Lawline svarar
Hej!
Enligt de legala arvsreglerna i Ärvdabalken (ÄB) är det arvlåtarens avkomlingar som är arvtagare. I första hand är det arvlåtarens bröstarvingar, dvs dennes barn, som tar arv. Har en bröstarvinge själv avlidit tar dennes barn över rätten till arv.
Enligt ÄB 2 kap. 1 § tar barnen lika lott. Detta innebär att arvet delas in i jämnt fördelade lotter och fördelas mellan barnen (arvslotten). Exakt vad varje lott innehåller är upp till dödsbodelägarna (arvingarna) att själva göra upp sinsemellan. Kommer de ej överens kan de begära att tingsrätten förordnar om en boutredningsman som då sköter förvaltningen av dödsboet.
Det enda sättet att gå ifrån de legala arvreglerna är genom att upprätta testamente. Tanken är att den avlidnes egendom ska fördelas utifrån dennes önskningar. Detta är emellertid inskränkt såtillvida att bröstarvingar i varje fall har rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av den arvslott som bröstarvingen skulle erhållit om testamentet inte funnits. Vill bröstarvinge utfå sin laglott måste denne påkalla jämkning av testamentet.
Av din fråga framgår det inte hur fördelningen av din mormors egendom gått till. Om hon inte upprättade något testamente (har så skett har systrarna rätt till sin laglott enligt ÄB 7 kap. 1 §) under sin livstid måste fördelningen skett enligt de legala arvsreglerna. Som sagt ska då alla tio barn taga lika lott. Att sex bröder erhöll en stuga och fyra systrar inte erhöll någonting låter onekligen mycket konstigt. Har inte systrarna fått egendom som motsvarar fastigheten föreligger det helt klart ett fel. Som huvudregel föreskrivs en preskriptionstid på tio år vad gäller påkallande av arvstvister.
Mvh
