Är en juriststudent ett lämpligt ombud i en rättegång?

2020-11-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Anses en juridikstudent som går sista terminen på juristprogrammet som en lämplig ombud i en rättegång?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ett ombud anses lämpligt att föra en persons talan eller inte beslutas slutligen av domstolen, om domstolen inte anser personen lämplig kan de besluta att avvisa personen som ombud. Vilka krav som ställs på ett ombud framgår av rättegångsbalken. Där hittar man lite olika bestämmelser beroende på vilken typ av rättegång det handlar om – ett tvistemål eller ett brottmål.Det framgår inte i din fråga vilken typ av rättegång det rör sig om. Jag kommer dock utgå från reglerna kring en tvistemåls rättegång. Detta eftersom vid brottmål förordnas ofta offentlig försvarare av domstol och i andra fall där privat försvarare utses av den misstänkta, ställs i princip samma villkor på ombud som vid tvistemål (21 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).Ett ombud måste vara lämpligt för att få företräda någonPrecis som du nämner i din fråga måste ett ombud vara lämpligt för att få företräda en person i en rättegång. När man utreder om ett ombud är lämpligt eller inte tar man hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Det ställs inget krav på att ombudet ska vara advokat eller ha en juristutbildning (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Med redbarhet tas hänsyn främst till tidigare brottslighet. Betydelse får hur grov brottsligheten har ansetts vara samt hur långt tillbaka i tiden brottsligheten skedde.Med insikt tas hänsyn både till juridiska insikter och insikter i målet, så som exempelvis sakkunskap. Kravet ställs i relation till målets komplexitet, det vill säga att större krav kan ställas på ett ombud i ett mer komplicerat mål eller ett mål i högre instans.Med tidigare verksamhet tas hänsyn till erfarenhet av förhandlingar i rättsliga frågor både i och utanför domstol. Utöver lämplighetskravet måste ombudet också behärska det svenska språket, vara över 18 år, inte vara satt i konkurs och inte vara ställd under förvaltarskap (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Juridikstudenten skulle kunna anses vara ett lämpligt ombud, men det är slutligen upp till domstolen att avgöraSom jag redogjort ovan ställs det flertalet krav på ett ombud som inte är helt lätt att uppfylla. Vad som utgör ett lämpligt ombud eller inte kan inte ensidigt avgöras utifrån om ombudet är juriststudent.Det är svårt för mig att bedöma om domstolen skulle anse juridikstudenten i din frågan vara ett lämpligt ombud eller inte. Eftersom juridikstudenten går sista terminen på juristprogrammet anses hen ha juridiska kunskaper. Under förutsättning att det rör sig om ett enklare tvistemål, studenten inte tidigare är dömd för brott och hen uppfyller resterande krav som jag redogjort så skulle studenten kunna anses vara ett lämpligt ombud. Det finns dock inte tillräcklig information i din fråga för att jag ska kunna bedöma juridikstudentens lämplighet utan det är slutligen upp till domstolen att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Praxis och dess betydelse

2020-11-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är påväg att kanske stämma tidigare husägare på grund av dolt fel i badrummet vid husförsäljning. Jag fann denna väldigt liknande situation och rättegång. https://lagen.nu/dom/nja/2019s807Det finns 3 instanser som bekant (tingsrätt, hovrätt och HD) men det finns 4 domslut. 2 av HD i slutet som säger 2 olika slutsatser, kan det stämma? Kan ni hjälpa mig förstå så att jag vet om det är värt att gå vidare i min stämning. Hur mycket kan man luta sig mot en tidigare dom?
Viktoria Silfverplatz |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill reda ut vilket domslut i NJA 2019 s 807 som gäller samt vilken betydelse rättspraxis har för domstolens bedömning. Domslutet i NJA 2019 s 807 Jag har läst igenom fallet och förstår att det kan framstå som något otydligt vilket domslut som gäller. Utöver de tre instansernas domskäl och domslut brukar även ett förslag till en HD-dom bifogas (ett så kallat "betänkande"). Betänkandet brukar återfinnas innan HD:s dom. I detta fall står det att "Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom" varpå förslaget presenteras. I betänkandet föreslås att hovrättens dom ska fastställas.HD har istället meddelat att tingsrättens dom ska fastställas. Svaret på din fråga är således att det är tingsrättens dom som fastställts. Betydelsen av rättspraxis När en domstol har tillämpat en rättsregel på ett konkret fall kan detta få viss prejudicerande effekt, vilket innebär att domstolar därefter kommer att döma likartade fall på samma sätt. Det är dock inte som i USA och inom common law-traditionen, där den högsta domstolens avgörande blir den viktigaste rättskällan. I svensk rätt står istället lagstiftningen i centrum och avgöranden från HD ska fungera som vägledning för andra domstolar. Genom att läsa relevant praxis kan man bilda sig en uppfattning om ungefär hur en domstol kommer döma i en fråga, men i varje fall görs såklart en individuell bedömning.Hur mycket du i ditt specifika fall kan förlita dig på en tidigare dom kan jag inte med säkerhet uttala mig om. Om du behöver mer kvalificerad rådgivning kan jag varmt rekommendera att ta kontakt med Lawlines jurister, vilket man enkelt kan göra via vår hemsida.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Vad händer när man överklagar en tingsrättsdom

2020-11-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar en sak. Jag blev friad i Tingsrätten, ang att jag ansågs ha avhänt mig egendom, när jag var på obestånd. Det var anmält till ekobrottsmyndigheten. Och jag har just nu löneutmätning. P.g.a obetalda skulder! Tyvärr. Men jag hade fått inledande av skuldsanering. Men det avslogs p g.a att jag förekom hos ekobrottsmyndigheten! Alltså, Jag blev frkänd av Tingsrätten , den 19/10....Den 20/10 överklagade åklagaren till hovrätten! Vad händer nu? Tar dom upp mitt fall? Eller lägger dom ner? Kan man ringa hovrätten? Mvh Anneli.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga En tingsrättsdom får överklagas om inget annat är föreskrivet (49:1 RB). För att hovrätten vidare ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd enligt 49:12 RB om inte annat är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs i många fall när den tilltalade helt frikänts från ansvar. Prövningstillstånd ska meddelas om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. (49:14 RB). Du har rätt att överklaga och begära att domstolen inte ska ändra den frikännande domen. Vid ett överklagande skall domstolen pröva om formkraven är uppfyllda, och kräva att dessa ska avhjälpas inom viss tid enligt 51:7 RB. Följer klaganden inte föreläggandet skall överklagandet avvisas. Om överklagandet inte avvisas skall hovrätten, när prövningstillstånd krävs, besluta om sådan tillstånd skall meddelas 51:7a RB. Alltså ska domstolen först och främst pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om formkraven är uppfyllda. Efter det får domstolen avgöra om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling. Hovrätten får inte med anledning av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är svårare och mer ingripande för den tilltalade än vad tingsrätten har kommit fram till (51:25 RB) Paragrafen behandlar förbudet mot ändring i vissa fall mot den tilltalades nackdel. Sammanfattningsvis får domstolen i första hand pröva om överklagandet har skett i rätt tid, om formkraven är uppfyllda, och om prövningstillstånd krävs för att ta ärendet vidare till prövning Hoppas du fick svar på din fråga

Vad krävs för att polisen ska kunna använda tvångsmedel

2020-11-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!I min förundersökning, misstänkt för ringa narkotikabrott, står det att jag legitimerat mig med passfoto, men det är fel, ingen bad om min legitimation alls. När jag lämnade drogtest på hälsocentralen tog polisen muggen med urin varpå läkaren frågar om hon ska ID märka testet, varpå polisen säger "nej det behövs inte", läkaren protesterar men polisen vidhåller att det är onödigt. Ingen bad om min legitimation där heller vare sig före eller efter att jag lämnade provet. Polisen tar muggen, ställer den i polisbilen och kör hem mig. Är det verkligen hållbart i en ev rättegång? Inget blodprov togs heller. Två månader senare får jag veta att provet var positivt, jag vet inte ens hur jag fått i mig substansen då jag aldrig ens varit i närheten av droger! Jag är otroligt chockad. Polisen ställde dessutom frågor till min 10åriga son - han var inne i huset och pappan och jag var utanför, då frågade polisen honom ett flertal frågor så sonen är nu jätterädd och ledsen att han ska ha svarat "fel", är det verkligen okej av polisen att göra så? Polisen sade dessutom till mitt ex, pappan till barnet, att "här ska inga barn vara för det finns narkotika här" - vilket de ju inte ens hade bevis för. De gjorde husrannsakan och pappan kom förbi av en slump, varpå polisen uttalar sig så, vilket kändes väldigt oproffsigt.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. KroppsbesiktningFörst och främst bör en grundläggande regel i regeringsformen uppmärksammas. I 2 kap 6 § regeringsformen föreskrivs att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppslig angrepp. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation och liknande intrång. Begränsning av det skydd som uppställs får endast ske genom lag. Sådana lagregler finns bla i rättegångsbalkens kapitel om straffprocessuella tvångsmedel. Bestämmelser om kroppsbesiktning finns i 28 kap RB. I 28:12 RB föreskrivs att den som är skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa får kroppsbesiktigas för de ändamål som anges i 28:11 RB. Med kroppsbesiktning avses enligt paragrafens andra stycke undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana prov. För att en person skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott krävs att det föreligger konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser (se t.ex. JO 1992/93 s. 204 och 1993/94 s. 101). Omständigheter som grundar skälig misstanke vid eget bruk av narkotika skulle exempelvis kunna vara: koncentrationssvårigheter, plocka med händerna, blodsprängda ögon, och pupillreaktioner på olika ljusinfall. Allmänt vedertagna uppfattningar om en viss person är inte tillräckligt. Det finns regler kring hur ett urinprov ska hanteras. Av rikspolisstyrelsens författningssamling finns föreskrifter och allmänna råd om provtagning vid misstanke om bruk av narkotika (RPSFS 2006:1) Författningen innehåller bestämmelser om urin- och blodprovtagning i samband med misstanke om bruk av narkotika och drograttfylleri. (1§) Provtagningen ska enligt 5 § RPSFS 2006:1 utföras med stor noggrannhet. Under provtagningen skall den misstänkte övervakas på ett sådant sätt att det inte uppstår risk för manipulation eller annan påverkan som kan minska provets tillförlitlighet. En urinprovstagning bör utföras i enlighet med avsnitten 1 och 2 i bilaga 1 för att uppfylla kravet på noggrannhet. Före provtagning 1.1. Det bör finnas såväl administrativa rutiner, med tillgång till blanketter och provtagningsutrustning, som rutiner för förvaring av prover under den tid som proverna förvaras vid polismyndigheten.1.2. Den misstänktes identitet bör vara fastställd vid provtagningstillfället. Kan identiteten inte genast fastställas, ges urin- och eller/ blodprovet en särskiljande beteckning. Denna beteckning anges även i avrapporteringen och o begäran om analys. Fastställs identiteten efter provtagningstillfället ersätts den särskiljande beteckningen med identietsuppgifterna. 1.4. Provtagaren informerar den misstänkte om syftet med drogtestet samt rutinerna för detta. 2.2 Provtagaren antecknar uppgifter om den misstänktes identitet, datum och tidpunkt för provtagningen samt skriver sin namnteckning på etiketterna och applicerar dessa dels på provtagningsbägaren, dels på provrören. Penna med vattenfast bläck bör användas.Efter provtagning 3.3 Vid ett positivt sållningsprov och vid misstanke om drograttfylleri - kontrolleras uppgifterna på provrörens etiketter avseende den misstänktes identitet, provtagningsdatum- och tidpunkt och provtagarens namnteckning, varefter rören placeras i transporthylsorna, - fylls protokollsblanketten i så noggrant som möjligt, - anges på protokollsblanketten, i fältet Sållningsprov narkotika, att provet är positivt och kryssmarkeras de substanser som gett ett positivt utslag samt fylls analysbegäran i, - sätts en kopia av protokollsblanketten in i en särskild pärm som bör förvaras på en plats, som beslutas av polismyndigheten, så att regelbundna granskningar av testresultaten kan göras, och - läggs transporthylsorna med provrör och RKA:s exemplar av protokollblanketten i ett förtryckt kuvert som klistras igen och förseglas med förseglingstejp.Slutsats: alltså borde polisen ha identifierat urinprovet och följt de regler som fastställts. Prata med barnet Polisen ska normalt sett kunna ställa frågor till barnen, men detta ska ske under ordnade former. Hos polisen finns förhörsledare som är utbildade för att förhöra barn. Förhöret ska planeras och genomföras utan risk för att barnet tar skada. Vårdnadshavaren ska kunna följa med till förhöret om barnet är under 15 år, förutsatt att han eller hon inte är misstänkt för brottet och om det kan ske utan att utredningen påverkas negativt. Vårdnadshavaren ska finnas före och efter förhöret men får inte alltid sitta med i förhörsrummet. Om barnet har ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare bör den personen däremot vara med. Förhör med barn får inte vara mer ingående än omständigheterna kräver. För att få en fullständig beskrivning av vad som har hänt är det dock oftast bra att förhöra barnet flera gånger. Förhöret är till för att säkra bevis, men det kan också vara positivt för barnet att få berätta vad som hänt. (det finns mer att läsa om detta här)Slutsats: polisens agerande kan ifrågasättas HusrannsakanHär bör man återigen uppmärksamma regeln i 2:6 regeringsformen som säger att var och en är skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Denna regel kan begränsas med stöd av andra regler i rättegångsbalken om straffprocessuella tvångsmedel. Vad gäller husrannsakan finns det en regel i 28:1 RB som säger att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken. Lagrummet måste förstås på så sätt att det krävs skälig misstanke mot viss person att genomföra en husrannsakan. Alltså det måste finnas en konkret misstanke om att brottet kan ha begåtts i hemmet. Slutsats: man får inte göra en husrannsakan utan skälig misstanke. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Hur får målsägande hjälp och stöd genom rättegången?

2020-11-22 i Domstol
FRÅGA |Hej, Detta händer: på min mammas massage salong. Hon hade en kund som ringde och bokade en tid. När han kom ditt började han runka av sig själv, min mamma ber honom att sluta och säger så få du inte göra. Men han svarar tillbaka att det är hans kropp och han får göra som han vill. Min mamma kunde inte få honom att slutar, hon blev mycket stressad och när hon var medveten igen så låg han på golvet. Han sa att han ringer polisen och att han lämna inte salongen förran hans vänner kom och att hämta honom. Han vägrar att betala. Min mamma blev extremt rädd, hon var på salongen själv och var rädd att hans vänner skulle komma och göra något. Till slut tog hon en kvarst och hota honom att gå där ifrån, hon slog honom inte. Människor som går (i centrum) där såg händelsen och hjälpte min mamma polisanmäla händelsen. Sedan kunde polisen få tag i personen genom telefonnr. Min mamma har tyvärr ingen penga för en advokat, kan man få hjälp med det? Hur ska det gå till? I brevet står det att min mamma behöver inte gå om han är sjuk, flyttar man då datumet? eller utföra man det utan min mamma?Hur ska min mamma bevisa domen? för att inte förlora i domen och behöva betala kostnaden för hans advokat. Som ser så kan han ju har en duktigt advokat och vinner domen. Jag har läst lite juridik och vet att man kan få skadestånd för personskada(psykisk), kränkning och eventuellt inkomst förlust. Hur går detta till? Jag tackar i förväg för svaret. Med vänlig hälsning
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar det så har din mamma anmält denna person för sexuellt ofredande till polisen, och nu har du några frågor kring den uppkommande rättegången.Kan man få hjälp med advokat?Din mamma är målsägande i sammanhanget, vilket innebär att åklagaren för hennes talan vid rättegången. Din mamma behöver alltså inte föra sin egen tala, utan hon kommer endast bli förhörd och berätta vad som hände. Hon kan av tingsrätten begära ett målsägandebiträde, en jurist som utöver åklagaren, biträder henne vid förhandlingen, hjälper henne formulera ersättningsanspråk och liknande. För att få ett målsägandebiträde ska hon kontakta tingsrätten med denna begäran och uppge skälen till detta, exempelvis att hon behöver juridiskt stöd, hjälp med skadeståndsfrågan och stöd genom rättsprocessen. Det är aldrig målsägande som betalar för sitt biträde, det gör alltid staten eller den tilltalade, så den ekonomiska biten behöver hon inte oroa sig för! Det är inte alla som får ett målsägandebiträde, men det är inte ovanligt att få det om brottet rör sexuella ofredanden. Men om hon inte skulle få ett målsägandebiträde så har hon stöd av åklagaren. Om det är så att jag misstolkat situationen och det är så att åtal inte väckts än, utan ärendet är kvar hos polisen så är det dem hon ska kontakta och begära målsägandebiträde hos, så skickar de vidare önskemålet till tingsrätten. Om hon är sjuk, skjuter man upp datumet?Om din mamma är sjuk vid dagen för förhandlingen i tingsrätten så ska hon kontakta tingsrätten och uppge detta, och vid vissa fall kan tingsrätten begära läkarintyg. Men då flyttar tingsrätten som huvudregel upp förhandlingen, då hon ska höras. Ibland kan målsägande göras per telefon, men det är ganska ovanligt i mål om sexuell ofredande skulle jag säga. Om jag har misstolkat situationen och det rör sig om ett förhör hos polisen, ska hon kontakta polisen och så flyttas förhöret till en annan dag. Hur ska din mamma bevisa brottet?Det är inte din mamma som ska bevisa brottet, utan en åklagare. Det är en jurist som för din mammas talan under rättegången, som ställer alla frågor till den tilltalade och om du har ersättningsanspråk hjälper åklagaren henne med det också. Åklagaren kommer dock förhöra din mamma som ska berätta vad som hände, hur hon upplevde situationen och liknande. Åklagaren kan även ha kallat vittnen som ska hjälpa till och bekräfta din mammas berättelse. Det är domstolen som avgör om det finns tillräckligt med bevis för att döma den tilltalade. Jag kan därför tyvärr i förväg här inte berätta om det kan bevisas eller inte. Din mamma kan inte göra annat än att berätta hennes historia, resten är åklagarens jobb. Vad gäller bekostnaden av den tilltalades försvarare kan din mamma aldrig bli skyldig att betala för detta. Om han frikänns är det staten som betalar för detta, likaså kostnaden för din mammas målsägandebiträde om får ett sådant. SkadeståndDin mamma kan precis som du säger begära skadestånd för händelsen. Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar annan personskada ska ersätta denna skada (2 kap. 1§ skadeståndslagen). Den som kränker någon annan genom brottslig gärning, exempelvis sexuellt ofredande ska ersätta denne genom kränkningsersättning (2 kap. 3§ skadeståndslagen). Din mamma kan då få en kränkningsersättning som beräknas efter tabeller beroende på brottet som begåtts och allvaret i det. Vanligtvis utgår kränkningsersättning som lägst med 5 000 kr, och det är sannolikt runt där eller lite högre som din mamma skulle kunna få ersättning för. Han hon varit tvungen att sjukskriva sig eller liknande på grund av psykiskt lidande, eller fått andra men kan hon också få ersättning för sveda och värk. Hon kan också begära ersättning för eventuell inkomstförlust på grund av händelsen, så som vid sjukskrivning eller liknande.Skadeståndsanspråket kan hon få hjälp med genom att kontakta åklagaren i ärendet som hjälper henne föra den talan och beräkna vad hon kan begära. Hon får då kontakta Åklagarmyndigheten och berätta att hon vill framställa ett skadeståndsanspråk i hennes ärende. Hon kan även kontakta tingsrätten med samma begäran, som då skickar det vidare till åklagaren. Om hon begär ett målsägandebiträde hos tingsrätten kan denna person också hjälpa henne med detta.Sammanfattningsvis Din mamma ska i första hand kontakta tingsrätten och begära ett målsägandebiträde som kan hjälpa henne med juridiskt stöd inför rättegången. Beviljas hon inte ett målsägandebiträde via tingsrätten, då det krävs vissa omständigheter för att få det, så ska hon vända sig till tingsrätten eller Åklagarmyndigheten och säga att hon vill begära skadestånd. Om hon får ett biträde så kommer hon inte behöva bekosta detta, oavsett hur rättegången går. Hon kommer inte heller bli ersättningsskyldig för den tilltalades försvarare, oavsett hur rättegången går. Detta bekostas av den tilltalade eller av staten. Det är åklagaren som ska bevisa att brottet har begåtts, och din mamma kommer förhörs för att hjälpa åklagaren att styrka detta. Det är alltså inte din mamma som ska bevisa något i straffrättsprocesser. Det är domstolen som avgör vad som är bevisat. Detta gör domstolen bedömning kring i varje enskilt fall. Din mamma behöver bara berätta vad som hänt. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Kroppsvisitation av 14-15 åringar

2020-11-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,min 15-årige son kom just hem (18:30) och hade blivit stoppad av två personer med. ivila kläder, som bad om deras personnummer (min son vägrade uppge det) och sen ville de veta vad han hette och dessutom blev han visiterad och personerna gick igenom hans fickor. Min son frågade varför och de sa att de misstänkte att han var efterlyst!!! Min son var med några kompisar som alla utsattes för samma behandling.Är det korrekt att poliser inte behöver identifiera sig?Inget brott höll på att ske (observera tidpunkten!) och min son har inget brottsligt förflutet. Är det ändå ok att poliser fantiserar ihop en misstanke?Får poliser verkligen visitera ungdomar (övriga närvarande är också 14-15 år) utan att poliserna sett något?Vi bor i ett socialt utsatt område, där det ändå finns en stor det helt vanligt folk med heltidsarbeten o.s.v. men hatet mot polisen gror eftersom det här inte är ovanligt, även om det skedde för första gången för min son.Bör vi kontakat polisen med det inträffade? (en av kompisarna blev så hårt tagen i axeln att hans jacka (2000:-) gick sönder, så det var ingen trevlig upplevelse.Vänliga hälsningar,en mamma som bekymrar sig över ett växande hat mot de som ska skydda oss...
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag har försökt svara på alla dina frågor i tur och ordning och kommer både redogöra för i vilka fall polisen får kroppsvisitera och hur detta förhåller sig till den situationen som din son och hans vänner hamnade i. Måste en polis identifiera sig?En polis i tjänst ska kunna legitimera sig med sitt tjänstekort (11 § polisförordningen). Lagtexten är utformad som att "polisen ska kunna", dvs det finns inget krav på att polisen faktiskt behöver legitimera sig på efterfrågan. MEN som polis har man skyldighet att agera så hänsynsfullt som möjligt och uppträda på ett sätt som inger förtroende, vid kontakt med allmänheten (10 § polisförordningen). Med hänsyn till ditt barns unga ålder och att det var tidigt på dagen är det inte troligt att polisen kan ha uppfattat någon större hotbild och borde rimligen ha legitimerat sig för att förenkla kontakten med ditt barn och hans vänner. Skydd mot kroppsliga ingreppI Sverige är vi skyddade från att utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Ett påtvingat kroppsligt ingrepp omfattar kroppsvisitering. Dock finns det vissa lagstadgade undantag som tillåter påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 20 § regeringsformen). Ett av dessa undantag gäller just kroppsvisitation.Regler angående kroppsvisitation på ungdomarSom 15-åring (därmed straffmyndig) omfattas din son av Rättegångsbalkens regler angående kroppsvisitering. Du nämner dock att vissa av hans vänner var 14 år; då kommer reglerna om kroppsvisitering i Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (härefter förkortad LuL) att gälla. Fick poliserna kroppsvisitera ditt barn?Vi börjar med reglerna för kroppsvisitation som blir tillämpliga för ditt barn. En polis har rätt att kroppsvisitera i den utsträckningen det behövs för att söka efter vapen, andra farliga föremål och föremål ägnat att användas som hjälpmedel vid vissa skadegörelsebrott (19 § st. 2 polislagen). En kroppsvisitation får göras om det finns anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Kroppsvisitationen får göras på den som är skäligen misstänkt. Om man inte är skäligen misstänkt får kroppsvisitation endast ske om det finns synnerlig anledning att anta att visitationen leder till att man hittar föremål som är av betydelse för utredningen (28 kap. 11 § st. 1-2 rättegångsbalken). Eftersom kroppsvisitation är ett tvångsmedel måste alltid proportionalitetsprincipen tillämpas. Principen innebär att ingreppet i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till det önskade målet. Med hänsyn till att killarna inte varit inblandade i något brottsligt, eller agerat på något brottsligt sätt är det föga troligt att polisen överhuvudtaget skulle uppfatta att ett brott med fängelse i skalan kan följa. De har med andra ord ingen grund för kroppsvisitation till följd av att din son skulle vara "skäligen misstänkt". Poliserna uppger att de trodde han var efterlyst: men detta bör inte räcka för att kravet på "skäligen misstänkt" ska vara uppfylld. Inte heller kan man säga att det förelegat synnerlig anledning för att visitera honom på den grund att polisen trodde man kunde hitta föremål som skulle bidra till utredningen. Min uppfattning är att polisen inte hade någon lagstadgad rätt att kroppsvisitera din son. Du nämner också att visitationen har varit obehaglig och så pass våldsam att en killes jacka gått sönder; detta tyder på att ingreppet har varit mycket omfattande och i strid med proportionalitetsprincipen. Fick poliserna kroppsvisitera hans 14-åriga vänner?Samma regler gäller för din sons vänner, som också är 15 år. För den vänner som är 14 år får kroppsvisitation endast ske om det finns särskilda skäl (36 § LuL). Om poliserna misstänker brott som leder till mindre än ett års fängelse får kroppsbesiktning endast ske om det är av synnerlig vikt (36 a § LuL). Återigen; detta kompisgäng har inte gjort något som kan uppfattas som misstänksamt, därför har poliserna varken haft särskilda- eller synnerliga skäl på det sätt som lagen föreskriver. Vidare får en kroppsbesiktning på någon som är under 15 år inte verkställas eller bevittnas av någon annan än en läkare (36 d § LuL). Det är därför INTE okej att denna kroppsvisitation gjorts av civilpoliserna på allmän plats. Sammanfattande svar och slutligt rådMin uppfattning av situationen är att poliserna i fråga har missbrukat sin ställning. Förvisso kan det finnas grund för misstanke då de sa till din son att dem trodde han var efterlyst, men detta är vagt och bör inte vara nog med hänsyn till kraven för visitation och i enlighet med proportionalitetsprincipen. Vad gäller de 14-åringar som blev visiterade ter det sig som att polisen inte hade någon rätt till kroppsvisitation överhuvudtaget. Det du berättar om polisens hårda hantering i relation till ungdomarnas låga ålder låter absolut inte okej. Jag vet inte om det i praktiken blir några konsekvenser av att du hör av dig till polisen om denna händelse, men det kan vara en god idé. Jag vill också informera dig om att du har möjlighet att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO). Deras uppgift är att granska statliga myndigheter och se till att deras arbete utförs korrekt. Genom att klicka → här ← kommer du till JO:s hemsida som ger dig vidare information om hur en anmälan går till. Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Fråga om förundersökning

2020-11-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Vad kan jag göra om jag upptäcker att åklagaren som hanterar utredningen inte gör sitt jobb ordentligt, eller att denna är ologiskt partisk vid bedömningar?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (20 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken) kan en målsägande biträda åklagaren efter att åklagaren har beslutat att väcka talan och ges därmed en självständig rätt att överklaga domen även i skuldfrågan. Genom att biträda blir han eller hon part i målet jämte åklagaren och får samma rätt som denne att förebringa utredning och bevisning. Målsäganden kan även framställa annat ansvarsyrkande för den gärning som omfattas av åklagarens åtal, men inte yrka ansvar för annan gärning, alltså ett annat brottsligt händelseförlopp. Av rätten att biträda följer omedelbart rätten att överklaga till högre rätt, när åklagaren förfar så. Målsäganden får även rätt att överklaga även om åklagaren inte gör det. Fullföljdsrätten avser inte endast själva domen utan även andra rättens beslut i målet. Om åklagaren beslutar att inte väcka allmänt åtal har målsäganden rätt att åtala brottet. Lika väl som åklagaren kan justera åtalet ges målsäganden samma möjligheter (45 kap. 5 § rättegångsbalken) Vad gäller förundersökningen ska målsäganden så snart som möjligt informeras om bland annat den fortsatta handläggningen och vilken roll han eller hon kommer ha i den, vart han eller hon kan vända sig med sitt klagomål som rör handläggningen av ärendet och att han eller hon på begäran kan få information om hur ärendet fortskrider hos polisen, åklagare eller domstol om det kan ske utan men för utredningen (13 a § tredje stycket lagen om förundersökning). Målsäganden ska tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om beslut om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning ska läggas ned, beslut om att åtal inte ska väckas, tidpunkt för huvudförhandling i målet samt dom i målet (13 b § lagen om förundersökning). Så snart åtal har beslutats ska målsäganden underrättas om beslutet (13 d § lagen om förundersökning). Hoppas du fick svar på din fråga!

Får en enskild gripa någon som har begått ett brott?

2020-11-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, det är så att jag äger en liten matbutik och det händer ganska ofta att barn och ungdomar snattat godis från butiken. Jag ringer polisen varje gång men dom hinner inte komma i tid och barnen hinner alltid smita iväg. Jag känner därför att jag måste ta tag i det med egna händer! Har jag enligt lagrätt att ta gripa barnen/ungdomarna i väntan på polisen?
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 24 kap 7 § 2 st Rättegångsbalken (1942:740) regleras den enskildes rätt till att gripa någon, vilket kallas för envarsgripande. Med envar avses varje enskild person i samhället. Ett envarsgripande aktualiseras vid situationer där någon som begått brott, påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Envar får även gripa den som är efterlyst för brott. Det finns dock ett krav för att ett envarsgripande ska få ske och det är att brottet som har begåtts ska kunna leda till fängelse. Efter ett envarsgripande ska den gripne överlämnas till polisen så skyndsamt som möjligt. I ditt fall har du angett att barn och ungdomar snattar godis från din butik. Detta utgör ringa stöld enligt 8 kap 2 § Brottsbalken (1962:700), vilket är ett brott som har fängelse i sin straffskala. Det innebär att ett envarsgripande kan aktualiseras och att du har rätt att gripa barnen/ungdomarna i väntan på polis. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,