Polisens befogenhet vid husrannsakan, hur den ska utföras samt vad som får tas i beslag

2020-07-12 i Förundersökning
FRÅGA |Får husrannsakan göras av polis utan fullmakt, samt gå in igenom olåst ytterdörr. Och där beslag ta Pengar Ca 50.000 kr. Där han kan bevisa att han fått pengarna från Pensionsmyndigheten, efter att ha fått vänta på sitt bostads tillägg. Kvitton finns som bevisar att det kommer från en statlig myndighet, och inte från någon brottslighet.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilka befogenheter polisen har för att göra husrannsakan, hur den får utföras samt vad de får ta i beslag. Jag tolkar även din fråga som att husrannsakan här gäller i en bostad, hos en privatperson. Jag kommer bryta ned din fråga i två delar, och sedan sammanfatta mitt svar genom att ge dig råd om vad du kan göra.Vad krävs för att polis ska få göra husrannsakan?Din fråga gäller husrannsakan efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar av polisen. Det får polisen göra om det finns anledning för de att anta att ett brott har begåtts, om brottet har fängelse i straffskalan. Då får husrannsakan ske i hus eller liknande, för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar för att utreda omständigheterna kring brottet (28 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Beslutet om husrannsakan får endast ske om skälen för att göra husrannsakan väger tyngre än intrånget som husrannsakan innebär för den som är misstänkt (28 kap. 3a§ RB). Denna övervägning sker i varje enskilt fall utifrån de omständigheter som är relevanta i det fallet. De som kan fatta beslut om husrannsakan är undersökningsledaren, åklagaren eller tingsrätten (28 kap. 4§ första stycket RB). Det finns inget krav på fullmakt för att få utföra en husrannsakan, eftersom denna behörighet följer direkt av lagen. Vad gäller din fråga om ytterdörren, får polisen inte lov att skapa olägenhet eller annan skada, om det inte är ytterst nödvändigt (28 kap. 6§ första stycket RB). Jag tolkar denna bestämmelse som, att om ytterdörren är olåst och enkelt går att öppna, borde polisen inte få bruka våld för att ta sig igenom den. Polisen får dock bruka våld för att öppna ett rum, om det krävs (28 kap. 6§ andra stycket RB).Vad får polisen ta i beslag?Polisen får beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredningen (27 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Även beslut om beslag fattas av undersökningsledaren eller åklagaren. Det finns bestämmelser om när något inte får tas i beslag, men det gäller främst skriftliga handlingar och under vissa väldigt specifika omständigheter, bland annat om tystnadsplikt gäller (27 kap. 2§ första stycket RB). Så polisen får alltså beslagta pengarna om det skäligen kan antas ha betydelse för utredningen.Vad du kan göra om du emotsätter dig beslagetOm du sätter dig emot beslaget av pengarna, kan du begära att rätten prövar beslaget, om beslaget har utförts utan att rätten begärt det (27 kap. 6§ första stycket RB). Då måste rätten så snart som möjligt, helst inom fyra dagar, hålla en förhandling om detta. Då har du möjlighet att ge in kvitton och liknande handlingar som du vill ska ligga till grund för rättens beslut. Sammanfattningsvis betyder detta att polisen får lov att utföra en husrannsakan på beslut av utredningsledaren eller åklagaren, utan fullmakt, för att beslagta föremål, så som pengar, som de anser är av relevans för att utreda ett brott som har fängelse i straffskalan. Du kan kontakta polisen och även skicka in kopia på kvitton och liknande, och även begära en förhandling hos tingsrätten. Tyvärr kan jag inte ge mer vägledning i denna fråga eller säga om deras beslut kommer ändras, då jag inte vet vilken misstanke det gäller eller vilka grunder som beslutet fattats på.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Möjligt att överklaga dom i brottmål på grund av att offentlig försvarare gjort ett dåligt jobb?

2020-07-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan man överklaga en dom från tingsrätten med anledning av att man inte tycker den offentligt utvalda advokaten gjort ett tillräckligt bra jobb för den åtalades bästa. Utan man fått känslan av att han slarvat igenom åtalet och utelämnat viktiga vittnesmål för att ifrågasätta målsägandens trovärdighet.
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta huruvida det går att överklaga en tingsrättsdom med anledning av att advokaten inte gjort ett tillräckligt bra jobb för den som åtalats. Vad säger lagen? Den huvudsakliga lag som reglerar överklagande av en tingsrätts dom i brottmål till hovrätten är rättegångsbalken (RB). Enligt 49:1 RB är huvudregeln att en tingsrätts dom får överklagas om inte annat är föreskrivet. Denna huvudregel har flera undantag. Av 49:12 RB framgår att det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom. Kravet på prövningstillstånd när det gäller brottmål är dock belagt med flera undantag. Prövningstillstånd i brottmål när frågan inte gäller enskilt anspråk krävs endast om påföljden stannade vid böter eller om det rör sig om en person som blev frikänd från ett brott för vilket man inte kan få ett högre straff än fängelse i sex månader. Prövningstillstånd krävs alltså endast i fall som kan anses vara av mer "bagatellartad" karaktär. Det framgår inte i din fråga vad det rör sig om för mål i din fråga, men om vi utgår från att det inte krävs något prövningstillstånd är det som den som överklagar behöver tänka på främst att se till att överklaga i tid. Detta ska göras skriftligt och inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51:1 RB). Vad ett överklagande ska innehålla framgår av 51:4 RB. Om målet är ett som kräver prövningstillstånd kan sägas att prövningstillstånd meddelas i fyra situationer som räknas upp i 49:14 RB. Prövningstillstånd meddelas i princip om det finns tvivel huruvida tingsrättens dom är riktig eller om det är av vikt för att vägleda rättstillämpningen. Det finns även en något öppen anledning att meddela prövningstillstånd om "det annars finns synnerliga skäl för det". Om det rör sig om ett mål som kräver prövningstillstånd och något skäl för sådant inte föreligger kommer hovrätten inte att pröva tingsrättens avgörande. Bedömning i ditt fall och sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att jag inte med säkerhet kan uttala mig om möjligheterna att i det specifika fallet i din fråga överklaga domen. Detta eftersom jag inte känner till vad det är för slags mål. Det är generellt inte en anledning att meddela prövningstillstånd att advokaten varit dålig, men om prövningstillstånd inte behövs kan du överklaga ändå så länge du gör detta inom tidsfristen på tre veckor. Det ställs dessutom höga krav på advokater i deras arbete, enligt 8:4 RB ska de till exempel iakta god advokatsed. Om du anser att en advokat slarvat i sitt arbete eller på annat sätt misskött det kan du göra en anmälan hos advokatsamfundet. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Vad händer när en förundersökningsledare går på semester?

2020-07-03 i Förundersökning
FRÅGA |Vad händer när en förundersökningsledaren går på Semester mitt i allt?
Sheba Shaly |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.Handläggare går (vanligtvis) inte in på varandras ärende om det inte slutar eller är långtidssjuka. Utredningen läggs däremot inte helt på is när förundersökningsledaren går på semester. Så länge förundersökningsledararen går på semester kan däremot inte beslut tas under tiden förundersökningsledaren är ledig. Om situationen vore sådana att nya handlingar kommer in så kommer dock en annan handläggare gå in i ärendet för att registrera det, dock kommer den "tillfälliga handläggaren inte fatta några beslut under perioden som förundersökningsledaren är på semester".Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Kan man som biträdande jurist bli förordnad som offentlig försvarare?

2020-07-01 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag blev utbildad jurist nyligen och undrar nu ifall jag som biträdande jurist kan bli förordnad att företräda någon i förvaltningsrätten? Tack i förväg.
Sheba Shaly |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förvaltningsrätten utgår i första hand från deras förordnandelistor. Om personen inte finns med där ska en lämplighetsbedömning göras i det enskilda fallet. För att vara med på listorna behöver en person vara advokat, eller som biträdande jurist ha arbetat ett år på advokatbyrå efter examen eller ha gjort notarietjänstgöring före anställningen på byrå, eller driva sin egen juridiska verksamhet och ha relevanta erfarenheter.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit användbar och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form.

Har man rätt till målsägandebiträde vid förtal?

2020-07-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har gjort en anmälan för förtal. Jag tror inte att detta kommer rubriceras som grovt förtal och därför tror jag inte att jag kommer ha rätt till målsägandebiträde. Om jag inte har rätt till det, kommer den tilltalade ha rätt till försvarare? Om den tilltalade skulle frikännas eller fallet ogillas, skulle jag då behöva stå för eventuella rättegångskostnader?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer börja med att påpeka en sak som många inte vet om. Förtal är ett brott i brottsbalken 5 kap. 1 §. Enligt brottsbalken 5 kap. 5 § får inte brott som avses i 1-3 §§, alltså förtal, ledas till åtal av någon annan än målsäganden, alltså du. Detta är en särskild åtalsregel som gör att åklagare enbart har rätt att åtala i särskilda fall, sådana fall kan t ex vara då förtalet fått särskilt stor spridning (t ex offentliga personer som felaktigt hängts ut) eller om det handlar om unga personer (t ex Instagrammålet). Enligt lagen om målsägandebiträde 1 § så förefaller det inte finnas några skäl att utifrån informationen i din fråga förordna något målsägandebiträde för dig på grund av ett förtal. Målsägandebiträden förordnas i regel för t ex sexualbrottsoffer, anhöriga till mordoffer m.fl. Målet måste alltså anges till åtal av dig som målsägande, till detta kan du såklart anlita ett juridiskt ombud men du kommer alltså inte att representeras av en åklagare. Din motpart har rätt att anlita någon även den. I regel blir det så att den som förlorar får betala motpartens rättegångskostnader. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!

Kan husrannsakan göras hos mig trots att jag inte begått något brott?

2020-07-03 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Kan jag få en husrannsakningsorder i mitt hem för något min brorsa har gjort och han är inte adresserad hos mig
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du undrar om polisen kan göra en husrannsakan hos dig, trots att det inte är du som är misstänkt för brott.Det finns enligt rättegångsbalken två situationer där husrannsakan får göras hemma hos någon annan än den som är misstänkt för ett brott. Den första situationen gäller när polisen letar efter bevisning eller föremål relaterade till brott och den andra gäller när polisen letar efter den misstänkte själv.En första förutsättning för att göra husrannsakan oavsett hos vem den sker är att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Polisen kan alltså inte bara på ren rutin knacka på hos människor för att leta efter spår av brott. Det måste finnas någon konkret omständighet som talar för att det har begåtts ett brott.En andra förutsättning är att husrannsakan görs med det bestämda syftet att leta efter föremål relaterade till brottsligheten och som kan tas i beslag, förvaras, eller förverkas eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brottet.Ett sista krav när husrannsakan ska genomföras hos någon annan än den misstänkte är att något av följande föreligger- Brottet är begånget där eller- Den misstänkte greps där eller- Det finns synnerliga skäl att anta att man kommer hitta föremål eller bevisning vid en husrannsakanSynnerliga skäl är ett mycket högt ställt krav, det ska finnas flera konkreta omständigheter som mycket tydligt pekar åt att det finns något att hämta hos den man vill göra husrannsakan hos.I ditt fallJag förstår dig som att din bror inte bor hos dig eller har begått något brott i din bostad. I det fallet får polisen endast gå in för en husrannsakan om det föreligger synnerliga skäl. Det är som sagt ett mycket högt ställt krav. Det framgår inte några omständigheter i din fråga som kan hjälpa mig att göra bedömningen om det föreligger synnerliga skäl, men det ska mycket till för att dessa skäl ska anses föreligga.Om polisen skulle göra en husrannsakan i din bostad och du anser att den inte är befogad, har du möjlighet att upprätta en JO-anmälan. Justitieombudsmannen granskar att myndigheter följer de lagar och regler som styr deras arbete. Anmälan kan göras på hemsidan, https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Kan jag få tillbaka mellanskillnaden för rättegångskostnaderna?

2020-07-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,har i dom fått betala motpartens rättegångskostnader. Inget konstigt med det, men nu har jag fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Jag har bevis för att endast 25 % av kostnaden faktiskt har betalats och har ett underlag. Kan jag kräva tillbaka den överskjutande summan? Det är ju en lagakraftvunnen dom, så hur kan jag kräva in mellanskillnaden?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du blivit tilldömd att betala motpartens rättegångskostnader i en tvist. Du har i efterhand fått reda på att de faktiska rättegångskostnaderna varit betydligt mindre än vad som angavs till domstolen. Du undrar om du kan kräva tillbaka den överskjutande summan.Den som förlorar målet ska som utgångspunkt ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I ditt fall utgår jag från att du tappat målet i någon mån och därför har du blivit skyldig att ersätta din motpart för kostnaden. Om du inte hade haft några tillgångar hade du fortfarande varit skyldig att ersätta din motpart, medan din motpart själv hade varit tvungen att betala sitt ombud för kostnaderna. I det fallet hade din motpart haft en fordran på dig. Detta är en av anledningarna att man bör tänka sig för innan man stämmer någon; om man får rätt och motparten saknar tillgångar kan det ändå bli kostsamt för en. Om du enligt dom blivit skyldig att betala din motpart för rättegångskostnaderna och gjort så men din motpart låtit bli att betala sitt ombud, hade du ändå varit betalningsskyldig. Om domstolen hade bedömt att rättegångskostnaderna din motpart begärde var för höga, hade din motpart varit tvungen att själv betala resten till sitt ombud. Enligt samma tolkning kan du inte heller kräva tillbaka den överskjutande summan för att din motpart betalt mindre till sitt ombud. Betalningsskyldigheten för din del förfaller inte för att din motpart låter bli att betala sitt ombud eller sen kommer överens om att betala en lägre summa. Den dom som vunnit laga kraft gäller och du kan enligt min tolkning inte kräva tillbaka den mellanskillnad du syftar på. Om du önskar vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hemlig avlyssning av mobiltelefon

2020-06-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om polisen kan se meddelanden osv efter att jag fått tillbaka telefonen?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som om att du till följd av misstanke om brott fått din mobiltelefon i beslag av polisen. Det du beskriver i din fråga kallas för hemlig avlyssning och regleras i 27 kap. Rättegångsbalken (RB). I 27 kap. 18 § RB ges en förklaring till vad som avses med hemlig avlyssning.För att hemlig avlyssning ska få användas krävs att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett specifikt brott, se 27 kap. 20 § RB. Du har rätt att veta om du är skäligen misstänkt för något brott, något som avgör huruvida polisen kan komma att använda hemlig avlyssning på din telefon. Eftersom det inte framgår vilket brott du misstänks för kan jag tyvärr inte svara mer ingående på din fråga.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning