Åklagarens undersöknings-/objektivitetsplikt i brottmål

Jag har en fundering om åklagares undersökningsplikt. Om jag i ett brottmål åberopar skriftlig bevisning (som kunnat förändra målets utgång) som åklagaren sedan vägrat undersöka - begår han då ett tjänstefel eller inte?

Lawline svarar

Hej, Jag tolkar Ditt fall som att det föreligger skriftlig bevisning som talar till Din fördel i ett visst brottmål. Eftersom åklagaren med all sannolikhet skulle tillvarata denna skriftliga bevisning om Du var målsägande i målet så utgår jag vidare från att Du står tilltalad. Det är åklagarens uppgift att bevisa att ett brott har begåtts, att det är just den tilltalade som begått brottet och att det inte föreligger några förmildrande eller ansvarsbefriande omständigheter. Detta innebär emellertid inte att en åklagare är fri att "välja och vraka" bland det material och den bevisning som finns. Åklagaren är nämligen skyldig att vara objektiv. Vad gäller åklagarens och polisens arbete under förundersökningen, dvs. innan åklagaren väcker åtal, är detta lagstadgat, se 23 kap 4 § Rättegångsbalken. Detta innebär att han/hon skall utreda, undersöka och tillvarata även sådan bevisning som talar i friande riktning eller på annat sätt till den tilltalades förmån. Denna objektivitetsplikt fortsätter även sedan åtal väckts och skall prägla åklagarens arbete även i själva domstolsprocessen. En åklagare som brister i sin objektivitet kan, som Du antyder, dömas för tjänstefel, se 20 kap 1 § Brottsbalken. Med vänlig hälsning
Sofie BjärtunRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Parter i rättegången? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo