Ensam vårdnad eller egenmäktighet med barn vid missbruksproblematik

2016-07-27 i Barnrätt
FRÅGA |Ja har delad vårdnad om vår son tillsammans med mitt ex, nu har de krupit fram att hon har stora skulder, alkoholproblem osv, ja släpper inte tillbaka vår son dit, utan ja vill ha ensamVårdnad, vilka vägar ska ja gå? Hur stor chans har en pappa mot en mamma i rätten? Mammans syster och mamma kan vittna till min fördel, och de anser också att detta är de bästa som kan ske för barnet. Är ja enligt lag tvungen att lämna tillbaka honom, när ja vet vilka missförhållanden han måste leva under där?
Theresa Ermstål |Tack för att du vänt dig till oss på Lawline med din fråga. Det är framförallt barnets bästa som styr hur vårdnaden och umgänget ska se ut i den enskilda familjen. En grundläggande princip är att barnet har rätt att träffa båda sina föräldrar och att det är av vikt att barnet upprätthåller en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I vissa fall är det dock inte möjligt och vid en bedömning av barnets bästa ska särskild hänsyn tas till risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligt bortförande eller far illa på något annat sätt. Det framgår inte i ert fall hur gammal er son är men allmänt kan nämnas att barnets vilja ska fästas vikt vid med hänsyn till ålder och mognad, 6 kap. 2 a § Föräldrabalken (här). Om barnet fyllt 12 år tillmäts dess vilja ofta avgörande betydelse. Behovet av kontinuitet och stabilitet är också av betydelse vid avvägningen av vad som är barnets bästa.Om ett barn inte lämnas på avsatt tid till den andra föräldern utan kvarhålls eller undanhålls kan föräldern dömas för egenmäktighet med barn, 7 kap. 4 § Brottsbalken (här). En förälder som har gemensam vårdnad om ett barn under femton år kan inte straffas om det finns beaktansvärda skäl till att denne skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren. Genom att kvarhålla eller undanhålla barnet från den andra föräldern finns dock risken att förlora vårdnaden om domstolen kommer fram till att det inte funnits någon grund för avskiljandet. För att någon ska straffas för egenmäktighet med barn, måste barnet ha skiljts under en längre tid, något som avgörs från fall till fall. Lagen ska dessutom tillämpas restriktivt.Om du vill ha ensam vårdnad kan du ansöka om det hos tingsrätten i den ort där din sin har hemvist, 6 kap. 17 § FB. Då beslutar domstolen om vårdnaden ska bli ensam eller inte. Domstolen ska göra en riskbedömning och om det framgår att en vårdnadshavare gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen av barnet på så sätt att det finns fara för barnets hälsa eller utveckling ska rätten besluta om ändring i vårdnaden, 6 kap. 7 § FB. Missbruk kan dock vara svårt att bevisa och en domstol kräver ofta starka bevis för att det ska bedömas som en risk.Ett annat alternativ än att gå till domstol är att själva försöka avgöra frågan om din sons vårdnad genom ett skriftligt avtal. Detta avtal måste sedan godkännas av socialnämnden, 6 kap. 6 § FB.Jag skulle inte rekommendera dig att kvarhålla din son då det kan bli du som mister vårdnaden av ett sådant beteende, men det är svårt för mig att uttala mig om det då jag inte är insatt i vilka förhållanden sonen lever under hos sin moder. Om du är mycket orolig för din son då han befinner sig hos modern bör du skyndsamt försöka få vårdnaden prövad av en domstol eller försöka avtala med modern om vad som är bäst för sonen. Att du har flera som kan "vittna" till din fördel kommer styrka ditt påstående om att det är sonens bästa att du får ensam vårdnad. Domstolen ska dessutom agera objektivt så du som pappa ska varken ha bättre eller sämre utgångsläge då sakfrågan prövas i rätten. Tveka inte att höra av dig om du har fler frågor och lycka till!Vänliga hälsningar,

Rätt till umgänge?

2016-07-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Min son har en son på ca 1 år som han inte har fått träffa på hela barnets uppväxt pga att han har alkoholmissbruksproblem. Mamman bestämmer hela tiden om han ska få ha någon kontakt, han får inte ens foton på pojken för att inte "foton ska hamna i fel händer" och soc har sagt att hon inte har några skyldigheter till någon umgänge med honom och om han nu skulle få för sig att vilja ta kontakt så skulle soc anmäla honom. Min son går i dagsläget på behandling mot missbruket och har hela tiden gjort som soc säger. Han har heller aldrig hotat eller varit dum på några vis. Så min fråga är, får både mamman och soc verkligen hindra honom umgänge/kontakt med sin son, då det inte heller finns någon domstolsbeslut på det. Samtidigt undrar jag också om mamman kan hindra mig i detta, då jag får inte heller ha någon kontakt.
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett barn har rätt till umgänge med den förälder som den inte bor tillsammans med och det är båda föräldrarnas ansvar att ett sådant fungerande umgänge kommer till stånd. Barnets vårdnadshavare ansvarar för barnets eventuella behov av umgänge med någon annan än föräldrarna t.ex. en farförälder som barnet har en nära relation till, se 6:15 Föräldrabalken. Detta innebär dock inget tvång för barnet eller någon rätt för föräldern att umgås med barnet utan barnets bästa ska alltid vara det som avgör frågor om umgänge. Frågor om barns umgänge kan vara mycket varierande och hänsyn ska alltid tas till förhållandena i varje enskilt fall. Därför är det svårt att säga vad som ska gälla i detta fall. Om barnet står under vårdnad av någon av föräldrarna kan de avtala om umgänge och få detta avtal godkänt av socialnämnden. Avtalet blir då verkställbart och föräldrarna kan ansöka om verkställighet hos tingsrätten. Om föräldrarna inte kan komma överens i frågor om barnets umgänge får de väcka talan vid domstol. För umgänge med dig kan socialnämnden väcka talan.

Omvårdnad av barn

2016-06-22 i Barnrätt
FRÅGA |Vid vilken ålder kan ett barn vara hemma ensam lver natten?
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det finns ingen regel som avgör när man får lämna sitt barn hemma över natten. Det är en bedömning som du som vårdnadshavare får göra. Reglerna i föräldrabalken (FB) specifikt i 6 kap. reglerar vård och umgänge med barn. I 6:1 FB stadgas att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det blir som sagt en lämplighetsbedömning för dig, att avgöra om du tror att ditt barn är mogen nog och klarar av att vara hemma själv. Lycka till och återkom om du har ytterligare frågor så ska vi hjälpa dig vidare. Vänligen,

Vårdnad av barn - barnets bästa

2016-06-17 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag är gift med en man som har barn tillsammans med en annan kvinna ovh dom har delad vårdnad, alltså vi har barnen hemma hos oss varannan vecka. Jag och min man har blivit utredda och godkända för att bli familjehem. Vi ska ta emot ensamkommande barn hemma hos oss. Vi har pratat med min mans föredetta om det här och hon säger att vi utsätter barnen för en risk eftersomvi inte känner den vi tar emot. Hon är rädd att denne kommer att göra illa hennes barn och säger att hon ska göra allt för att vi inte ska få hem dom. Kan hon göra någonting åt detta? Vi är oerhört oroliga och har verkligen sett fram emot detta och barnen med. Vi har umgåtts med andra familjer som är familjehem och barnen har umgåtts med dessa barn också och det har aldrig varit någonting.
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna kring vårdnad av barn finns i föräldrabalken (FB), 6 kap. I 6:1 FB framgår att barn ska ha rätt till en god fostran, trygghet och omvårdnad. I 6:2 FB stadgas att den som har vårdnaden om barnet ska se till att de barnets behov tillgodoses samt ansvara över dess tillsyn. 6:2a FB fastställer grundbulten i frågor rörande vårdnad och umgänge med barn, nämligen att man alltid ska se till barnets bästa. Det innefattar, barnets vilja, barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna och skydd mot risker att utsättas för övergrepp.Att ni blir ett familjehem för ett ensamkommande barn skulle inte påverka situationen vad gäller umgänget eller vårdnaden av din mans biologiska barn, detta så länge hans biologiska barn får de behov tillgodosedda som denne behöver.Det din mans ex-kvinna kan tänkas göra är att ansöka om ensam vårdnad, och med begränsat umgänge för er. Men då barnets bästa är att barnet har en nära kontakt med båda sina föräldrar, samt att man ska lyssna till vad barnet vill, så har jag jättesvårt att se att ett sådant försök skulle kunna gå igenom och förändra situationen. Jag hoppas att du är nöjd med mitt svar och känner att du har fått svar på det du frågade efter. Har du ytterligare frågor är det bara att du återkommer så hjälper vi dig vidare så gott vi kan. Ha nu en fortsatt bra fredag och en bra helg!Vänligen,

Lösa boendefrågan angående barn

2016-07-20 i Barnrätt
FRÅGA |Sambon och jag har separerat eller han kasta ut mig, och nu bor jag för tillfället hos min mamma 7 mil från där vi egentligen bor , och vi är överens om att ha våran son på 2 år varannan vecka . Men nu säger han att jag måste hitta ett boende innan jag får ha min son , är detta rätt ? Vi står båda som ägare på huset men han säger att det inte går att köpa ut mig av någon konstig anledning . Vart vänder jag mig ? Jag måste få hjälp! Jag är trots allt mamma och tycker själv att han inte borde kunna stoppa mig för att ha min son ?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I ditt svar kommer jag främst hänvisa till sambolagen (som finns https://lagen.nu/2003:376) och föräldrabalken (som finns https://lagen.nu/1949:381). Föräldrabalken kommer jag hädanefter att förkorta FB.Som kanske framgår av lagarnas namn så reglerar FB föräldraskap och sambolagen reglerar saker mellan sambor. För det första vill jag börja med att säga att om ni inte varit i domstol och fått vårdnaden ändrad så har ni båda vårdnad av barnet enligt 6 kap. 2 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P2S1). Det är inte direkt relevant, men det betyder alltså att ni har gemensam vårdnad om inte en domstol säger något annat. Därefter är det möjligt att göra som ni gjort och komma överens om hur barnet ska bo enligt 6 kap. 14 a § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P14aS1). Vad ni däremot måste göra är att skriva avtalet över hur barnet ska på så det finns skriftligt sedan måste ni gå till socialnämnden med det så att de får godkänna det. Det framgår inte att ni gjort detta så jag antar att ni inte gjort ett skriftligt avtal eller fått det godkänt av socialnämnden. Skulle det vara så att ni faktiskt gjort ett skriftligt avtal och socialnämnden har godkänt det så kan inte han säga som han gör, att du inte kan ha barnet för att du bor hos din mamma. Det är något socialnämnden skulle ha undersökt och har de godkänt ert avtal när de visste att du bodde hos din mor så ska du ha barnet även om du bor hos henne. Men jag antar som sagt att ni inte varit till socialnämnden så jag tänkte skriva vad jag anser vore smartast för dig och bäst för barnet. För det första tycker jag att du ska försöka höra av dig till din före detta och säga att ni ska skriva ett avtal om er sons boende. Det behöver inte vara något märkvärdigt utan bara vilka ni två är, vem barnet är och hur ni önskar att barnet ska bo (alltså varannan vecka hos vardera förälder). Detta är det absolut bästa sättet för barnet att lösa sådana problem eftersom det går fort i jämförelse med allt annat och ger säkerhet till föräldrarna som i sin tur gör att de slipper stressa vilket kan gå ut över barnet.Är det så att han inte är samarbetsvillig, inte svarar när du ringer eller skriver eller allmänt svår att ha att göra med tycker jag att du ska höra av dig till socialnämnden och be dem att hjälpa dig komma med en lösning angående barnets boende. Detta måste kommunen erbjuda enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (se https://lagen.nu/2001:453#K5P3S1). Det framgår även att det är möjligt genom 6 kap. 18 § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P18S1). Då kommer de försöka hjälpa er att komma överens så att ni slipper bråka eftersom det i slutändan går ut över barnet. Förhoppningsvis löser ni det vid samtalen med socialnämnden, annars är sista utvägen att gå till domstol och så får de bestämma vad som blir bäst för barnet. Det är inget jag skulle rekommendera eftersom det tar lång tid, men det är en möjlighet. Jag kan inte säga vad domstolen skulle komma fram till eftersom jag inte har nog insikt i er situation men vanligast är att de dömer till gemensam vårdnad och växelvis boende. ---Detta kanske inte är prioriteringen i din fråga men jag tänkte också beröra huset ni äger gemensamt och vad som kan göras för att lösa det problemet.Att han säger att det inte går att köpa ut av dig av någon konstig anledning stämmer troligtvis inte, det är nog snarare en fråga om att han kanske inte har råd. Det är nämligen så att när ett samboförhållande upphör så ska en bodelning ske enligt 8 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P8S1). Det är viss skillnad på att bodela mellan sambor och de som varit gifta men skiljer sig. När samboförhållanden upphör att gälla så ska bara den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget (möbler, husgeråd osv.) delas. Denna bodelning ska göras om en före detta sambo vill det och då måste den säga till den andra sambon att den vill bodela. Det görs däremot på samma sätt som i giftermål, men det gäller bara bostaden och bohaget. Det är vid denna bodelning en sambo kan ta över lån och bostad från den andra sambon, i gengäld får den andra sambon pengar, att pengar kan utgå som vederlag står i 17 § sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P17S1). Se även andra stycket i samma paragraf som reglerar övertagande av bostad.Detta kan ni göra och komma överens om själva, och är något jag rekommenderar då det är möjligt eftersom att det går så mycket snabbare. Men skulle det vara så att det inte går att komma överens finns 26 § i sambolagen (se https://lagen.nu/2003:376#P26S1). Som i sin tur hänvisar till bestämmelserna om bodelningsförrättare i äktenskapsbalken. Vad detta betyder är att en sambo som försökt bodela med den andra kan skriva till en domstol och begära att få en bodelningsförrättare som då hjälper er att dela på er egendom, så att någon får ta över huset, alternativt att det säljs om ingen kan ta över det. Jag bifogar en länk till domstolens hemsida där de förklarar lite om bodelning.Men som jag sa ovan tycker jag att ni ska försöka lösa det utan att att blanda in någon annan först eftersom det går både snabbare och blir billigare.Jag hoppas jag svarat på de frågor du hade, skulle det kvarstå några funderingar så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag så fort som möjligt.Länk till domstol.se bodelningssida: http://www.domstol.se/familj/bodelning/Vänligen,

Utlandsresa med barn vid gemensam vårdnad

2016-06-30 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag vill åka till USA med 2 av barnen som är bor alltid hos mig. Vi skulle åka 2 veckor.Pappa bor inte tillsamman med oss men han är vårdnadshavare till barnen. Min fråga är behöver jag ta med pappa samtycker för barnen resa?MVH
Fanny Karlsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vid gemensam vårdnad skall föräldrarna som huvudregel fatta alla beslut rörande barnet tillsammans. Detta följer av Föräldrabalken, du hittar lagen här. Det innebär att var och en av vårdnadshavarna kan sägas ha en form av vetorätt mot den andres beslut.Den förälder som bor med barnet (i detta fall är du boföräldern) har enligt lag (6 kap 13 § 2 stycket Föräldrabalken) rätt att ensam fatta vissa beslut, bland annat sådana beslut som rör den dagliga omsorgen. Gällande utlandsresor är det inte helt klart om de hänför sig till en dagliga omsorgen, men den allmänna uppfattningen är att beslut rörande till exempel kortare utlandsresor är att hänföra till den dagliga omsorgen. Boföräldern kan alltså få ta med sig barnet på en kortare utlandsresa. Något som är viktigt att tänka på då är att kontakten med den andra föräldern inte får kränkas.Vad som avses med "kortare" utlandsresa finns tyvärr ingen exakt angiven tidsram på. Mitt tips till dig är att försöka kommunicera med pappan till barnen och upplysa om att du har rätt att besluta om en kortare utlandsresa och att ni tillsammans försöker komma fram till om två veckor är rimligt. Kom också ihåg att pappans rätt till kontakt med sina barn inte får inskränkas under resan.Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till!Med vänlig hälsning,

Utlandsresa vid gemensam vårdnad

2016-06-19 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, vi har gemensam vårdnad på våra två döttrar, 14 och 12 år gamla. Sedan 4 månader tillbaka har mamman kvarhållit barnen hos sig med motiveringen att barnen inte vill bo hos mig, sin pappa. Vi bor 700 meter ifrån varandra, båda har ordnade boenden och det växelvisa boendet har fungerat bra i de 5 år vi varit skilda. Det finns ingenting hos mig som pappa som föranleder att jag inte ska få ha barnen växelvist, alla kända faktorer (min tid med barnen tidigare, vänner insikt i vår familj etc) hävdar att allt är bra.I sommar får jag inte heller träffa barnen. Mamman har köpt hus i Spanien där hon, sin nye sambo och barnen ska vara.Jag gör vad jag kan för att lösa situationen men får ingen kontakt med barnen.Min fråga:Jag sitter med passen. Kan jag hindra mamman att få passen? Är det konstruktivt i situationen?Med vänlig hälsning, Jörgen
Greta Apelman |Hej och tack för din fråga!Enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken är huvudregeln att båda vårdnadshavarna ska fatta beslut när det gäller barnen. Det betyder att du måste godkänna en resa utomlands för barnen med mamman. Vilket betyder att om du inte samtycker till resan till Spanien kan du kvarhålla passen utan att strida mot lagen. Det som kan ställa till problem är om mamman väljer att gå till domstol med situationen och ansöka om ensam vårdnad. Domstolen kan nämligen bara besluta om vårdnad, boende och umgänge, men inte i andra frågor.Ditt beskrivande av att barnen har bott hos mamman under en tid nu strider mot 6 kap. 2a § 2:a punkten föräldrabalken, som stadgar att barnen ska ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Mamman kan inte hindra pappan från att träffa barnen. Det mamman har gjort kallas umgängessabotage och skall dokumenteras för att kunna användas som bevis i en framtida domstolsprövning. Du bör påtala detta för socialtjänsten och om du ej får gehör kan du driva frågan vidare genom att stämma in till tingsrätten.De ska alltså bo hos dig som ni har arrangerat vårdnaden. Dock ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Vid växelvist boende krävs att föräldrarna har en god samarbetsförmåga och bor förhållandevis nära varandra. Om det blir en vårdnadstvist så är föräldrarnas förmåga att samarbeta oerhört viktigt. Om den ena parten inte samarbetar och inte gjort det historiskt sett talar det till den andres fördel. Du skall också vara medveten om att man aldrig på förhand kan veta hur utfallet av en domstolsprövning blir. Särskilt i mål som rör barn för där beaktar de i huvudsak barnets bästa och det är inte alltid domstolens bild av barnets bästa sammanfaller med förälderns bild av vad som är bäst för barnet.Jag rekommenderar att du tar direkt kontakt med barnen för att verkligen få reda på vad de tycker. Om du inte har någon framgång rekommenderar jag att du vänder dig till socialtjänsten. Det bästa är att hålla sig borta från domstolen så långt som möjligt då det kan komplicera relationen.Hoppas du fick svar på dina frågor och lycka till!Vänliga hälsningar,

Gemensam vårdnad

2016-06-11 i Barnrätt
FRÅGA |Vad är den grundläggande tanken med gemensam vårdnad? När det gäller dagis, skola, barnets omsorg etc?
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!FN:s Barnkonvention innehåller bestämmelser om ett barns rättigheter. Konventionens artikel 18 stipulerar bland annat att "Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling". Grundpelaren är att alla barn har rätt till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Därför är det betydelsefullt att båda föräldrarna är delaktiga i och ansvariga för barnets uppfostran och utveckling. Gemensam vårdnad främjar goda förhållanden mellan barn och föräldrar. Gemensam vårdnad har kommit till stånd för att föräldrar ska kunna ha ett gemensamt ansvar för sitt barn oavsett om de bor tillsammans eller inte. Innebörden av gemensam vårdnad att båda föräldrarna har ansvar för att barnet får vad han eller hon behöver och har rätt till. Vidare innebär gemensam vårdnad att föräldrarna måste ha förmåga att kunna samarbeta i frågor som rör deras barn. Det i sin tur betyder inte att föräldrarna alltid måste ha samma uppfattning men de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte påverkar barnet negativt. Det betyder inte heller att barnet måste bo lika mycket hos båda sina föräldrar om föräldrarna inte bor tillsammans. Föräldrarna ska tillsammans med barn, som har uppnått en mognad ålder, gemensamt bestämma i viktigare frågor som rör barnet. Vid frågor som gäller barn ser man alltid till barnets bästa. Barnet ska alltid sättas i främsta rummet. Det underlättar för föräldrarna om de kan samarbeta för att nå fram till ett resultat som främjar vad som är bäst för barnet. Att föräldrarna har ett välfungerande samarbete är dock allra viktigast för barnet. Samarbete är oftast en förutsättning för att barnet ska kunna ha en nära kontakt med båda sina föräldrar och slippa att hamna i påfrestande konflikter. Det är av yttersta vikt att föräldrarna respekterar varandra och har en god inställning till föräldrarollen för att upprätthålla ett bra samarbete. För att gemensam vårdnad ska fungera är det nödvändigt att föräldrarna har vilja och förmåga att samarbeta om barnen. Som förälder är det viktigt med kommunikation och man bör ha talat igenom om hur det gemensamma ansvaret ska fungera i praktiken. Dessutom måste man vara beredd på att hela tiden behöva samråda i frågor som rör till exempel vård, uppfostran, tillsyn och skolgång.Kort sagt går alltså att påstå att den grundläggande tanken med gemensam vårdnad är att barnet har tillgång till båda sina föräldrar vilket ger barnet en nära och god kontakt med sina föräldrar. Kommunaktion och samarbete är nyckeln för att komma fram till goda beslut när gemensam vårdnad föreligger. Att ha barnets bästa i åtanke är absolut viktigast! Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Hälsningar,