Att få vårdnad

2016-12-08 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej väntar barn med en tjej och vi är nu inte tillsamans längre barnet skall födas i maj och hon kräver redan nu att hon skall ha ensam vårdnad pga praktiska själ. Vad skall jag göra?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Reglerna om vårdnad, boende och umgänge finner du i 6 kap. Föräldrabalken (FB). Om ni inte är gifta kommer barnet stå under ensam vårdnad av mamman, 6 kap. 3 § FB. När det gäller vårdnad, boende och umgänge bör ni i första hand försöka komma överens på egen hand. En vårdnadstvist i domstol är påfrestande och kan ta lång tid. Om ni kommer överens kan socialnämnden godkänna avtalet så länge det inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa, 6 kap. 6 § FB. För att få hjälp med att nå en överenskommelse kan ni vända er till kommunen (s.k. familjerätten) som erbjuder kostnadsfria samarbetsavtal och som kan hjälpa er att utforma ett avtal.Om ni inte kan komma överens kan du väcka talan i tingsrätten, 6 kap. 5 § FB. Domstolen kommer besluta om vårdnaden utefter vad som är bäst för barnet. Om inga skäl talar emot det är utgångspunkten att barn är i behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, 6 kap. 2a § FB. Som jag nämnde bör dock domstolsvägen användas som ett sista alternativ när en lösning inte kan nås på annat sätt.Med vänliga hälsningar,

Om utländsk medborgare vill ha gemensam vårdnad

2016-12-05 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Mamma svensk pappa irländare. De träffades i London och fick en son ihop. De gjorde slut efter ca 6 år tillsammans och när pojken var ca 3 år så beslöt sig mamman att flytta till Sverige med sonen och dotter från tidigare förhållande. Pappan har precis flyttat till Sverige för att bo nära sin son vilket varit en lättnad för mamman tills nu. Hon vill att pappan ska ta honom på hennes villkor. Han ska betala underhåll, de ska om några veckor ha honom varannan vecka, som han inte sagt nej till. Hon har registrerat sig själv som ensam vårdnadshavare när hon flyttade till Sverige, det enda han, pappan, skrivit är till svenska polisen att han gav sin tillåtelse att mamman fick föra deras son till Sverige. Frågan lyder, hur går pappan tillväga för att få halva vårdnaden om mamman vägrar (som det verkar nu)?
Tova Andersson |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser om vårdnad om barn i Sverige finns i Föräldrabalken (FB) kapitel 6. För pappan att få gemensam vårdnad om sonen trots att mamman vägrar finns bara en möjlighet, vilket är att lämna in en stämningsansökan till domstolen/tingsrätten. (FB 6 kap. 5 § tredje stycket) Domstolen kan då besluta om att vårdnaden antingen ska vara gemensam, kvarstå hos mamman eller flyttas över till pappan. En vårdnadstvist i domstol är däremot inte att föredra, eftersom processen troligtvis blir både kostsamt och påfrestande för alla inblandade.Vad som har stor betydelse i domstolens eventuella bedömning är bland annat hur föräldrarnas samarbetsförmåga i frågor som rör sonen ser ut. (FB 6 kap. 5 §) Det som ska vara avgörande i beslutet är vad som är bäst för sonen, särskilt betydande är framför allt sonens behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. (FB 6 kap. 2a §)Ett alternativ att föredra framför en domstolsprocess är att föräldrarna skriver ett avtal om att vårdnaden ska vara gemensam. (FB 6 kap. 6 §) Ett sådant avtal gäller efter ett godkännande av socialnämnden men kräver naturligtvis att föräldrarna är överens. Om de vänder sig till socialnämnden i den kommun där barnet bor kan de få hjälp att försöka komma överens genom ett samarbetssamtal. (FB 6 kap. 18 §)Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Samarbetssvårigheter vid gemensam vårdnad

2016-12-02 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Har gemensam vårdnad av barn i ålder 7 och 10 årPappan nekar barnen att ja (mamma) får följa med dom på sina aktiviteter under "hans veckor".Han nekar barnen sova hos mig när han skall ut på andra saker under de helger dom är hos honom .Hur mycket kan man gå över huvudet på barnen ?
Marcus Carlsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!Utgångspunkten när barn är inblandade är att det alltid är barnets bästa som ska tillgodoses. Denna utgångspunkt tar sig i uttryck i 6 kap. 2a§ Föräldrabalken som föreskriver att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Särskilt avseende ska fästas vid dels att barnet inte utses för någon risk och dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Vidare kan sägas att den bästa vårdnadsformen för barnet generellt sätt anses vara att föräldrarna har gemensam vårdnad över barnet. Vissa omständigheter kan dock föreligga som innebär att gemensam vårdnad inte är det bästa för barnet, exempelvis då den ena föräldern är olämplig som vårdnadshavare eller om det föreligger samarbetssvårigheter mellan föräldrarna. 6 kap. 5§ 2st Föräldrabalken stadgar att vid bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I rättsfallet NJA 2007 s. 382 ansåg Högsta domstolen att samarbetsproblemen var av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kunde anses vara det bästa för barnet. Frågor om vårdnad, boende och umgänge hade i fallet inte kunnat lösas utan rättsliga processer.Så man kan alltså säga att generellt anses gemensam vårdnad vara mycket bra för barnet och det ska till samarbetsproblem av sådan omfattning att ensam vårdnad är ett bättre alternativ för barnet. I ditt fall nekar pappan barnen umgänge med dig vid aktiviteter, och att barnen inte får sova hos dig när han är borta. Detta är ett beteende som går mot lagstiftningens syfte om barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, om pappan inte har godtagbara skäl för sitt agerande. Jag skulle dock inte säga att denna omständighet i sig talar för att ensam vårdnad vore ett bättre alternativ. Däremot om pappans agerande leder till en konflikt mellan er av sådan art att ni inte kan samarbeta rörande frågor som rör barnet, att gemensam vårdnad inte är det bästa för barnet, så kan pappans agerande tala till hans nackdel när ni gör upp om vem som ska få den ensamma vårdnaden. När domstolen gör en bedömning tittar den alltså på helhetsbilden och vad som är alternativet till den nuvarande formen. En fråga som kan ställas kan exempelvis vara ”Hur är det bättre för barnen att du har ensam vårdnad?”. För att svara på en sådan fråga krävs fler omständigheter för att skapa en helhetsbild. Jag hoppas att svaret har gett dig lite information om rättsläget, om du är fortsatt undrande får du jättegärna höra av dig till Lawlines betaltjänst för en djupare analys.Med vänliga hälsningar,

Samarbete kring barnens boende

2016-11-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej, jag och mitt ex har gemensam vårdnad om våra två barn. Har varit på sammarbetssamtal på FR och kommit överens om att maila varje torsdag info ombarnveckan. För några veckor sedan blev mitt psykiska mående ( pga långvarig stress och psykisk misshandel från exet) sämre då jag skrev till honom att jag inte orkade ha barnen. Han ville inte hämta dom eftersom vi har en överenskommelse via familjerätten att bara ha kontakt via mail på torsdagar. En vecka senare förklarade jag mitt mående igen, att barnen blir negativt påverkade av att vara hos mig. Barnen har haft ett jobbigt år pga allt som hänt och jag anser att dom inte behöver se mig ledsen och då bättre att dom är hos sin pappa. Fick svar en vecka senare att jag ska meddela exakta dagar jag mår dåligt och han ska ha barnen och medd detta i torsdagsmailet. Sen på söndagen var jag ledsen och vår dotter ville ringa och åka till pappa så jag kunde vila. Han hämtade dom argt och sa att det var sista gången jag kontaktade honom och att han skulle ta barnen på obestämd tid. Han skickade inget torsdags mail och vill inte ha fler möten på familjerätten. Han svarar inte på mail hur han vill gå tillväga i framtiden eftersom han vill ha noll kontakt och inte sammarbeta. Försökt nå barnen i helgen men kommer inte fram och tror att han blockat mig. Frågan är om detta är ok för honom att göra, han främjar ju inte min relation till barnen och vägrar att sammarbeta. Det enda jag vill är att barnen ska må bra!
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i mitt svar från att ni har gemensam vårdnad om barnen. När man har gemensam vårdnad ansvarar man gemensamt för barnets personliga förhållanden och man ska gemensamt se till att barnets behov blir tillgodosedda enligt 6 kap 2§ Föräldrabalken (FB). För att detta ska bli uppfyllt krävs ju självklart att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnen, där har ni ju samarbetssamtalen till hjälp. Du skriver att ni har samarbetssamtal på FR vilket skulle kunna vara antingen familjerätten eller familjerådgivning. Samarbetssamtal hos familerådgivningen är mer inriktat på ert parförhållande som föräldrar medan samarbetssamtal hos familjerätten via Socialnämnen syftar till att nå en överenskommelse kring barnens vårdnad, boende och umgänge enligt 6 kap 18§ FB. Om ni har testat det ena kanske det andra hade varit ett alternativ? Då samarbetssamtalen är frivilliga finns det tyvärr inte så mycket man kan göra om han vägrar gå dit.Vid alla beslut om vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande enligt 6 kap 2a§ FB. Om du vill ha en förändring i boendesituationen och du och barnens pappa kan nå en överenskommelse om denna kan ni författa ett skriftligt avtal som Socialnämnden ska godkänna. Om ni inte kan nå en överrenskommelse skulle du kunna ta det till rätten som då kan fatta ett beslut i boendefrågan enligt 6 kap 14§ FB. Avgörande vid rättens bedömning är barnets bästa och vid denna bedömning beaktas särskilt att barnet ska ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Utlandsvistelse med barn vid gemensam vårdnad

2016-12-07 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej. Vid delad vårdand av ett barn kan den ena föräldern hur som helst åka utomlands med barnet utan den andre förälderns lov? Eller utan att ens upplysa den andre föräldern om det? Och vad kan man eventuellt göra åt det?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kap 13 § FB har båda föräldrar rätt att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Detta gäller större, viktigare beslut och inte sådana beslut som fattas i barnets vardag, t ex vad denne ska äta och ha på sig för kläder. Att ta med sitt barn på en kortare utlandsresa anses idag enligt den allmänna uppfattningen vara av vardaglig karaktär. Om barnet däremot ska iväg på en längre utlandsvistelse är detta ett beslut som båda föräldrar bör fatta gemensamt. Att ta med barnet utomlands skulle eventuellt kunna vara straffbart enligt 7 kap 4 § Brb, om egenmäktigt förfarande med barn. Detta är dock antagligen bara fallet om barnet har tagits utomlands för att hållas borta från den andra föräldern. Det handlar här om att man skiljer barnet från den andre föräldern på något sätt. Det framgår inte riktigt i din fråga ifall barnet förts utomlands under en längre tid och ifall detta innebär ett olovligt undanhållande av barnet. Det låter dock mer som om det rör sig om en semester i detta fall. Då är 7:4 i BrB antagligen inte en aktuell bestämmelse. Risken med att åka utomlands eller annars skilja/undanhålla barnet från den andre föräldern är att denne kan väcka talan i domstol om ensam vårdnad. Visar man att det finns svåra samarbetssvårigheter mellan föräldrarna eller att den andra föräldern umgängessaboterar talar detta för att man bör flytta över vårdnaden till den andra föräldern. Sammanfattningsvis kan en förälder antagligen ta med sig barnet på en kortare utlandsresa utan den andra förälderns samtycke. Detta beror dock lite på omständigheterna i fallet, för vissa familjer kan även en kortare utlandsvistelse anses vara oerhört "stort" för barnet och i sådana fall bör föräldrarna fatta ett gemensamt beslut om detta. För längre utlandsvistelser krävs alltid båda föräldrars samtycke. Ifall en resa skulle ske i strid mot det tidigare nämnda kan det eventuellt röra sig om egenmäktigt förfarande med barn vilket är straffbart. Det krävs dock att barnet ska undanhållas från den andra föräldern under en längre period. Vidare kan den andra föräldern väcka talan om ensam vårdnad och verkställighet av umgänge om den andra föräldern umgängessaboterar eller inte kan samarbeta i frågor som rör barnet. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Rättigheter för umgängesförälder

2016-12-02 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Har en förälder som endast har umgänge men inte vårdnad om ett barn, rätt till partsinsyn i ärenden som rör barnet?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln är att bara barns vårdnadshavare har rätt till insyn i frågor som rör barnet. En förälder som bara har umgängesrätt har därför inte rätt till insyn i ärenden som rör barnet eller rätt att agera å barnets räkning. Det finns vissa undantag för fullmakter från vårdnadshavaren, deltagande i bouppteckning om barnet avlider samt yttranderätt i frågor som rör barnets namn eller adoption. Det en umgängesförälder har naturlig rätt till är insyn i processen till en vårdnadstvist där en utredning av socialtjänsten i kommunen görs. Men alltså inte i barnets ekonomiska eller personliga förhållanden. Motsatsvis har vårdnadshavaren både rätt och skyldighet att agera i dessa. Med vänlig hälsning,

Flytta med barnet vid gemensam vårdnad

2016-12-02 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej. Min dotter har ett barn som fyller 10 år i april 2017. Mamman och pappan är skilda sedan ca 4 år. Föräldrarna har gemensam vårdnad. Pappan ska ha barnet varannan helg. Mamman erbjuder honom att träffa barnet också vid andra tillfällen vilket pappan inte gör. Barnet vill inte träffa pappan längre då han bland annat talar illa om mamman. Han försöker även att dottern ska anamma hans religion. Barnet känner sig otrygg tillsammans med pappan. Hennes helgvistelse har varit sporadiska ända sedan skilsmässan pga av detta. Även när föräldrarna var gifta hade barnet svårt med pappan. Mamman och barnet ska nu flytta till en större bostad i samma bostadsområde som de bor idag. Frågan är om hon måste ha pappans godkännande till flytten? Flytten görs vid årsskiftet 16/17. Föräldrarna har och har haft väldigt liten kontakt efter skilsmässan. Egentligen är han väldigt lite intresserad av barnets väl och ve. Till exempel så deltar han inte när barnets skola kallar till samtal. Ps. Föräldrarna träffade familjerätten angående umgänget med pappan. Detta gav noll eller intet till resultat.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 kap 13 § FB ska föräldrarna gemensamt utöva beslutanderätten om de har gemensam vårdnad. Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid får i detta fall inte fattas av en förälder ensam. Barnets boende och skolgång är exempel på beslut som är av ingripande betydelse. Med andra ord får mamman alltså inte själv fatta beslut om att barnet ska flytta. Ifall mamman ändå, utan samtycke, skulle flytta med barnet skulle detta kunna utgöra egenmäktighet med barn vilket är straffbart. Detta gäller oavsett om pappans relation till barnet inte är så bra eller nära just då. För att få flytta med barnet utan samtycke från den andra föräldern krävs det att man har ensam vårdnad om barnet, något som inte låter omöjligt i ert fall. Ni kan även ta kontakt med familjerättsbyrån i er kommun för att tillsammans samarbeta fram en bra lösning för både mamman och pappan. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Bör den gemensamma vårdnaden övergå till ensam vårdnad?

2016-11-29 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Vi har gemensam vårdnad om våra fem barn, men barnens pappa tar inte sitt ansvar efter skilsmässan. Han hyra bara ett litet rum och kan därför inte ha barnen hos sig mer än korta stunder. Barnen kan t ex aldrig sova över. Han engagerar sig inte i barnen och betalar ingen av deras aktiviter eller dylikt. Jag får underhållsstöd av försäkringskassan. Kan man verkligen ha gemensam vårdnad när man faktiskt inte tar hand om sina barn?
Johanna Bergvall |Hej, och tack för din fråga!Vid en skilsmässa bibehålls som huvudregel gemensam vårdnad, se 6 kap 3 § 2 st föräldrabalken. Domstolen kan ändra till ensam vårdnad om någon av föräldrarna vill det, se 6 kap 5 § 1 st föräldrabalken. För att vårdnaden ska övergå till den ena föräldern ensam så krävs det särskilda skäl, till exempel att den andra föräldern är olämplig eller samarbetssvårigheter mellan föräldrarna. Avgörande för beslutet ska vara vad som är barnets bästa, se 6 kap 2a § föräldrabalken. Hänsyn till rättvisa mellan föräldrarna ska ej tas. En förälder kan anses vara olämplig om denne har utsatt barnen eller den andra föräldern för våld. I detta fall verkar övergrepp och våld inte ha förekommit och du måste därför visa på samarbetssvårigheter istället. Samarbetsproblemen ska vara så djupa och svåra att det är omöjligt att samarbeta i frågor som rör barnen. Ofta är det då bäst för barnen med ensam vårdnad. Det kan dock strida mot barnens bästa att behålla gemensam vårdnad trots att konflikterna mellan föräldrarna inte är så pass svåra och djupa att det är omöjligt att samarbeta. En individuell bedömning görs i varje enskilt fall. Det är svårt att avgöra om vårdnaden bör övergå till dig ensam utan mer ingående och omfattande information om alla omständigheter. Det ställs relativt höga krav för att få ensam vårdnad och ofta anses gemensam vårdnad vara bäst för barnet. Skulle din ensamma vårdnad till exempel innebära att pappan och barnen helt förlorade kontakten kommer domstolen förmodligen anse att gemensam vårdnad är bäst för barnen. Detta eftersom det som huvudregel anses vara bra för barnet att ha en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Ett alternativ till att gå till domstol är att du och barnens pappa sluter ett skriftligt avtal om att du ska ha ensam vårdnad. Avtalet ska godkännas av socialnämnden, se 6 kap 6 § föräldrabalken. Hoppas du har fått någorlunda svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,