Kan den andra föräldern tvinga mig att träffa barnen vissa tider?

2017-03-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Jag är en pappa till 2 barn 11 och 13 år. Mamman har ensamvårdnad om dessa och det beror inte på att jag har något missbruk eller av nån annan sak. Mamman ville ha vårdnaden och av andra skäl ville hon ha detta och jag orkade inte kriga om vi säger så. Jag har ett jobb där jag jobbar oregelbundna tider inkluderande helger.Mamman vill nu att jag skall ha dom på helger och inte på vardagar som funkar bäst för mig. Kan hon gå in och bestämma när jag skall umgås med barnen och behöver jag gå med på hennes krav? Kan jag jag så att säga vägra?Kan jag rent teoretiskt vägra ha barnen då hon har ensamvårdnad (nu vill jag träffa mina barn) men vad säger lagen?Jag betalar fullt underhållsbidrag till bägge.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om vårdnad, boende och umgänge hittar du i föräldrabalken (FB). Jag kommer först redogöra för vårdnadshavares och föräldrars skyldigheter gentemot varandra och sina barn. Sen kommer jag förklara vad barn har för rättigheter i den här situationen och vad som gäller när föräldrar inte kommer överens. Längst ner i svaret förklarar jag vad det betyder för dig och ger tips på vad du kan göra.Vårdnadshavares och föräldrars skyldigheterEn vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i de frågor som rör barnets personliga angelägenheter (FB 6 kap. 11 §). Det är till exempel frågor om vilken skola barnet ska gå i, var barnet ska bo m.m. När vårdnadshavaren fattar beslut ska hen, i takt med barnets utveckling, ta hänsyn till barnets egna önskemål.Ett barns föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder det inte bor hos tillgodoses. Om barnet bor stadigvarande hos en person som är ensam vårdnadshavare eller en av sina föräldrar och barnet ska umgås med den andra föräldern måste vårdnadshavaren som huvudregel lämna upplysningar om barnet som kan främja umgänget (FB 6 kap. 15 §). Det betyder att föräldrar till ett barn delar på ansvaret för att barnet ska få ha en så bra relation som möjligt med dom båda. Bor barnet stadigvarande hos en förälder ska hen medverka till att barnet får ett bra umgänge med den andra förälder genom att berätta om saker som skola, kompisar och fritidsintressen som kan göra det lättare för den andra föräldern att skapa en god relation till barnet.Om en eller båda föräldrar är vårdnadshavare kan de avtala om hur barnets umgänge med och boende hos föräldrarna ska se ut. Ett sånt avtal är gällande om det är skriftligt och har godkänts av socialnämnden (FB 6 kap. 14a § och 15a §). Barns rättigheterBarnet har rätt till omvårdnad, trygghet, god fostran och respekt (FB 6 kap. 1 §). Ett barn har dessutom rätt att umgås med sina föräldrar genom att bo med dem, träffa dem eller ha kontakt på något annat sätt som låter barnet utveckla en god och nära relation till föräldrarna (FB 6 kap. 15 §). I frågor som rör barnets angelägenheter och frågor om boende, umgänge och vårdnad ska barnets bästa alltid vara avgörande. I takt med att barnet blir äldre och mognare ska barnets egen vilja beaktas (FB 6 kap. 2a §).När det är svårt att komma överensI frågor som rör barnet är det alltså primärt vårdnadshavaren som får ta beslut. Dock har båda föräldrar – oavsett vårdnadsförhållandet – ett gemensamt ansvar att se till att barnet får umgås och bygga en bra relation med båda föräldrarna. Frågor om boende och umgänge är alltså först och främst samarbetsfrågor som bygger på att föräldrarna ska göra sitt bästa för att nå överenskommelser.För att slå fast vad som ska gälla i frågor om boende och umgänge kan föräldrar skriva avtal med hjälp av socialtjänsten. Föräldrarna kan få hjälp av Familjerätten i kommunen för att upprätta såna avtal genom samarbetssamtal (FB 6 kap. 17a § och 18 §). Om det inte går att komma överens på det sättet är sista alternativet att väcka talan om boende eller umgänge i domstol och på så sätt låta rätten besluta hur frågorna ska regleras (FB 6:14aoch 6:15a).Vad gäller i ditt fall?Om du och barnens mamma har ett skriftligt och godkänt avtal angående hur ni hittills har skött barnens boende och umgänge är det gällande och varken du eller barnens mamma kan ändra på det utan att den andra godkänner det. Ett sånt avtal är ni skyldiga att följa. Eftersom mamman är vårdnadshavare har hon rätt att besluta i frågor som rör barnens angelägenheter, men ni är gemensamt ansvariga för att barnen ska få umgås med er båda. Den skyldigheten innebär bl. a. att ni måste försöka komma överens och visa hänsyn gentemot varandra och barnen. Om du är förhindrad att umgås med barnen vissa tider på grund av ditt arbete, så bör ni försöka hitta en lösning som gör att barnen kan träffa dig trots det. Mamman kan inte heller tvinga dig att exempelvis byta eller utebli från arbete vissa tider för att ta hand om barnen. Däremot är det till din fördel att så långt som möjligt själv vara tillmötesgående och göra ditt bästa för att visa att du försöker och vill träffa barnen, eftersom du är skyldig att försöka tillgodose barnens behov och rättigheter Om du och mamman någon gång i framtiden skulle gå till domstol för att få frågor om boende, umgänge och vårdnad avgjorda är det en fördel att kunna visa att man har varit samarbetsvillig och försökt lösa problem och konflikter tidigare.Vad kan du göra?Så länge ni inte har ett giltigt avtal som reglerar hur boende och umgänge ska skötas kan inte någon av er tvinga den andra att ta hand om barnen på vissa tider och dagar. Då är det istället en fråga som ni måste försöka lösa genom överenskommelser och ni är båda ansvariga för att försöka lösa eventuella problem och konflikter. Om det är svårt att komma överens bör du i första hand vända dig till Familjerätten i kommunen. Där kan du och barnens mamma få hjälp med samarbetssamtal för att komma överens om en lösning som fungerar för er och som är bra för barnen.Jag hoppas att detta svar har varit till din hjälp och att du och barnens mamma kan hitta en lösning.Vänliga hälsningar,

Vem företräder ett minderårigt barn i ett dödsbo?

2017-03-20 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag undrar bara vad som händer med vårt minderåriga barn om en av oss skulle dö. Vi är sambo, blir det då utsett en god man som tillgodoser barnets rättigheter fram till 18 års ålder, och kan man i så fall själva bestämma via ett testamente vem den personen skulle kunna bli eller utses den via myndigheter?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som händer med ett barns ekonomiska intresse i form av t ex ett arv. Detta eftersom det uppstår en intressekonflikt då barnet ärver sin förälder och därmed blir dödsbodelägare tillsammans med barnets andra förälder, som är den avlidnes sambo. Reglerna om dödsbon finns i 18 kap i ärvdabalken (ÄB) och regler om minderårigas egendom finns i föräldrabalken (FB). Vem företräder barnet i dödsboet?En avliden persons tillgångar och skulder kallas dödsbo. Ett dödsbo är en juridisk person som existerar fram till att det skett ett arvsskifte. I egenskap av sambo skulle den av er som överlever den andra vara dödsbodelägare (8 kap. 1 § ÄB). Också ert barn skulle vara dödsbodelägare i sin förälders dödsbo eftersom ett barn är närmsta arvtagare och därmed dödsbodelägare (2 kap. 1 § och 18 kap. 1 § ÄB). Den överlevande sambon och barnet skulle därför vara dödsbodelägare i samma dödsbo.Ni som vårdnadshavare för ert barn är dess förmyndare (10 kap. 2 § FB). Om en av er skulle dö får den den andra föräldern, som då blir barnets enda förmyndare, del i samma oskiftade dödsbo som det minderårige barnet. När det händer ska överförmyndaren i kommunen förordna en god man att vårda det underåriga barnets rätt i boet vid boutredningen samt vid bodelningen och skiftet eller vid ingående av avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo (11 kap. 2 § FB). SlutsatsVem som blir ett barns goda man när ett barn får del i samma dödsbo som en förälder avgörs således av överförmyndaren i kommunen och är inget som föräldrar kan bestämma genom t ex testamente. Den gode mannen företräder dock endast barnet i förhållandet till dödsboet. I övrigt kvarstår barnets kvarvarande förälder som förmyndare och är således den som är ansvarig för att förvalta barnets tillgångar och företräda barnet i angelägenheter som rör tillgångarna (12 kap. 1 § FB). Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Umgänge med barnbarn som omhändertagits

2017-03-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett barnbarn som blivit omhändertagen pga att båda föräldrarna går på droger. Jag längtar fruktansvärt mycket efter mitt barnbarn. Nu får inte jag träffa henne för att föräldrarna står som vårdnadshavare och går dessutom inte att få tag på. Hon är under LVU. Min egna son och som är far till barnet har jag anmält som LVM. Vill att han ska få ordning på sitt liv. Men hur gör jag för att få träffa barnbarnet!
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Lagarna som reglerar barn som omhändertagits och vårdnaden av barn i allmänhet är lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och föräldrabalken (FB).Vårdnad och umgänge under vårdtidenNär ett barn är omhändertaget enligt LVU är det socialnämnden som är ansvarig för barnets vårdnad även om föräldrarna står som vårdnadshavare. Socialnämnden beslutar var barnet ska vistas under vårdtiden och under tiden ha uppsikt över barnet eller anförtro åt en särskilt utsedd person att ha uppsikt. Nämnden har under vården samma ansvar som vårdnadshavare normalt har för barnets behov och rättigheter (LVU 13 §). Socialnämnden ska bl. a. se till att barnets fysiska och psykiska behov uppfylls, men ska också ansvara för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare så långt som möjligt tillgodoses (LVU 14 §).Umgänge med andra än föräldrarFar- och morföräldrar har inte någon rättighet att träffa sina barn enligt lag. Socialnämnden kan i vissa fall väcka talan i domstol om umgänge med andra personer än föräldrarna. Barnets behov av umgänge med far- och morföräldrar ska beaktas (FB 6 kap. 15a §). Att göraTyvärr har inte far- och morföräldrar någon absolut rätt att umgås med sina barnbarn och det leder ibland till den här typen av situationer, särskilt när ett barn omhändertagits. Under tiden som vården av barnet fortsätter är det socialnämnden som är primärt ansvarig för att barnets behov tillgodoses. De är alltså ansvariga för att barnet får vårdnad och omsorg, umgänge med föräldrar om det är möjligt m.m. Socialnämnden kan också besluta att väcka talan om att barnet ska få umgås med sina far- eller morföräldrar i vissa fall, om de tycker att det är viktigt för barnet. Det är alltså socialnämnden du i första hand bör vända dig till och berätta att du vill träffa ditt barnbarn.Du kan ofta hitta kontaktuppgifter och hänvisningar till vem du ska kontakta på hemkommunens hemsida.Jag hoppas att detta svar har varit till din hjälp och att du och ditt barnbarn får träffas snart.Vänliga hälsningar,

Beslut om barns boende vid gemensam vårdnad och betydelsen av barnets vilja

2017-03-08 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Jag och barnets far separerade för ca 4 år sedan.Nu har jag träffat ny man och vi ska flytta ihop. Vi ska flytta till ny ort, det går att pendla emellan.Vårt barn som är 10 år vill byta skola och flytta med till nya orten. Barnet är skrivet hos mig idag men vi har delad vårdnad så barnet är hos pappan 50 %.Kan pappan vägra barnet flytta med och byta skola? Tar man hänsyn till vad barnet säger och vill när barnet är 10 år?Tacksam för svar.
Hanna Lindsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB).Eftersom ni har gemensam vårdnad om barnet ska beslut om barnets livssituation tas av er gemensamt, 6 kap. 13 § FB. Du kan alltså inte ensamt fatta beslut om att ändra barnets boende eller skola.Jag rekommenderar dig därför att du försöker komma överens med pappan till barnet. För att få hjälp att komma överens om barnets boende och skola kan ni vända er till Familjerätten i er kommun. Kommunen erbjuder samarbetsavtal och kan hjälpa er att nå en överenskommelse. Om ni inte kommer överens och pappan motsätter sig att barnet flyttar och byter skola krävs en dom från tingsrätten. Tingsrätten gör en helhetsbedömning av olika omständigheter och beslutar utefter vad som anses vara bäst för ert barn. Domstolen tar bland annat i beaktande hur en flytt skulle påverka barnet och vad barnet vill. Eftersom barnet endast är 10 år är utgångspunkten att barnets vilja inte ska beaktas. Ju äldre barnet är, desto mer hänsyn tas till barnets åsikt. Men om ert barn vill flytta och byta skola så bör det ändå i viss mån ingå i domstolens bedömning.Med vänliga hälsningar

Barnets bästa

2017-03-21 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, vi är separerade och har delad vårdnad. Samarbetet kring vår son fungerar inte. I perioder bor min son mer hos mig för att pappan inte kan ha sonen pga av olika anledningar. Och när det passar pappan att ha sonen är det varannan vecka som gäller och han är inte alls flexibel och har svårt att kommunicera. Men att jag har vår son mer i perioder säger han inget om. Jag och min son får hela tiden anpassa oss efter pappans behov. När min son är hos pappan får jag knappt någon information om vårt barn. Det är jag som tar största ansvaret vad gäller skolval, sjukvård och sonens intressen. Varje gång jag ska göra något med min son som en resa, fira en födelsedag eller vid högtider ska han alltid bråka med mig & då genom min son. Nu har jag bokat en resa till Florida och han hotar med att spärra sonens pass. Det är en semester på 11 dagar. Anledningen är att jag inte tillät min son att åka till Turkiet i somras när det var stadskupp och krig i landet. Innan han bokade resan sa jag tydligt att min son kommer inte få åka till Turkiet men att han gärna fick resa till ett annat tryggare land. Vår son är ofta orolig när han ska till pappan. Pappan har varit anmäld till socialen för alkoholproblem när barnen varit hos honom (han har 2 barn tidigare). Det är min son som drabbas när han vill straffa mig. Vad är ert råd till mig nu? Ensam vårdnad? Jag är orolig att han spärrar passet och att vår son inte kan åka med. Vad kan jag göra?
Melina Memar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid bedömningen för huruvida ena föräldern ska få ensam vårdnad eller inte, är det flera aspekter som man fäster särskild vikt vid men det som är avgörande är vad som utgör det bästa för barnet. Barnets bästa och behov är nämligen avgörande för vårnadsrelaterade tvister. Enligt Föräldrabalken (FB) 6:1 görs bedömningen utifrån den trygghet, omsorg och god fostran som barnet kan få, (se även FB 6:2 a). Vid bedömningen för vad som är bäst för din son, görs bedömning utifrån din sons behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I bedömningen tar man även hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Det krävs att barnet har lämpliga vårdnadshavare som har förmågan att förstå barnets känslor och behov och att de kan, på ett lämpligt sätt, tillfredsställa dem. I ditt fall beskriver du att din son verkar vara orolig när han ska till sin pappa, vilket då kan ifrågasättas om det är hans bästa att vistas i närheten av sin pappa. Även pappans alkoholproblem kan utgöra en omständighet som talar för att du ska ha ensam vårdnad. Det är dock socialnämndens och domstolens uppfattning, antaganden samt bedömning som blir avgörande (Prop. 1997/98:7 s 194). Lagen säger att barnet ska ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna (Se FB 6:2a ), såvida det inte finns risk för barnet att fara illa.Om du känner att du och sonens pappa inte riktigt kan samarbeta i dessa vårdnadsfrågor och det finns risk för din son att utsättas i fara i närheten av sin pappa, kan du ansöka om ensam vårdnad till din son. Det bör dock understrykas att det är svårt att med säkerhet fastställa vad domstolen kommer att besluta då det är en helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet som är avgörande. Gemensam vårdnad anses som utgångspunkt vara det bästa för barnet men om det finns en risk för att barnet kan utsättas för fara och att föräldrarna inte kan samarbeta, är det omständigheter som domstolen beaktar i sin bedömning. Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler frågor, är du välkommen att kontakta oss igen. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vem ansvarar för hämtning och lämning vid umgänge?

2017-03-20 i Barnrätt
FRÅGA |HejJag är pappa till två pojkar som är 10 år och 16 år. Jag har gemensam vårdnad om mina två söner och har varit sammanboende med barnen varannan vecka fram till Augusti 2016. Jag flyttade då till Lidköping p.g.a av att jag fick en fast anställning där. Jag ordnade all kontakt med pojkarna och hämtade och lämnade barnen varannan helg och fick aldrig hjälp med kostnaden för resorna. Avståndet var då 32 mil enkel resa. I oktober 2016 flyttade jag närmare mina söner efter att jag begärde förflyttning av min tjänst till ett annat kontor och nu är resvägen endast 12 mil. Min yngsta son har alltid varit väldigt nära mig och har uttryckt rädsla för att förlora mig. Problemet jag har är att barnens mamma enhällig t vägrar yngsta sonen som fyller elva år i Juli att själv åka tåg till mig varannan helg. Varje gång det är min helg så är det som att mamman inte alls har förklarat för min son vad som kommer ske den helg han ska komma till mig. Hon vägrar åka halva eller hela vägen eller att vi turas om och hon vägrar låta honom åka tåg. Hon har till och med sagt till honom att barn kidnappas på tåg i Sverige. Vilka rättigheter har jag som umgängesförälder.
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har umgängesrätt med dina barn och att du och barnen inte längre bor tillsammans. Reglerna om umgängesrätt finns i föräldrabalken.Du och barnens mamma har gemensamt ansvar för att umgänget genomförs. (6 kap. 15§ föräldrabalken) Det primära ansvaret för umgängeskostnaderna ligger på dig, eftersom du inte bor tillsammans med barnen, men även barnens mamma ska ta del i dessa kostnader. Kostnaderna ska fördelas utifrån din och barnens mammas förmåga att betala dem. (6 kap. 15b§ föräldrabalken) I denna bedömningen tar man bland annat hänsyn till din och hennes ekonomi. Om någon av er inte har råd att betala alla resekostnaderna kan det innebära att den andre får betala mer.Vad gäller just hämtning och lämning vid umgänget finns inte någon uttrycklig regel som anger hur detta ska gå till. Man brukar dock göra med hämtning och lämning som med resekostnader – att det först och främst är upp till dig, men att barnens mamma kan bli skyldig att hjälpa till. Man brukar också dra en gräns vid tio mil, så att barnens mamma bara ska vara skyldig att hjälpa till vid längre sträckor. Eftersom avståndet mellan dig och dina barn är mer än tio mil är det alltså möjligt att hon kan bli skyldig att hjälpa till med att hämta och lämna barnen.Eftersom jag inte vet mer om er situation kan jag tyvärr inte ge ett mer detaljerat svar om exakt vilken rätt du har att kräva att hon hämtar eller lämnar, men det viktiga för dig att ta med dig är att det kan variera mycket beroende på hur just er situation ser ut. Om du har svårt att samarbeta med barnens mamma kan du vända dig till socialtjänsten, som erbjuder samarbetssamtal. Hos socialtjänsten kan ni få hjälp att ta fram ett avtal gällande hämtning och lämning av barnen. Om du istället behöver hjälp av en jurist kan du enkelt boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vårdnadshavares skyldigheter och betydelse av barns egna vilja

2017-03-12 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Kan jag tvinga min son som snart 15 år att åka till sin pappa? Min son har down syndrom men kan uttrycka sig verbalt och vet vad han vill.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om föräldrar och vårdnadshavares ansvar för sina barn finns i föräldrabalken (FB). Du kan titta närmre på den lagen här. Jag utgår från att du är din sons vårdnadshavare.Vad har vårdnadshavare rätt och skyldighet att göra?Som utgångspunkt har ett barns vårdnadshavare ansvar för att ta beslut i frågor som rör barnets personliga förhållanden. Vårdnadshavare måste också se till att barnet får den omvårdnad, trygghet, fostran och respekt som barnet behöver med hänsyn till dess personliga förutsättningar, mognad, hälsa och ålder (6 kap. 1-2 § och 11 §). Om barnet har två vårdnadshavare är detta ansvar delat och alla beslut som rör barnet måste tas i samförstånd (6 kap. 13 §).I alla beslut som rör barnet och frågor om vårdnad, boende och umgänge med föräldrar eller andra närstående ska barnets bästa vara avgörande. Barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar ska vara vägledande. Med hänsyn till barnets mognad och ålder ska hänsyn också tas till barnets egen vilja (6 kap. 2a §). Vad betyder det i ditt fall?Eftersom din son är 15 år, så räknas han som ett barn i lagen mening. Om du är ensam vårdnadshavare har du rätt och skyldighet att besluta i frågor som rör din son. Om du har delad vårdnad med din sons pappa måste du och pappan tillsammans ta alla beslut som rör sonen. Du (och eventuellt pappan) har alltså både rätt och skyldighet att besluta i såna frågor som var han ska bo eller hur umgänge med dig och pappan ska se ut.När du utövar vårdnad över din son måste du däremot alltid tänka på vad som är bäst för din son utifrån hans personliga behov. En viktig del av ett barns liv är att ha en god kontakt med sina föräldrar och det är därför bra att arbeta för att sonens umgänge med sin pappa fungerar bra. Dock är din son så pass gammal att hans egen vilja ska beaktas när du tar beslut som rör honom. Om din son är säker på vad han själv vill och kan uttrycka det bör du alltså visa respekt för hans vilja. Känner din son väldigt starkt för något kan det ibland gå emot hans bästa att tvinga honom till något annat. I slutänden är det dock du som vårdnadshavare som måste avgöra vad som är bäst för din son, även om det ibland inte stämmer överens med vad han själv vill. Jag hoppas att detta har varit till din hjälp. Vänliga hälsningar,

Får föräldrar hindra sina barn från att delta i en demonstration?

2017-03-05 i Barnrätt
FRÅGA |Tjena! Jag vill närvara på en Demonstration som är 1 Maj och mina vårdnadshavare är väldigt emot mina politiska åsikter och denna Organisation. Jag är även femton år, kanske bra att lägga till. Min fråga: Kan mina vårdnadshavare bestämma att jag inte får delta på denna Demonstration eller har jag rättigheter att kunna delta fast mina vårdnadshavare säger nej. För i så fall spelar det ingen roll vad deras synpunkt är. Tack, Mvh Hugo.
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Föräldrar har rätt (och är skyldiga) att bestämma över barnets personliga angelägenheter (6 kap. 11 § föräldrabalken). Det innebär att dina föräldrar har rätt att bestämma om du ska få delta i en demonstration eller inte. I takt med att du blir äldre ska dock dina föräldrar ta allt större hänsyn till dina synpunkter och önskemål, men de har fortfarande rätt att avgöra vad som är bäst för dig. Det jag tror att du syftar på med din fråga är demonstrationsfriheten som följer av regeringsformen (2 kap. 1 § första stycket regeringsformen). Denna grundlagsreglerade rättighet gäller dock enbart i förhållande till staten (staten får inte hindra dig från att delta i en demonstration).Hoppas att du fick svar på din fråga!Hälsningar,