Återbetalningskrav på felaktig utbetalning av lön

2016-11-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Min pojkvän slutade arbeta på ett företag men fick full lön utbetalt av företaget 2 månader efter (alltså vid två tillfällen) han kontaktade företaget & berättade att de gjort fel.Nu kräver företaget att han ska betala tillbaka denna summan PLUS brutto. Han ska alltså betala tillbaka mer pengar än vad han fått utav företaget samt med en deadline. Stämmer det att företaget kan kräva honom på pengar för något som DE har gjort fel?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I svensk lag finns inga regler om vad som gäller vid sådana här felaktiga utbetalningar. Vägledning vid sådana här problem hämtas istället från rättspraxis från domstolar.Utgångspunkten vid en felaktig utbetalning av lön är att arbetsgivaren har rätt att få tillbaka sina pengar. Undantag från denna huvudregel är ifall din pojkvän hade mottagit pengarna i god tro och trott att utbetalningen var korrekt eller redan spenderat pengarna. Huruvida någon är i god tro kan ofta vara en svår bedömning men i ert fall var ju din pojkvän inte i god tro eftersom han ringde företaget. Utifrån detta kan vi hävda att din pojkväns före detta arbetsgivare har rätt att få tillbaka den felaktigt utbetalade lönen.Företaget lär ha rätt att få tillbaka hela beloppet de har betalat ut till din pojkvän. Trots att skatt har dragits på inkomsten för din pojkvän lär de alltså vara berättigade att få tillbaka hela bruttobeloppet.Att skatt har dragits på den felaktiga utbetalningen är istället ett problem som bäst löses i samband med deklaration och skatteåterbäringen. Där bör din pojkvän kontakta Skatteverket och förklara den felaktiga beskattningen. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Gäldenärsbyte aktiebolag

2016-11-09 i Fordringar
FRÅGA |Kan ett modebolag överföra en skuld som är bokförd i sin helhet i moderbolaget ifrån början till dotterbolaget utan att den som har fordran informera och vad händer när dotterbolaget går i konkurs då, kvarstår skuldebrevets fordran i moderbolaget ändå?/undrande
Christian Sörqvist |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När skulden som moderbolaget har överförs till dotterbolaget så genomförs ett gäldenärsbyte. Ett sådant byte kallas även för substitution.För att åstadkomma ett giltigt gäldenärsbyte så krävs borgenärens, alltså den som har fordran på moderbolaget, samtycke. En borgenär ska inte behöva acceptera att ha en ny gäldenär ,med potentiellt sämre betalningsförmåga, att hålla sig till. Det räcker alltså inte med att informera borgenären utan samtycke måste föreligga.Detta följer av den allmänna avtalsrättsliga principen att avtal ska hållas. Ett uttryck för detta hittas bland annat i 1§ SkbrL(Skuldebrevslagen) där det stadgas att den som utfärdat skuldebrev, alltså moderbolaget i det här fallet, svarar för sin förskrivning. Parterna har vid avtalets ingående kommit överens om att moderbolaget ska betala skulden och då är detta som gäller dom emellan. Om inget giltigt gäldenärsbyte har skett så kommer inte skulden som moderbolaget har att överföras till dotterbolaget och därmed heller inte försvinna då dotterbolaget upplöses efter en konkurs. Skulden kommer istället att kvarstå i moderbolaget. Vänligen,

Löpande skuldebrevs giltighet

2016-10-15 i Fordringar
FRÅGA |Skuldebrev;Gäller det att löpande skuldebrev måste, för att kunna göras gällande som korrekt fordran, uppvisas I original där det klart framgår, av handlingen, att rätt ägare till fordran är ingivaren. M.a.o att handlingen som uppvisas har notringar om vem som är ägare till fordran (rätt överlåten)?
Johanna Barfoed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Löpande skuldebrev regleras i 2 kap SkbrL. Skillnaden mellan just löpande skuldebrev och enkla, är att den som innehar ett löpande skuldebrev presumeras vara den rättmätige ägaren. Löpande skuldebrev är avsedda för att omsättas, det vill säga att de är skapade för att kunna överlåtas fritt till nya personer. Rätten att utkräva den prestation som det löpande skuldebrevet innehåller är knutet till innehavet av detta dokument. Men! Man skiljer på innehavarskuldebrev, och skuldebrev som är ställt till "viss man eller order", se 2:1 SkbrL.Om det är ett skuldebrev som är ställt till viss man eller order, följer enligt 2:13 2 st SkbrL, precis som du säger, att det det måste finnas en sammanhängande kedja av överlåtelser nedskrivna på skuldebrevet, dvs att man kan följa överlåtelsen. Den första innehavaren måste då skriva vem hen överlåter det till, så att senare ägare kan se vilka som förfogat över skuldebrevet. Detta betyder att för att kunna kräva in fordran, måste man således kunna styrka att man finns med i denna "sammanhängande kedja". Hoppas du fick svar på din fråga, hälsningar

Vad händer med fordran om långivaren avlider?

2016-09-23 i Fordringar
FRÅGA |1997 delades en fastighetsgåva mellan 2 barn. Sonen blev ålagd att överlämna en revers på 235,000 kronor. Dottern ålades att överta betaln.ansvaret för låneskuld på 57 122 kronor samt överlämna en revers på 177 878 kronor.Beloppen har i båda fallen reducerats med 10 000 kronor vart år med givarens namnteckning, den sista tecknat 2015-12-31.Detta innebär att sonen i dag har en skuld till givaren på 45 000 kronor medan dottern nuär skuldfri. Om givaren skulle avlida innan årsskiftet förmodar jag att sonens skuld skall delas på 2 så att sonen betalar till dottern 22 500 kronor och behåller samma summa.Vänligen,
Zorba Hållsten |Hej Thorulf,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med tänker jag nämna något om gåvobegreppet. För att ett förmögenhetsöverföring ska klassas som en ren gåva ur juridisk synvinkel så ska den vara av benefik karaktär, dvs. det ska inte förekomma någon motprestation från gåvomottagaren och gåvogivaren ska ha gett gåvan frivilligt med syfte att gynna gåvomottagaren. Eftersom att det verkar som att sonen och dottern faktiskt har erlagt betalning för att få fastigheten i "gåva" så verkar det inte som att det rör sig om en ren gåva i strikt juridisk mening. Däremot verkar det handla om en s.k blandad gåva som har både benefika och onerösa (där det förekommer motprestaion) inslag. Detta är ofta fallet då ett visst vederlag utgår för givarens prestation, fastän det är mindre än gåvans värde: en sak försäljes t.ex. för lägre pris än verkliga värdet. Motsatsen är då ren gåva, där inget vederlag utgår. För att se mer om själva gåvobegreppet se NJA 2008 s. 457, NJA 2008 s. 1129 och Bertil Bengtsson, SvJT 1962, s. 689 f. Vad gäller skulden så är utgångspunkten att den som utfärdad ett skuldebrev (revers) ska stå för denna, se 1 § skuldebrevslagen (SkbrL). Det som kommer hända med sonens skuld på 45 000 kr om givaren skulle avlida är att dödsboet då skulle ta över fordran och den kommer då att räknas som en tillgång i dödsboet. Dödsbodelägarna kan då välja om de vill driva in skulden eller inte. Men i princip kan de göra det och så är det alltså sonen som ska betala 45 000 kr till dödsboet. Sedan skulle man även kunna argumentera för att det var ett av villkoren och en av förutsättningarna för att sonen och dottern skulle få fastigheten som blandad gåva, att de båda i slutändan skulle betala precis lika mycket för den. Oavsett om dotterns betalning delas upp i en del låneskuld och en del revers så skulle detta inte spela någon roll i slutändan. Utifrån den s.k. "förutsättningsläran" så skulle man således kunna hävda att en förutsättning för att sonen och dottern skulle "få" fastigheten var att de skulle betala precis lika mycket för den, så att det inte skulle uppstå någon osämja mellan dem. Bara av den anledningen att dotterns betalning delades upp i låneskuld och revers medan sonens betalning inte delas upp skulle inte påverka den slutgiltiga betalningen som skulle vara lika stor för båda två. Sammanfattningsvis så kommer sonens skuld på 45 000 kr att övertas av givarens dödsbo i händelse av att han/hon avlider. Dödsbodelägarna kan då kräva in fordran och då kommer sonen och dottern att ha betalat lika mycket. Däremot om de inte gör det, och sonen behåller de 45 000 kr, så skulle man utifrån förutsättningsläran kunna argumentera för att sonen ska ge 22 500 till dottern just för att de båda i slutändan ska ha betalat lika mycket för fastigheten. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Om ens ex slutar betala det gemensamma lånet

2016-11-16 i Fordringar
FRÅGA |Hej.Har ett ex som slutat att betala på ett lån vi har tillsammans.Vi hade en överenskommelse om att han skulle betala lånet...Nu har jag gått med på en avbetalningsplan med banken,för att inte jag ska hamna hos KF.Min ex har "gått under jorden" går inte att få tag i honom, han står skriven på flera adresser .Kan jag sätta honom i personlig konkurs eller hur ska jag göra så att han betalar hälften av lånet iallafall?//Mvh
Niclas Friberg |Hej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Er fråga förstår jag som att den består av två delar: 1.Ansvaret för lånet 2.Hur kräver man tillbaka halva lånetAnsvaret för ett gemensamt lånHar Ni tagit lånet tillsammans och står båda på lånet kan banken kräva en av er på hela summan, se 1:2 skuldebrevslagen https://lagen.nu/1936:81.Betalar Ni mer än Ert ex kan Ni kräva tillbaka det som överstiger halva lånet, se 1:2 2 st. skuldebrevslagen. Det kallas för att Ni har "regressrätt".Hur kräver man betalning?Eftersom Ni har en fordran på Ert ex kan Ni kräva betalning av honom direkt. Vägrar han betala eller håller sig undan kan Ni antingen försöka sälja Er fordran till t.ex. ett inkassobolag eller så kan Ni vända Er till Kronofogdemyndigheten (KFM).Ni kan då skicka in en ansökan till KFM och begära verkställighet, d.v.s. att KFM ska hjälpa Er att få betalt, se 2:1 utsökningsbalken https://lagen.nu/1981:774#K2. För detta får Ni betala en avgift. Om KFM får tag på Ert ex eller utmäter hans lön eller dyl. så kommer KFM ta ut avgiften av honom istället.Det finns färdiga blanketter på KFM:s hemsida som kan hjälpa Er utforma Er begäran om att få betalt.Jag kommer inte fördjupa svaret i hur man gör en konkursansökan då ett sådant förfarande är komplicerat och kräver bl.a. ansökan i tingsrätt. Det är sannolikt inte något Ni skulle ha någon fördel av oavsett då en ansökan hos KFM med största säkerhet kan ge Er betalt till en lägre kostnad i både tid och pengar.Med vänliga hälsningar

Solidarisk skuld

2016-10-30 i Fordringar
FRÅGA |Jag hade en solidarisk skuld med en person som jag fått via ett brottsmål. Skulden betalades av nyligen och nu har personen som jag dömts med tillsammans yrkat på regressrätt. Jag undrar nu ifall jag har någon möjlighet och överklaga detta eller om det är hopplöst fall? Föreläggandet jag har fått hemskickat av kronofogen är vagt det står ett belopp på 80 000:- jag vet dock ej hur mycket av skulden han har betalat vs jag. står att Ränta på kapitalbeloppet till kommer enligt 6§. hur kan han begära ränta på mig på beloppet?
Victor Åkerfeldt |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline för din fråga.Jag tror att det kommer bli mycket svårt att överklaga detta fallet. En solidariskt fordran kan betalas av antingen dig eller den andra personen som är solidariskt medansvarig. Oberoende av vem som har betalat till er borgenär så ska ni i slutändan betala av lika stor andel. Detta innebär alltså att om den andre personen har betalat en större del av er skuld så får denne personen en fordran mot dig på det belopp som överstiger dennes andel, i ert fall halva skulden. Detta framgår i 2§ Skuldebrevslagen. Som jag förstår det så vet du inte riktigt hur stort belopp du ska betala i regressskuld. Mitt råd här är att kontakta kronofogdemyndigheten och försök reda ut det med dem. Vad gäller räntan så läggs det på en viss ränta vid dröjsmål enligt 6§ Räntelagen. Om en skuld inte betalas i tid så kan personen i fråga alltså kräva att en dröjsmålsränta ska betalas utöver skulden.Jag hoppas att detta gett svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Hur kräver man in en förfallen men obetald fordring?

2016-10-08 i Fordringar
FRÅGA |HejJag har tyvärr lånat ut 10000 kr till en privat person, som inte vill betala tillbaka lånet.Dokumentation finns inkl kvitto på banköverföringen till honom. ej som ni kallar för avtalstext.Personen svara inte på telefon eller mail.Jag har satt sista betalnings dagen till den 19 sept. 2016Idag den 8 okt. inga pengar har ännu kommit på mitt konto.Hur bör man gå vidare med detta problem för att få tillbaka hans lån, av mig på 10000 krtacksam för ett svar.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har valt att svara på din fråga genom att först redogöra för två frågor som påverkar frågan om du över huvud taget kan tillgripa rättsliga medel, nämligen betydelsen av att det inte finns något skrivet avtal och frågan om bevisning. Därefter redogör jag kortfattat för de två huvudsakliga alternativ som du kan använda för att tvinga fram betalning. Eftersom den närmare utformningen av dessa två alternativ redan har behandlats i tidigare svar på Lawline hänvisar jag huvudsakligen till sådana.Jag avslutar med en kort sammanfattning.Bristen på skrivet avtalDet finns som huvudregel inga formkrav för att ingå avtal, eller för att låna ut pengar. Bristen på skrivet avtal är alltså inget hinder i ditt fall.Som jag förstår det hade ni varken skriftligen eller muntligen avtalat om när lånet skulle förfalla till betalning. Att du själv bestämde förfallodagen är inget problem, jfr 5 § lagen (1936:81) om skuldebrev.BevisningSom jag förstår det har du stark skriftlig bevisning för att du har överfört pengar till låntagaren. En invändning som låntagaren kan göra mot ett rättslig krav från din sida är att banköverföringen innebar en gåva – inte ett lån. Det är dock låntagaren som måste bevisa att överföringen vore en gåva, enligt NJA 2014 s. 364.BetalningsföreläggandeOm du tror att låntagaren inte kommer att aktivt bestrida betalningsskyldighet är en ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten det bästa alternativet. Betalningsföreläggande är ett summariskt förfarande som är till för att fastställa ostridiga skulder.Förenklat går ett ärende om betalningsföreläggande till på så vis att du skickar in en ansökan där du kräver betalning för en skuld. Därefter delger kronofogdemyndigheten din ansökan till den du kräver betalning av, samt förelägger samma person att yttra sig över din ansökan. Om den krävda personen inte bestrider din ansökan i rätt tid meddelar kronofogdemyndigheten ett utslag i enlighet med din ansökan. Ett sådant utslag har i princip samma resultat som en dom – t.ex. kan kronofogdemyndigheten verkställa utslaget genom att utmäta låntagarens egendom.Se vidare följande tidigare svar på Lawline: Innebörden av ett utslag i ett ärende om betalningsföreläggande, Möjligheter att kräva in en penningfordring utan skuldebrev, Ansökan om betalningsföreläggande och Indrivning av fordran.Behöver du hjälp med att upprätta en ansökan om betalningsföreläggande kan du boka tid med en erfaren jurist HÄR.DomstolsprocessAtt väcka talan i domstol är det främsta alternativet för dig, om du tror att låntagaren skulle bestrida en ansökan om betalningsföreläggande. En rättegång kan leda till en dom som förpliktar låntagaren att betala skulden till dig. Talan i domstol väcks i princip genom att du skickar in en formenlig stämningsansökan till domstolen och betalar en ansökningsavgift, se 42 kap. 1–5 §§ rättegångsbalken (1942:740) och rättsfallet NJA 1993 s. 231.Eftersom det kan vara dyrt att driva en process i domstol rekommenderar jag starkt att du talar med en erfaren jurist före du bestämmer dig för att väcka talan i en domstol. Du kan boka tid om det HÄR. Där kan du också boka tid för att få hjälp med att upprätta en stämningsansökan.Se också följande tidigare svar på Lawline: Möjligheter att kräva in en penningfordring utan skuldebrev.SammanfattningDina två främsta alternativ för att tvinga fram betalning är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten eller att ansöka om stämning på låntagaren hos en behörig tingsrätt.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att tvinga fram betalning med rättsliga medel är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Överlåtelse av fordran

2016-09-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Min make lånade ut 10.000 till en av sina vänner. Vi får inte tillbaka Dom, har jag som fru rätt att kräva skulden muntligen av honom alltså låntagaren, låntagaren säger att jag har inte med det att göra men det har jag väl då vi var(och är gifta när han lånade ut pengarna till honom.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Den som har en skuld kallas för gäldenär och den som har en fordran (dvs personen som gäldenären är skyldig pengar) kallas för borgenär. Som jag förstår din fråga är din make borgenär, och du undrar om du kan kräva in skulden hos gäldenären i hans ställe.Som allmän regel gäller att fordringar kan överlåtas fritt. Det innebär att om person A är skyldig person B 1000 kr, så kan B ge bort eller sälja sin fordran till C för valfritt belopp, oftast till ett lägre pris än vad fordran faktiskt är värd. Det är för övrigt just detta som händer när man hamnar hos olika inkassobolag, då har det företag som ursprungligen hade en fordran överlåtit denna till ett inkassobolag som då tar över rätten att driva in skulden.En förutsättning är givetvis att din make går med på att du tar över fordran, du kan inte så att säga kräva in skulden i hans ställe utan att han och du har avtalat om det, eftersom det är han som äger fordran. För gäldenärens del gäller alltså att hon inte kan komma med invändningar om vem som har rätt att driva in skulden, eftersom det regleras helt av borgenären och hans eventuella avtalsparter.Hoppas att du fät svar på din fråga!