderade 3 dagar häktad sedan släpptes jag. Nu väntar jag rättegång antar jag men hur lång tid kan det ta? Jag nekade till brottet. Om jag nu erkänner istället skyndar jag på processen på något vis?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dessa frågor behandlas i rättegångsbalken (RB), se här.Misstänker man att ett brott har begåtts ska det inledas en förundersökning enligt 23 kap 1 § RB. Där ska det utredas vem som begått brottet och man försöker samla in så mycket information och bevis som möjligt. Att inleda förundersökning kan beslutas av till exempel åklagare eller polisen. Enligt 23 kap 4a § 2 st RB ska en förundersökning bedrivas skyndsamt, detta krav finns till exempel för att den som är misstänkt inte ska behöva undra under en längre tid om det blir rättegång eller inte. Däremot finns det ingen bestämd tidsgräns för när åklagaren måste väcka åtal. Hade du fortfarande varit häktad hade det dock funnits en tid då åtal måste väckas, den tiden sätter rätten ut vid häktningsförhandlingen enligt 24 kap 18 § RB.Hur lång tid en förundersökning tar beror på hur svårutrett brottet är och varierar från fall till fall. Ett erkännande kan självklart underlätta förundersökningen om den misstänkte är behjälplig i förundersökningen. Däremot så kan man inte lägga ner förundersökningen bara för att den misstänkte erkänner, åklagaren måste fortfarande ha tillräckliga bevis. Till exempel så måste domstolen i en rättegång värdera vilket bevisvärde ett erkännande har, man döms inte bara på grund av att man erkänt. Det är alltså svårt att säga exakt hur lång tid det kan ta, men ett erkännande kan möjligen skynda på processen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad är tillåtet under ett förhör med vittnen och vilken information kan lämnas om en häktad person

2016-12-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag vill veta om polisen får ljuga, lova saker i utbyte samt hota personer de förhör som ev vittnen i ett ärende. Vidare undrar jag också om de får lämna information om en häktad person, med restriktioner, till vittnena? Ex att den häktade skulle sitta på akutpsykiatrin. Tack!
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörhörVilka regler som gäller under förundersökningen framkommer i rättegångsbalk (1942:740) 23 kap. Syftet med ett förhör är att undersöka om den förhörde kan ha några uppgifter om det eventuella brott som har begåtts. Förhör får under förundersökningen hållas med var och en som kan antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen, rättegångsbalken 23 kap. 6 §. Förhör kan därmed hållas både med vittne, den som blivit utsatt för ett brott eller den som är misstänkt för ett brott. Förhör skall hållas på tid och plats som antas medföra minsta olägenhet för den som skall höras. Oftast leds förhöret av polis på polisstation. Det finns regler för hur ett förhör inte får gå till. Det är inte tillåtet för polisen att under ett förhör använda sig av hot, tvång, uttröttning, att genom löften eller förespeglingar om förmåner eller medvetet oriktiga uppgifter försöka få fram ett erkännande eller använda sig av liknande otillbörliga åtgärder. Den som förhörs har vidare vissa rättigheter, exempelvis rätt till vila och mat. Det föreligger inte heller någon skyldighet för den som förhörs att tala sanning eller att yttra sig överhuvudtaget. Däremot kan det som den förhörde säger komma att användas mot denne senare i processen. Information om häktad person Vad som gäller för uppgifterna om en häktad person framkommer i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 18 kap. 1 § bland annat följande: ”Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användandet av tvångsmedel i sådant mål, eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutet eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs”. En förundersökning är i princip hemlig vilket skall bidra till undersökningens effektivitet och hänsyn för den misstänkte. Eftersom förundersökningen avslutas i och med åklagarens beslut att väcka åtal eller inte så är polisen förhindrad att lämna ut information om vad som sagts under förhör eller information om den häktade. Handlingar som har framställts av en polismyndighet i en förundersökning är därmed inte allmänna handlingar förrän de upprättats, vilket vanligen sker i slutet av en förundersökning. Däremot utgör en handlingar som inkommit till polismyndigheten en allmän handling under pågående förundersökning. Häktning utgör ett tvångsmedel och om uppgifterna om häktningen kan antas skada utredningen av brottet så kan uppgifterna alltså vara sekretessbelagda. Skulle uppgifterna om den häktade personen vara skyddade av sekretess finns ingen möjlighet för allmänheten att ta del av uppgifterna. Sammanfattning Ett kort svar på din fråga är alltså nej; det är inte tillåtet för polisen att ljuga, lova saker i utbyte mot ett erkännande eller hota personer som de förhör. När det gäller information om en häktad person så är detta helt beroende på om dessa uppgifter är sekretessbelagda. Vad som avgör om uppgifterna är sekretessbelagda är om utlämnandet av dessa antas medföra med för utredningen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Polisen eller åklagare som utreder brott?

2016-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Jag anmält nån till polisen för misshandel. Istället för åklagarmyndigheten utreder anmälan utredas av polisen pga det inte är nära relation., men jag tycker att de har fel.Var står betydelsen för nära relation på lagen?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap 3 § RB kan Polismyndigheten eller åklagaren fatta beslut om förundersökning. Enligt denna bestämmelse ska ärendet gå över från polisen till åklagaren om saken inte är av enkel beskaffenhet och någon skäligen kan misstänkas för brottet. Vidare ska åklagaren även överta utredningen om det är motiverat av särskilda skäl. Under spaningsskedet är det oftast polisen som leder förundersökningen. Då någon skäligen kan misstänkas för brottet lämnas som sagt förundersökningen istället över till åklagaren. På åklagarmyndighetens hemsida har det preciserats när en åklagare vidare ska ta över förundersökningen: - när den misstänkta personen är frihetsberövad- när våld eller hot inom familjen eller mot nära anhöriga kan misstänkas- när den misstänkta personen är 15-17 år, utom vid mindre allvarlig brottslighet- när brottsoffret är under 18 år- när det gäller grov eller komplicerad brottslighet. I andra fall är det alltså polisen som ska utreda brottet, i inledningsskedet i alla fall. Det kan alltså konstateras att huruvida det föreligger en nära relation eller inte kan bli avgörande för vem som leder utredningen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning