Lawline svarar
Hej,
Särskilt tolkning och utfyllnad inom avtalsrätten, men även på testamenträttens område, är tämligen komplicerade frågor som upptar stort utrymme i såväl doktrin som praxis. Följaktligen är det omöjligt att göra någon rättvisande utläggning här. Följande riktlinjer kan emellertid ges.
Vad gäller avtalstolkning så skiljer sig denna beroende på vilket sorts avtal frågan rör sig om (det kan vara muntligt eller skriftligt avtal, standardavtal eller individuellt avtal, anställningsavtal, uppdragsavtal, kontrakt mellan två företag, konsumentavtal mm.). Metoderna som används vid tolkningen är dock desamma och så även det övergripande målet med avtalstolkningen, nämligen att försöka hitta den gemensamma partsviljan. Man bör fråga sig, när oklarhet uppkommer om avtalets innehåll, vad parterna gemensamt strävade efter/ville när de ingick avtalet.
Vid skriftliga avtal försöker man först och främst nå detta mål genom att titta på den skriftliga texten. Denna skall ange och avgöra vad parterna avtalat. Men om parterna egentligen kommit överens om något annat, dvs. något som går emot det som skrivits ned, så skall detta anses utgöra avtalets innehåll istället för det som uttryckligen står i avtalet. Här uppkommer ofta bevissvårigheter. Den part som påstår att något annat avtalats (exempelvis muntligen vid avtalsslutandet, uttryckligen efteråt eller genom passivt accepterande efterhand) har att bevisa detta. Man brukar säga att det skrivna har presumtionsverkan.
Vid tolkningen av muntliga avtal är det fortfarande den gemensamma partsviljan man försöker hitta. Eftersom att det här är svårare att bevisa vad som är avtalat mellan parterna (jämför resonemanget ovan) handlar tolkningen mycket om att just finna vad parterna egentligen hade för intentioner och förväntningar vid avtalsslutandet. När det gäller muntliga avtal så är det också vanligt med utfyllnad av avtalet, något som sker när avtalet som finns inte täcker alla frågor som behöver avgöras. Vilka regler som används som utfyllnad beror på vad avtalet innehåller.
Såsom antytts ovan kan man dela in avtalstyperna ytterligare, exempelvis efter om det är avtal mellan två jämnstarka större företag eller avtal mellan ett stort företag och en liten konsument. Av förklarliga skäl skiljer sig tolkningslinjerna åt för dessa olika typer, bl.a. genom att det vid vissa sorters avtal råder i stort sätt total avtalsfrihet (jfr två jämnstarka företag) medan det för andra till stor del finns begränsande tvingande regler som sätter stop för avtalsfriheten (jfr framförallt konsumentavtal). Det är emellertid omöjligt att gå djupare in på detta här.
Vad sedan gäller tolkning av testamenten skiljer sig denna från avtalstolkning såtillvida att det här är fråga om en ensidig rättshandling. Det finns alltså ingen gemensam partsvilja att tala om eftersom testatorn inte har någon motpart.
Det som emellertid förenar avtalstolkning och testamentstolkning är att även testamentstolkningen är subjektiv. Huvudregeln är att man skall försöka ta reda på testatorns vilja. Det finns regler i Ärvdabalkens 11 kapitel om olika presumtioner och tolkningsregler som skall användas om det inte genom testamentet går att fastställa testatorns vilja men dessa regler bygger i sig själva på antaganden om hur testatorer i allmänhet skulle vilja få ett testamente verkställt. Dessutom skall alltid så långt som möjligt, innan dessa särskilda regler används, försöka tolka/tolka in/utfylla testamentet så att testatorns vilja får genomslag.
En begränsning som bör nämnas vad gäller testamentstolkning är det formkrav som ställs på testamenten enligt Ärvdabalken. Tolkningen får nämligen inte gå så långt att testamentet ges ett innehåll som inte kan anknytas till själva förordnandet.
Såsom inledningsvis nämndes är det omöjligt för mig att klargöra hur tolkningen ser ut på de två olika områdena men jag hoppas att det ovan sagda ger viss vägledning. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att en jämförelse ger vid handen att både avtal och testamenten tolkas subjektivt, dvs. utifrån vad viljan och syftet bakom rättshandlingarna var men att avtalstolkning syftar till att hitta den gemensamma partsviljan medan avsikten med testamentstolkningen är att komma fram till vad testatorn ensam ville.
Med vänlig hälsning
