Min stulna bil är funnen, hur länge kan polisen hålla den i beslag?

2017-07-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Blev av med en husbil i Stockholm och polisen beslagtog bilen 2 dygn efter anmälan. Hur länge kan polisen hålla den i beslag?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Rätten för en förundersökningsledare eller åklagare att beslagta egendom regleras i 27 kap. rättegångsbalken, se här.En förundersökningsledare, polisen, får beslagta bilen under förutsättning att den kan antas ha betydelse för utredning av brott. Eftersom polisen beslagtagit din bil får det antas vara så att den har betydelse för utredningen av ett brott. Den får vara hos polisen så länge det krävs för att utreda brottet, dvs. det finns ingen direkt lagstadgad tidsgräns för beslag. Om de grundläggande förutsättningarna för beslaget däremot inte längre finns ska beslaget omedelbart hävas enligt ett beslut från Justitieombudsmannen (JO) 2006-04-28 med diarienummer 3076-2004. Det innebär att beslaget omedelbart ska hävas så fort polisen anser att den tekniska undersökningen och bevisupptagningen av bilen är klar.Det verkar dock som att utredningen av bilen fortskrider, varför du inte fått tillbaka din bil än. Även om polisen nu väljer att åtala någon annan för brott, kommer antagligen ett beslut tas om att du som rättmätig ägare får tillbaka bilen och du ska då omedelbart underrättas av beslutet från polis eller åklagare. Kontakta polisen för att se hur det går med utredningen. Om den tekniska undersökningen däremot är klar och polisen ändå väljer att behålla din bil utan skäl har du rätt att be om ett beslut från tingsrätten att beslaget hävs. Skulle detta hända kan du dessutom anmäla händelsen till JO. Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

när kommer en anmälan mot mig att behandlas?

2017-06-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Det är så att jag kan blivit anmäld tror jag, för ett inte jätte allvarligt brott. Jag undrar hur lång tid det kan ta innan man hör någonting från polisen eller om man ens gör det??? Är jävligt orolig!
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett brott blivit polisanmält beslutar polis och åklagare om de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning. Polisen ska meddela dig om de inte inleder en förundersökning eller om de lägger ner den. De ska också meddela om de väcker åtal eller inte. Det kan ta lång tid innan det blir någon förundersökning, eftersom polisen inte har resurser för att utreda alla brott genast. Om du ringer och frågar polisen kan du få veta på ungefär när din anmälan kommer att behandlas.Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kallad till förhör med anledning av utredning av brott. Är jag misstänkt?

2017-05-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej , jag har blivit kallad till förhör med anledning av utredning av brott. Vad menas med det ? Är jag misstänkt eller något sådant ?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När ett förhör hålls med anledning av utredning av brott sker det som ett led i en förundersökning. Under förundersökningen utreds vem som skäligen kan misstänkas för brott och om tillräckliga bevis finns för att åtala den misstänkte. Förhör kan hållas med potentiella vittnen, misstänkta personer och andra som antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen. När förundersökningen kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken vid nästa förhör (23 kap. 18 § rättegångsbalken, se här). Om du skulle delges misstanke om brott vid förhöret föreslår jag att du ber om att få invänta en försvarare innan du svarar på fler frågor. Du har rätt att vägra att yttra dig i förhör men kom ihåg att om du gör det kan du ändå behöva vittna under ed vid en rättegång om det är av stor vikt för utredningen.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Underrättelse om polisanmälan och misstanke

2017-05-03 i Förundersökning
FRÅGA |Bråk mellan två tjejer, polis ditkallad. Ena mycket berusad och omhändertogs av LOB, polis skriver anmälan till misshandel. Tjejen som omhändertogs ska vara den som misstänks för misshandel. När hon släpptes morgonen efter frågade bara polis om hon mindes något från gårdagen. Är hon anmäld? Ska polis meddela när tjejen släpptes att hon är anmäld för misshandel? Den andra tjejen i bråket säger att hon inte anmält, i så fall ett vittne som var där, hon visste inget dagen efter iaf. Är nu en förundersökning inledd eller vad händer nu? Hur får man veta när de som bråkade inte har kontakt?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!När brott kommer till polisens kännedom ska polisen inleda en förundersökning, alltså en brottsutredning, se23 kap. 1 § Rättegångsbalk (RB). Syftet med förundersökningen är att utreda om någon är skäligen misstänkt för brottet och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal, 23 kap. 2 § RB. Brott kan komma till polisens kännedom genom till exempel en polisanmälan. Anmälan behöver inte göras av brottsoffret utan den kan göras av vem som helst.Polisen har ingen skyldighet att berätta för en person att den är polisanmäld. Personen har en rätt att underrättas om misstanken när denne är "skäligen misstänkt" för brottet, 23 kap. 18 § RB. Skäligen misstänkt är en misstankegrad som innebär att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som talar med viss styrka för att en person begått gärningen. Om det inte föreligger tillräckligt konkreta omständigheter är misstankegraden "kan misstänkas" för brott. En person som "kan misstänkas" för brott har ingen rätt att underrättas om att man är polisanmäld eller misstänkt.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka regler gäller för husrannsakan?

2017-06-12 i Förundersökning
FRÅGA |Vilka regler gäller för husrannsakan? Kan en rannsakan vara hemlig för den berörde? I hur hög grad får myndigheten stöka till i ett hem under husrannsakan? Vem är finansiellt ansvarig vid åverkan? Är myndigheten skyldig att återställa (städa) efter sig?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som gäller för husrannsakan hittar man i huvudsak i 28 kap. rättegångsbalken (RB). En husrannsakan kan vidtas antingen för att leta efter bevis eller föremål som har betydelse för utredningen av ett brott som kan ge fängelsestraff (28 kap. 1 § RB), eller för att leta efter någon som ska frihetsberövas (28 kap. 2 § RB). En husrannsakan som vidtas för att leta efter bevis eller föremål kallas reell husrannsakan och en husrannsakan som vidtas för att leta efter en person kallas personell husrannsakan. En personell husrannsakan får bara vidtas om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte personen uppehåller sig på platsen.En husrannsakan ska vara behövlig och proportionerligNär myndigheter gör ingrepp mot enskilda gäller i allmänhet två principer som kallas behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Behovsprincipen innebär att ett ingrepp endast får göras om det behövs för att uppnå ett vist ändamål. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet dessutom måste stå i rimlig proportion till det intrång eller den kränkning som det innebär mot den enskilde.Behovs- och proportionalitetsprinciperna framgår uttryckligen av lagtexten i 28 kap. RB. Där står nämligen att en husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger de men som åtgärden innebär för motstående intressen (28 kap. 3 a § RB). När en husrannsakan vidtas får inte heller myndigheten orsaka skada eller olägenheter utöver vad som är oundgängligen nödvändigt. Dessutom ska en husrannsakan alltid ske på dagtid, såvida inte det finns särskilda skäl att genomföra den nattetid (28 kap. 6 § RB).Myndigheten får "stöka till", men måste i regel ersätta skadorBehovs- och proportionalitetsprinciperna innebär att myndigheten inte får "stöka till" mer än nödvändigt vid en husrannsakan. Utöver detta finns dock inga formella begränsningar. Det finns inte heller någon bestämmelse som uttryckligen anger att myndigheten ska städa upp efter sig, men om dörrar eller lås har brutits ska myndigheten åter tillsluta dem på lämpligt sätt (28 kap. 6 § RB).Skador som orsakas vid en husrannsakan ska i regel ersättas av staten, såvida inte den skadelidande har betett sig på ett sådant sätt att det var påkallat att använda det våld som orsakat skadan. Det framgår av en separat lag (8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Den som vill kräva ersättning kan vända sig till Justitiekanslern med ett skadeståndsanspråk.En husrannsakan kan inte vara hemlig Om någon är hemma när en husrannsakan vidtas ska den personen få möjlighet att övervaka åtgärden, samt att tillkalla ett vittne. Om ingen är hemma, ska myndigheten lämna en underrättelse så snart det kan ske utan men för utredningen (28 kap. 7 § RB). Myndigheten måste dessutom föra protokoll över åtgärden och dokumentera vad som har förekommit. På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska myndigheten lämna ett bevis, som även ska ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden (28 kap. 9 § RB).Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Hur kan jag få reda på hur en utredning mot mig går?

2017-05-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Vid ett tillfälle då jag handlade med scanner i en butik så fick jag av misstag med mig tre varor (värda ca 250 kr) med mig ut som inte var scannade och betalda. De var scannade och sedan "avscannade" men låg tillsammans med annat i min ryggsäck och jag hade för avsikt att gå och lägga tillbaka dem på sina hyllor eftersom jag bestämt att inte handla dem. Omständigheter gjorde att jag glömde av det (telefonsamtal, allmän förvirring osv) och jag blev stoppad när jag var på väg ut ur affären (hade fortfarande inte kommit ut) och fick träffa polisen som förhörde mig. Jag insåg mitt misstag i samband med att vakten tog in mig och jag förklarade för honom samt polisen att det inte var min mening att få med grejerna. Jag skämdes och bad om ursäkt och vid frågan om jag ville ha en advokat närvarande vid förhöret nekade jag. Jag var i dåligt psykiskt skick vid tillfället och orkade inte stå upp för mig själv och jag blev även skjutsad till akuten för att få träffa läkare som kunde hjälpa mig vidare för rätt hjälp. Polisen sa att beslut om dom skulle komma med posten så småningom. Nu har det gått sex månader och jag har fortfarande inte fått något besked. Kan man ha lagt ner fallet? Eller hur tar jag reda på vad som hänt? På om jag behöver vänta på dom eller kan slappna av. Jag är tidigare aldrig straffad och har aldrig varit i närheten av något sånt här tidigare.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Normalt sett lämnar polisen inte ut information till den som är misstänkt för ett brott. Om en person antar, men inte vet, att hon är misstänkt får personen heller inte veta det förrän polisen tycker att det är dags att delge misstanke. Om situationen däremot som den du beskriver vet du ju om att en anmälan har upprättats och du har också blivit förhörd. Det du kan göra i ett sånt fall är att kontakta polisen via telefonnummer 114 14 och be att få prata med den som handlägger ärendet. Om förundersökningen pågår kommer du inte att få veta speciellt mycket, men om den lagts ner bör du få veta det.

När registreras man i polisens misstankeregister?

2017-05-07 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Den 11/2 blev jag medtagen till polisstationen för ett misstänkt ringa narkotikabrott. Jag nekade till brott i förhöret samt lämnade urinprov, varpå jag släpptes fri. Sedan dess har jag inte hört något ifrån vare sig polis eller åklagare.För att själv kontrollera om jag är misstänkt för ett brott begärde jag från polisen ett så kallat "Utdrag för personal vid HVB-hem". I ett sådant intyg ingår det både utdrag ur brottsregistret samt misstankeregistret. Idag 18/4 fick jag utdragen på posten och det visade sig att det inte fanns några uppgifter att redovisa från något av dessa register. På utdraget från misstankeregistret stod det "I misstankeregistret finns inga uppgifter att redovisa.".Innebär det att jag inte kommer att bli åtalad för något brott? Tycker det verkar konstigt om en person som är misstänkt för ett brott inte blivet registrerad för det inom loppet av 2 månader.Tack för en jättebra juridiktjänst!
Hanna Lindsten |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När polisen fick kännedom om brott inleddes en förundersökning, 23 kap. 1 § Rättegångsbalk (RB). En förundersökning ska bedrivas så skyndsamt som möjligt. Om det inte finns anledning att fortsätta med förundersökningen (t.ex. tillräcklig bevisning saknas) läggs förundersökningen ned, 23 kap. 4 § RB. Förundersökningen syftar till att utreda om tillräckliga bevis finns för åtal och om någon kan skäligen misstänkas för brottet.Skäligen misstanke är en s.k. misstankegrad. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas för brott". För att vara "skäligen misstänkt" krävs det att det finns konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som starkt talar för att en person begått ett brott.Endast skäligen misstänkta registreras i misstankeregistret, 1 § lag (1998:621) om misstankeregister. Om du är skäligen misstänkt för brottet ska du ha underrättats om detta och grunderna för misstanken,23 kap. 18 § RB. Är man skäligen misstänkt underrättas man ifall förundersökningen lagts ned, 14 § Förundersökningskungörelsen. Har man inte blivit skäligen misstänkt underrättas man inte om förundersökningen lagts ned.I ditt fall är det troligen så att polisen inte kommit så långt i utredningen att du kan skäligen misstänkas för brott. Det kan också vara så att du inte blivit skäligen misstänkt och att förundersökningen lagts ned utan att du underrättats. Även om förundersökningen ska bedrivas skyndsamt kan den pågå till dess brottet har preskriberats. Preskriptionstiden för ringa narkotikabrott är 2 år, 35 kap. 1 § 1 p. Brottsbalken. Hoppas du fått svar på din fråga!

Om åtalsunderlåtelse och nedläggande av förundersökning

2017-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |15-åring åkte fast för snatteri av tuggummi för 18 kr. Erkände t polisen. Förhör och åtal väntar antar jag.Vad blir följden? Böter? Prick i belastningsregistret? Vad innebär det? Problem med körkortstillstånd?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Snatteri regleras i brottsbalken 8 kap. 2 § och kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Vad straffet för ett brott blir är givetvis beroende av det tillgripas värde och omständigheter kring själva brottet, men även personliga omständigheter så som personens ålder och personliga utveckling. I ett såhär ringa fall skulle aldrig straffet bli mer än böter.I ett fall som detta så tror jag nog däremot att det kommer beslutas om en åtalsunderlåtelse. Det innebär att åklagaren bedömer att brott har begåtts men att det inte finns anledning att åtala eftersom det kan antas att det inte kommer dömas ut svårare påföljd än böter (20 kap. 7 § rättegångsbalken). För att åklagaren ska kunna besluta om åtalsunderlåtelse krävs i princip att den misstänkte har erkänt, vilket 15-åringen har gjort i det här fallet. Åtalsunderlåtelsen innebär att det inte väcks något åtal vilket också betyder att det inte döms ut något straff för brottet. Det gör att man slipper gå igenom en tung och jobbig rättsprocess samt slipper betala böter. Brottet kommer dock fortfarande att synas i belastningsregistret (3 § p. 4 lag om belastningsregister) och försvinner först efter 3 år, eftersom personen är under 18 år (17 § p. 11b lag om belastningsregister). Hade personen varit 18 år eller äldre hade pricken funnits krav i 10 år.Vad gäller körkortstillstånd så får det endast meddelas om personen uppfyller de personliga och medicinska kraven för detta. Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken (3 kap. 2 § körkortslagen). Jag skulle inte tro att en sådan här händelse skulle påverka möjligheten att få körkortstillstånd.Vidare så om det finns skäl att anta att det kommer beslutas om åtalsunderlåtelse så kan det också finnas skäl att lägga ned förundersökningen enligt 23 kap. 4a§ rättegångsbalken. Om det finns anledning att anta att skäl finns att lägga ner förundersökningen, redan innan förundersökningen inleds så får det beslutas att förundersökningen inte behöver inledas (23 kap. 4a§ andra stycket rättegångsbalken).Sammanfattning: Brottet är för ringa för att leda till annat än böter, detta gör det möjligt för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse vilket betyder att det inte väcks åtal och därmed inget straff döms ut. Det blir dock fortfarande en prick i belastningsregistret som finns kvar i tre år. Det bör däremot inte inverka på möjligheten att få körkortstillstånd i det här fallet. Utav frågan så vet jag inte riktigt om förundersökning har inletts eller ej, men det kan finnas skäl att inte inleda förundersökning alternativt att lägga ned förundersökningen då det ändå bara kan antas resultera i åtalsunderlåtelse. Om förundersökningen inte inleds eller läggs ned så betyder det att det inte heller blir någon prick i registret.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att komma in med en ny.Vänligen,