Återfå pengar som olovligen tagits ur ett bankkonto - vem att rikta talan mot

2016-06-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min pappa har fått sina konton tömda på alla sina tillgångar 2,4 miljoner. Enligt polisutredningen har hans sambo gjort detta. Min far var svårt sjuk efter en omfattande stroke. Kunde ej läsa skriva eller läsa och hans tal var i princip borta. Nu visar det sig att hon har fått ut alla pengar utan fullmakt. Min pappa var ovetandes om detta . Allt framkom vid dödsfallet och bouppteckningen. Pengarna satt på låsta konton för vinstbeskattning och kapitalkonton .Då är frågan, har banken gjort fel, någon fullmakt finns inte. Om så är fallet hur går vi vidare för att återkräva dessa pengar. Vi anser att vår arvsrätt blivit kränkt. Tackar på förhand och hoppas på ett svar.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ni frågar på om banken gjort fel och hur ni ska göra, jag ska svara på det men börjar med att gå igenom en fundering jag har angående polisutredningen. Eftersom ni har en polisutredning som säger att sambon tagit ut pengar antar jag att ni polisanmält henne för brott. Eftersom ni redan vet att hon tagit ut pengar utan fullmakt anser jag att en åklagare bör åtala henne för grovt bedrägeri eftersom hon lurat banken (grovt bedrägeri återfinns i 9:3 brottsbalken https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1). Skulle en åklagare då väcka åtal för grovt bedrägeri och använda bevisningen ni har skulle det räcka till en fällande dom, då kan antingen åklagaren begära att skadestånd ska betalas eller så kan ni som dödsboföreträdare göra det om åklagaren väljer att inte föra skadeståndsanspråk. Med tanke på det belopp som står på spel så anser jag att det är att se som grovt bedrägeri.Men en samlad bedömning ska göras när det gäller bedrägeri då det är fråga om att klassa den som grov eller av normalgraden. Skulle åklagaren anse att det inte är grovt bedrägeri så har åklagaren enligt 9:12 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K9P12S1) inte rätt att väcka åtal då det är din fars sambo som begått brottet. Då får istället ni själva väcka åtal i form av dödsboförvaltare enligt 20:8 och 20:13 andra stycket rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K20P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K20P13S1). Detta betyder att om ni vill att er fars sambo ska dömas för brottet att ta ut pengarna måste ni själva (eller genom att anlita ett juridiskt ombud) agera ”åklagare” i en domstolsprocess. Det är däremot möjligt att helt hoppa över det här steget och gå direkt till det jag nämnde ovan, skadeståndsanspråk. Din fråga är om banken har gjort fel, och ja, det har den.Detta möjliggör att ni kan föra skadeståndsanspråk och i just detta fall är det möjligt att rikta det åt antingen banken eller personen som tog ut pengarna. Banken eftersom er far anlitade dem för att utföra en tjänst och den har inte utförts ordentligt när pengarna hämtats ut olovligen. Eller er fars före detta sambo för att hon tagit pengar hon inte hade rätt att ta. Det är kanske inte helt enkelt att bestämma vem som talan ska riktas mot. Banken har ju garanterat pengar nog att betala skadeståndet om de skulle förlora, men de har även mer pengar att anlita juridiska ombud för. Det kanske alltså inte är en enkel process att vinna. Att rika mot er fars före detta sambo däremot är osäkrare eftersom 2 miljoner kronor är mycket pengar för en privatperson, och hon kanske inte har råd att betala allt. Hon har inte heller lika mycket pengar att anlita ombud för så ni har eventuellt större möjlighet att vinna skadeståndstalan. Notera att ni har bara möjlighet att väcka talan om detta en gång enligt principen res judicata som för tvistemål finns i 13:9 3e stycket rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K17P11S1). Vem skulle då jag väcka talan mot? Banken. Visst har din fars sambo gjort fel, men det är inte säkert alls att hon kan betala tillbaka alla pengarna. Det kan banken, och ingen juridisk hjälp som helst kan magiskt trolla bort att banken gjort fel. Därefter får banken i sin tur föra talan mot er fars förra sambo, eftersom att hon inte heller gjort rätt. Vad ska då göras för att föra talan mot banken?För det första måste ni höra av er till banken och säga att eftersom de lämnat pengar till er frus förra sambo vill ni ha tillbaka dem. Det är i ert intresse att höra med banken om de direkt utan rättegång vill gå med på att ge tillbaka pengar som de gett till en person som inte hade behörighet att ta dem. Skulle banken gå med på att ge er pengar direkt behöver ni ju inte väcka talan i domstol. Det gör även så att ni inte behöver betala rättegångskostnader för banken enligt 18:3 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P3S1). Men hör ni av er till banken och de inte vill ge er pengar så måste de betala alla rättegångskostnader om ni vinner enligt 18:1 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1).Så hur ska ni då göra för att väcka talan mot banken för att få till en skadeståndsprocess? Först måste ni samla alla dödsbodelägare, vem som är dödsbodelägare står i 18:1 ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Dessa ska i sin tur utfärda och skriva under en stämningsansökan och skicka in till tingsrätten där er fars förra sambo bor. I 42:2 rättegångsbalken står vad en stämningsansökan ska innehålla (se https://lagen.nu/1942:740#K42P2S1). Ni måste inte tillsammans skriva stämningsansökan men ni måste alla underteckna den, om ni inte anlitar ett ombud att göra det, då måste ni alla istället underteckna fullmakten som tillåter ombudet att föra talan i ert ställe. Viktigt att veta är att bevisen ska läggas fram i samband med att stämningsansökan skickas in, men det är möjligt att komma in med bevisning senare om ni inte haft vetskap om det då stämningsansökan skickas in, se 43:10 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K43P10S1) och 42:22 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K42P22S1) vilka säger att det är möjligt att komma med bevisning senare men det får inte vara oaktsamt.Jag hoppas att jag svarat på frågan, skulle det vara någon annan fråga som väcks efter att ha läst detta så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort som möjligt.Vänligen,

Vem ska vända sig till tingsrätt?

2016-03-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har en tvistemål om ett privatlån. Långivaren vill via Tingsrätten tvinga mig betala en större skuld än jag är skyldig. Han påstår via sina ombud att mina kvitton med hans namnteckningar gäller ej, med andra ord att jag skulle förfalskat dem. Jag avbetalade också med 4 tavlor sammanlagt 7000kr,vilket är en blygsam summa för fyra oljemålningar. Vi hade överenskommit att mellan vännerna skall inte tas en ränta. Han hade fått en porträtt som födelsedagsgåva, inga andra tavlor gratis. Långivaren är över 80 år och han använder två ombud. Dem påstår att tavlorna är för "good will" istället för räntan fast dem har inte varit närvarande, när lånehandlingarna gjordes endast mellan långivaren och mig, låntagaren. Långivaren har trakasserat och hotat mig, vilket är polisanmält. Jag var tvungen att flytta p.g.a. detta efter att långivaren hade sannolikt varit den som torterat min katt så att den måste avlivas. Han hade hotat mig att om jag inte betalade allt på en gång tillbaka skulle det hända saker. När jag berättade att någon gjort ett 5 kronors stora hål ovanpå svansroten på min katt att jag behövde hjälp att kunna åka till veterinären på en viss tid. Han nekade hjälpen men körde väldigt sakta förbi mig när jag var vid veterinärstationen efter en lång bussresa. Min skuld är 57.000 och den ursprungliga skulden var 79.000. Hans nuvarande grav är 75.000kr. Jag fick inte hans kontonummer, hans krav var kontantbetalning via träff. Skall jag stämma honom?
Louise |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid en tvist finns det två parter. Den som har gett in stämningsansökan kallas kärande och den som stämningsansökan riktar sig mot kallas svarande. En stämningsansökan ger man in om man har ett krav på någon. Utifrån hur din fråga är formulerad så tolkar jag det som om långivaren anser att han har ett krav på dig. Enligt din fråga är hans krav på 75 000 kr medan du anser att hans krav enbart ska vara på 57 000 kr. Om han anser att du inte har betalat som du ska är det han som får han ansöka om stämning vid tingrätt. I tingsrätt ska du bevisa varför hans krav är felaktigt och egentligen ska vara 57 000 kr. Sammanfattningsvis ska du alltså inte stämma långivaren. Vänligen

Vem är målsägande i en rättegång?

2016-01-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Mitt ex kom hem till mig & min sambos boende och var hotfull osv. Imorgon ska rättegången vara. Men en grej blev jag lite fundersam på..Det är endast min sambo som står som målsägande, jag var inte hemma vid tillfället. Men även jag borde väl kunna göra anmälan, oavsett om jag var hemma eller inte? Åtalet går under hemfridsbrott.
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med är det viktigt att poängtera att målsägande, brottsoffer och anmälare av brott är tre olika begrepp som inte skall sammanblandas. Att anmäla brott kan vem som helst göra, dvs. även en utomstående person som exempelvis har bevittnat ett brott kan göra en polisanmälan. Brottsoffer är ett begrepp som inte används inom juridiken utan är ett allmänt begrepp för någon som på ett eller annat sätt har blivit utsatt för brott. Vem som är målsägande i en rättegång när ett brott har blivit begånget framgår av rättegångsbalken 20 kap. 8§ st.4. Där står det att ”målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada.” Det är endast den som är målsägande i en rättegång som har vissa rättigheter i rättegången och som exempelvis kan få skadestånd.Definitionen av målsägande är alltså beroende av vad det är för brott som en person har begått och hur brottet tagit sig till uttryck mot offret. Det är åklagaren som rubricerar brottet och vem som är målsägande i en rättegång blir alltså beroende av hur åklagaren har valt att rubricera brottet. Eftersom åtalet mot ditt ex endast rör hemfridsbrott är målsägande den som lidit skada, blivit förnärmad eller blivit utsatt för just hemfridsbrottet. Hemfridsbrott regleras i brottsbalken 4:6 st.1 och är precis som det låter ett brott som skyddar intresset för hemfriden. Eftersom du inte var hemma när ditt ex kom till er bostad är min gissning att åklagaren funnit att du alltså inte har lidit skada, inte blivit förnärmad eller blivit utsatt för hemfridsbrott och därför är du inte målsägande i rättegången. Detta hindrar dock inte att du kunde gjort en polisanmälan angående brottet eller att du är ett brottsoffer (enligt det "allmäna begreppet").Jag kan dock poängtera att definitionen av målsägande är en omdiskuterad fråga inom juridiken då vissa menar att målsägandedefinitionen är för snäv och att många brottsoffer riskerar att ”falla mellan stolarna” pga. åklagarens brottsrubricering. Om du upplever att åklagaren borde gjort en annan bedömning, råder jag dig till att tala med åklagaren som kan motivera sitt ställningstagande för dig. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Väcka åtal för bedrägeribrott

2015-10-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag fick ett "skadeståndsbrev" hemma om att jag är skyldig min arbetsgivare en stor summa pengar. Dock ser det här brevet förfalskad ut och jag ringde attunda tingsrätt om jag hade ett skadeståndskrav på mig och svaret var nej. Kan jag gå till domen med detta?
Marcus Holming |Hej!Din arbetsgivares handlade kan enligt vad du beskriver möjligen falla inom ramen för brottet bedrägeri, vilket är straffbelagt i brottsbalken 9 kap. 1 och 11 §§. Det är ett brott som faller under allmänt åtal vilket innebär att det är åklagaren som beslutar huruvida åtal ska väckas eller inte. Du kan alltså inte själv väcka åtal för det brottet i domstolr förmånligt bud.tt någon kan ha budstrid till slut betalar för mycketrka konkurrens och ett mer förmånligt bud.tt någon kan ha. Om du har lidit skada har du däremot möjlighet att väcka en skadeståndstalan gentemot din arbetsgivare. Av informationen i din fråga framstår det dock inte som att du har lidit någon skada, såsom att förlora pengar, vilket i sådant fall innebär att grund för skadeståndstalan saknas.Du kan förstås polisanmäla handlingen och låta en åklagare avgöra huruvida det finns en tillräcklig grund för att väcka åtal.Med vänlig hälsning,

Ställföreträdare för underårig vid enskilt åtal

2016-03-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Eftersom det för ärekränkningsbrotten - förtal och förolämpning - ska väckas enskilt åtal så undrar jag vad som gäller om målsäganden är minderårig. Kan den minderårige själv väcka enskilt åtal, d v s utgör åldern något hinder? Eller kan/bör åtalet väckas av vårdnadshavaren?
Emma Modig |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärekränkningsbrotten regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap. och brotten ska väckas av målsäganden enligt BrB 5:5. I samma paragraf stadgas att om målsäganden är under 18 år kan åtalet väckas av åklagare, men bara om det är påkallat från allmän synpunkt. Det är bara i väldigt speciella fall ett åtal för dessa brott kan anses vara påkallat från allmän synpunkt, men den som är underårig kan istället företrädas av någon annan.En underårig har bara processbehörighet i vissa frågor. Processbehörigheten är behörigheten att föra talan i en domstolsprocess. I fall då den underåriga saknar processbehörighet kan en person som agerar ställföreträdare för barnet föra talan i dess ställe. Vid ärekränkning då den underårige är målsägande och skadan är riktat mot den underåriges person gäller att talan får föras av en ställföreträdare enligt Rättegångsbalk (RB) 11:1 st. 2 andra meningen. Denna bestämmelse hänvisar till RB 21:1 st. 1, där man finner att den ställföreträdande i dessa fall är den underåriges vårdnadshavare.Sammanfattningsvis kan konstateras att svaret på din fråga är att en underårig inte kan väcka talan för ärekränkning men att vårdnadshavaren bör kunna väcka talan i dennes ställe.Vänliga hälsningar,

Svaromål och förberedelse inför huvudförhandling

2016-02-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad händer vid huvudförhandlingen om man inte skickat in något svaromål?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Förberedelse ska äga rum om stämning har utfärdats, 42:6 rättegångsbalken (RB).(https://lagen.nu/1942:740#K42P6S1) Svarande ska under förberedelsen genast avge svaromål med preciserade yrkanden, inställning till motpartens yrkande samt bevisning och grunder på ett sätt som gör det möjligt att huvudförhandling kan hållas och slutföras i ett sammanhang, 42:7 RB.(https://lagen.nu/1942:740#K42P7S1) Förberedelser kan vara antingen muntliga eller skriftliga. Rätten har en skyldighet att verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna vid förberedelsen anger ”allt som de vill åberopa i målet”, 42:8 2 st RB.(https://lagen.nu/1942:740#K42P8S2) I dispositiva tvistemål kan rätten meddela tredskodom om svaranden inte följt föreläggandet om att inlämna skriftligt svaromål 44:7 a RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P7aS1) En tredskodom innebär att en tvist avgörs helt utifrån kärandes yrkande, då svarande inte avgett ett skriftligt svaromål eller inställt sig vid en förberedelsehandling. För att detta ska kunna bli en påföljd måste det dock uttryckligen stadgas i stämningsansökan. En tredskodom kan dock omprövas genom att svarande ansöker om återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades enligt 44:9 RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P9S1) Målet handläggs på nytt av tingsrätten genom att rätten tar upp ärendet där det avslutades innan frågan om tredskodom blev aktuell. Svarande föreläggs då att på nytt avge ett skriftligt svaromål, 44:10 1 st RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P10S1) Gör svarande inte det som ålagts honom kommer tingsrätten att kunna meddela en ny tredskodom och svarande har inte längre möjligheten att på nytt söka om återvinning, 44:10 2 st.(https://lagen.nu/1942:740#K44P10S2) Möjligheten att överklaga har då gått förlorad.

Rättegång i tilltalads frånvaro

2015-11-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Jag skulle haft min rättegång idag men eftersom att det blev uppskjutet från tidigare bestämt datum osv så glömde jag bort det helt att det var idag. Då undrar jag hur det där funkar? Har de haft rättegången utan mig med vittnet som som är då en polis eller kommer de att skjuta upp den ännu en gång? Det gäller en trafikbrott. Tack på förhand för svar
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!När man som åtalad/tilltalad inte infinner sig vid rättegången finns det enligt 46 kap 15 a § rättegångsbalken möjligheter för domstolen att döma i målet trots detta. De förutsättningar som ska vara uppfyllda är:- Saken ska kunna utredas tillfredsställande. Om denna punkt är uppfylld beror på vilken typ av brott det rör sig om, vilken typ av bevisning som krävs m.m. Det går inte att här säga vad som gäller i just ditt fall, men det är möjligt att denna punkt är uppfylld om det rör sig om ett sådant trafikmål som är enkelt att utreda och bevisa.Det krävs vidare att någon av dessa punkter är uppfyllda, tillsammans med ovanstående punkt:1. Det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. Det kan alltså röra sig om relativt enkla brott, men då det även kan handla om fängelse i högst sex månader kan det även röra sig om relativt allvarliga brott.Eller 2. Den tilltalade, sedan han eller hon har delgetts stämning, har avvikit eller håller sig undan på ett sådant sätt att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen Eller3. Den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans eller hennes närvaro därför inte är nödvändig. Om domstolen inte avgör fallet i den tilltalades frånvaro enligt ovan, finns också alternativet att besluta om hämtning av den tilltalade enligt 46 kap 15 §.Hoppas att detta svar har varit till hjälp!Vänligen,

Byte av offentlig försvarare m.m

2015-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har fått en offentlig försvarare som inte klarar av att fullgöra sin uppgift, men jag har misslyckats med att få henne utbytt. Nu stundar rättegång och jag vill få möjlighet att även själv hålla förhör med motpart och vittnen, samt även slutplädera. Är detta möjligt utan att jag för den skull måste göra mig av med den värdelösa offentliga försvararen?
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga. Reglerna om offentlig försvarare finner du i rättegångsbalkens (RB) 21:a kap. Se: https://lagen.nu/1942:740#K21Den offentliga försvararen kan sägas fungera som den misstänktes rådgivare och har till uppgift att tillvarata den misstänktes rättigheter och främja dennes intressen. Försvararen ska t.ex. åberopa omständigheter och bevis som talar till den misstänktes förmån. Försvararen biträder den misstänkte vid talans förberedande och utförande samt ska verka för sakens riktiga belysning, se RB 21 kap 3 och 7 §§. Det är dock domstolen som bestämmer om man får lov att byta offentlig försvarare eller inte. Om man önskar byta offentlig försvarare måste man därför lämna in en skriftlig framställning till rätten och ange skäl för detta. Rätten prövar då om det finns giltiga skäl för ett byte enligt 21:6 RB.Sådana skäl kan t.ex. vara att försvararen inte har utfört försvaret med tillräcklig omsorg. Det ställs ganska höga krav på den som klagar att visa att försvararen har varit försumlig.Om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare kan det också i vissa fall vara ett skäl att medge byte. Framförallt medges byte i sådana fall när den tilltalade riskerar ett hårdare straff.Rätten gör en avvägning av de skäl som man har anfört för att få byta mot de merkostnader för staten som ett byte skulle medföra. Denna avvägning medför att ju tidigare under ett måls handläggning som man framställer en begäran om att få byta offentlig försvarare desto större chans att rätten går med på det.Det ska dock påpekas att du, utöver byte av offentlig försvarare, alltid har rätt att anlita en privat försvarare då det gäller brottmål. Detta bekostas däremot av dig själv. Notera även att om du förlorar målet och blir fälld så kan du enligt 31:1 bli tvungen att ersätta en viss del av kostnaden för den offentliga försvararen till staten. Huvudregeln rörande behovet av offentlig försvarare är emellertid även beroende av den tilltalades förmåga att själv sköta sitt försvar samt vad det är för typ av mål. Vid mindre mål brukar det alltså kunna gå att sköta försvaret själv. Även om du står helt ensam inför målet står du inte helt utan hjälp. Enligt RB 46 kap 4 § har domstolen en plikt att verka för att målet blir uttömmande behandlat. Har den tilltalade ingen försvarare kompenseras det oftast av att domstolen utövar processledningen mer aktivt. Nu framkommer det inte riktigt i frågan vad det är för typ av mål det rör sig om men jag anser att du ska prata med din offentliga försvarare och se ifall ni kan hjälpas åt och kanske kan ni komma överens om att du ska få sköta vissa saker, så som slutplädering om du anser dig vara kapabel till det.Jag hoppas att det känns någorlunda klarare nu!Hälsningar,