Huvudförhandling i försvarets frånvaro

2017-03-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga gällande hur det går till om försvaret uteblir från huvudförhandling?Jag var (för andra gången, den första ställdes in då den åtalade inte kunnat delges) kallad till huvudförhandling nyligen.Väl på plats är försvarsbänken helt tom. Varken den åtalade eller ett försvar fanns på plats.Min fråga är hur vanligt det är att huvudförhandling trots detta genomförs, vilka anledningar som kan tänkas ligga till grund för detta samt om det är 'helt vattentätt', alltså att ordföranden för rätten har rätt att göra så. Det kan inte ogiltigförklaras av denna anledning?Tack på förhand.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om den åtalade (kallas "tilltalad" i lagen) inte kommer till en huvudförhandling, och har blivit informerad om att rätten kan avgöra målet i hans/hennes frånvaro, kan rätten att avgöra målet trots att den åtalade inte är där (46 kap. 15 § rättegångsbalken). Det finns några förutsättningar som måste vara uppfyllda för att rätten ska få genomföra huvudförhandlingen och döma i målet när den åtalade inte är närvarande. Dessa är att målet ska kunna utredas tillfredsställande, att brottet inte kan leda till högre straff än fängelse i högst sex månader, att den åtalade har hållit sig undan på ett sådant sätt att han/hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen eller att den åtalades närvaro inte är nödvändig på grund av att han/hon lider av en allvarlig psykisk störning (46 kap. 15 a § rättegångsbalken).Om den åtalade har rätt till försvarare och försvararen inte kommer till huvudförhandlingen ska rätten antingen förordna någon som är behörig att vara försvarare under huvudförhandlingen eller ställa in den (46 kap. 2 § tredje punkten och 16 § rättegångsbalken). Om den åtalade är misstänkt för ett brott som enbart kan leda till böter har den åtalade inte rätt till försvarare och då gäller inte dessa lagbestämmelser. Den misstänkta kan alltid själv anlita en försvarare, så därför finns ofta försvarare även när det handlar om brott som enbart kan leda till böter.En dom efter huvudförhandling där den åtalade inte varit närvarande, och som uppfyller förutsättningarna i lagen, gäller på samma sätt som andra domar. Domen kan därför inte ogiltigförklaras enbart på den grunden utan det krävs i så fall att något mer blivit fel. Jag har tyvärr inte tillgång till någon statistik på hur vanligt det är att huvudförhandling hålls i den åtalades frånvaro. En stor anledning till att man håller huvudförhandling trots att den åtalade inte är närvarande är för att det tar mycket tid och resurser att ställa in och flytta huvudförhandlingar. Hoppas att detta besvarar dina frågor.Med vänlig hälsning,

Får en åklagare göra påståenden som inte stämmer?

2017-01-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har blivit dömd för misshandel pga ett krogbråk. En kille vägrade lämna min flickvän ifred och när jag går fram och säger att han ska gå därifrån svarar han "vem fan är du" och så vidare och gör ett utfall mot mig varpå jag slår till först och polisen såg det slaget. Åklagaren påvisar att misshandeln skedde pga svartsjuka för att han pratade med min flickvän. Och tidningen skriver ju såklart hejvilt att det var pga svartsjuka. Frågan är. Får åklagaren göra ett sånt antagande och ta med det som grund när inget bevis finns på att det var så? Att jag får den stämpeln är för mig kränkande. Det enda bevis som finns är att polisen på avstånd ser att jag ger killen ett slag.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Det är viktigt att skilja på de olika rollerna i en rättegång som den här. Åklagaren ska i och för sig vara objektiv och beakta omständigheter som talar till såväl den misstänktes fördel som till hans nackdel. Åklagaren får alltså inte strunta i att lyfta fram omständigheter som talar till den misstänktes fördel. Självklart får en åklagare inte heller medvetet förvanska de bevis och omständigheter som finns, utan ska belysa dem för domstolen på ett så korrekt sätt som möjligt.Däremot är åklagaren en part i processen. Åklagaren lägger fram en version son hon anser är den korrekta, och den misstänkte lägger (oftast) fram en annan version. Därefter bestämmer domstolen sig för om åklagarens version är så sannolik att den misstänkte ska dömas för brottet. I sakens natur ligger att allt som påstås av en åklagare inte kan beläggas på ett sådant sätt att det anses vara sant. Åklagarens påståenden framför rätten är egentligen olika bra underbyggda teorier om vad det är som har hänt, och varför. Om det inte är uppenbart felaktigt eller svartmålande av åklagaren att påstå ett motiv är det inte förbjudet. Och den misstänkte erbjuds ju dessutom utrymme att bemöta åklagarens påstående och säga att det inte är sant.

Interna anmälningars rättsverkan för domare och polis

2016-10-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om man intern anmält en åklagare som ska driva ett mål i rätten får då åklagaren driva målet? Om en polis ska vittna i rätten och är internanmäld får då polisen vittna? Intern anmälningarna berör det mål det handlar om.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Angående din fråga om domare så är det Rättegångsbalken, RB, (1942:740) 4 kap 13 § 6 p. som förmedlar svaret, se här: https://lagen.nu/1942:740. Anmälan av domare kan utgöra grund för jäv, vilket innebär att domaren måste bytas ut, men observera att en anmälan som anses vara gjord bara för att domaren ska framstå som jävig inte kan utgöra grund för jäv. Alltså, för att förtydliga, en anmälan som görs endast för att domaren ska bli jävig och bytas ut kommer inte att ses som grund för jäv.Samma grunder för åklagare gäller som för domare enligt 7 kap 6 § RB, här adderas även att under tiden som utredning sker om åklagare är jävig eller inte får hen utföra arbetsuppgifter som inte utan fara kan skjutas upp. Vidare vad gäller polisman så är samma lagrum som för domare, samt kompletterande bestämmelser i Polislag (1984:387) 7 §, se här: https://lagen.nu/1984:387. Vad som adderas är att jäv mot polisman inte kan grundas på handling som vidtagits i tjänstens vägnar eller där polismannen blivit utsatt för gärning i hens tjänst. Sammanfattningsvis innebär det här att både domare och polisman, om de har rättmätiga anmälningar mot sig, d.v.s. som inte är gjorda just för att de ska bli jävs-klassificerade, så respektive inte vara part i målet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Om rätten till försvar i brottmål

2016-08-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Var i måndags på rättegång för våldsamt motstånd. Är väldigt missnöjd med hur allting har skett. Skulle vilja veta varför man inte får advokat vid dessa tillfällen? Är väldigt svårt o argumentera mot en åklagare och dessutom ställa rätt frågor, samtidigt som man ska hålla sig lugn när vakterna sitter och ljuger mitt framför ögonen på mig. Skulle även vilja veta om det är lämpligt av en åklagare och komma fram till mig o fråga varför jag har kallat in 2 vittnen, när det bara gäller 40 dagsböter? Har inte fått någon kontaktperson, så har ingen annan och fråga.Tack på förhand!
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Relevanta bestämmelser finns i rättegångsbalken (RB) respektive brottsbalken (BrB). Våldsamt motstånd är ett brott som stadgas i 17 kap. 4 § BrB. Straffskalan för detta brott är böter eller fängelse i högst sex månader. Din fråga handlar om varför du inte fick ha en advokat (försvarare) under rättegången. I 21 kap. 3 § RB 1 st. framgår att den misstänkte må biträdas av försvarare vid talans förberedande och utförande. Det stadgas således att den misstänkte får biträdas av en försvarare vid bl.a. huvudförhandlingen. Av bestämmelsens 2 st. anges att försvararen utses av den misstänkte själv. Denna bestämmelse tar således sikte på s.k. privat försvarare, d.v.s. då den misstänkte själv anlitar samt betalar för sitt försvar. Det finns emellertid situationer då den misstänkte har rätt till offentlig försvarare, d.v.s. en försvarare som utses av domstolen och som ersätts av staten. I 21 kap. 3a § 1 st. RB anges att en misstänkt som sitter anhållen eller häktad har rätt till offentlig försvarare om den misstänkte själv begär detta. Vidare ska offentlig försvarare utses om den misstänkte begär det och straffet för det misstänkta brottet inte är lindrigare än fängelse i sex månader. Dessutom finns även 3 situationer då offentlig försvarare ska utses (2 st.). Den första situationen är om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet. Den andra situationen då offentlig försvarare ska utses är om det föreligger tveksamheter omkring vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning till att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom, eller sådana påföljder i förening. Den tredje och sista situationen är om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör. Som en tumregel kan man således säga att offentlig försvarare ska utses i de fall då det rör sig om allvarligare brottslighet. Av det jag kan utläsa av din fråga torde du inte ha omfattats av situationen i 3a §, varför du inte heller haft rätt till offentlig försvarare. Men som framgår av 3 § får man som misstänkt alltid biträdas av ett försvar. Dock måste man som misstänkt själv se till att ombesörja detta om det inte föreligger skäl som medger en rätt till offentlig försvarare.Avslutningsvis vill jag bara tillägga att du alltid kan överklaga domen om du skulle vara missnöjd. En överklagan ska då göras inom tre veckor från den dag då domen meddelas (51 kap. 1 § RB). Tingsrätten informerar dig om hur en överklagan går till.Jag hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Advokatkonsultation vid tvistemål

2017-03-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag har en fundering som jag hoppas kunna få svar på. Det är så att mitt ex är skyldig mig närmare 90 000 kronor. Jag har skickat in blankett och så till kronofogden och nu har mitt ex överklagat och vill ta det till tingsrätten. Jag har gjort i ordning alla papper med kontoutdrag, sms-konversationer med mera där det klart och tydligt framgår att han är skyldig mig alla dessa pengar. jag ska skicka in detta till fogden så tar dem det vidare till tingsrätten. Min fråga är dock om jag behöver anlita en advokat redan innan jag skickat in dessa papper eller om jag kan göra det i efterhand? Jag har varit i kontakt med två andra advokatfirmor men då bara kommit till receptionisten då alla varit upptagna och inte kunnat ta emot mitt samtal. Ingen av de två kvinnorna om jag talade med kunde inte svaret på min fråga. Tack på förhand!
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Min uppfattning är att du redan bestämt dig för att anlita en advokat, frågan är bara i vilket skede av processen denne ska träda in? En talan i tvistemål är väldigt svår att ändra, så min rekommendation är att du tar kontakt med en advokat redan innan du ansöker om stämning. Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Tilltalads utevaro vid förhandling

2016-11-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Jag undrar om man kan bli dömd utan sin egna medverkan. Låt säga att man är misstänkt. Man bor utomlands. Hålls det rättegång? Kan man dömas i rättegång ( där man själv inte medverkar)?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De regler som gäller för rättegång finner du i Rättegångsbalken. Där gör man skillnad på tvistemål och brottmål. I de allra flesta tvistemål kan en dom meddelas när en person inte infinner sig vid rättegången och då meddelas domen till nackdel för den här personen. I brottmål (vilket är aktuellt i ditt fall) är detta som huvudregel dock inte möjligt, utan den misstänkte eller dennes ombud (advokat) måste infinna sig vid rättegången för att en dom ska kunna meddelas. Om den misstänkte eller dennes ombud inte infinner sig vid rättegången, ska den ställas in och istället sättas ut till en annan dag, Rättegångsbalken 46 kap 2§ p2.Den tilltalade, dvs. den misstänkte, ska kallas till huvudförhandlingen (rättegången), se Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st.Som huvudregel ska den tilltalade, dvs. den som är misstänkt för ett brott, kallas att infinna sig personligen vid en rättegång. Personlig närvaro vid rättegången behövs inte om målet kan avgöras ändå och den tilltalades närvaro inte behövs för utredningen i målet. I sådana fall ska den tilltalades ombud istället finnas på plats. Detta framgår av Rättegångsbalken 21 kap 2§. Skulle det vara så att den tilltalade förnekar brottet, bör det inte finnas utrymme att döma utan att den tilltalade personligen infinner sig på rättegången.Om det är fråga om ett sådant mål där din personliga närvaro krävs, kommer kallelsen till förhandlingen att förenas med en vitessanktion (Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st). Detta innebär att du, om du inte infinner dig personligen, kommer att få betala ett visst belopp (normalt ligger det på 4 000 kr). Detta belopp måste du betala om det inte föreligger laga förfall. Laga förfall innebär att man har haft en giltig ursäkt till att inte infinna sig vid förhandlingen, t.ex. för att man har varit sjuk eller om tåg eller liknande blivit försenat. Det ska vara någonting som man inte har kunnat förutse innan. Detta framgår av Rättegångsbalken 32 kap 6§ och 32 kap 8§.Det kan också vara så att, om du inte infinner dig vid förhandlingen (i de fall du måste infinna dig personligen), domstolen beslutar om att du ska hämtas till förhandlingen, (Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st). Detta kan dock inte ske om du har laga förfall (se ovan).Sammantaget kommer du i de flesta fall att få en kallelse där du ska infinna dig personligen vid huvudförhandlingen. Om du får en sådan kallelse bör du absolut infinna dig på förhandlingen för att inte riskera att behöva betala vite eller bli omhändertagen.Hoppas att du har fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen åter med ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

Kallas som målsägande eller vittne till rättegång

2016-09-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har sagt att jag inte ville anmäla den anklagade som hade slagit mig, men då det går under allmänt åtal så har åklagaren valt att gå vidare med det oavsett. Om det blir rättegång, blir jag kallad som målsägande eller vittne?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Du kommer i detta fall att bli kallad till domstol som målsägande om åtalet gäller gärningen att den misstänkte personen slagit dig så att det alltså är du som lidit skada, se rättegångsbalken (1942:740), kap. 20 § 8, här. Du kommer i domstolen att bli hörd gällande detta brott, och det är viktigt för utgången av målet vad du har att säga i rätten. Om åtalet i detta fall leder till rättegång så har du en skyldighet att befinna dig i domstolen den dag och tid som du har blivit kallad till.Om du känner obehag eller är rädd för den person som utsatt dig för brottet, så ska du kontakta domstolen så tidigt som möjligt gällande detta. Du har också möjlighet att ha med dig en stödperson under rättegången om det skulle bli aktuellt för dig, och i vissa fall kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde (se rättegångsbalken kap. 20 § 15, här).Hoppas detta gav svar på din fråga.Vänligen

Får föräldrar höras i LVU-mål?

2016-06-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Kan jag själv begära att få prata i förvaltningsrätten angående lvu på mitt barn ?? Min advokat skickade in överklagan idag.
Erik Claeson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I LVU-mål så är det barnets bästa som är den avgörande faktorn som domstolen har att ta ställning till. För att utröna vad som är barnets bästa så ska omständigheterna i fallet i fråga utredas, vilket allt som oftast innebär att föräldrar till barnet får höras. Detta kommer domstolen med största sannolikhet se till att det sker, och om inte annat så rekommenderar jag dig att be din advokat fråga domstolen underförhandlingen ifall du får yttra dig.Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.Med vänlig hälsning,