Jämkning av trafikförsäkringsavgift

2016-06-29 i Fordringar
FRÅGA |Krav på ca 70 000kr till trafik föreningen. Pga att jag glömde ställa av en gammal skrotbil. Är detta kravet lagligt.
Theresa Ermstål |Hej!Regler om trafikförsäkring finns i Trafikskadelagen (här). Enligt 2 § 1 och 2 st. framgår att det finns en försäkringsplikt för ägare till motordrivna fordon som är registrerade i vägtrafikregistret. Enligt 34 § 1 st. har Trafikförsäkringsföreningen rätt att ta ut en trafikförsäkringsavgift av den försäkringspliktige för den tid denne inte har fullgjort sin försäkringsplikt. Enligt 34 § 4 st. kan denna avgift sättas ned av en domstol om det finns särskilda skäl. Det finns således möjlighet till jämkning av trafikförsäkringsavgiften. I paragrafens förarbeten, prop 1977/78:16 s. 51 och 60 f. (här), står det att avgiften kan sättas ned eller helt falla bort om den med hänsyn till omständigheterna framstår som oskäligt hård. Exempel på detta är dels då den försäkringspliktige till följd av sjukdom inte kunnat fullgöra sin plikt och avgiften avsevärt överstiger vad denne skulle ha erlagt i försäkringspremier om fordonet varit försäkrat, dels då den försäkringspliktige har kunnat visa att fordonet har förvarats på ett sådant sätt att det inte kunnat användas under den aktuella tiden. För att få framgång med talan om jämkning måste du således kunna påvisa att något av ovanstående exempel är aktuellt i ditt fall.Vänliga hälsningar,

Betalningstidpunkt & preskription

2016-06-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej.År 2013 tog jag hjälp utav en kostrådgivare med kost & träningsupplägg. Vi kom aldrig överens om ett pris(dock har personen fasta priser men ingen hemsida och ingen information skickad till mig angående detta), och när jag frågade om när jag skulle betala så sa han "vi tar de sen". Ett år senare påminner han mig att han inte fakturerat mig för tjänsten varpå jag förklarar att med tanke på att det gått ett år så får han gärna vänta ytterligare en månad då ekonomin just då inte var på topp.Nu 2016 skickar han fakturan till mig, och vill ha betalt inom 10 dagar. Då inget pris var satt oss emellan, går det att neka betalning helt?
Lejla Alic |Hej och tack för din fråga till oss på Lawline! Tidpunkt för betalning Om inget avtalats ska betalning ske när den som exempelvis utfört en tjänst eller levererat en vara (borgenären), fordrar att betalning ska ske, se här. Det innebär att borgenären har rätt att få betalt omedelbart med utrymme för viss kortare tid för den betalningsskyldige, dock inte någon längre tid. Preskription När borgenären utför en viss tjänst får denne en fordran på dig som betalningsskyldig. Denna fordran kan under vissa omständigheter preskriberas, dvs komma att inte vara gällande. Preskription sker genom att under vissa, i lag bestämda tidsfrister, inga krav framställt mot den betalningsskyldige. För att preskriptionstiden inte ska avbrytas ska inte heller den betalningsskyldige erlägga betalning, erkänna fordringen på annat sätt, den betalningsskyldige ska inte ha fått skriftligt krav om fordringen eller att borgenären väckt talan mot den betalningsskyldige med anledning av fordringen, under de tidsperioder som anges nedan.Utgångspunkten är att preskription sker efter 10 år från fordrans tillkomst. Om det dock rör sig om förhållandet mellan en konsument och en näringsidkare är preskriptionstiden 3 år, se här. Preskriptionstiden beror alltså på om du som privatperson fått en tjänst tillhandahållen av en annan privatperson eller från ett företag, dvs att du mottagit tjänsten i egenskap av konsument. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Möjligheter att kräva in en penningfordring utan skuldebrev

2016-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Hur ska jag göra för att tillbaka pengarna när jag låna ut pengar till min kompis utan att ett skuldbrev skrevs aldrig.
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har valt att dela upp mitt svar på din fråga i tre olika delar. I den första delen behandlar jag om du har någon rättslig grund för ditt krav. I den andra delen förklarar jag hur du kan gå vidare för att kräva ut pengarna från din kompis. I den tredje delen förklarar jag de problem du kan ha med att bevisa att du har ett krav mot din kompis, om du väljer att inleda en domstolsprocess. Avslutningsvis sammanfattar jag det jag har sagt.Grund för att kräva in pengarnaRent rättsligt behöver du inte ett skuldebrev för att kunna kräva tillbaka pengarna från din kompis. Avtal kan också slutas genom att din kompis muntligen godtar pengarna eller genom att han faktiskt tar emot dem. I den delen bör du alltså inte ha några problem, med undantag för om du inte kan bevisa att det finns ett avtal (se nedan).Som jag förstår det hade ni inte kommit överens om en förfallodag. Då kan du kräva in pengarna när som helst, vilket framgår av 5 § lagen (1936:81) om skuldebrev. Även fast det inte rör sig om ett skuldebrev så brukar den nämnda lagen ändå tillämpas på din typ av krav.Två förfaranden för att kräva ut pengarnaDet finns två olika alternativ för dig att kunna kräva ut pengarna från din kompis, om han eller hon inte frivilligt betalar tillbaka pengarna till dig.Det ena alternativet är att du ansöker om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten enligt 2 § första stycket lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (hädanefter förkortad BfL). Observera dock att ditt betalningskrav först måste ha förfallit till betalning (se ovan för hur du får ditt krav att förfalla).I stora drag innebär ett betalningsföreläggande att du skickar in en ansökan till kronofogdemyndigheten (KFM) om att din kompis ska betala tillbaka pengarna som du lånade ut honom. Efter att KFM har granskat din ansökan kommer den att låta din kompis säga om han eller hon bestrider ditt krav eller inte (25 § BfL).Bestrider din kompis inte din ansökan i tid kommer KFM att meddela ett ”utslag”, vilket förenklat innebär att KFM fastställer att du har ett krav på din kompis (42 § BfL). Därefter kommer KFM att verkställa utslaget för att se till så att du får in pengarna, se 2 kap. 1 § tredje stycket utsökningsbalken (1981:774).Om din kompis bestrider din ansökan så blir det inget utslag. Istället kommer KFM att ge dig en möjlighet att begära att din ansökan lämnas över till tingsrätten (33 § BfL). Om du inte begär att KFM skickar ärendet till tingsrätten i tid så kommer KFM att avskriva din ansökan (37 § BfL). Det innebär dock inte att du på något sätt förlorar ditt krav, utan du kan ansöka igen om du vill. Om du är säker på att din kompis kommer att bestrida din ansökan finns det bör du dock använda något annat alternativ istället.Det andra alternativet är att du väcker talan vid din tingsrätt om att den ska förplikta din kompis att betala ut pengarna till dig. Det gör du genom att ansöka om stämning, se 42 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740). Om domstolen dömer till din fördel och din kompis inte överklagar domen så kan du ta den och ansöka att KFM utmäter din väns egendom, se 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § första stycket första punkten utsökningsbalken (1981:774).Eftersom det kan vara dyrt att driva en process i domstol rekommenderar jag starkt att du talar med en erfaren jurist före du bestämmer dig för att väcka talan i en domstol. Du kan boka tid om det HÄR. Där kan du också boka tid för att få hjälp med att upprätta en stämningsansökan eller en ansökan om betalningsföreläggande.BevisningDe problem som du kan ha med att kräva in pengarna från din kompis är att bevisa att du har lånat ut pengar till honom eller henne. Det är nämligen i princip du som i en domstolsprocess måste bevisa att du har ett krav (vill du läsa mer om vem som ska bevisa att det finns ett lån, se NJA 2014 s. 364). I Sverige råder fri bevisföring, vilket i princip innebär att du kan ta in allt som är relevant för att bevisa att du har lånat ut pengar till din kompis. Exempel på bevis kan vara kontoutdrag och din egna redogörelse som part. Det viktiga här är att övertyga domstolen om att din uppfattning är rätt.SammanfattningDu har ett krav mot din kompis oavsett om det finns ett skuldebrev eller inte. Om din kompis inte frivilligt betalar tillbaka dina pengar kan du antingen ansöka om betalningsföreläggande hos KFM eller om stämning hos rätt tingsrätt. I en domstolsprocess kan du dock ha vissa svårigheter att bevisa att du har ett krav.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att få tillbaka dina pengar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ägarhypotek

2016-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Vid pantsättning, är ägarhypotek och överhypotek samma sak?
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!När en pant har högre belåningsvärde än skulden som panten är säkerhet för säger man vanligtvis att det finns ett överhypotek. Ett överhypotek är detsamma som ett ägarhypotek.Vänligen,

​BESTRIDANDE AV FAKTURA OCH VILANDEFÖRKLARING I DOMSTOL

2016-06-20 i Fordringar
FRÅGA |Hejsan.Vår vägförening har ansvaret för vägombyggnation i samband med nedläggande av vatten och avloppsledningar i våra vägar inom Nacka kommun. Vi 127 fastighetsägare har alltså enskilt huvudmannaskap för våra vägar. Budgeten för ombyggnationen röstades igenom på en extra stämma. I efterhand har oklarheter uppdagats i denna budget och tillräckligt antal fastighetsägare har opponerat sig för att styrelsen enligt lag skall kalla till en ny extra stämma. Det har inte styrelsen gjort inom en vecka från att kravet kom upp från fastighetsägarna och därför har ärendet överlämnats till länsstyrelsen. Vägföreningen har skickat oss fastighetsägare en faktura på 85.000 vardera och som ska vara betald senast den 31/6. Min fråga är om man låta bli att betala/ överklaga fakturan i nuläget eftersom hela budgetfrågan/krav på ny extra stämma runt budgeten, ligger hos länsstyrelsen för behandling? Kan man annars "deponera" pengarna på något sätt tills länsstyrelsen "sagt sitt" runt frågan om vägföreningen enligt lag måste kalla till en ny extra stämma runt budgeten.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör dels om det finns någon möjlighet att bestrida fakturan på grund av den förestående prövningen hos länsstyrelsen alternativt om det finns någon möjlighet att deponera summan i avvaktan på länsstyrelsens beslut. För att besvara frågan kommer jag fastställa gällande rätt och därefter applicera detta på ditt fall.Gällande rätt och applicering.Inledningsvis finns en Lag (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Min bedömning är dock att ingen av de punkter som räknas upp där passar in på den situation du nu beskriver. Du har emellertid andra alternativ att tillgå. Det första du ska göra är att bestrida fakturan från vägföreningen. Detta gör du skriftligt till motparten antingen med epost eller brev. Det är viktigt att du sparar en kopia på bestridandet för att kunna bevisa att du bestridit fakturan samt när du bestred den. Du ska tydligt ange varför du bestrider fakturan samt datum. Invänta därefter motparts agerande. Skickar vägföreningen påminnelse så bestrider du igen. Om vägföreningen vänder sig till kronofogden så bestrider du fakturan till dem. Du får inte några betalningsanmärkningar förutsatt att du bestrider fakturan inom 10 dagar från det att du blivit delgiven. Efter detta är det upp till motparten att bestämma sig för om de vill vända sig till domstol eller inte. Om vägföreningen vänder sig till domstol så rekommenderar jag att du begär att målet vilandeförklaras, enligt rättegångsbalken 32 kap 5 §, i avvaktan på länsstyrelsens beslut i frågan. Genom att göra på detta sätt behöver du aldrig betala pengarna innan beslutet har fattats vid länsstyrelsen. Det enda du riskerar är i så fall att behöva utge viss ränta för den händelse att länsstyrelsens beslut inte blir i gynnande riktning för dig. Ett annat alternativ är att betala fakturan och därefter stämma vägföreningen om det visar sig att beslutet fattats på felaktiga grunder. Detta är mer riskabelt eftersom det förutsätter att vägföreningen har en möjlighet att återbetala summan.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Betalning med befriande verkan, särskilt om dokumentation

2016-06-04 i Fordringar
FRÅGA |Hur skriver jag ett kontrakt/kvitto på en erlagd summa pengar för att mottagaren ej ska kunna kräva mer i efterhand?
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Hur ett kvitto lämpligen skrivs är ytterst en bevisfråga. Av en handling som anger att betalning skett bör i allmänhet framgå vilka parterna är, när betalning erlagts, till vilket belopp betalningen uppgått samt vilken skuld betalningen avser. Under särskilda omständigheter kan andra uppgifter behövas för att betalningens verkans kall kunna fastställas. Gemensamt för samtliga fall är dock att åtminstone borgenären (den enligt fordringen berättigade) bör lämna sin underskrift på dokumentet då en handling som upprättats av ena parten, utan att få sin äkthet intygad av den andre, nästan helt saknar betydelse i bevishänseende.Av större vikt än att skydda sig mot krav från den vid en viss tidpunkt berättigade är ofta att skydda sig mot krav från en eventuell förvärvare av fordran. Är fordran av löpande beskaffenhet (ställd till innehavaren eller ”viss man eller order”, jfr 11 § skuldebrevslagen (1936:81)) kan en ny fordringsinnehavare, som saknar kännedom om betalningen, mot dig, i din egenskap av gäldenär, framställa krav på betalning av redan erlagd skuld, förutsatt att det skuldebrev varpå skulden dokumenterats icke innehåller en betalningsplan och att det ej heller på detta antecknats att betalning av skulden skett (jfr 15 och 16 §§ ovannämnda lag). Motsvarande gäller inte om fordran följer av ett enkelt skuldebrev (med en viss bestämd person som borgenär), varvid en förvärvare ej ens vid god tro (vid avsaknad av vetskap om att betalning tidigare erlagts) får bättre rätt än överlåtaren (den ursprunglige borgenären) och således inte ånyo kan utkräva betalning av den del av skulden som redan bortfallit (jfr 26 och 27 §§ ovannämnda lag).För att skydda dig mot krav från en eventuell framtida förvärvare av fordran bör du således, om fordran följer av en löpande handling utan betalningsplan, tillse att betalningen framgår av en påskrift på denna. Skulle borgenären då krav om påskrift framställs vägra förse handlingen med en sådan äger du innehålla betalning av förfallet belopp till dess att ditt krav efterlevs (se 21 § ovannämnda lag). Av vikt är även att när skulden blivit fullt betald återkräva eventuellt löpande skuldebrev, vilket du enligt nyligen nämnda regel är berättigad till. Vidare kan det i allmänhet vara en god idé att kräva en kopia av handlingen efter det att betalningen på denna antecknats då du därigenom kan minimera risken för förfalskning. Vänligen,

Återbetalning av misstagsbetalning som skett för ett år sedan

2016-05-31 i Fordringar
FRÅGA |Om man fått för mycket lön och påtalar detta till arbetsgivaren. Som då säger att han ska rätta till felet, och sedan inte gör något åt det på 1år. Kan han efter så lång tid komma och kräva tillbaka pengarna?
Erik Claeson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! När en arbetstagare fått för mycket lön så har en misstagsbetalning skett från arbetsgivarens sida. Detta aktualiserar en princip som kallas för condictio indebiti, vilket innebär att någon som av misstag betalat ut pengar har rätt att kräva tillbaka dem. Det finns dock undantag till denna princip. I ett rättsfall från Högsta domstolen (HD), NJA 2001 s. 353, krävde ett försäkringsbolag som betalat ut ett felaktigt belopp tillbaka pengarna 9 månader efter de först betalats ut. HD konstaterade då att om parten som fått betalningen varit i god tro eller haft anledning att uppfatta betalningen som en slutgiltig reglering av parternas mellanhavanden så kan det innebära att kravet på återbetalning inte ska godtas.HD nämner även i detta rättsfall att man i praxis även beaktar betalarens passivitet samt om mottagaren inrättat betalningen i sin ekonomi.Då du var medveten om att en misstagsbetalning skett, och även informerat arbetsgivaren om detta, så kan du inte anses ha varit i god tro. Huvudregeln blir då enligt praxis att du, på grund av din så kallade "onda tro", inte ägt rätt till pengarna, då du vet att de ska återbetalas. Då jag antar att du gått och väntat på denna återbetalning så förutsätter jag även att du inte inrättat din ekonomi (använt) dessa pengar. Dessa omständigheter pekar på att betalaren kommer ha rätt att kräva dig på betalning. Det faktum att det gått så lång tid utan att ett återkrav har utställts gör dock att det hela blir mer osäkert. Ju längre tid som utbetalaren är passiv, desto mer god börjar din tro att anses vara, då pengarna med stor sannolikhet börjar bli beblandade med din egen ekonomi. Förr eller senare så kommer längden av utbetalarens passivitet helt ha konverterat din onda tro till god tro, då du i och med denna passivitet haft anledning att uppfatta betalningen som en slutgiltig reglering av era mellanhavanden.I ovan nämnda rättsfall ansågs 9 månader vara en lång tid för ett återkrav att ske, men då förelåg även god tro till att börja med. I och med att du hela tiden varit medveten om att betalningen skulle återbetalas så föreligger ingen god tro, och det ska rätt mycket till för att du ska undslippa återbetalning. Det framgår inte av praxis någon tidsfrist på hur länge du ska behöva vänta på betalarens passivitet, varför jag är rädd att jag inte kan ge ett konkret svar. Min bedömning är dock att du fortfarande är återbetalningsskyldig, då både du och arbetsgivaren är medvetna om att det är en misstagsbetalning som skett tiden som gått (ett år) rent juridiskt sett troligtvis inte är nog för att ge dig anledning att uppfatta betalningen som slutligt reglerad.Jag hoppas att detta besvarat din fråga.Med vänlig hälsning.

Kräva pengar för såld vara

2016-04-30 i Fordringar
FRÅGA |Min sambo skulle sälja 4 fälgar till sin kompis. Kompisen har hämtat fälgarna men min sambo har inte fått betalt. Nu har tydligen min sambos kompis sålt fälgarna vidare till annan person. Hur ska jag gå tillväga?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Eftersom det verkar vara två privatpersoner som handlat med varandra så gäller Köplagen på transaktionen. Om kompisen (gäldenären) inte frivilligt vill betala sin skuld kan din sambo använda sig av reglerna om betalningsföreläggande för att få till stånd en exekutionstitel, vilket är en förutsättning för utmätning enligt 3 kap. 1 § Utsökningsbalken (UB). - Utmätning sker när en person inte vill betala men kan betala! Regler om betalningsföreläggande återfinns i Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) (här). Förfarandet vid betalningsföreläggande är avsett för ostridiga krav på betalning, vilket innebär att gäldenären, dvs. din sambos kompis, är medveten om sin skuld men inte frivilligt betalar vad denne är skyldig. För att kunna ansöka om ett betalningsföreläggande måste följande förutsättningar vara uppfyllda;1) fordran ska avse pengar2) sista betalningsdatum för fordran måste passerat - Här beror det således på när din sambo och hennes kompis har kommit överens om betalning, men har inget avtalats har din sambo som huvudregel rätt att kräva betalning när överlämnandet av varan har skett. 3) fordran ska vara förlikningsbar, vilket innebär att din sambo och hens kompis själva disponerar över avtalet sinsemellan. Färdiga blanketter och mer information finner du på Kronofogdemyndighetens hemsida (http://www.kronofogden.se/fordigsom/villfabetalt/hurgorjag/betalningsforelaggande.4.14db52b102ed4e5fe380005212.html).Enligt 25 § BFL - Efter att ansökan om betalningsföreläggande inkommit till Kronofogdemyndigheten skickas ett föreläggande till gäldenären - din sambos kompis, varpå denne har 10 dagar på sig att bestrida fordringen. Skulle din sambos kompis inte bestrida fordringen kommer Kronofogdemyndigheten att meddela ett utslag i enlighet med ansökan i enlighet med 42 § BFL. Detta utslag fungerar sedan som en exekutionstitel och verkställighet kommer att ske utan att din sambo behöver ansöka om detta enligt 2 kap. 1 § 3 st. UB.Skulle din sambos kompis bestrida fordringen inom den angivna tidsfristen kan Kronofogdemyndigheten inte meddela något utslag. Din sambo kan då begära att ärendet överlämnas till tingsrätten enligt 33-34 §§ BFL. I tingsrätten prövas huruvida det föreligger en fordran eller ej. Skulle tingsrätten komma fram till att det föreligger en fordran och förpliktar gäldenären, din sambos kompis, att betala, kan din sambo använda denna dom som en exekutionstitel som Kronofogdemyndigheten, på hans ansökan, kan verkställa. Kronofogdemyndigheten kommer då att kräva in pengarna av din sambos kompis! Slutsats;,Så länge din sambo kan påvisa att ett avtal har uppstått och att hon har krav på en skuld gällande fälgarna så kommer din sambo således att få betalt, oavsett om din sambos kompis bestrider fordringen eller inte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Behöver ni hjälp med att ta kontakt med kronofogdemyndigheten eller behöver hjälp med att driva ärendet vidare till tingsrätten är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig och din sambo en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,