Juridiskt ombud i tvistemål

2018-01-08 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min bror har fått kallelse till tingsrätten som svarande i en tvist om vårdnad om barn. Hans ex fru vill ha ensam vårdnad om barnen. 1. Kan jag vara juridisk ombud för honom?2. Vad händer i tingsrätten? Kan man föra talan där eller måste alla skrivelser besvaras skriftligen innan målet?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vårdnadstvist är en typ av tvistemål. Det finns två olika typer av tvistemål, indispositiva och dispositiva. De flesta tvistemål är dispositiva, vilket innebär att parterna kan förlikas. Familjemål (så som en vårdnadstvist) är i de flesta fall indispositiva. I dessa typer av mål har staten ansetts ha ett sådant intresse att parterna inte kan låtas avgöra tvisten själva. Ett sådant intresse kan exempelvis vara att tillvarata barnets bästa. Vem kan vara ombud? Bestämmelserna om ombud finns i rättegångsbalkens 12 kap. när det rör sig om tvistemål. Det finns vissa kvalitetskrav på ett ombud, så som redbarhet, insikter och tidigare verksamhet (se 12 kap. 2 § rättegångsbalken). Dessa krav beaktas av rätten självmant och prövningen ska ske vid rättegångens början. Det finns inga tvång på att det ska vara en advokat eller jurist, utan det är de grundläggande kraven som gäller. Med redbarhet menas att personen, som ska utses till ombud, inte själv exempelvis har dömts för någon grövre brottslighet. Med insikt avses både juridiska insikter och insikter i det specifika målet. Ombudet bör alltså ha någon for av juridisk kunskap. Med tidigare verksamhet menas erfarenhet inom domstolsväsendet och annan erfarenhet som kan vara av betydelse i målet. Ombudet behöver även behärska det svenska språket, inte vara underårig, stå under förvaltarskap enligt föräldrabalken eller vara satt i konkurs. Uppfyller du dessa krav kan du vara juridiskt ombud för din bror. Vad händer i tingsrätten vid ett tvistemål? Rättegången i ett tvistemål är uppdelad i förberedelse och huvudförhandling. Förberedelsen består av två delar, en skriftlig och en muntlig. För att se hur en rättegång går till rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida. Förberedelse: http://www.domstol.se/Tvist/Forberedelsen/ Huvudförhandling: http://www.domstol.se/Tvist/Rattegang-i-tingsratten/Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Begära anstånd vid rättegång

2017-12-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur begär man anstånd med en rättegång, vid personliga skäl?
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beroende på vad du har för roll i den förestående rättegången kan det vara lättare eller svårare att få den uppskjuten på grund av personliga skäl. Begära anstånd gör du genom att ta kontakt med den tingsrätt som fallet ska prövas vid och uppger omständigheterna till varför du vill skjuta upp rättegången.Vänligen,

Kan man som misstänkt få reda på hur utredningen går?

2017-11-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag ligger just nu hos åklagaren, misstänkt för vårdslöshet i trafik den 12 juni i Vålberg, Karlstad i VärmlandDet jag undrar är kan man få reda på vart/hur man ligger i utredningen?För jag vet inte om mitt körkort kommer att bli indraget eller om jag kommer att få böter. Tack i förhand
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vilken påföljd?Jag vill börja med att säga att huruvida du över huvud taget kommer dömas för brott eller inte beror på hur bra bevisning åklagaren har samlat på sig och hur rätten beslutar om ärendet kommer upp till domstol. I det fall du blir dömd för vårdslöshet i trafik kommer du dömas till dagsböter, Trafikbrottslagen 1 §. Frågan om du kommer få ditt körkort indraget beror mycket på de individuella omständigheterna, men det är vanligt att körkortet återkallas med stöd av Körkortslagen 5 kap 3 §, punkt 4 för den som fälls för vårdslöshet i trafik. Rätt till insyn under utredningenSom konstaterats ovan är åklagarens huvudsakliga uppgift att samla in bevisning för att klargöra om du gjort dig skyldig till brott, och du som misstänkt har då rätt till viss insyn. För det första så har du som misstänkt rätt att delges skälig misstanke om brott, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, första stycket. Det verkar emellertid som att detta gjorts i sin ordning, eftersom du vet om att du är misstänkt för vårdslöshet i trafik. Efter du har delgivits misstanke om brott har du och din försvarare (om du har en sådan) rätt att fortlöpande ta del av det som har förekommit i förundersökningen, i den mån detta kan ske utan att utredningen tar skada, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, andra stycket. När förundersökningen avslutats och innan åtal sker har du rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Du och din försvarare kan då begära att denna ska kompletteras om ni känner att det finns ett behov av detta, Rättegångsbalken 23 kap 18a §. Om åklagaren beslutar att väcka åtal har du rätt att på begäran få ut en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen, Rättegångsbalken 23 kap 21a §.Sammanfattningsvis så kan det konstateras att du har rätt till viss insyn under hela utredningens gång, där du kan se vad åklagaren samlat på sig för bevisning under förundersökningen. Skulle du bli dömd för vårdslöshet i trafik av en domstol kommer du dömas till böter och eventuellt få ditt körkort indraget.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Krav på att företräda familjemedlem i tingsrätten

2017-10-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Finns det någon möjlighet att företräda en familjemedlem i TR även om man inte har fullföljt en juristutbildning? Jag är 19 år, så min ålder kan väl inte vara ett hinder?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När du företräder någon i domstol är du ett så kallat ombud. Som ombud ska du vara lämplig (12 kap. 2 § rättegångsbalken). I lämplighetsbedömningen beaktas din redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Du ska behärska svenska språket och vara myndig, vilket du är. Du får heller inte vara i konkurstillstånd eller under förvaltarskap. Förvaltarskap beslutas av en domstol när någon på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande förhållande behöver särskild hjälp (11 kap. 4 § föräldrabalken).Om du är dömd för allvarlig brottslighet sedan tidigare kan rätten anse att du saknar redbarhet som ombud i den mening som avses i lagtexten. Du behöver enligt lagtexten inte ha en juristexamen men du måste ha tillräckliga insikter för att kunna utföra ditt uppdrag som ombud och utveckla din klients talan på ett redigt och fullständigt sätt. Du ska också ha en viss erfarenhet av att hantera rättsliga frågor.Om målets beskaffenhet är omfattande ställs normalt höga krav på ombudets lämplighet. I brottmål som kan leda till fängelse och inte går att avgöra genom ett strafföreläggande tillsätts uteslutande advokater som ombud för svaranden. Vid enkla mål som bötesbrott eller tvistemål av mindre beskaffenhet, ställs lägre krav på ombudet. Glöm inte bort att skicka in ombudsfullmakt innan eller i samband med att domstolen tar upp målet till prövning.Läs HD:s rättsfall NJA 1985 s. 921 för mer information om vad en lämplighetsbedömning enligt 12 kap. 2 § rättegångsbalken tar hänsyn till.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Om åklagarjäv och skyldigheten för tilltalade att samarbeta

2018-01-05 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag undrar om det är tillåtet att samma åklagare hanterar två olika brott begångna av samma person. Åklagaren har dömt personen för misshandel och sex år senare ställer hen personen inför rätta igen för en synnerligen grov misshandel. Är detta tillåtet eller kan åklagaren ses som partisk på något vis?Undrar även om det räknas som mened när en tilltalad undanhåller information om sitt nuvarande leverne under personalian på dennes rättegång. Personen hävdar att hon lever ensam, hotad och isolerad pga rättegången men är i själva verket gravid och lever familjeliv med sin tidigare isolationsbrytare i häktet.
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din första fråga rör åklagarjäv (som det heter på "juristspråk"). Det finns tillfällen då en åklagare inte får hantera ett visst mål. Att en åklagare tidigare åtalat en viss person för ett annat brott är inte ett av dessa tillfällen, så det är alltså fullt tillåtet för denne att hantera ett nytt ärende med någon hen tidigare haft att göra med i tjänsten. Om du vill läsa mer om åklagarjäv finns detta reglerat i 7 kap 6 § och 4 kap 13 § rättegångsbalken (7 kap 6 § är den paragraf som reglerar åklagarjäv, men denna paragraf hänvisar som du kommer se till 4 kap 13 §, där grunderna för när någon är jävig finns).Din andra fråga rör mened. Nej, det är inte mened att som tilltalad undanhålla information. Det är åklagarens uppgift att bevisa brott, och en tilltalad har ingen plikt att hjälpa åklagaren i detta. Man vill helt enkelt inte kräva av tilltalade att "sätta dit sig själv". Av den anledningen avlägger tilltalade inte ed om att tala sanning.Med vänlig hälsning

När målsägande inte går på rättegången

2017-11-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, vad händer med mig som målsägande om jag väljer att inte gå på rättegången?
Robert Green |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om målsägande inte infinner sig till rättegång kan huvudförhandlingen ställas in. Den bestäms då till en annan dag. Detta gäller dock endast om domstolen anser att målsäganden bör höras, se 46:2 4p. RB. Det är viktigt att målsäganden infinner sig om denne är det enda bevismaterialet som finns. Annars finns risk att åtalet läggs ned. Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom vid funderingar.Vänligen,

Krävs det att ställföreträdare för käranden och svaranden är fysiskt närvarande vid en rättegång?

2017-11-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Krävs det att ställföreträdare för käranden och svaranden är fysiskt närvarande vid en rättegång. Är det skillnad på eventuell närvaroplikten vid muntlig förberedelse respektive huvudförhandling. Jag har hört sägas att båda parters ställföreträdare måste närvara vid huvudförhandlingen, men ej vid den muntliga förberedelsen. Stämmer inte det? Är det någon skillnad om det är t.ex. aktiebolag eller en ideell förening som är kärande eller svarande?Tack på förhand!
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om part och ställföreträdare i rättegång finns i rättegångsbalken (RB) 11 kap. När t.ex. ett bolag, en förening eller en stiftelse är part i en rättegång, förs talan av en ställföreträdare (RB 11 kap. 2 §). I lagtexten gällande närvaro vid rättegång görs ingen skillnad på t.ex. ett aktiebolag och en ideell förening. Vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt är utgångspunkten att en part, eller ställföreträdaren, ska infinna sig personligen, d.v.s. vara fysiskt närvarande. Undantaget är dock om domstolen anser att närvaron saknar betydelse för utredningen (RB 11 kap. 5 §). Detta gäller båda parter, eller ställföreträdarna (alltså både kärande och svarande).Vid huvudförhandling i Högsta domstolen ska en part, eller ställföreträdaren, däremot endast infinna sig personligen om domstolen anser att det är nödvändigt för utredningen. Vid muntlig förberedelse (och andra sammanträden) ska en part, eller ställföreträdaren, infinna sig personligen om domstolen anser att det är viktigt för syftet med förberedelsen (RB 11 kap. 5 §). Det är alltså skillnad på närvaroplikten vid muntlig förberedelse och vid huvudförhandling. Närvaroplikten beror mycket på var i processen man är, tidigare i processen kan det ofta räcka att ett partsombud finns på plats. Sammanfattningsvis är utgångspunkten personlig närvaro vid huvudförhandling, men endast om det behövs vid muntlig förberedelse. Det är upp till domstolen att avgöra frågan och bestämma om närvaro vid varje tillfälle. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fortsätter rättsprocessen när målsäganden avlidit?

2017-09-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om målsäganden som utsatts för ett bedrägeribrott avlider före rättegång. Vad händer? Kommer rättsprocessen att fortgå? Åklagaren har ännu ej beslutat att väcka åtal.
Olle Hansen Ölmedal |Hej, Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om åtal finns främst i rättegångsbalken.Bedrägeri faller under allmänt åtal. För de brott som faller under allmänt åtal gäller att åklagaren är den som ska väcka åtal. (20 kap. 2 §första stycket, 3 § första stycket och 6 § rättegångsbalk)För vissa brott gäller i stället att åtal väcks av målsäganden. I de fallen kan det spela roll om målsäganden avlider innan rättegångsförhandlingen. Men det gäller alltså inte för bedrägeri. Detta betyder att åtalet i det här fallet egentligen inte är beroende om det finns en målsägande eller ej. Åklagaren tar därmed ett beslut om åtal som vanligt. Det är däremot möjligt att åklagaren beslutar att lägga ned åtalet t ex på grund av att målsäganden inte längre kan vittna i rätten, men som utgångspunkt så fortsätter alltså processen, och åklagaren ska ta ett beslut om åtal.Jag hoppas att du tycker dig ha fått ett svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.Vänligen,