På vilka grunder kan LVU komma till stånd?

2018-01-16 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt barnbarn är nätverksplacerad hos sin farfar pga. att modern inte klarar av barnet. (Föräldrar är separerade) och mamman hindrade pappan från umgänge under ca 10 mån. Barnets pappa (min son) har i 14 månader lämnat negativa drogtester 2g/v samt sedan 4 månader haft umgänge med barnet varannan helg i sin lägenhet. Allt fungerar mycket bra och socialtjänstens planering var att barnet nu skulle bo stadigvarande hos sin pappa från 17 januari i år. Då anmäler farfar till IVO att han är orolig över att barnet ska bo hos sin pappa, han radar upp olika skäl till detta så som pappans tidigare drogmissbruk och att barnet är trotsigt och klängigt efter umgänge. Fakta är att farfar vill ta hand om barnet själv. Socialtjänsten får kalla fötter och ansöker nu om LVU, då pappan inte längre samtycker till nätverksplaceringen samt tycker att han under 14 månader lämnat negativa drogtester och det borde vara tillräckligt nu. Hur stora är chanserna att socialtjänsten får igenom LVU då det finns en vårdnadshavare som är skötsam, har bostad, studerar, lämnat UP i 14 mån, haft fungerande umgänge mm? Det finns inga påtagliga risker för detta barns hälsa och utveckling. Socialtjänsten är inte objektiv utan tar parti för farfar och vinklar det hela. De tar inte hänsyn till barnets stora nätverk som finns hos pappa samt att pappa går med på olika insatser om barnet får bo hos honom. Såsom att barnet får vara hos farfar varannan helg och insyn i bostaden i form av familjepedagoger.
Jessica Khoo |Hej och stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Många faktorer måste vägas in vid socialtjänstens ansökan och domstolens bedömning om ansökan ska beviljas eller ej. Då jag saknar insyn i de övriga omständigheterna och djupare insikt i det du anför här är det svårt för mig att ge dig ett exakt svar men jag kommer att försöka ge dig så mycket vägledning som möjligt.Barnets bästaNågot som alltid måste beaktas är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut enligt LVU 1 § 5 st. Vid den tidigare placeringen som var "frivillig" skulle även barnets bästa särskilt beaktas 1 kap 2 § Socialtjänstlagen (SoL). Det måste alltså fästas mer vikt vid barnets bästa nu än tidigare. Enligt 11§ LVU ska Socialtjänsten bestämma var den unge ska vistas under vårdtiden. Man brukar mena att det bästa för barnet är att vara med sin förälder förutsatt att denne kan ta hand om barnet. Av det du beskriver ovan låter det inte som att det finns någonting förutom farfaderns uppgifter som kan utgöra en grund för att pappan är olämplig att ha barnet boende hos sig. Däremot kan det finnas omständigheter som jag inte vet om och därför kan jag inte bedöma hur troligt det är att insatser enligt LVU kommer att göras. Dina möjligheter att påverka beslutet Eftersom du är anhörig till barnet men inte barnets förälder har du tyvärr inte så mycket makt att påverka dessa beslut. Om du menar att beslutet angår dig och har gått dig emot kan du överklaga socialnämndens beslut enligt 41§ 1 p LVU. Men som mor- eller farförälder kan det vara svårt att få rätt att överklaga då du inte anses vara rättsligt påverkad av beslutet tyvärr. Däremot, om du kan anses ha ett beaktansvärt intresse av att barnet flyttas till pappan/inte flyttas kan man åberopa det för att få talerätt.Med denna öppna vägledning avslutar jag mitt svar. Behöver du mer hjälp kan du antingen ställa en ny fråga eller boka tid med en jurist här! Vänligen,

Önskemål om särskilt förordnad vårdnadshavare

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har ensam vårdnad om mitt barn men pappan har ett faderskapsbevis. Jag undrar vad som händer om jag tex. skulle dö. Får pappan automatiskt ensam vårdad över barnet då? Hur går jag tillväga om jag vill skriva ett sk. Testamente att jag vill att en speciell person (inte pappan) tar vårdnaden om mitt barn?Mvh
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten för domstolens bedömning vid frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är alltid barnets bästa. Vid bedömningen av vad som utgör barnet bästa beaktar domstolen särskilt: risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa att barnet har en god och nära kontakt med båda föräldrarna. (6 kap. 2a § FB) Barnets egen vilja tillmäts även betydelse beroende på ålder och mognad.När vårdnadshavaren dörI 6 kap. 9 § FB föreskrivs att om barnet står under vårdnad av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, ska rätten på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vid prövningen av om den efterlevande föräldern ska anförtros vårdnaden är barnets bästa avgörande. Bedömningsrelevanta omständigheter är exempelvis under vilka förhållanden barnet har levt, vilken relation barnet haft och har med den efterlevande föräldern och vilken relation barnet har till någon annan vuxen person. Av stor vikt vid bedömningen är att barnet, så snart som möjligt, får anknytning till någon som denne känner förtroende för. Vårdnaden tillfaller alltså inte automatiskt den andra föräldern. En lämplighetsprövning måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.Önskemål om förordnad vårdnadshavareOm vårdnadshavare ska förordnas efter föräldrarnas död och föräldrarna eller en av dem gett till känna vem de önskar till vårdnadshavare, skall denna person förordnas, om det inte är olämpligt. (6 kap. 10 a § FB) Önskemålet kan ha framförts exempelvis i ett testamente. Som utgångspunkt ska önskemålet om vårdnadshavare följas under förutsättning att personen ifråga är lämplig att anförtros vårdnaden. Trots ett framfört önskemål ska barnets bästa vara utgångspunkten för bedömningen, vilket kan motivera ett avsteg från önskemålet. Vidare kan detta också åsidosättas om barnet har nått tillräcklig mognad och motsätter sig att den önskade personen förordnas eller om förhållandena har ändrats som också gör det olämpligt att anförtro vårdnaden åt den som föräldern önskat.Testamente Genom att upprätta ett testamente kan den egendom som någon lämnar efter sig fördelas utefter dennes vilja. Enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) finns vissa formkrav. Ett testamente ska upprättas skriftligen och ge uttryck för testatorns yttersta vilja om hur kvarlåtenskapen ska fördelas när denna dör. Två vittnen ska närvara och testatorn (den som upprättar testamentet) ska skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva sina namn och således bestyrka handlingen. Vittnena ska också känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte ha kännedom om innehållet. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Faderskap vid samborelation

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag var otrogen mot min sambo, och nu är jag gravid, jag vet inte riktigt vem som är pappan, antingen min sambo eller killen jag var med. Min sambo har förlåtit mig och vi är fortfarande tillsammans. Han vet om att det kan vara så att det inte är han som är pappan, men han vill ta ansvar för barnet ändå. Kan killen som jag var med begära ett faderskapstest? Och kan det bli delad vårdnad då?
Hanna Salajin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.FöräldraskapspresumtionerDen kvinna som föder ett barn blir direkt barnets mamma, så kallad moderskapspresumtion (1 kap. 7 § föräldrabalken). Om mamman är gift med en man antas den mannen vara barnets pappa, så kallad faderskapspresumtion (1 kap. 1 § föräldrabalken). I ditt fall är du sambo. Det innebär att ingen automatiskt blir barnets pappa. Istället bestäms faderskapet genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § föräldrabalken). Socialnämndens skyldighet att utreda faderskapsfråganOm killen som du var med får reda på att du fått barn kan han inte själv väcka någon talan om att han ska bli barnets pappa. Det han kan göra är att vända sig till socialnämnden. Socialnämnden har en skyldighet att utreda faderskapsfrågan (2 kap. 1 § föräldrabalken). Det sker till en början genom att socialnämnden hämtar in upplysningar (2 kap. 4 § föräldrabalken). Socialnämnden kan också föreslå att en blodundersökning sker men det är inget som socialnämnden kan framtvinga (2 kap. 6 § föräldrabalken). Om samtycke inte ges av de inblandande måste talan väckas i domstol och där kan en domstol framtvinga en rättsgenetisk undersökning. En man som tror att han är pappa till ett barn kan inte väcka talan i domstol utan det är bland annat socialnämnden som är taleberättigad (3 kap. 5 § föräldrabalken). Rätten att väcka talan om vårdnadNär det gäller vårdnadsfrågan så är det bara barnets föräldrar som kan väcka talan om vårdnad (6 kap. 5 § föräldrabalken). Det innebär att killen inte kan väcka talan om vårdnad såvida han inte fastställs som pappa till barnet. Om han fastställs som pappa till barnet så har han rätt att väcka talan. Beslut om vårdnad, boende och umgänge ska tas med utgångspunkt i barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). SammanfattningKillen kan inte själv kräva faderskapstest men han kan vända sig till socialnämnden som är skyldig att utreda faderskapsfrågan. Om han bekräftas som pappa till barnet innebär det att han har möjlighet att väcka talan om vårdnad men det innebär inte automatiskt att han får vårdnad. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar så är du välkommen att höra av dig igen. Vänligen,

Krävs båda vårdnadshavarnas samtycke vid vaccination och utlandsresa?

2018-01-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag och mitt ex har gemensam vårdnad om vår treåriga son. Vi har honom 50% vardera. Jag vill inte vaccinera vår son, men han vill. Ger det några juridiska konsekvenser om pappan skulle vaccinera vår son utan mitt medgivande? Han vill även resa utomlands i två veckor i år. Skulle det ge juridiska konsekvenser om han reser utomlands med sonen utan mitt medgivande? Tack på förhand!
Susanne Zahawi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp din fråga i två olika delar. Den första delen behandlar frågan om vaccinationen och den andra frågan behandlar om utlandsresan.Frågor om vårdnad regleras i föräldrabalken (FB)VaccinationKrävs båda vårdnadshavarnas samtycke vid vaccination?Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov om rätt till omvårdnad, trygghet och god uppfostran blir tillgodosedda (6 kap. 2 § FB). Vid gemensam vårdnad ska i princip alla beslut rörande barnets personliga angelägenheter fattas gemensamt av båda vårdnadshavarna (6 kap. 13 § FB). Dock har den ena vårdnadshavaren rätt att ensam fatta beslut om den andra vårdnadshavaren är till exempel sjuk eller att beslutet gäller daglig omsorg (6 kap. 13 § andra stycket FB). Ju betydelsefullare beslutet är, desto viktigare är det att båda vårdnadshavarna tar del i beslutet. Ett beslut om att vaccinera barnet hör till ett sådant viktigt beslut som kräver båda vårdnadshavarnas samtycke. Ett beslut om vaccination hör inte heller till ett sådant beslut som kan fattas med socialnämnden samtycke om den andra vårdnadshavaren inte samtycker till åtgärden (6 kap. 13 a § FB)Vad händer om han vaccinerar barnet ändå?Det är inte brottsligt att vaccinera sitt barn utan den andra vårdnadshavarens samtycke (1 § brottsbalken (BRB)).Däremot finns det en möjlighet att ansöka om ändring av vårdnad om ni inte kan komma överens (6 kap. 5 § första stycket FB). Tingsrätten gör i sådana fall en bedömning av vem om er som är mest lämpad som vårdnadshavare, med hänsyn till barnets bästa (6 kap. 2 a § FB) och er samarbetsförmåga (6 kap. 5 § andra stycket FB). Vid bedömningen av barnets bästa ska domstolen beakta bland annat barnets vilja mot bakgrund av barnets ålder och mognad.Att vårdnadshavarna har olikartad syn på vaccination är en omständighet som troligtvis inte räcker för det ska ske en ändring av vårdnaden. En tvist i en sådan fråga har nog inte sådan stor betydelse om vårdnadshavarnas samarbetsförmåga i andra frågor är god. Utöver detta är det inte heller förenligt med barnets bästa att anförtro vårdnaden åt den ena vårdnadshavaren på grund av tvist om vaccination. UtlandsresaKrävs båda vårdnadshavarnas samtycke vid utlandsresor?Beträffande utlandsresan kan det anföras att det är av den allmänna uppfattningen att kortare utlandsresor hänförs till den dagliga omsorgen av barnet (6 kap. 13 § FB). Det innebär att vid kortare utlandsresor krävs inte samtycke från den andra vårdnadshavaren. Det är dock svårt att säga exakt vad som anses vara en kortare resa. En utlandsresa får först och främst inte innebära ett ingrepp i den andra vårdnadshavarens rätt till umgänge med barnet. En vecka kan ses som en kortare utlandsresa. Vad gäller en utlandsresa på två veckor så kan man argumentera åt båda hållen, dvs. att det kan vara en kortare utlandsresa men det kan även vara en lång utlandsresa om det inskränker din rätt till umgänge med ert barn.Vad händer om han reser med barnet utan ditt samtycke? Om en utlandsresa på två veckor inte ses som en kortare utlandsresa kan hans förfarande ses som brottsligt. En förälder som i strid med lagens regler tar med ett barn under 15 års ålder utomlands kan dömas för egenmäktighet med barn. Ett sådant brott kan medföra böter eller fängelse i högst ett år (7 kap. 4 § BRB).SammanfattningSammanfattningsvis krävs båda vårdnadshavarnas samtycke vid vaccination av barn. Det är inte brottsligt och på just den grunden kan det med stor sannolikhet inte heller ske en ändring av vårdnaden. Vad gäller utlandsresan behövs inte samtycke från båda vårdnadshavarna om det rör sig om en kortare utlandsresa. Det är oklart om två veckor kan ses som en kortare utlandsresa men borde nog kunna göra det. Om det rör sig om en längre utlandsvistelse och du inte ger samtycke till en sådan resa kan den andra vårdnadshavaren dömas för egenmäktighet med barn. Om du vill ha mer rådgivning kan du ringa till oss på 08-533 300 04 eller skicka in en expressfråga!Med vänliga hälsningar

Folkbokföring och rätt till förlängt underhållsstöd.

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Jag o mina barns pappa är skilda o våra två barn ha bott hos mig varannan vecka . Både barnen ha fyllt 18 år o ska bo hos mig heltid , hur gör vi få att bokföras dem hos mig ? Om Mina två 18 åriga barn bo heltid hos mig från 2017-12-20 , både gå på gymnasiet och min frågan är kan jag få underhållsstöd ?
Alexia Kavaleff |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp din fråga i två delar. Den första delen kommer behandla hur dina barn ska folkbokföras och den andra vad som gäller vid förlängd underhållsstöd. Dessa frågor regleras i folkbokföringslagen, föräldrabalken (FB) och socialförsäkringsbalken.Hur ska barnen folkbokföras?Relevant för din fråga är att underhållsskyldigheten består tills barnet fyllt 18 år (7 kap 1 § FB) och barn under 18 år ska folkbokföras av sina vårdnadshavare (30 § folkbokföringslagen). Vidare måste båda vårdnadshavarna vara överens för att barnet för att barnet ska kunna flytta tillsammans med ena föräldern (prop. 2012/13:120). Detta gäller alltså när barnet är under 18 år.En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där hen anses bosatt (6 § folkbokföringslagen). Med "bosatt" menas där personen kan antas regelmässigt övernatta (7 § folkbokföringslagen).Eftersom dina barn redan har fyllt 18 år får de själv bestämma var de bor. De kan alltså bestämma sig för att folkbokföra sig och bo hos dig.Vad gäller vid förlängt underhållsstöd?Underhållsstöd till skillnad från underhållsbidrag betalas ur försäkringskassan. Detta betalas om den ena föräldern inte betalar underhållsbidrag. Rätt till förlängt underhållsstöd har man om man är över 18 år och går på gymnasium eller annan heltidsutbildning. Vidare måste barnet bo och vara folkbokfört hos en av föräldrarna och ogifta (18 kap 6 § socialförsäkringsbalken). Stödet lämnas till och med den månaden då rätten upphör eller senast till och med juni månad då barnet fyller 20 år (18 kap 14 § socialförsäkringsbalken). Ansökan om förlängt underhållsstöd ska göras av studerande själv (110 kap 5 § socialförsäkringsbalken).Om barnet har inkomster över 48 000 kronor eller är frånvarande från studierna kan det påverka stödet.Dina barn kan alltså få förlängt underhållsstöd om kraven är uppfyllda. För att få förlängt underhållsstöd ska dina barn skicka in en ansökan om det på försäkringskassans sidor.Med vänlig hälsning,

Hur gör jag min vän till ett juridisk ombud för mitt barn om något skulle hända mig?

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag är ensamvårdnadshavare till min yngsta dotter som är 3år.Min fråga är hur man ska gå tillväga för att att min vännina och hennes man ska bli min dotters juridiska ombud om något mot förmodan skulle hända som omöjligör att jag skulle kunna sörja för henne och tillgodo se hennes intressen.
Susanne Zahawi |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad om barn regleras i föräldrabalken (FB)Inom svensk barnrätt är barnets bästa den viktigaste principen i beslutsfattandet. Det innebär att barnets bästa alltid ska vara avgörande när det gäller frågor om barn. Vid bedömningen om vad är bäst för barnet ska domstolen ta särskild hänsyn till risken för att barnet far illa, barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna och barnets vilja (6 kap. 2 a § FB)Om endast en av föräldrarna är vårdnadshavare och denne dör ska domstolen på ansökan av den andra föräldern eller på anmälan av socialnämnden anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller om det är lämpligare åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § FB). Det innebär att om den andra föräldern till din yngsta dotter inte är lämplig som vårdnadshavare kan de särskilt förordnade vårdnadshavarna, i detta fall din väninna och hennes make, få vårdnaden över din yngsta dotter om något skulle hända er.Enligt förarbeten ska domstolen vid bedömning om den efterlevande föräldern ska få vårdnaden, ta sikte på barnets relation till föräldern och dess relation till någon annan vuxen. Om den andra föräldern inte har visat något intresse för sitt barn samt om barnet och föräldern endast har sporadisk kontakt talar detta för att vårdnaden ska tillfalla de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Genom testamente eller någon annan rättslig handling kan du ange att din väninna och hennes make ska vara särskilt förordnade vårdnadshavare om något skulle hända dig. Om du väljer att testamentera detta måste ett antal formkrav vara uppfyllda för att testamentet ska vara giltigt. För det första ska testamentet upprättas skriftligen. För det andra skall det bevittnas och undertecknas av två, samtidigt närvarande, vittnen som skall vara införstådda med att handlingen är ett testamente. Vittnena behöver däremot inte känna till testamentets innehåll (10 kap. 1 § ärvdabalken ÄB)Sammanfattningsvis kan du genom testamente eller någon annan rättshandling ange att din väninna och hennes make ska vara särskilt förordnade vårdnadshavare till din yngsta dotter. Barnets bästa är som nämnt det viktigaste beslutsunderlaget för beslut om exempelvis vårdnad vilket innebär att det även krävs att din väninna och hennes make är lämpliga vårdnadshavare.Lycka till!Med vänliga hälsningar

Beslut om barnvakt vid gemensam vårdnad

2018-01-15 i Barnrätt
FRÅGA |Vid v/v boende efter skilsmässa, får ena föräldern anlita barnvakt utan att först kolla om den andre föräldern har möjlighet att vara med barnen?
Hanna Salajin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vårdnadshavare har en rättighet och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet (6 kap. 11 § föräldrabalken). Om vårdnadshavarna har gemensam vårdnad så ska vårdnadshavarna bestämma tillsammans (6 kap. 13 § föräldrabalken). Man måste dock göra en åtskillnad mellan olika typer av beslut. Beslut om barnets mat, kläder, sovtider eller fritidsaktiviteter när barnet är hos en viss vårdnadshavare är exempel på beslut som vårdnadshavaren själv kan ta utan inblandning från den andra vårdnadshavarens sida. Barnvakt är ett sådant beslut. En vårdnadshavare har ingen skyldighet att kontakta den andra vårdnadshavaren när den tänker ha barnvakt. Det finns inte heller något företräde för den andra vårdnadshavaren att få ha barnen hos sig istället för att barnen ska vara hos barnvakt när det är den andra vårdnadshavarens dagar med barnen. Svaret på din fråga blir därför ja, en vårdnadshavare får anlita barnvakt utan att kontakta den andra vårdnadshavaren. Vänligen,

Hur stor är sannolikheten att få ensam vårdnad om barnen när den andra föräldern hotar att hålla kvar barnen och inte medverkar till umgänge?

2018-01-14 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har varit skiljd i snart 3 år då barnen är boende hos mig men skall vara hos föredetta mannen from fredag efter skolan till måndag då han lämnar barnen och jag hämtar dem och har dem till fredag morgon ,han har inte följt detta schemat allt då han knappt hämtar barnen och oftast inte ens ringer för att säga att han inte kan--- min föredetta man har varit anklagad för barnmisshandel då ärendet tog slut efter 7 månader, nu är det så att han har börjat använda sig av psykisk misshandel gällande barnen, då han har saggt en massa illa om mig till barnen och saggt att han ska riva sönder deras pass och inte låta dem resa någonstans tills de fyllt 18 år, min son som är 11 år bad honom att sluta och han fortsatte ändå att prata illa, jag har anmält detta till socialen och min son går hos skolkuratorn redan en tid eftersom han mått dåligt av allt som hänt.Både sonen och dottern kom hem gråtandes och mår dåligt av detta då min dotter är 7 år.Min fråga är vad kan ske om han verkligen gör detta?Och vad kan ni ge mig för förslag angällande lagar.Jag funderar på att försöka få egenvårdnad, hor stor är sannolikheten att jag kan få detta?
Josefine Björling |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Frågor om vårdnad, boende och umgänge för barn regleras i föräldrabalken (FB) och utgår alltid från barnets bästa, 6 kap. 2 a § FB. Det bör tilläggas att alla fall gällande barn behandlas enskilt från fall till fall. Det är därför inte är möjligt att ge dig något säkert svar, men det finns vissa saker som kan ge dig ledning för hur du ska agera och hur utfallet kan tänkas bli. Gällande hur din före detta man har betett sig genom att hota att riva sönder barnens pass och hålla kvar dem samt att han inte följer schemat som ni har bestämt eller hämtar barnen, så är detta faktorer som talar mot att han ska få ha kvar vårdnaden om barnen. Det åligger nämligen båda föräldrarna ett gemensamt ansvar för att få barnens umgänge med den andra föräldern att fungera när föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen, 6 kap. 15 § stycke 3 FB. I detta ansvar ligger bland annat en skyldighet att följa schemat, se till att hämta barnen och på annat sätt medverka till att barnen får umgås med föräldern. Med tanke på att det framkommer att din före detta man har inte medverkat till detta talar det till din fördel att du ska få ensam vårdnad om barnen. Vid bedömningen om du ska få ensam vårdnad om barnen läggs särskilt fokus på vad som anses bäst för barnen, där rätten särskilt beaktar föräldrarnas samarbetsförmåga gällande barnen samt risken för att barnen far illa eller att de hålls kvar. Detta ska vägas mot barnens behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, och rätten ska även ta hänsyn till barnens vilja utifrån deras ålder och mognad, 6 kap. 2 a § stycke 2 FB samt 6 kap. 5 § stycke 3 FB. Att din före detta man har varit anklagad för barnmisshandel och hotar att riva sönder passen för att hålla kvar barnen är faktorer som talar för att du ska få ensam vårdnad om barnen. Du bör vända dig till rätten i den ort barnen har sin hemvist för väcka talan och på så sätt få hjälp (6 kap. 17 § FB) då det är ett beslut som fattas av rätten, 6 kap. 5 § FB. Hoppas att det löser sig för er och att du fick hjälp med din fråga! Vänliga hälsningar,