Condictio indebiti

2017-09-22 i Fordringar
FRÅGA |Jag är musiker och har blivit bokad av ett bokningsbolag att göra 3 olika shower för deras räkning hos en del campingar runt om i Sverige. De olika showerna kostar olika, och jag ska fakturera för samtliga shower i en klumpsumma. Bokningsbolaget har, för enkelhetens skull, gjort en sammanställning på hur många av varje show jag gjort, vad varje show kostar, och vad jag totalt ska fakturera. Utifrån denna sammanställning har jag gjort en faktura, skickat den och fått den betald. Nu har dom upptäckt en miss i deras sammanställning, och vill att jag ska betala tillbaka en summa på ca 19 000:-, pengar jag redan investerat i mitt företag.Får de verkligen kräva tillbaka pengar? Dom har ju själva skrivit sammanställningen samt godkänt fakturan genom att betala den. De campingar som bokat fler shower har fått rabatt efter hur många shower de bokat, och den informationen har bara bokningsbolaget. Därför fick jag bara veta en uppskattad totalsumma när jag tackade ja till jobbet. Det tillkom fler spelningar efter att jag tackat Ja, och därför reagerade jag inte när jag fick sammanställning med en högre totalsumma än vad som tidigare nämnts.
Simon Wikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att utbetalningar som gjorts av misstag, eller betalningar som överstiger den verkliga skulden, ska återbetalas. Regeln kallas condictio indebiti och finns inte inskriven i någon lag utan har utvecklats genom praxis. Det finns däremot undantag som gör att den som mottagit en felaktigt utbetalning kan få behålla pengarna. Mottagaren måste för det första ha varit i god tro. Mottagaren anses inte vara i god tro om denne insåg eller borde ha insett att utbetalningen gjorts av misstag. För det andra måste mottagaren ha inrättat sig efter betalningen, exempelvis genom att man förbrukat det felaktigt överförda beloppet.I bedömningen av situationen måste man se till omständigheterna i varje enskilt fall. Det som talar för att du var i god tro är att du endast fick veta en uppskattad totalsumma, att det var bokningsbolaget själv som upprättat den felaktiga sammanställningen samt att det tillkommit fler spelningar efter att du tackat ja till bokningen. Hänsyn kan även tas till partsförhållandet, t ex om utbetalaren är ett företag och mottagaren är en enskild person (som är fallet här). Då ställs högre krav på företaget. Bokningsbolaget kan dessutom antas ha haft betydligt bättre förutsättningar att överblicka situationen än vad du har haft. Det är svårt att ge ett exakt svar men sammantaget framstår det som att du varit i god tro. Du har även inrättat dig efter betalningen genom att ha investerat pengarna i ditt företag. Du bör därför inte vara återbetalningsskyldig.Med vänliga hälsningar,

Gäldenärsbyte vid överlåtelse av fastighet

2017-09-10 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag tänkte överlåta min fastighet till sonen. Måste han betala handpenning på lånet som han övertar? Fastigheten har ett taxeringsvärde på 330 000 och lånet ligger på 360 000? Han och hans sambo har fasta arbeten med en årsinkomst på mer än lånet på fastigheten så ekonomiskt klarar dom det. Jag tänkte skriva ett gåvobrev dessutom. Mvh
Wilhelm Stenvall |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingenting som hindrar dig från att överlåta fastighet till din son. Angående lånet är det dock först och främst banken som du lånat av som bestämmer. Gäldenärsbyte kan inte med bindande juridisk verkan göras utan borgenärens samtycke, vilket innebär att banken måste godkänna att din son tar över lånet. Således är det även banken som bestämmer om ny handpenning behöver betalas. Jag rekommenderar att berätta om affären för banken och höra med dem vad dem har för policy och vilka avtalsregler dem tillämpar i sådana här situationer. Det torde inte bli några större problem då dessa typer av fastighetsöverlåtelser är väldigt vanliga.Eftersom det är borgenären, banken, som bestämmer villkoren vid övertagande av lån på gäldenärssidan kan jag tyvärr inte ge ett mer detaljerat svar. Hoppas att du finner svaret tillfredsställande. Vänliga hälsningar,

Återbetalning av felaktiga löneutbetalningar?

2017-09-04 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag kom tillbaka till mitt heltidsarbete för två år sedan , jag har sedan dess jobbat 75%.Nu efter 2 år ringer min arbetsgivare upp mig då Hr avdelningen upptäckt att jag har fått utbetalat en heltidslön istället för en 75%. Jag är helt omedveten om att jag skulle ha en felaktig lön, och inget som jag sett på min lönespec som indikerat på att det skulle vara felaktigt heller. Det kommer som en fullständig chock för mig. Idag ringer min arbetsgivare och säger att dom kommer vilja ha tillbaka det som är utbetalat för mycket under två år. Vad gör jag och har dom verkligen rätten att göra såhär?
Ludvig Montan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan som du ställer besvaras inte med stöd av lagtext, utan vägledning finns i juridiska principer och i avgöranden från Högsta domstolen och Arbetsdomstolen. Problematiken brukar omnämnas med de latinska termerna solutio indebiti och condictio indebiti, som betyder felaktig utbetalning och krav på återbetalning.Hur ser rättsläget ut?Huvudregeln i ett fall som detta är att den som fått felaktiga utbetalningar ska betala tillbaka dessa till den som felaktigt utbetalat dem. Det finns däremot ett undantag från detta som kan vara tillämpligt i ditt fall. Undantaget gäller när någon i god tro mottagit och konsumerat en felaktig utbetalning. Högsta domstolen har bland annat konstaterat att en oaktsam utbetalare ska ha sämre möjligheter att kräva tillbaka sin utbetalning, men det avgörandet är inte helt identiskt med ditt (se NJA 1994 s. 177). Frågan har också tagits upp av Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen har i avgörandet AD 2006 nr 105 behandlat frågan och kommit fram till att en godtroende arbetstagare som konsumerat lönen inte är återbetalningsskyldig. I avgörandet konstaterade Arbetsdomstolen att bedömningen av om arbetstagaren varit i god tro bland annat ska göras utifrån hur stor den felaktiga betalning är, ju större den är desto mindre är möjligheten att hävda god tro. Vid fall då arbetstagarens nettolön ökat i och med felutbetalningen är också möjligheten att hävda god tro mindre.Vad gäller i ditt fall?Att du var helt omedveten om att löneutbetalningarna varit felaktiga är en bra och helt nödvändigt för att du ska kunna ha mottagit pengarna i god tro. För din goda tro talar även att inget annat angetts på lönespecifikationerna du fått. I ditt fall har ingen löneökning skett, vilket också är till din fördel. Jag tolkar din fråga som att du kommit tillbaka till arbetsplatsen och då fått samma lön som innan då du jobbade 100 procent. Detta gör att jag kan tänka mig att din arbetsgivare kommer hävda att du borde reagerat när du kommit tillbaka till arbetsplatsen och jobbat 75 procent men ändå fått din gamla lön. Det, i kombination med att de felaktiga löneutbetalningarna skiljer sig ganska mycket från de som du egentligen skulle fått, talar i så fall för att du inte varit i god tro och behöver betala tillbaka pengarna. Även om du varit i god tro kan du bli tvungen att betala tillbaka pengarna, men det gäller bara om du inte konsumerat dem. Vad du kan göra nuJag hoppas att detta gett dig svar på din fråga. Om din arbetsgivare fortsatt kommer att kräva en återbetalning av beloppet råder jag dig att kontakta oss på Lawline för fortsatt rådgivning. Du når oss på info@lawline.se.

Hur gör jag för att få tillbaka pengar som min sambo har lånat av mig men vägrar återbetala?

2017-08-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Hur går jag till väga för att få tillbaka pengar som min sambo lånat av mig men vägrar betala tillbaka? Det finns en transaktion på mitt kontoutdrag som visar att det gått iväg pengar till honom. Återstående del av lånet är kortköp. Min sambo är nu bosatt i Tyskland.
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du tycker att mitt svar på något sätt behöver tydliggöras eller kompletteras så är du välkommen att publicera en kommentar nedan, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com.Den situation du beskriver är tyvärr inte särskilt ovanlig. Pengar lånas ofta ut mellan närstående personer i förvissning om att återbetalning kommer att ske utan att det krävs att några formella lånehandlingar upprättas. Vanligtvis funkar det fint men tyvärr inte alltid.I ett läge där din sambo kompromisslöst vägrar att betala tillbaka står bara ett alternativ till buds – att skicka in en stämningsansökan till den tingsrätt där han folkbokförd. I stämningsansökningen beskriver du vad som har hänt och presenterar bevis (exempelvis ett kontoutdrag som visar att pengar blivit överförda till honom). Det blir sedan upp till en eller flera domare att bedöma om din bevisning är så pass stark att din sambo ska tvingas att betala tillbaka.Helt avgörande för om det ska vara värt att gå till domstol är alltså att den dokumentation du har, i kombination med det du får berätta muntligen, kommer att framstå som mer trovärdig än din sambos version av vad som har hänt. Gissningsvis lär han inte, om han låter saken gå hela vägen till en domstolsförhandling, instämma i det du påstår. På juristspråk heter det att du är skyldig att ”styrka din talan”, vilket i teorin innebär att du med 51 procent sannolikhet måste visa att det du påstår är sant.Min bedömning, som är långtifrån hundraprocentig med tanke på det begränsade faktaunderlag jag har tillgång till, är att du har bäst möjligheter att få tillbaka de pengar som förts över till din sambos konto. Om du på ett logiskt sätt anger varför överföringen skedde, och argumenterar för att det inte rörde sig om en gåva, så finns chansen att domstolen väljer att gå på din linje.Vad gäller kortköpen är jag mer pessimistisk. Här finns det ju, antar jag, ingenting som påvisar att transaktionerna faktiskt kommit din sambo till godo. Sett ur hans perspektiv ter det sig enkelt att bara säga att de aktuella köpen inte har någonting med honom själv att göra, alternativt att du frivilligt köpt saker åt honom utan krav på återbetalning. När ord står mot ord i under sådana omständigheter vågar jag påstå att den som kräver betalning i princip alltid förlorar.Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig således att överväga att ta tvisten till domstol (och vara medveten om att det troligtvis bara är överföringen som kan leda till ett positivt utfall). Att göra det är i sig inte särskilt komplicerat men för att optimera dina chanser att vinna är det alltid klokt att ta hjälp av någon med åtminstone grundläggande kunskaper i processföring (det vill säga hur man beter sig i en domstolstvist). Vill du ha professionell support så kan du kontakta mina färdigutbildade kollegor på Lawline här. Vill du istället ha fortsatt dialog med mig så går det som sagt bra att använda mejladressen ovan.Observera att mitt svar utgår ifrån att din sambo, trots att han utvandrat till Tyskland, fortfarande har en folkbokföringsadress i Sverige. Är det inte på det viset så kompliceras frågan en aning, eftersom det då kan vara tysk domstol som ska avgöra tvisten. Följaktligen tycker jag det är extra viktigt att du tar hjälp av en professionell jurist om din sambo inte längre har en, även om det bara är på pappret, bostad i Sverige.Med vänlig hälsning,

Kan jag kräva min kunds make på pengar om min kund inte betalar?

2017-09-15 i Fordringar
FRÅGA |Jag har en kund som inte betalat sin faktura för RUT arbete utfört i dennes bostad, kan jag fakturera kunds make istället och därigenom få in min faktura? Kund har skulder hos kronofogden så den vägen känns inte som ett rimligt alternativ.
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Makarna ansvarar för sina egna skulderEftersom det verkar som att skuldförbindelsen enbart finns mellan dig och din kund har du inte möjlighet att kräva att din kunds make betalar. Makar ansvarar ansvarar helt och hållet för sina egna skulder (1 kap. 3 § äktenskapsbalken). För att din kunds make ska bli betalningsansvarig krävs att makarna gemensamt har beställt arbetet från dig.Har makarna beställt arbetet gemensamt svarar de solidariskt för skuldenOm du på något sätt kan visa att makarna gemensamt har beställt arbetet kan däremot ett solidariskt ansvar ha uppstått, vilket i så fall innebär att du kan kräva vem som helst av makarna på betalning. Det räcker dock inte att arbetet har utförts i en gemensam bostad, utan i så fall krävs enligt min mening att båda makarna har givit dig instruktioner samt att båda makarna varit någotsånär införstådda med omfattningen av arbetet. Enkelt förklarat ska makarna ha gett dig fog för uppfattningen att båda var beställare.Ett solidariskt betalningsansvar kan också uppstå om din kunds make kan anses ha givit din make en fullmakt att för deras gemensamma räkning beställa arbetet från dig. Fullmakten behöver inte vara skriftlig eller ens uttrycklig, utan det räcker att din kunds make ett flertal gånger har tolererat att din kund beställer arbeten i hemmet (en s.k. toleransfullmakt). Det blir dock troligtvis svårt för dig att bevisa att en sådan fullmakt finns utan att veta hur makarna tidigare har agerat.Mitt rådOm ingenting tyder på att makarna ska ansvara för skulden solidariskt är mitt råd att du vänder dig till Kronofogden för att ansöka om betalningsföreläggande. Att din kund sedan tidigare har skulder hos Kronofogden behöver inte betyda att du inte kan få betalt. Tvärt om kan fler än ett betalningsföreläggande från olika borgenärer tänkas leda till att Kronofogden vidtar mer effektiva åtgärder för att se till att du och de andra borgenärerna får betalt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma via kommentarsfältet här nedanför.Hälsningar,

Kan arbetsgivaren kräva tillbaka felaktigt utbetald lön?

2017-09-05 i Fordringar
FRÅGA |Hejavslutade min kommunala anställning den siste juli. Papper till lönekontor har skickats och vi redde ut hur många dagar jag hade kvar av semester och allt det där viktiga. Nu har arbetsgivaren glömt att radera mig från sin lönelista och jag har fått augustilön från arbetsgivaren som de vill ha tillbaka. Vilka rättigheter har denna arbetsgivare att göra detta.
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln Huvudregeln är att den som mottagit en felaktig utbetalning ska betala tillbaka denna men undantagen när det gäller felaktiga löneutbetalningar är beroende på om huruvida arbetstagaren varit i god tro då denna mottagit utbetalningen samt om denne hunnit rätta sig efter denna, detta framgår av praxis. Principen benämns condictio indebiti = återkravsrätt vid en felaktig utbetalning. Undantaget För att undantaget ska vara tillämpligt krävs att två rekvisit är uppfyllda:* Du ska ha varit i god tro * Du ska ha inrättat dig efter betalningen Bedömningen om god tro baseras bland annat på storleken på det utbetalda beloppet, om du borde ha märkt detta m.m. I ditt fall verkar du vara medveten om att du har fått en felaktig utbetalning och kravet på god tro får nog tyvärr inte anses vara uppfyllt. Det räcker med att du borde ha fattat misstanke för att kravet på god tro inte ska vara uppfyllt. Om det är så att du skulle vara i god tro så behöver du även ha inrättat dig efter betalningen. Med att ha inrättat sig efter betalningen avses helt enkelt att du har spenderat pengarna. Nu känner jag inte till din exakta situation men är det så att du uppfyller kraven för undantaget, dvs. att du har varit i god tro och har inrättat dig efter betalningen kan arbetsgivaren inte kräva tillbaka pengarna. Vad har arbetsgivaren rätt att göra?Om kravet på god tro och inrättning efter betalning inte är uppfyllt har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka pengarna. Eftersom du har slutat kan inte kvittning komma på tal utan arbetsgivaren har en fordran på dig och kan kräva in den felaktiga utbetalningen. Detta ska göras mot bakgrund av din ekonomiska situation, är beloppet så pass stort att du inte rimligen kan betala tillbaka allt på en gång kan t.ex. en avbetalningsplan vara aktuell. Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig till Lawline igen om du har några funderingar!Vänligen,

Inget förfallodatum avtalat - när måste jag betala?

2017-09-01 i Fordringar
FRÅGA |En vän till mig och min sambo förde över 230 000 kr till ett av våra konton. Det här hände i sluet på juli. Ett muntligt "avtal" om dessa pengar blev av mellan mig och min vän. Min vän ville hjälpa mig och min sambo med pengar till skulder och kläder mm då ingen av oss har jobb. Min vän påpekade att han är rik och att han förtod vår sits. Jag var noga med att tala om för honom att han måste ha kvar en del pengar själv o inte he bort allt. Han satte in pengarna inne pö en bank tsm med mig och vi signerade. Nu kräver han och hans familj pengarna tillbaka trots att de vet hur vi har det o dessutom gick det bara en månad efter att vi fick pengarna. Har de rätt att kräva tillbaka? Det var inget bestämt lån. 50 000 är nu tillbaka till dem. De fortsätter att tjata om resten..redan efter två veckor.. tacksam för svar.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Du är i princip skyldig att betala skulden omedelbart. Det finns dock möjlighet att ogiltigförklara avtalet om han utnyttjar dig ekonomiskt.Din betalningsskyldighetI första hand bör du tänka efter om ni direkt eller indirekt kommit överens om någon tid för betalning. Kanske det framgår av något dokument i samband med att ni satte in pengarna eller av någon diskussion du kan minnas?Om ni inte avtalat om någon tid har borgenären (den som lånat ut pengar) rätt att kräva gäldenären (den som har lånat pengar) på betalning när som helst (5 § skuldebrevslagen). I paragrafen står även att gäldenären har "rätt att betala så snart han själv vill". Denna ordalydelse kan vara förvirrande men syftar alltså inte på att du själv kan välja när du vill betala skulden och inte lida några konsekvensen. Ordalydelsen innebär i själva verket att du kan betala med befriande verkan till den som kräver dig på betalning utan att någon som köpt upp skulden i efterhand kan kräva dig på samma betalning (29 §). Dessa otydliga lagtexter är tyvärr fortfarande vanligt förekommande, speciellt i äldre lagtexter och det är därför vi på Lawline finns för att göra juridiken mer lättillgänglig.Om din vän anses ha rätt att kräva dig på betalning omedelbart följer även en rätt att ta ut dröjsmålsränta tidigast 30 dagar efter att han krävt betalning, förutsatt att du inte betalar skulden inom denna tid (4 § räntelagen).OgiltigförklaringAvtal eller delar av avtal kan ogiltigförklaras enligt 3 kap. avtalslagen. Om din vän kräver omedelbar betalning och börjar ta ut dröjsmålsränta för det du inte hinner betala kan detta möjligtvis ogiltigförklaras pga ocker eller utnyttjande av beroende ställning (31 §). Han kan anses ha utnyttjat din tillit till honom vän och din beroendeställning för att tjäna pengar, vilket du inte kunnat förvänta dig. Det kan även falla under den mer allmänna 33 § om strid mot tro och heder.Vad du kan göraOm han börjar kräva dig på betalning och ta ut ränta kan du skriva ett email till honom där du förklarar att du vill ogiltigförklara förfallotiden enligt mitt resonemang ovan. Om han fortsätter kräva dig på betalning kan du avstå och vänta på att han får ett beslut från Kronofogden om utmätning. Detta kan du i så fall bestrida och på så vis kan en process i tingsrätten inledas. I så fall kan du söka hjälp från vår juristbyrå, mer info här. Det är dock värt att komma ihåg att det bästa alternativet i sådana här sitser ofta är att försöka förlikas med den andre parten genom att t.ex. komma överens om en rimlig tid för dig att få chansen att betala skulden.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Hur kan jag driva in en skuld?

2017-08-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Om jag har en sambo som lånat pengar av mig men nu vägrar betala tillbaka, hur går jag tillväga? Finns en transaktion på banken som visar en överföring till honom. Resten är kortköp. Med vänlig hälsning, Vanja
Måns Lundvall |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Eftersom din sambo vägrar betala tillbaka pengarna som du har lånat ut så kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten som kan hjälpa dig att driva in skulden. Hur kan kronofogdemyndigheten hjälpa dig?För att Kronofogden ska kunna genomföra indrivningen så måste du först ansöka om ett betalningsföreläggande. Detta gör du genom att skicka in denna blankett som myndigheten tillhandahåller. Vad är viktigt att inte glömma när du fyller i blanketten?I blanketten finns det ett fält där du ska fylla i ditt krav, alltså hur mycket din sambo är skyldig dig och varför hen är det. Var så tydlig du kan, exempelvis att du anger vilken dag som transaktionerna gjordes, mellan vilka konton och varför du lånade ut pengarna. Kronofogdemyndigheten tar ut en avgift på 300 kr för att ta emot och behandla din ansökan. Denna kostnad kan du begära ersättning för, alltså att din sambo betalar den kostnaden. Detta gör du i fält nummer 5 i ansökningsblanketten. Vad händer efter att du lämnat in ansökan?Kronofogden kommer att skicka ett föreläggande till din sambo. När din sambo mottagit detta så ska hen besvara förläggandet, antingen genom att betala dig skulden eller genom att bestrida fordran.Om din sambo väljer att bestrida lånet så har du möjligheten att få skulden prövad i domstol. Det kommer då att vara upp till domstolen att göra en bedömning av ditt fall.Om din sambo inte besvarar föreläggandet så kommer Kronofogden att godkänna din ansökan och ge dig ett betalningsföreläggande. Då kommer Kronofogden att driva in skulden åt dig.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, om du följer den här länken så kan du läsa mer på Kronofogdemyndighetens hemsida eller återkomma med en ny fråga om det är något som fortfarande är oklart! MVH