Häktning när det inte finns bevis

2020-03-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille har ett då fast jobb och även ett företag han har blivit häktad för ett misshandel. Och har nu suttit inne i häktet 2 månader. Det finns ingen bevis på att han har slagit ellr gjort nått till den ena killen. Men varför släpps han inte?
Linnéa Lind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna för häktning finns i rättegångsbalken (1942:740).För häktning krävs det att man är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i minst ett år (24 kap 1 §). En person kan oberoende av brottets beskaffenhet häktas om han är okänd och vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller när han saknar hemvist i Sverige (24 kap 2 §). Häktning kan också ske när personen är skäligen misstänkt för brott om reglerna i 1 § eller 2 § är uppfyllda och det är av synnerliga vikt att han häktas i avvaktan på ytterligare utredning (24 kap 3 §).För att kunna svara på din fråga skulle jag behöva information om varför han är häktad och vilken bestämmelse som tillämpats. Om du återkommer med sådan information kan vi förklara hur bestämmelsen bör tillämpas och om häktningen skett i enlighet med lagen.Återkom gärna!

Erkänna och avbryta brottsmålsprocess innan huvudförhandling?

2020-03-30 i Domstol
FRÅGA |Jag är kallad till tingsrätten för kränkning. Kan jag erkänna mig skyldig nu i efterhand så jag slipper att infinna mig i tingsrätten?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om brottmålsprocessen finns i rättegångsbalken.Svaret på din fråga är att när du väl blivit kallad till en rättegång/huvudförhandling så har du ingen möjlighet att erkänna före denna och avbryta processen tyvärr.I andra fall kan åklagaren välja att tillfråga en person som begått ett brott om denne önskar godkänna och skriva under ett strafföreläggande, men det blir inte aktuellt om åklagaren redan bestämt sig för att väcka åtal (som i detta fallet). Du ska alltså infinna dig vid tingsrätten du blivit kallad till och du får ange din inställning till åtalspunkterna på plats.Det går tyvärr inte att avbryta processen och om du uteblir är det troligt att målet ställs in och du kallas igen, men denna gången "vid vite" vilket vanligtvis innebär att du får betala 4 tkr om du inte infinner dig då. Om ett mål kan avgöras utan den tilltalade beror på om målet GÅR att avgöra utan den personen eller inte. Det kan vara fallet om det inte finns anledning att döma till strängare straff än fängelse i sex månader och målet kan utredas tillräckligt bra utan att personen närvarar.Mitt råd till dig är i vilket fall att infinna dig då du blivit kallad och ge din fulla version av det som skett. Domstolen gör sin egen bedömning och säkerligen en bättre sådan om du närvarar.Med vänlig hälsning

Behörigt forum och stämningsansökan i skadeståndsmål

2020-03-26 i Domstol
FRÅGA |En släkting halkade på en osandad isfläck utanför Arlanda och har hittills genomgått elva operationer pga skadorna han ådrog sig. Markägarna har ansvar för detta. Deras försäkringdbolag ger inte min släkting ett öre. Hur gå till väga för att få skadestånd? Tack!
Gustav Östlund |Hej!För att få skadestånd ska personen väcka talan i allmän domstolOm markägarnas försäkringsbolag inte vill utge ersättning för skadorna din släkting ådrog sig, får han eller hon väcka en skadeståndstalan mot markägaren i allmän domstol. Detta görs genom att lämna in en stämningsansökan till den tingsrätt i den ort där svaranden (alltså markägaren):- har sitt hemvist, om det är en privatperson,- har sitt säte, om det är ett bolag (10 kap. 1 § rättegångsbalken).Eftersom det rör sig om en skadeståndstalan, finns även en möjlighet att väcka sådan talan i domstol i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skadan uppkom, vilket här är den plats där olyckan skedde (10 kap. 8 § rättegångsbalken).I sin stämningsansökan ska personen yrka ersättning för sina personskadorI stämningsansökan ska personen yrka skadestånd för sina personskador. För personskador går att få ersättning för:- sjukvårdskostnader och andra kostnader,- inkomstförlust,- fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur och av bestående art (5 kap. 1 § skadeståndslagen).SammanfattningFör att få skadestånd ska personen väcka talan mot markägaren i allmän domstol. Han eller hon ska där yrka ersättning för sina personskador.Vill du ha hjälp med att upprätta en sådan stämningsansökan och driva målet i domstol, kan du kontakta Lawlines juristbyrå på 08-533 300 04 eller boka tid men en jurist via Lawlines hemsida.Vänligen,

Är en advokat jävig när denne umgås med en kriminell organisation? Är det annars olämpligt?

2020-03-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är en försvarsadvokat jävig om denne upprepade gånger har umgåtts med och bjudits på fester/middagar, med en uppenbart kriminell organisation?Om inte, är det lämpligt av advokaten att umgås i de kretsarna?
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En advokat måste iaktta god advokatsedTill att börja med är en advokat skyldig att iaktta god advokatsed, rättegångsbalken 8 kap. 4 §. För att veta vad som är god advokatsed har Advokatsamfundet utfärdat vägledande regler om god advokatsed.Är en advokat jävig om denne umgås med en kriminell organisation?Jävsreglerna (sk intressekonflikter) handlar om att advokater inte får anta ett uppdrag om det finns intressen som kan krocka med varandra. Detta kan exempelvis vara fallet om advokaten biträder motparten i saken. I din fråga framgår det inte om advokaten biträder någon i den kriminella organisationen eller om organisationen har någon motpart som advokaten biträder. För att advokaten ska anses vara jävig i den situation du beskriver krävs det att det finns två intressen som krockar. Är det olämpligt att en advokat umgås med en kriminell organisation?I vägledande regler om god advokatsed framgår det att advokatens roll och främsta skyldigheter bland annat är att uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls. För advokater är det viktigt att bevara lojaliteten och förtroendet för deras klienter. I de vägledande reglerna framgår inget om advokaters umgänge med kriminella. Däremot kan det anses olämpligt av en advokat att vid upprepade gånger umgås med en kriminell organisation eftersom detta kan förstöra förtroendet för advokatkåren. Det är även mycket möjligt att klienter tappar förtroendet till en advokat som umgås med kriminella. Eftersom en advokats förtroende och lojalitet mot sina klienter kan äventyras vid umgänge med kriminella så skulle jag säga att detta är ett olämpligt agerande. SammanfattningAtt en advokat umgås med en kriminell organisation vid upprepade tillfällen är jävigt om det innebär att intressen krockar med varandra. Oavsett bör ett sådant umgänge anses vara olämpligt eftersom det riskerar att äventyra förtroendet för advokatkåren. Umgänget riskerar även att förlora klienters förtroende och tillit hos denna advokat. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem får vara ombud i ett tvistemål?

2020-03-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan. Jag och pappan till våra barn ligger i vårdnadstvist. Pappan har en advokat i stockholm som han är kusin med. Får han ha han som advokat? Blir inte de jäv? Tack på förhand.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Gällande rättegångsombud i tvistemål finns det reglerat i 12 kap. rättegångsbalken (RB). De krav på ombudet som ställd upp är att ombudet med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare erfarenheter är lämplig att vara ombud i målet. Ombudet måste dessutom vara myndig, inte vara ställd under förvaltarskap och inte heller satt i konkurs, (12 kap. 2 § RB). Det framgår i din fråga att pappan är kusin med advokaten. Det förhållande att pappan är släkt med ombudet har alltså ingen inverkan på vem som får företräda pappan.Angående jävJäv kan förekomma om en person som besitter en yrkesroll, där denne ska fatta opartiska beslut, ska besluta kring en fråga för någon anhörig eller närstående. Det kan exempelvis handla om en tjänsteman på en myndighet som ger ett gynnande beslut åt en anhörig eller avslår en ansökan från en som denne inte tycker om. Skulle en jävssituation uppstå så måste den som är beslutsfattare lämna över ärendet till en kollega. I rätten kan en domare anses vara jävig om någon av parterna i målet är bekant med domaren.Gällande advokater är det så att denne inte har någon hänsyn att beakta gentemot släkt-/bekantskap med sin klient. Det kan aldrig anses gynnande i rättslig mening då advokatens i sin yrkesroll redan är partisk, då advokaten ska försvara sin klient oavsett vilket band denne har till sin klient.Jävssituationer kan alltså enbart uppstå när en person ska fatta ett beslut (såsom vid myndighetsutövning) över en annan person, och inte för advokater i ombudsroll.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Polisens laga befogenhet att använda våld

2020-03-27 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående när en polis får använda sig av våld? T.ex. under en hotfull situation eller liknande. Tack på förhand.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du när polisen har rätt att använda sig av våld.När får polisen använda sig av våld?Polisens befogenhet att använda sig av våld regleras i 10 § Polislag (1984:387). I 7 olika punkter ger lagstiftaren polisen rätt att använda sig av våld. En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, exempelvis om polismannen i fråga möts med våld eller hot om våld, om någon som ska häktas eller anhållas försöker undkomma eller det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön. När polisen använder sig av våld ska det göras i ljuset av proportionalitetsprincipen. Detta innebär att våldet i fråga ska vara försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och våldet får endast användas i den utsträckning det behövs för att uppnå det avsedda resultatet. För att knyta an din fråga med lagstiftningen ovan, om en situation framstår som hotfull och polisen i fråga möts med våld eller hot om våld, får denne använda sig av våld om det anses försvarligt i övrigt.Allmänna grunder för ansvarsfrihetUtöver polisens laga befogenhet att använda våld i 10 § Polislag (1984:387), gäller dessutom reglerna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken för en polis. Om en polisman hamnar i en situation som aktualiserar de allmänna grunderna för ansvarsfrihet i 24 kap. Brottsbalken, t.ex. nödvärn eller nöd, har denne rätt att använda sig av våld precis som vilken medborgare som helst.Med vänliga hälsningar,

Förkortning Patent- och marknadsdomstolen

2020-03-26 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag skriver en uppsats om lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar, men kan inte någonstans hitta en förkortning på denna, hur förkortar man den? Tacksam för snabbt svar!
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Patent- och marknadsdomstolen förkortas PMD. Överinstansen, Patent- och marknadsöverdomstolen förkortas PMÖD. Dessa förkortningar används på bland annat Patent- och registreringsverkets hemsida.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Vad gäller vid husrannsakan? Har jag rätt att få reda på varför den görs?

2020-03-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej . Har en fråga ang husrannsakan.Min kille ha haft problem innan med polisen 2017 . Men igår blev både han och jag stoppade och tagna av polisen pga misstankar av narkotikabrott hemma . Har dom rätt att göra husrannsakan utan att fråga mig om det är okej när vi sitter häktade . Eller om min kille kräver bevis på vilka tips/bevis/annledning dom har för att göra en ?! Men dom säger elr visade ingenting !? Elr hur funkar det Kan dom bara göra vad det vill ... Aldrig varit med om det tidigare så lite nyfiken om polisen gjorde själva ett brott för att fånga upp bevis .Tack för svar Mvh
Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om polisen har rätt att göra en husrannsakan utan att fråga er om detta när ni sitter häktade samt om polisen måste tala om varför de gjorde husrannsakan. Reglerna kring husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). När och hur en husrannsakan får företasFör att få företa en husrannsakan krävs det att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott på vilket fängelse kan följa. Husrannsakan får göras i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att leta efter föremål som kan tas i beslag/förvar eller för att utröna omständigheter som kan ha betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 1 § RB). Vidare krävs att personen är skäligen misstänkt, vilket innebär att det måste finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som tyder på att personen begått brottet.Husrannsakan får företas hos annan än den som är skäligen misstänkt om brottet begåtts hos honom eller henne, om personen gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att vid en husrannsakning hitta föremål som kan tas i beslag/förvar (28 kap. 1 § andra stycket RB). Med synnerlig anledning menas att det föreligger en faktisk omständighet som påtagligt visar att man kan förvänta sig att hitta föremålet man söker. Vidare krävs det inget samtycke från din sida för att polisen ska ha rätt att göra en husrannsakan, utan det som krävs är att villkoren i lagen är uppfyllda. Vid husrannsakan ska den som företar husrannsakan be ett vittne att närvara i den mån det är möjligt. Om någon är hemma ska denne få tillfälle att övervaka husrannsakan och möjlighet att tillkalla ett eget vittne, förutsatt att det inte skulle orsaka dröjsmål. Om inget närvarat vid husrannsakan ska den misstänkte meddelas om den vidtagna åtgärden så snart som det möjligen kan ske utan att det påverkar utredningen (28 kap. 7 § första och andra stycket RB).Anledningen till husrannsakanDet ska föras ett protokoll vid husrannsakan där man dokumenterar händelsen. Där ska det framgå vad som framkommit vid undersökningen och vad som var ändamålet, dvs anledningen, med husrannsakan (28 kap. 9 § första stycket RB).Den som blivit föremål för en husrannsakan har rätt att begära bevis om detta. Bevisningen i fråga ska även innehålla uppgifter om det brott som misstanken avser (28 kap. 9 § andra stycket RB).SammanfattningEftersom polisen inte behöver ditt samtycke för att göra en husrannsakan så har dem inte agerat felaktigt i detta fall så länge som villkoren i lagen är uppfyllda, vilket de mycket väl kan vara om ni ansågs som skäligen misstänkta för narkotikabrott då straffet för narkotikabrott är fängelse i högst tre år (1 § Narkotikastrafflagen). Även om ni inte var skäligen misstänkta hade polisen rätt att göra en husrannsakan om någon av förutsättningarna i 28 kap. 1 § andra stycket RB var uppfyllda. Däremot har ni en rätt att på begäran ta del av bevis om husrannsakan där anledningen till husrannsakan ska framgå. Vänliga hälsningar,