Kan man som misstänkt få reda på hur utredningen går?

2017-11-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag ligger just nu hos åklagaren, misstänkt för vårdslöshet i trafik den 12 juni i Vålberg, Karlstad i VärmlandDet jag undrar är kan man få reda på vart/hur man ligger i utredningen?För jag vet inte om mitt körkort kommer att bli indraget eller om jag kommer att få böter. Tack i förhand
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vilken påföljd?Jag vill börja med att säga att huruvida du över huvud taget kommer dömas för brott eller inte beror på hur bra bevisning åklagaren har samlat på sig och hur rätten beslutar om ärendet kommer upp till domstol. I det fall du blir dömd för vårdslöshet i trafik kommer du dömas till dagsböter, Trafikbrottslagen 1 §. Frågan om du kommer få ditt körkort indraget beror mycket på de individuella omständigheterna, men det är vanligt att körkortet återkallas med stöd av Körkortslagen 5 kap 3 §, punkt 4 för den som fälls för vårdslöshet i trafik. Rätt till insyn under utredningenSom konstaterats ovan är åklagarens huvudsakliga uppgift att samla in bevisning för att klargöra om du gjort dig skyldig till brott, och du som misstänkt har då rätt till viss insyn. För det första så har du som misstänkt rätt att delges skälig misstanke om brott, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, första stycket. Det verkar emellertid som att detta gjorts i sin ordning, eftersom du vet om att du är misstänkt för vårdslöshet i trafik. Efter du har delgivits misstanke om brott har du och din försvarare (om du har en sådan) rätt att fortlöpande ta del av det som har förekommit i förundersökningen, i den mån detta kan ske utan att utredningen tar skada, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, andra stycket. När förundersökningen avslutats och innan åtal sker har du rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Du och din försvarare kan då begära att denna ska kompletteras om ni känner att det finns ett behov av detta, Rättegångsbalken 23 kap 18a §. Om åklagaren beslutar att väcka åtal har du rätt att på begäran få ut en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen, Rättegångsbalken 23 kap 21a §.Sammanfattningsvis så kan det konstateras att du har rätt till viss insyn under hela utredningens gång, där du kan se vad åklagaren samlat på sig för bevisning under förundersökningen. Skulle du bli dömd för vårdslöshet i trafik av en domstol kommer du dömas till böter och eventuellt få ditt körkort indraget.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Krav på att företräda familjemedlem i tingsrätten

2017-10-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Finns det någon möjlighet att företräda en familjemedlem i TR även om man inte har fullföljt en juristutbildning? Jag är 19 år, så min ålder kan väl inte vara ett hinder?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När du företräder någon i domstol är du ett så kallat ombud. Som ombud ska du vara lämplig (12 kap. 2 § rättegångsbalken). I lämplighetsbedömningen beaktas din redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Du ska behärska svenska språket och vara myndig, vilket du är. Du får heller inte vara i konkurstillstånd eller under förvaltarskap. Förvaltarskap beslutas av en domstol när någon på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande förhållande behöver särskild hjälp (11 kap. 4 § föräldrabalken).Om du är dömd för allvarlig brottslighet sedan tidigare kan rätten anse att du saknar redbarhet som ombud i den mening som avses i lagtexten. Du behöver enligt lagtexten inte ha en juristexamen men du måste ha tillräckliga insikter för att kunna utföra ditt uppdrag som ombud och utveckla din klients talan på ett redigt och fullständigt sätt. Du ska också ha en viss erfarenhet av att hantera rättsliga frågor.Om målets beskaffenhet är omfattande ställs normalt höga krav på ombudets lämplighet. I brottmål som kan leda till fängelse och inte går att avgöra genom ett strafföreläggande tillsätts uteslutande advokater som ombud för svaranden. Vid enkla mål som bötesbrott eller tvistemål av mindre beskaffenhet, ställs lägre krav på ombudet. Glöm inte bort att skicka in ombudsfullmakt innan eller i samband med att domstolen tar upp målet till prövning.Läs HD:s rättsfall NJA 1985 s. 921 för mer information om vad en lämplighetsbedömning enligt 12 kap. 2 § rättegångsbalken tar hänsyn till.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Vem ska man stämma?

2017-07-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |En häst har sålts via mellanhand men efter två månader har vi fortfarande inte fått betalt. Köparen har betalat till mellanhanden men han har i sin tur undvikit att betala oss trots skickade fakturer. Nu undviker mellanhanden all form av kontakt. Ska man stämma mellanhanden eller hämta hem hästen, som vi fortfarande äger då vi fortfarande har ägarpapper?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom det verkar som om det är mellanhanden ni har ert huvudsakliga avtalsförhållande är det mellanhanden ni ska rikta kravet mot. Det framgår inte riktigt hur avtalsförhållandet mellan er och mellanhanden, mellan er och köparen samt mellan mellanhanden och köparen är, men under vissa former kan det vara brottsligt att bara åka och ”hämta hem” hästen då ägarskapet kan ha gått över trots att ni har kvar de fysiska dokumenten. Det jag rekommenderar är således att ni riktar ert krav mot mellanhanden. Har ni skickat fakturor, men han vägrar betala men har inte bestridit dem, kan ni överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten för ett betalningsföreläggande. Har fakturan förfallit finns även utrymme för att väcka talan mot (stämma) mellanhanden i tingsrätt. Vill du ha hjälp med stämningen eller kontakten med kronofogden kan Lawlines jurister hjälpa dig. Du når dem enkelt på www.lawline.se/boka. Jag önskar dig lycka till! Med vänliga hälsningar,

Huvudförhandling i försvarets frånvaro

2017-03-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga gällande hur det går till om försvaret uteblir från huvudförhandling?Jag var (för andra gången, den första ställdes in då den åtalade inte kunnat delges) kallad till huvudförhandling nyligen.Väl på plats är försvarsbänken helt tom. Varken den åtalade eller ett försvar fanns på plats.Min fråga är hur vanligt det är att huvudförhandling trots detta genomförs, vilka anledningar som kan tänkas ligga till grund för detta samt om det är 'helt vattentätt', alltså att ordföranden för rätten har rätt att göra så. Det kan inte ogiltigförklaras av denna anledning?Tack på förhand.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om den åtalade (kallas "tilltalad" i lagen) inte kommer till en huvudförhandling, och har blivit informerad om att rätten kan avgöra målet i hans/hennes frånvaro, kan rätten att avgöra målet trots att den åtalade inte är där (46 kap. 15 § rättegångsbalken). Det finns några förutsättningar som måste vara uppfyllda för att rätten ska få genomföra huvudförhandlingen och döma i målet när den åtalade inte är närvarande. Dessa är att målet ska kunna utredas tillfredsställande, att brottet inte kan leda till högre straff än fängelse i högst sex månader, att den åtalade har hållit sig undan på ett sådant sätt att han/hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen eller att den åtalades närvaro inte är nödvändig på grund av att han/hon lider av en allvarlig psykisk störning (46 kap. 15 a § rättegångsbalken).Om den åtalade har rätt till försvarare och försvararen inte kommer till huvudförhandlingen ska rätten antingen förordna någon som är behörig att vara försvarare under huvudförhandlingen eller ställa in den (46 kap. 2 § tredje punkten och 16 § rättegångsbalken). Om den åtalade är misstänkt för ett brott som enbart kan leda till böter har den åtalade inte rätt till försvarare och då gäller inte dessa lagbestämmelser. Den misstänkta kan alltid själv anlita en försvarare, så därför finns ofta försvarare även när det handlar om brott som enbart kan leda till böter.En dom efter huvudförhandling där den åtalade inte varit närvarande, och som uppfyller förutsättningarna i lagen, gäller på samma sätt som andra domar. Domen kan därför inte ogiltigförklaras enbart på den grunden utan det krävs i så fall att något mer blivit fel. Jag har tyvärr inte tillgång till någon statistik på hur vanligt det är att huvudförhandling hålls i den åtalades frånvaro. En stor anledning till att man håller huvudförhandling trots att den åtalade inte är närvarande är för att det tar mycket tid och resurser att ställa in och flytta huvudförhandlingar. Hoppas att detta besvarar dina frågor.Med vänlig hälsning,

Krävs det att ställföreträdare för käranden och svaranden är fysiskt närvarande vid en rättegång?

2017-11-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Krävs det att ställföreträdare för käranden och svaranden är fysiskt närvarande vid en rättegång. Är det skillnad på eventuell närvaroplikten vid muntlig förberedelse respektive huvudförhandling. Jag har hört sägas att båda parters ställföreträdare måste närvara vid huvudförhandlingen, men ej vid den muntliga förberedelsen. Stämmer inte det? Är det någon skillnad om det är t.ex. aktiebolag eller en ideell förening som är kärande eller svarande?Tack på förhand!
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om part och ställföreträdare i rättegång finns i rättegångsbalken (RB) 11 kap. När t.ex. ett bolag, en förening eller en stiftelse är part i en rättegång, förs talan av en ställföreträdare (RB 11 kap. 2 §). I lagtexten gällande närvaro vid rättegång görs ingen skillnad på t.ex. ett aktiebolag och en ideell förening. Vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt är utgångspunkten att en part, eller ställföreträdaren, ska infinna sig personligen, d.v.s. vara fysiskt närvarande. Undantaget är dock om domstolen anser att närvaron saknar betydelse för utredningen (RB 11 kap. 5 §). Detta gäller båda parter, eller ställföreträdarna (alltså både kärande och svarande).Vid huvudförhandling i Högsta domstolen ska en part, eller ställföreträdaren, däremot endast infinna sig personligen om domstolen anser att det är nödvändigt för utredningen. Vid muntlig förberedelse (och andra sammanträden) ska en part, eller ställföreträdaren, infinna sig personligen om domstolen anser att det är viktigt för syftet med förberedelsen (RB 11 kap. 5 §). Det är alltså skillnad på närvaroplikten vid muntlig förberedelse och vid huvudförhandling. Närvaroplikten beror mycket på var i processen man är, tidigare i processen kan det ofta räcka att ett partsombud finns på plats. Sammanfattningsvis är utgångspunkten personlig närvaro vid huvudförhandling, men endast om det behövs vid muntlig förberedelse. Det är upp till domstolen att avgöra frågan och bestämma om närvaro vid varje tillfälle. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fortsätter rättsprocessen när målsäganden avlidit?

2017-09-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om målsäganden som utsatts för ett bedrägeribrott avlider före rättegång. Vad händer? Kommer rättsprocessen att fortgå? Åklagaren har ännu ej beslutat att väcka åtal.
Olle Hansen Ölmedal |Hej, Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om åtal finns främst i rättegångsbalken.Bedrägeri faller under allmänt åtal. För de brott som faller under allmänt åtal gäller att åklagaren är den som ska väcka åtal. (20 kap. 2 §första stycket, 3 § första stycket och 6 § rättegångsbalk)För vissa brott gäller i stället att åtal väcks av målsäganden. I de fallen kan det spela roll om målsäganden avlider innan rättegångsförhandlingen. Men det gäller alltså inte för bedrägeri. Detta betyder att åtalet i det här fallet egentligen inte är beroende om det finns en målsägande eller ej. Åklagaren tar därmed ett beslut om åtal som vanligt. Det är däremot möjligt att åklagaren beslutar att lägga ned åtalet t ex på grund av att målsäganden inte längre kan vittna i rätten, men som utgångspunkt så fortsätter alltså processen, och åklagaren ska ta ett beslut om åtal.Jag hoppas att du tycker dig ha fått ett svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.Vänligen,

Möjligheten att representera sig själv i rätten

2017-05-12 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag kan representera mig själv och undvika advokat. Eller detta blir för svårt? Jag har genomsnittlig kunskap inom familjerätt. Hälsning pappa
Christian Postolovski |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 12 kap rättegångsbalken (RB) återfinns bestämmelser om ombud i tvistemål. Där stadgas att man får ha ett ombud i en rättegång, men det är alltså inte ett krav. Du har därför all rätt att företräda dig själv, 1 §. Under en eventuell process kan juridiska frågor av kvalificerad art uppkomma som kräver mer djupgående juridiska kunskaper. Jag rekommenderar dig därav att vända dig till en jurist/advokat med sakkunskap i ämnet.Med många vänliga hälsningar,

Advokatkonsultation vid tvistemål

2017-03-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag har en fundering som jag hoppas kunna få svar på. Det är så att mitt ex är skyldig mig närmare 90 000 kronor. Jag har skickat in blankett och så till kronofogden och nu har mitt ex överklagat och vill ta det till tingsrätten. Jag har gjort i ordning alla papper med kontoutdrag, sms-konversationer med mera där det klart och tydligt framgår att han är skyldig mig alla dessa pengar. jag ska skicka in detta till fogden så tar dem det vidare till tingsrätten. Min fråga är dock om jag behöver anlita en advokat redan innan jag skickat in dessa papper eller om jag kan göra det i efterhand? Jag har varit i kontakt med två andra advokatfirmor men då bara kommit till receptionisten då alla varit upptagna och inte kunnat ta emot mitt samtal. Ingen av de två kvinnorna om jag talade med kunde inte svaret på min fråga. Tack på förhand!
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Min uppfattning är att du redan bestämt dig för att anlita en advokat, frågan är bara i vilket skede av processen denne ska träda in? En talan i tvistemål är väldigt svår att ändra, så min rekommendation är att du tar kontakt med en advokat redan innan du ansöker om stämning. Hoppas du fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar