Ensam vårdnad

2016-08-21 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Vi har en dotter på snart 2 år och är bokförd hos mig. Han samarbete är på noll.Pappan dyker inte upp på avtalad tid, vilket gör att jag har noll tillit och alltid en plan B när jag väntar in honom, det gör att jag i nästan alla fall får stanna hemma från jobbet, lämna henne på dagis eller hos mina familjemedlemmar.Han missbrukar steroider och partydroger.Han är bokförd hos en vän och boendet är icke barnanpassat. Hur länge ska man orka ha det såhär? Det finns bevis på hans missbruk. Det finns så mycket mer att berätta. Jag vill ansöka om ensam vårdnad. Kommer jag att vinna den?
Maria Pettersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den viktigaste utgångspunkten när det handlar om barn är att i alla frågor som rör barnet ska barnets bästa vara vägledande. Detta framgår av 6:2a § Föräldrabalken. Enligt 6 kap. 5 § Föräldrabalken ska rätten fästa särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta när man tittar på om vårdnaden ska vara gemensam. Så som du beskriver det verkar din uppfattning vara att det inte går att samarbeta med pappan vilket är en faktor som talar mot gemensam vårdnad. Dessutom är det så att om en av föräldrarna som utövar vårdnaden gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller i övrigt brister i vårdnaden över barnet så att detta medför en risk för skada i barnets hälsa eller utveckling, ska rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern. Detta framgår av 6 kap. 7 § Föräldrabalken. Med utgångspunkt i det du beskriver tycker jag personligen inte att det verkar som att pappan är en lämplig vårdnadshavare som kan tillgodose er dotters bästa. Jag förstår att detta är en ohållbar situation för er och jag rekommenderar att du driver frågan vidare. Behöver du vidare juridisk rådgivning kan du boka tid hos en av våra jurister genom att klicka här. Hoppas att mitt svar var till hjälp!

Gemensam vårdnad - Flytta till annat land

2016-08-05 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Vad gäller om man har gemensam vårdnad och ena föräldern vill och planerar att flytta till ett annat land? Och vill ta med sitt barn? Vad gäller och vad kan man göra om man inte kommer överens?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Frågor som rör vårdnad av barn regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kap, se här.Som utgångspunkt innebär gemensam vårdnad enligt denna lag att föräldrarna gemensamt ska fatta beslut i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, FB 6:13. Detta innebär således att ena föräldern som utgångspunkt inte kan resa utomlands eller flytta ifrån Sverige med barnet utan den andre förälderns medgivande. I detta innefattas såväl kortare utlandsvistelser som permanenta flyttar. Det finns en möjlighet för en vårdnadshavare, som har gemensam vårdnad om barnet tillsammans med den andre föräldern, att i vissa situationer ensam fatta beslut i frågor som rör vårdnaden om ett barn. Det förutsätter dock att den andre vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslutet, eller att beslutet inte kan skjutas upp utan besvär eller nackdelar för barnet, FB 6:13 2 st.Den förälder som bor med barnet (boföräldern) har också enligt lag rätt att ensam fatta vissa beslut, bland annat sådana beslut som rör den dagliga omsorgen. Båda föräldrarna behöver alltså inte delta i alla vardagliga avgöranden. Undantag från ena vårdnadshavarens rätt att ensamt fatta beslut i vissa frågor gäller emellertid beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Med ingripande beslut förstås beslut som rör barnets skolgång och boende. Detta innebär att det krävs helt säkert att båda vårdnadshavarna överens om det är fråga om att flytta utomlands med barnet. I frågor om vårdnad av barn, barns boende och barns rätt till umgänge med båda sina föräldrar beslutar domstol i de fall föräldrarna inte kan enas. Innan frågorna hamnar inför domstolen kan ni som föräldrar utnyttja möjligheten till samarbetssamtal som leds av en tjänsteman vid kommunen. Det är samtal där föräldrarna under sakkunnig ledning får hjälp att enas, och målet är en lösning i samförstånd. Ta kontakt med din kommun om du vill veta mer om samarbetssamtal. Kommunen kan också erbjuda familjerådgivning.Om ni inte kan enas kan frågor om vårdnad, boende och umgänge prövas av tingsrätten i den ort där barnet bor. I mål om vårdnad, boende eller umgänge ska parterna normalt betala sina egna rättegångskostnader. Om du vill att en domstol ska ta upp en fråga om vårdnad av barn, barns boende eller barns rätt till umgänge ska du ansöka om stämning. Information om hur man går till väga för att ansöka om stämning hittar du här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga och all lycka till framöver! Vänligen,

Förälders rätt att resa iväg med barn

2016-07-30 i Barnrätt
FRÅGA |Kan barnens mamma åka utanför komunen med barnen i några veckor utan att meddela mig?
Matilda Crone |Hej och tack för din fråga!Frågor om rör beslut om barn regleras i Föräldrabalken (FB). Enligt 6:11 FB tillsammans med 6:13 FB har ett barns vårdnadshavare rätt att bestämma i frågor som rör barnet. Svaret på din fråga är därför beroende av huruvida ni båda är vårdnadshavare eller om endast en utav er är vårdnadshavare (du eller mamman) samt beroende av vem som är boendeförälder. Om ni båda är vårdnadshavare krävs i princip att ni båda kommit överens att barnet reser iväg (t.ex. med mamman). Om det bara är mamman som är vårdnadshavare alternativt om ni båda är vårdnadshavare men mamman är boendeförälder så kan hon dock fatta detta beslut själv utan att meddela dig. Detta får dock inte inkräkta på eventuellt fastställt umgänge med dig eller liknande.Vänligen,

Ensam vårdnad eller egenmäktighet med barn vid missbruksproblematik

2016-07-27 i Barnrätt
FRÅGA |Ja har delad vårdnad om vår son tillsammans med mitt ex, nu har de krupit fram att hon har stora skulder, alkoholproblem osv, ja släpper inte tillbaka vår son dit, utan ja vill ha ensamVårdnad, vilka vägar ska ja gå? Hur stor chans har en pappa mot en mamma i rätten? Mammans syster och mamma kan vittna till min fördel, och de anser också att detta är de bästa som kan ske för barnet. Är ja enligt lag tvungen att lämna tillbaka honom, när ja vet vilka missförhållanden han måste leva under där?
Theresa Ermstål |Tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga. Det är framförallt barnets bästa som styr hur vårdnaden och umgänget ska se ut i den enskilda familjen. En grundläggande princip är att barnet har rätt att träffa båda sina föräldrar och att det är av vikt att barnet upprätthåller en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I vissa fall är det dock inte möjligt och vid en bedömning av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligt bortförande eller far illa på något annat sätt. Det framgår inte i ert fall hur gammal er son är men allmänt kan nämnas att barnets vilja ska fästas vikt vid med hänsyn till ålder och mognad, 6 kap. 2 a § Föräldrabalken (här). Om barnet fyllt 12 år tillmäts dess vilja ofta avgörande betydelse. Behovet av kontinuitet och stabilitet är också av betydelse vid avvägningen av vad som är barnets bästa.Om ett barn inte lämnas på avsatt tid till den andra föräldern utan kvarhålls eller undanhålls kan föräldern dömas för egenmäktighet med barn, 7 kap. 4 § Brottsbalken (här). En förälder som har gemensam vårdnad om ett barn under femton år kan inte straffas om det finns beaktansvärda skäl till att denne skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren. Genom att kvarhålla eller undanhålla barnet från den andra föräldern finns dock risken att förlora vårdnaden om domstolen kommer fram till att det inte funnits någon grund för avskiljandet. För att någon ska straffas för egenmäktighet med barn, måste barnet ha skiljts under en längre tid, något som avgörs från fall till fall. Lagen ska dessutom tillämpas restriktivt.Om du vill ha ensam vårdnad kan du ansöka om det hos tingsrätten i den ort där din sin har hemvist, 6 kap. 17 § FB. Då beslutar domstolen om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Domstolen ska göra en riskbedömning och om det framgår att en vårdnadshavare gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen av barnet på så sätt att det finns fara för barnets hälsa eller utveckling ska rätten besluta om ändring i vårdnaden, 6 kap. 7 § FB. Missbruk kan dock vara svårt att bevisa och en domstol kräver ofta starka bevis för att det ska bedömas som en risk.Ett annat alternativ än att gå till domstol är att själva försöka avgöra frågan om din sons vårdnad genom ett skriftligt avtal. Detta avtal måste sedan godkännas av socialnämnden, 6 kap. 6 § FB.Jag skulle inte rekommendera dig att kvarhålla din son då det kan bli du som mister vårdnaden av ett sådant beteende, men det är svårt för mig att uttala mig om det då jag inte är insatt i vilka förhållanden sonen lever under hos sin moder. Om du är mycket orolig för din son då han befinner sig hos modern bör du skyndsamt försöka få vårdnaden prövad av en domstol eller försöka avtala med modern om vad som är bäst för sonen. Att du har flera som kan "vittna" till din fördel kommer styrka ditt påstående om att det är sonens bästa att du får ensam vårdnad. Domstolen ska dessutom agera objektivt så du som pappa ska varken ha bättre eller sämre utgångsläge då sakfrågan prövas i rätten. Tveka inte att höra av dig om du har fler frågor och lycka till!Vänliga hälsningar,

Resa utomlands med barn utan andre förälderns tillåtelse

2016-08-06 i Barnrätt
FRÅGA |Vad säger lagen om att åka utomlands med en minderårig utan den andre förälderns tillåtelse?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Frågor som rör vårdnad av barn regleras i Föräldrabalken (FB) 6 kap, se här.Svaret på din fråga beror på om vårdnaden av barnet är gemensam eller om ena föräldern har ensam vårdnad om barnet. Som utgångspunkt innebär gemensam vårdnad enligt denna lag att föräldrarna gemensamt ska fatta beslut i frågor som rör barnet och om barnets personliga angelägenheter (FB 6:13). Detta innebär således att ena föräldern som utgångspunkt inte kan resa utomlands med barnet utan den andre förälderns medgivande.Det finns en möjlighet för en vårdnadshavare, som har gemensam vårdnad om barnet tillsammans med den andre föräldern, att i vissa situationer ensamt fatta beslut i frågor som rör vårdnaden om ett barn. Det förutsätter att den andre vårdnadshavaren till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslutet, eller att beslutet inte kan skjutas upp utan besvär eller nackdelar för barnet.Den förälder som bor med barnet (boföräldern) har också enligt lag rätt att ensam fatta vissa beslut, bland annat sådana beslut som rör den dagliga omsorgen (FB 6:13 2 st). Båda föräldrarna behöver alltså inte delta i alla vardagliga avgöranden. Den allmänna uppfattningen är att beslut rörande exempelvis kortare utlandsresor är att hänföra till den dagliga omsorgen.Boföräldern får inte ensam fatta beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. En kortvarig semesterresa bör inte anses som ett ingripande beslut. Boföräldern kan alltså få ta med sig barnet på en kortare utlandsresa, men då skall man tänka på att kontakten med den andra föräldern inte får kränkas, dvs så länge det inte inkräktar på den rätt barnet kan ha till umgänge med den andre vårdnadshavaren. Sammanfattningsvis innebär detta att om ni har gemensam vårdnad, och det handlar om en vanlig kortare semesterresa torde det alltså vara svårt för en förälder att i normalfallet, utan sakliga skäl, ha invändningar.Däremot bör det krävas att båda vårdnadshavarna är överens om det är fråga om en längre utlandsresa. Det går dock inte att ange en exakt tidsram för vad som anses vara en kortare respektive längre utlandsresa. Om man känner sig osäker på om den tänka tidslängden på utlandsvistelsen är inom ramen för vad som är okej är det en god idé att diskutera detta tillsammans och försöka komma fram till en överenskommelse. Det behövs följaktligen inte heller något skriftligt samtycke, men man bör åtminstone informera den andra föräldern. Även om något medgivande till resan inte inhämtas gör du klokt i att i god tid innan informera henne om syftet och omfattningen av resan. Hoppas detta gav dig svar på din fråga och all lycka till framöver!Vänligen,

Tillåtet att tvinga barn att fasta under Ramadan? Har barn rätt till mat och vatten?

2016-08-04 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag har fem barn på 2-7 år med samma pappa. Äldsta barnet tvingas fasta under Ramadan. Skola och soc anser att de inte kan lägga sig i Ramadan, medan jag anser att barnen far illa. Vad gäller? Har barn rätt till mat och vatten?
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Anledningen till att skola och soc inte vågar lägga sig i är förmodligen för att vi har en så stark religionsfrihet i Sverige. Om de går emot den riskerar de att bryta mot grundlagen.Emellertid lyder föräldrabalken (FB) 6 kap 1§ https://lagen.nu/1949:381#K6 såhär: "Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling."I rätten till omvårdnad och att inte fara illa ligger rimligen en rätt till mat och vatten. Vidare kan det utgöra misshandel enligt brottsbalken 3 kap 5§ att neka sitt barn mat och vatten, i vart fall om det t ex är väldigt varmt ute. Om du som andra förälder ger dina barn mat och vatten, till barnens pappas missbelåtenhet, så kan inte pappan göra något åt saken rent juridiskt.Barn som är gamla nog att förstå islams budskap och vill fasta av fri vilja bör dock i princip tillåtas att göra det, eftersom man i alla beslut om vårdnad ska ta hänsyn till barnets barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad, FB 6 kap 2a§ stycke 3. Ett barn på 7 år har dock inte uppnått tillräcklig mognad för att besluta att fasta.Sammanfattningsvis har du givetvis en laglig rätt att ge dina barn mat, och barnens pappa riskerar att göra något otillåtet om barnen far illa av att han tvingar dem att fasta.Med vänlig hälsning,

Hur löser man frågor om boende och umgänge utan att gå till domstol?

2016-07-29 i Barnrätt
FRÅGA |Hur går man tillväga att lösa boende umgänge när vi vuxna inte kommer överens alls. Vi har delad vårdnad av vår 16 åriga dotter. jag vet hon tar skada av våra konflikter. frågan är hur man löser det utan att gå till domstol. strider med sociala myndigheten om att få hjälp och ett svar utan resultat. Att tilläga har dottern bott hos mig men dragit till pappan efter 16år .Där de bara varit sporadisk kontakt i ca 6 månader av dotterns liv. Jag ser tydligt vårt barn far illa . Mvh ledsen mamma
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kap 2a§ Föräldrabalken (FB) ska barnets bästa vara avgörande i alla frågor som rör barnets boende, vårdnad och umgänge. Hänsyn ska även tas till barnets vilja med beaktande av mognad och ålder. Enligt 6 kap 14a§ 1 stycket FB får rätten på talan av en eller båda föräldrarna besluta vem av föräldrarna som barnet ska bo med men då du vill lösa det utan att gå till domstol finns även alternativet att du och din dotters pappa försöker komma fram till en lösning och skriver ett avtal om detta som sedan ska godkännas av socialnämnden enligt 6 kap 14a§ 2 stycket FB. Enligt 6 kap 18§ FB kan föräldrar få hjälp av socialnämnden att nå en överenskommelse och träffa ett avtal om barnets vårdnad, boende och umgänge genom så kallat samarbetssamtal. Barnet har enligt 6 kap 15§ FB rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor med. Denna rätt är alltså en rätt som tillfaller barnet, inte föräldern. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor med tillgodoses. Enligt 6 kap 15a§ FB får rätten på talan av en förälder som vill umgås med sitt barn besluta om umgänge mellan barnet och föräldern. Även här kan föräldrarna avtala om umgänge som sedan ska godkännas av socialnämnden. Då ni vill undvika att gå till domstol och då ni inte själva kan nå en överenskommelse skulle jag rekommendera er att vända er till socialnämnden för ett samarbetssamtal, både gällande boendet och umgänget. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Lösa boendefrågan angående barn

2016-07-20 i Barnrätt
FRÅGA |Sambon och jag har separerat eller han kasta ut mig, och nu bor jag för tillfället hos min mamma 7 mil från där vi egentligen bor , och vi är överens om att ha våran son på 2 år varannan vecka . Men nu säger han att jag måste hitta ett boende innan jag får ha min son , är detta rätt ? Vi står båda som ägare på huset men han säger att det inte går att köpa ut mig av någon konstig anledning . Vart vänder jag mig ? Jag måste få hjälp! Jag är trots allt mamma och tycker själv att han inte borde kunna stoppa mig för att ha min son ?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I ditt svar kommer jag främst hänvisa till sambolagen (som finns https://lagen.nu/2003:376) och föräldrabalken (som finns https://lagen.nu/1949:381). Föräldrabalken kommer jag hädanefter att förkorta FB.Som kanske framgår av lagarnas namn så reglerar FB föräldraskap och sambolagen reglerar saker mellan sambor. För det första vill jag börja med att säga att om ni inte varit i domstol och fått vårdnaden ändrad så har ni båda vårdnad av barnet enligt 6 kap. 2 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P2S1). Det är inte direkt relevant, men det betyder alltså att ni har gemensam vårdnad om inte en domstol säger något annat. Därefter är det möjligt att göra som ni gjort och komma överens om hur barnet ska bo enligt 6 kap. 14 a § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P14aS1). Vad ni däremot måste göra är att skriva avtalet över hur barnet ska på så det finns skriftligt sedan måste ni gå till socialnämnden med det så att de får godkänna det. Det framgår inte att ni gjort detta så jag antar att ni inte gjort ett skriftligt avtal eller fått det godkänt av socialnämnden. Skulle det vara så att ni faktiskt gjort ett skriftligt avtal och socialnämnden har godkänt det så kan inte han säga som han gör, att du inte kan ha barnet för att du bor hos din mamma. Det är något socialnämnden skulle ha undersökt och har de godkänt ert avtal när de visste att du bodde hos din mor så ska du ha barnet även om du bor hos henne. Men jag antar som sagt att ni inte varit till socialnämnden så jag tänkte skriva vad jag anser vore smartast för dig och bäst för barnet. För det första tycker jag att du ska försöka höra av dig till din före detta och säga att ni ska skriva ett avtal om er sons boende. Det behöver inte vara något märkvärdigt utan bara vilka ni två är, vem barnet är och hur ni önskar att barnet ska bo (alltså varannan vecka hos vardera förälder). Detta är det absolut bästa sättet för barnet att lösa sådana problem eftersom det går fort i jämförelse med allt annat och ger säkerhet till föräldrarna som i sin tur gör att de slipper stressa vilket kan gå ut över barnet.Är det så att han inte är samarbetsvillig, inte svarar när du ringer eller skriver eller allmänt svår att ha att göra med tycker jag att du ska höra av dig till socialnämnden och be dem att hjälpa dig komma med en lösning angående barnets boende. Detta måste kommunen erbjuda enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (se https://lagen.nu/2001:453#K5P3S1). Det framgår även att det är möjligt genom 6 kap. 18 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P18S1). Då kommer de försöka hjälpa er att komma överens så att ni slipper bråka eftersom det i slutändan går ut över barnet. Förhoppningsvis löser ni det vid samtalen med socialnämnden, annars är sista utvägen att gå till domstol och så får de bestämma vad som blir bäst för barnet. Det är inget jag skulle rekommendera eftersom det tar lång tid, men det är en möjlighet. Jag kan inte säga vad domstolen skulle komma fram till eftersom jag inte har nog insikt i er situation men vanligast är att de dömer till gemensam vårdnad och växelvis boende. ---Detta kanske inte är prioriteringen i din fråga men jag tänkte också beröra huset ni äger gemensamt och vad som kan göras för att lösa det problemet.Att han säger att det inte går att köpa ut av dig av någon konstig anledning stämmer troligtvis inte, det är nog snarare en fråga om att han kanske inte har råd. Det är nämligen så att när ett samboförhållande upphör så ska en bodelning ske enligt 8 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Det är viss skillnad på att bodela mellan sambor och de som varit gifta men skiljer sig. När samboförhållanden upphör att gälla så ska bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget (möbler, husgeråd osv.) delas. Denna bodelning ska göras om en före detta sambo vill det och då måste den säga till den andra sambon att den vill bodela. Det görs däremot på samma sätt som i giftermål, men det gäller bara bostaden och bohaget. Det är vid denna bodelning en sambo kan ta över lån och bostad från den andra sambon, i gengäld får den andra sambon pengar, att pengar kan utgå som vederlag står i 17 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P17S1). Se även andra stycket i samma paragraf som reglerar övertagande av bostad.Detta kan ni göra och komma överens om själva, och är något jag rekommenderar då det är möjligt eftersom att det går så mycket snabbare. Men skulle det vara så att det inte går att komma överens finns 26 § i sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P26S1). Som i sin tur hänvisar till bestämmelserna om bodelningsförrättare i äktenskapsbalken. Vad detta betyder är att en sambo som försökt bodela med den andra kan skriva till en domstol och begära att få en bodelningsförrättare som då hjälper er att dela på er egendom, så att någon får ta över huset, alternativt att det säljs om ingen kan ta över det. Jag bifogar en länk till domstolens hemsida där de förklarar lite om bodelning.Men som jag sa ovan tycker jag att ni ska försöka lösa det utan att att blanda in någon annan först eftersom det går både snabbare och blir billigare.Jag hoppas jag svarat på de frågor du hade, skulle det kvarstå några funderingar så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag så fort som möjligt.Länk till domstol.se bodelningssida: http://www.domstol.se/familj/bodelning/Vänligen,