Vad händer med fordran om långivaren avlider?

2016-09-23 i Fordringar
FRÅGA |1997 delades en fastighetsgåva mellan 2 barn. Sonen blev ålagd att överlämna en revers på 235,000 kronor. Dottern ålades att överta betaln.ansvaret för låneskuld på 57 122 kronor samt överlämna en revers på 177 878 kronor.Beloppen har i båda fallen reducerats med 10 000 kronor vart år med givarens namnteckning, den sista tecknat 2015-12-31.Detta innebär att sonen i dag har en skuld till givaren på 45 000 kronor medan dottern nuär skuldfri. Om givaren skulle avlida innan årsskiftet förmodar jag att sonens skuld skall delas på 2 så att sonen betalar till dottern 22 500 kronor och behåller samma summa.Vänligen,
Zorba Hållsten |Hej Thorulf,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med tänker jag nämna något om gåvobegreppet. För att ett förmögenhetsöverföring ska klassas som en ren gåva ur juridisk synvinkel så ska den vara av benefik karaktär, dvs. det ska inte förekomma någon motprestation från gåvomottagaren och gåvogivaren ska ha gett gåvan frivilligt med syfte att gynna gåvomottagaren. Eftersom att det verkar som att sonen och dottern faktiskt har erlagt betalning för att få fastigheten i "gåva" så verkar det inte som att det rör sig om en ren gåva i strikt juridisk mening. Däremot verkar det handla om en s.k blandad gåva som har både benefika och onerösa (där det förekommer motprestaion) inslag. Detta är ofta fallet då ett visst vederlag utgår för givarens prestation, fastän det är mindre än gåvans värde: en sak försäljes t.ex. för lägre pris än verkliga värdet. Motsatsen är då ren gåva, där inget vederlag utgår. För att se mer om själva gåvobegreppet se NJA 2008 s. 457, NJA 2008 s. 1129 och Bertil Bengtsson, SvJT 1962, s. 689 f. Vad gäller skulden så är utgångspunkten att den som utfärdad ett skuldebrev (revers) ska stå för denna, se 1 § skuldebrevslagen (SkbrL). Det som kommer hända med sonens skuld på 45 000 kr om givaren skulle avlida är att dödsboet då skulle ta över fordran och den kommer då att räknas som en tillgång i dödsboet. Dödsbodelägarna kan då välja om de vill driva in skulden eller inte. Men i princip kan de göra det och så är det alltså sonen som ska betala 45 000 kr till dödsboet. Sedan skulle man även kunna argumentera för att det var ett av villkoren och en av förutsättningarna för att sonen och dottern skulle få fastigheten som blandad gåva, att de båda i slutändan skulle betala precis lika mycket för den. Oavsett om dotterns betalning delas upp i en del låneskuld och en del revers så skulle detta inte spela någon roll i slutändan. Utifrån den s.k. "förutsättningsläran" så skulle man således kunna hävda att en förutsättning för att sonen och dottern skulle "få" fastigheten var att de skulle betala precis lika mycket för den, så att det inte skulle uppstå någon osämja mellan dem. Bara av den anledningen att dotterns betalning delades upp i låneskuld och revers medan sonens betalning inte delas upp skulle inte påverka den slutgiltiga betalningen som skulle vara lika stor för båda två. Sammanfattningsvis så kommer sonens skuld på 45 000 kr att övertas av givarens dödsbo i händelse av att han/hon avlider. Dödsbodelägarna kan då kräva in fordran och då kommer sonen och dottern att ha betalat lika mycket. Däremot om de inte gör det, och sonen behåller de 45 000 kr, så skulle man utifrån förutsättningsläran kunna argumentera för att sonen ska ge 22 500 till dottern just för att de båda i slutändan ska ha betalat lika mycket för fastigheten. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Indrivning av fordran

2016-09-19 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit ett privat avtal emellan mig och en annan person i form av ett skuldebrev. Jag ger denne person en summa pengar och ska inom 20 bankdagar fått tillbaks en större summa som inkluderar en procentuell vinst. Om denne person inte skulle överföra dessa pengar till mig enligt avtal och inte svarar då jag kontaktar denne person, hur kan jag då kräva denne person på dessa pengar? Vem hör jag av mig till med detta skuldebrev för att kräva denne person på pengarna? Kan denne person på något vis undvika att betala dessa pengar eller påstå att avtalet är falskt eller felaktigt?Med vänliga hälsningar,Elias
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är främst kronofogdemyndigheten du ska vända dig till om du vill driva in en fordran. De kan hjälpa dig med att, om personen vägrar betala frivilligt, utmäta egendom så att du får dina pengar. Du kan ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemynigheten. Om personen inte bestrider detta meddelas utslag och du får då en exekutionstitel, vilket leder till att kronofogdemyndigheten kan utmäta egendom för att du ska få pengarna.Om du ansöker om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten och personen bestrider detta måste du väcka talan i tingsrätt om fullgörelse. Det kan alltså bli ganska krångligt om personen blankt vägrar eftersom att du då måste väcka talan i tingsrätt. Men om du är följdriktig kommer du få dina pengar då skuldebrevet kan bevisa skulden. Eventuella invändningar om avtalets ogiltighet eller liknande får svaranden framställa i sitt svaromål. Det ankommer på denne att bevisa ogiltighet.Du får info om ansökan om betalningsföreläggande genom denna länk.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Pacta sund servanda

2016-09-02 i Fordringar
FRÅGA |Om jag lovat någon pengar och sedan inte ge det. Vad gäller? Jag har skrivit på summan men det är inte bevittnat.
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Du anger att du skrivit "på summan". Jag uppfattar det som att du skrivit ett skuldebrev. Enligt allmänna avtalsprinciper så gäller att avtal ska hållas och detta stadgas t.om. uttryckligen i 1 § skuldebrevslagen, vad angår just skuldebrev. Det finns inga specifika formkrav för skuldebrev, utan en underskrift av gäldenären (dvs. dig i detta fall) räcker. Skuldebrev behöver inte vara bevittnade för att vara giltiga. Det sagda hindrar dock inte dig från att åberopa ogiltighet av skuldebrevet med hänvisning till de allmänna avtalsregler som återfinns i avtalslagen, se 28-38 §§ avtalslagen. Sådana ogiltighetsgrunder kan vara att skuldebrevet med hänsyn till omständigheterna vid dess upprättande ska anses var oskäligt (36 §) eller att upprättandet av skuldebrevet gjordes under tvång (28-29 §§).I regel så är du alltså bunden av det du skrivit under. Det innebär att du juridiskt sett är skyldig att betala. Om du inte betalar kan borgenären (den som du är skyldig) gå till kronofogden för att få ett betalningsföreläggande och sedermera en exekutionstitel (rätt att begära att kronofogden utmäter egendom). Visserligen kan du bestrida betalningsföreläggandet hos kronofogden, och då måste borgenären väcka talan i tingsrätt för att få sin exekutionstitel. Att strunta i att betala tills dess borgenären väcker talan i tingsrätt är dock inte att rekommendera om du inte känner dig självsäker att du t.ex. kan åberopa en ogiltighetsgrund eller vinna målet på annan grund, eftersom att du då kan bli skyldig att betala borgenärens ombudskostnader vid förlust. Dessutom kan räntekostnader tillkomma. Om det skulle gå så långt bör du rådgöra med ett eget juridiskt ombud för att få klarhet i hur du ska göra.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Ansökan om betalningsföreläggande

2016-08-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej, 2013 så var jag dum nog att ta ett lån i mitt namn åt en annan person. Jag och personen i fråga skrev ett skuldebrev signerat av båda. Nu 3 år senare har jag inte fått tillbaka 1kr. Hur kan ja få tillbaka mina pengar?
Erica Leufstedt |Hej, tack för din fråga!Jag utgår från att ert skuldebrev innebär att din vän är skyldig att betala tillbaka den summa som du betalar av för det lån du tog för dennes räkning. Detta innebärande att du har rätt att kräva tillbaka dina pengar enligt vad som står i skuldebrevet. En möjlig lösning, vilket även är den lättaste och billigaste lösningen, för att återfå dina pengar är att vända dig till Kronofogden och begära ett betalningsföreläggande. För att ha framgång med ett sådant anspråk krävs att du har en fordran som är förfallen. Har ni i skuldebrevet skrivit in vilken dag som fordan senast ska vara betald gäller denna dag, har ni däremot inte avtalat om en förfallodag anses denna dag föreligga den dag du begär återbetalning. Visst skäligt rådrum bör ges svarande att återbetala pengarna efter du framställt ditt krav. Då du har en fordran som har förfallit till betalning har du möjlighet att vända dig till Kronofogdemyndigheten (KFM) och ansöka om betalningsföreläggande. Denna process regleras i Lag om betalningsföreläggande och handräckning. Enkelt uttryckt går processen ut på att du som borgenär ansöker om betalningsföreläggande för den fordran du har mot din vän. Du ska i din ansökan ange yrkande och grunder. KFM kommer inte göra någon vidare prövning av riktigheten i ditt anspråk, så din tillgång till bevisning spelar i detta skede mindre roll. Är ditt anspråk uppenbart ogrundat kan det komma att utan framställan till svarande behandlas som att denne har bestritt ditt anspråk. Svaranden ska föreläggas att inkomma med sin inställning till din ansökan. Sökanden har då att medge eller bestrida ditt anspråk. Bestrider svarande är det upp till dig om du önskar ta tvisten vidare till domstol eller ej. Medger kärande, eller inkommer hen inte med svar, kommer KFM att utfärda beslut i enlighet med din ansökan och detta beslut utgör en så kallad exekutionstitel som du kan använda dig av om du exempelvis behöver ansöka om utmätning för att din vän fortfarande inte betalar tillbaka. För mer information om förfarandet vid betalningsföreläggande hos KFM kan du läsa på deras hemsida; Du kan även välja att väcka talan direkt, vilket dock riskerar att medföra stora kostnader för dig. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Överlåtelse av fordran

2016-09-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej. Min make lånade ut 10.000 till en av sina vänner. Vi får inte tillbaka Dom, har jag som fru rätt att kräva skulden muntligen av honom alltså låntagaren, låntagaren säger att jag har inte med det att göra men det har jag väl då vi var(och är gifta när han lånade ut pengarna till honom.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Den som har en skuld kallas för gäldenär och den som har en fordran (dvs personen som gäldenären är skyldig pengar) kallas för borgenär. Som jag förstår din fråga är din make borgenär, och du undrar om du kan kräva in skulden hos gäldenären i hans ställe.Som allmän regel gäller att fordringar kan överlåtas fritt. Det innebär att om person A är skyldig person B 1000 kr, så kan B ge bort eller sälja sin fordran till C för valfritt belopp, oftast till ett lägre pris än vad fordran faktiskt är värd. Det är för övrigt just detta som händer när man hamnar hos olika inkassobolag, då har det företag som ursprungligen hade en fordran överlåtit denna till ett inkassobolag som då tar över rätten att driva in skulden.En förutsättning är givetvis att din make går med på att du tar över fordran, du kan inte så att säga kräva in skulden i hans ställe utan att han och du har avtalat om det, eftersom det är han som äger fordran. För gäldenärens del gäller alltså att hon inte kan komma med invändningar om vem som har rätt att driva in skulden, eftersom det regleras helt av borgenären och hans eventuella avtalsparter.Hoppas att du fät svar på din fråga!

Fråga om condictio indebiti

2016-09-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag fick en återbetalning av mitt gamla bostadsbolag i januari 2016 då jag "enligt bolaget" betalt en hyra för mycket. 4 månader senare i april hörde dom av sig igen och sade att jag hade en till återbetalning som skulle återbetalas. I juni 2016 hörde bolaget av sig ytterligare en gång och säger att jag fått en återbetalning som jag ej skulle haft. Enligt bolaget "en återbetalning för mycket". I juni 2016 försökte jag att prata med bolaget och sade då att jag på fullaste allvar trott att pengarna varit mina samt att pengarna är använda och finns ej kvar. Efter ytterligare 3 månader i september 2016 utan att bolaget svarat på mitt sista mail, får jag en faktura i brevlådan. Bolaget kräver att jag ska betala tillbaks. Får bolaget göra så här? Se mail-konversation nedanTack på förhandMvh André JohanssonMail från bolaget.1#2016-04-15Hej André!Efter genomgång i vår reskontra har vi noterat att du har ett överskott på 6387 kronor gällande för mycket inbetald hyra.Kontakta mig på telefon så att en återbetalning kan ske.2#2016-06-01Hej, Efter en genomgång av vår reskontra har vi upptäckt att vi felaktigt har betalat tillbaka en hyra till er två gånger.Vi betalade ut 6 387kr 2016-01-11 samt 6 387kr 2016-04-18.Vi ber er därför att återbetala 6 387kr till oss
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har fått pengar som bolaget genom en misstagsbetalning fört över till dig. När det gäller sådana situationer brukar rättsfiguren/principen condictio indebiti (lat. återställa det icke ägda) tillämpas. Principen är inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis. Huvudregeln enligt condictio indebiti är att återbetalning av misstagsbetalningen ska ske. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Mottagaren av betalningen kan undkomma att behöva betala tillbaka om denne var i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars inrättade sig efter utbetalningen.God tro samt inrättat sig efter betalningenFör att undantag från huvudregeln om återbetalning ska vara aktuellt krävs som sagt god tro hos dig. Detta betyder att du i betalningsögonblicket varken insett eller borde ha insett att utbetalningen var ett misstag. Vidare ska du ha i denna tro inrättat dig efter betalningen, dvs. tagit pengarna som dina och kanske börjat spendera dem. Om lång tid har förflutit mellan betalningen och återkravet torde chanserna att bli återbetalningsskyldig mindre och mindre. I ditt fall har bolaget kontaktat dig vid två separata tillfällen om att de skulle göra en utbetalning till dig om identiskt belopp båda gångerna. Den andra gången de kontaktade dig för att göra den andra betalningen, kan det tyckas att du borde förstått att det rörde sig om något misstag. Detta är dock inte säkert, och jag kan inte uttala mig exakt hur det kommer bedömas i ditt fall (i t.ex. en domstol).Det som talar för att du ska få behålla pengarna är främst den långa tid som har förflutit från dess betalningen skedde till dess bolaget kategoriskt krävde tillbaka dem genom en faktura. Sammanfattningsvis kan sägas följande. Huvudregeln vid misstagsbetalning är att återbetalning ska ske. Det finns undantag från huvudregeln. Sådant föreligger om mottagaren var i god tro, samt inrättat sig efter betalningen. Huruvida undantaget är tillämpligt i ditt fall är inte helt lätt att svara exakt på. Det som talar mot betalningsskyldighet är främst den tid som förflutit mellan misstagsbetalningen och återkravet.Du kan således vägra att betala tillbaka om du med dessa utgångspunkter tror dig ha rätt. Om bolaget ansöker om betalningsföreläggande hos kronofogden kan du bestrida detta.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Vad gör man när någon vägrar återbetala en skuld?

2016-08-31 i Fordringar
FRÅGA |Hej Har lånat ut pengar och det finns bl.a. På bankens sida så som swich ...Får ej tillbaka dessa pengar Vad gör jag?? Har även en tv och ps4 hos personen i fråga som jag köpt (har kvitto) Han säger sig ha fått detta men det stämmer ej
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vägrar personen i fråga att återbetala kan du få hjälp med att få tillbaka pengarna genom att få skulden fastställd. Du måste då få ett bevis på att skulden existerar. Det här kan du få antingen genom att direkt väcka talan mot personen i tingsrätten eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.När skulden blivit fastställd kan du få hjälp av kronofogden att driva in den. Närmare om förfarandet hos kronofogdenDu börjar med att fylla i en blankett som finns tillgänglig på Kronofogdemyndighetens hemsida. Att ansöka om betalningsföreläggande kostar 300 kr. Kronofogdemyndigheten kommer att skicka en faktura på detta belopp till dig. Du kan räkna in detta i den summa som personen är skyldiga dig, men var noga med att skriva att du har räknat med det. När kronofogden har fått in din ansökan om betalningsföreläggande kommer de att skicka ett brev tillpersonen med ett föreläggande om att hon måste betala skulden till dig. Förhoppningsvis kan detta få henne att förstå att hon måste betala sina skulder och att hon därför gör det. Om hon betalar ska du höra av dig till Kronofogdemyndigheten och ta tillbaka din ansökan. Om hon inte hör av sig till Kronofogden eller betalar självmant kommer Kronofogden att meddela ett utslag som säger att du har rätt och att personen måste betala det du säger att hon är skyldig.Svarar personen att han inte vill betala så kan du enligt kronofogdens anvisningar ta ärendet vidare till tingsrätten!Hoppas ni fick svar på er fråga!

Återbetalningsskyldighet när jag fått för mycket lön?

2016-08-23 i Fordringar
FRÅGA |Jag jobbar som timvikarie och får alltid min semesterersättning i början av sommaren i en klumpsumma. Fick detta även i år men sedan får jag ett brev om att banken hade satt över fel pengar till mig men det var märkt som LÖN som det alltid är.. Så jag reflekterade ju inte mer över det.. Nu kräver de mig på 21000 kronor som jag verkligen inte har! De pengarna går alltid till de räkningar som är svåra under året efter som min lön aldrig är densamma.. Jag har sån ångest över det här eftersom jag är van vid att få dessa pengar inför sommaren... Vad kan jag göra?? När jag har ringt banken och gråtit för jag har haft sån ångest så är det precis som om de inte bryr sig..
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Så som jag uppfattar situationen har du fått en större utbetalning än vad du har rätt till enligt det anställningsavtal som gäller mellan dig och din arbetsgivare. Annorlunda uttryckt kan man säga att den del av utbetalningen som går utöver det du egentligen skulle ha fått är en betalning som gjorts utan någon rättsgrund.Situationen regleras enligt den i lagtexten oskrivna principen om condictio indebiti, eller på svenska ungefär "misstagsbetalningar". Som huvudregel gäller att den som fått en betalning den inte skulle ha fått, eller har fått mer pengar än hon skulle ha fått, ska återbetala den summa som överfördes felaktigt. Man har inte något berättigat anspråk på denna summa.Huvudregeln har emellertid vissa undantag. Det brukar sägas att om betalningsmottagaren varit i god tro och inrättat sig efter betalningen bortfaller återbetalningsskyldigheten. Huruvida denne varit i god tro får avgöras i varje enskilt fall. Den som har samma fasta månadslön varje månad och en månad får en avsevärt större löneutbetalning (kanske rentav dubbla beloppet) kan i normalfallet inte sägas ha varit i god tro, hon borde ha insett att någonting inte stämde med betalningen. Om man däremot är timvikarie som har olika månadslön beroende på hur många timmar man har jobbat minskar givetvis kraven på att man borde ha insett att någonting var fel med betalningen. Att inrätta sig efter betalningen innebär att man på något sätt har anpassat sig efter betalningen och manifesterat att man trott att den utgjort ett för en själv disponibelt belopp, t ex genom att spendera pengarna.Slutligen ska sägas att du som anställd står i ett underlägset förhållande till din arbetsgivare och att allmänna principer inom förmögenhetsrätten ofta ger ett starkt skydd mot en svagare part. Något helt säkert kan inte sägas om din situation utan att ha samtliga fakta på bordet, men som det verkar finns det absolut anledning att tro att du inte är återbetalningsskyldig. Du kan läsa Högsta domstolens resonemang i ett condictio indebiti-ärende här (längst ner på sidan finns HD:s dom) eller boka juridisk rådgivning hos Lawline här.Hoppas att du fått svar på din fråga!