Frågor & Svar

Hej!

Jag och 2 andra kollegor har startat ett bolag tillsammans. Aktieinnehav är delad på oss 3. 2 ordinarie styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Rent juridisk har vi alla samma rättigheter och skyldigheter? Blir det någon skillnad på styrelseledamot eller styrelsesuppleant? Eller ska vi ändra att samtliga är är ordinarie styrelseledamot? Har styrelseledamoten mer mandat trots lika mycket aktieinnehav?

Tacksam för svar!

Vilken typ av frågor krävs för att begära extrastämma i en bostadsrättsförening?

Hur länge kan gamla styrelsen sitta kvar efter en årsstämma i en bostadsrättsförening? En delvis ny styrelse är vald vid årsstämman.

Kan bolagsstämman i ett bolag med 2 ägare 50% vardera fatta beslut på bolagsstämman om den ene uteblir utan att skicka ett ombud m fullmakt?

Hej,

Driver företag, ett Aktie Bolag. Om jag skriver ett testamente där någon ärver bolaget, nu har bolaget tillgångar, men vad händer om bolaget skulle ha problem om ett antal år när jag går bort?

Då arvingen ärver aktierna i bolaget, blir denna personen då ansvarig för eventuella åtaganden?

Vet att man inte kan ärva skulder, men vad gäller om man får ärva aktierna i ett bolag? Då blir väl ägaren huvudman i bolaget?

(har inga bröstarvingar, så jag kan testamentera)

När är man en förening.

Bakgrund:

Vi har sedan 1993 varit andelsägare i en gemensam ägd båtbrygga. Sedan bryggan uppfördes 1993 har det funnits en styrelse på tre personer som arbetat för andelsägarna i bryggan. Varje år har det genomförts ett årsmöte där val av styrelse genomförts, årsavgift för underhåll bestämts samt datum för i och upptagning av bommar. Årsmötet har dokumenterats med enkla anteckningar som inte justerats. Sammanslutningen har aldrig beslutat att en förening ska bildas och har heller inga stadgar.

Nu påstår styrelsen och övriga medlemmar att sammanslutningen kan betraktas och är en förening och att majoritetsbeslut gäller. Jag och min bror anser att det inte är någon förening utan att det är samägandelagen som gäller och enhälliga beslut ska gälla.

På årsmötet 2020 fanns det helt plötsligt nya punkter på dagordningen.

• Utseende av justeringspersoner

• Verksamhetsberättelse

• Ansvarsfrihet för styrelsen

• Fastställande av föreslagna stadgar.

• Firmatecknare

Alla punkter beslutades/fastställes mot vår vilja genom majoritetsbeslut, vi reserverade oss. Vi menade att samägandelagen ska gälla och att steg ett är att fatta beslut att en förening ska bildas och att de föreslagna stadgarna skickas ut på remiss inför nästa möte där stadgarna skulle kunna fastställas.

Fråga:

• Kan man kalla sig förening om man inte har stadgar?

• Kan man köra över oss via ett majoritetsbeslut?

• Kan man utse en firmatecknare och ge styrelsens medlemmar ansvarsfrihet?

Fråga om nyttjande av samfällighet

En stor fritidsfastighet i Tanums kommun bildades från stamfastigheten 1957 och har sedan gått i arv till 3 syskon. På grund av konflikter gjordes en fastighetsklyvning som avslutades 2014, och som bildade:

• Fastighet A (Svenneby valön 1:27) – Ägs av 1 syskon.

• Fastighet B (Svenneby valön 1:28) – Ägs av 2 syskon.

• Samfällighet (Svenneby Valön S:5) – Ägs till 1/3 del av A och till 2/3 av B.

Kort efter fastighetsombildningen byggde fastighet A om sitt hus och gjorde då anläggningar som ligger delvis utanför sin tomtmark, och upptar då yta på samfälligheten. Detta skedde delvis mot protest från fastighet B. Men inget tillsynsärende hos kommunen har startats. Inget samägandeavtal finns och det är delägarförvaltning som gäller.

Idag vill fastighet B bygga nytt och har liknande behov av att nyttja mindre yta av samfälligheten för tex trappa och reningsverk, precis som fastighet A redan gjort. Dock säger fastigheten A att de inte kommer godta någon som helst ytterligare nyttjande av samfälligheten fortsättningsvis, samtidigt som de vill behålla de redan utförda anläggningarna som fastighet A redan har på samfälligheten.

Vår fråga är hur fastighet B kan gå vidare och tvinga till oss rätten att nyttja samfälligheten i samma utsträckning som fastighet A redan gör? Fastighet B vill hellre få rätt att nyttja samfälligheten än att hindra fastighet A att göra det, Fastighet B vill alltså inte tvinga Fastighet A att riva sina anläggningar.

Sommaren 2018 började vi planera att byta ut en rutten altan och ta bort en gammal stentrapp, samt bygga en ny trapp och altan.

Jag frågade Ordf i BRF på årsmötet i maj 2018, erbjöd att visa ritningar osv.

Ordf nekade detta, då det inte behövdes om jag "byggde hyfsat lika" som alla andra.

Det gjorde vi, det ser ungefär ut som en annan grannes.

8 månader senare kommer Ordf och påstår att vi måste sänka altanen till "orginalhöjd" (vi byggde allt i samma höjd för att det var enkelt och snyggt.)

Jag påpekade att detta kunde ha lösts redan innan om Ordf hade gått med på att kolla på ritningarna, då påstår han att jag "har hittat på efter hand".

Så jag fick alltså ok, sen har Ordf ändrat sig och det är "inte ok" för att den "är för hög" enligt regler(?) som jag aldrig har fått reda på och inte står någonstans i den dokumentatione från BRF vi har fått.

Hade det varit enkelt hade jag nog byggt om, men det är ett väldigt stort jobb och vi kommer troligen inte kunna använda det virke som idag ligger där.

Vi har även krävt ritningar på HUR vi ska bygga, detta har ej heller kommit från styrelse.

Kan BRF verkligen kräva att vi bygger om?

MvH

Vi är en ekonomiskförening som funnits sedan 1958. Föreningens uppgift är att administrera värme och vatten samt tillhandahålla en gemensam tvättstuga. Medlemmarna betalar sin avgift till föreningen som i sin tur betalar till leverantör av vatten och värme. Nu finns det delade meningar om tvättstugans varande eller inte. Hälften av medlemmarna vill avyttra och hälften vill behålla. I våra stadgar finns tvättstugans varande väl reglerad. Min fråga går det att lägga ner tvättstugan och ändra i stadgarna med hälften emot och hälften för ett bevarande?

Hej och tack för ditt svar!

Tyvärr vägrar styrelsen inför årsmöte den 28/7 att svara på just det du påpekar om

längd på nyttjanderättsavtal mm.

Styrelsen har även gjort en sk rättsutredning som man inte vill redovisa innan mötet

och antagligen inte heller under mötet.Kan vi kräva det?

Jag har varit i kontakt med rättsutredande advokat per telefon och fått bekräftat att han

" gjort klart att det finns två alternativ: riva bryggorna eller skriva nyttjanderätts avtal"!

Min fråga blir därför , då denna kostnad för rättsutredningen om 29.000:- , och kommer att

tas upp i den ekonomiska redovisningen verkligen kan "tas upp för alla" ?

Jag anser tillsammans med 10 övriga familjer att vi agerar som "motpart" varför vi står för

våra juridiska kostnader och de familjer som är för borde ta "deras" kostnader!