Vittnesplikt

2020-01-22 i Vittna
FRÅGA |Hej min sambo , har vittnat i en vårdnads tvist Och har blivit kallad som vittne igen , men hon tycker de är onödigt att behöva vittna igen . Är hon tvungen att vittna igen?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln i svensk rätt är att vittnesplikt föreligger (36 kapitlet 1 § Rättegångsbalken). Vittnesplikt innebär att den som har blivit kallad som vittne har en skyldighet att vittna. Vägran att fullfölja sin vittnesplikt kan aktualisera påföljder så som vite eller häktning (36 kapitlet 21 § Rättegångsbalken). Undantagen från vittnesplikt är den som lider av psykisk störning, är under 15 år eller den som är närstående till någon inblandad i vårdnadstvisten (36 kapitlet 22 och 13 §§ Rättegångsbalken)Din flickvän är tyvärr skyldig att vittna såvida inget av de undantag som nämns ovan föreligger. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Är min dotter tvungen att exponera sig i rättssalen när hon ska vittna?

2020-01-20 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min 19-åriga dotter är vittne till en händelse med vapen. Hon kan inte identifiera någon person, bara beskriva sin syn av händelseförloppet. Nu är hon kallad till rättegång och är livrädd för att den åtalade ska skada eller göra något med henne. Är hon tvungen att exponera sig i rättssalen eller kan man begära att åklagaren förhör henne enskilt?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Din dotter kan få stöd från BrottsofferjourenJag vill börja med att beklaga vad din dotter har varit med om och att hon är så rädd. Det är viktigt att ni vet att hon kan få stöd inför sitt vittnesmål från exempelvis Brottsofferjouren. Ni kan läsa mer om hur de hjälper vittnen på Brottsofferjourens hemsida.Mina utgångspunkterJag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar, som bland annat innehåller regler om hur ett vittnesmål i domstol ska gå till.Det finns undantag från kravet på fysisk närvaro i rättssalenI Sverige råder absolut vittnesplikt, vilket innebär att din dotter är tvungen att vittna om hon har blivit kallad som vittne.Som huvudregel ska hon närvara fysiskt i rättssalen när hon vittnar (5 kap. 10 § första stycket RB). Det finns dock undantag från kravet på fysisk närvaro som kan bli aktuella i din dotters fall, eftersom hon är rädd. Det är nämligen av stor vikt för rättegången att hennes vittnesmål är tillförlitligt och att hon inte skräms till att ändra sin berättelse. Jag kommer nu att presentera de undantagen.Vittnesmål över telefon eller genom videosamtalDet är möjligt för domstolen att bestämma att din dotter ska få lov att vittna över telefon eller genom ett videosamtal (5 kap. 10 § andra stycket RB). Då är din dotter alltså inte tvungen att exponera sig fysiskt i rättssalen. Inför ett sådant beslut ska domstolen bland annat ta hänsyn till om din din dotter är rädd för att närvara i rättssalen och om det kan förmodas att hon kan bli utsatt för påtryckningar från exempelvis den åtalade (5 kap. 10 § tredje stycket, andra och tredje punkterna RB).Som nämnt är det upp till domstolen att besluta om ett sådant telefon- eller videoförhör. Åklagaren kan inte på egen hand bestämma att din dotter ska vittna på det sättet. Såvitt jag vet kan åklagaren inte heller förhöra din dotter enskilt – hen kommer alltså att stanna kvar i rättssalen under vittnesförhöret. Möjlighet att vittna utan att den åtalade är fysiskt närvarandeSom ett alternativ kan domstolen bestämma att den åtalade personen inte ska få vara närvarande i rättssalen när din dotter vittnar (36 kap. 18 § RB). Då behöver din dotter visserligen infinna sig i rättssalen, men hon slipper att möta den åtalade där.Även detta beslut kan grundas på att din dotter känner sig rädd eller att det förmodas att hon kan bli utsatt för påtryckningar (36 kap. 18 § första stycket RB). Återigen är det är upp till domstolen att besluta om den åtalade ska lämna rättssalen – åklagaren kan inte på egen hand bestämma det.Den åtalade personen har rätt att ta del av din dotters vittnesmålDet är viktigt att ni vet att den åtalade personen fortfarande har rätt att ta del av din dotters vittnesmål, oavsett hur vittnesförhöret anordnas. Det beror på en grundläggande princip inom processrätt som kallas för den kontradiktoriska rättsskipningens princip. Principen innebär att den åtalade personen och hens försvarare ska få rätt att ta del av och bemöta det som åklagaren lägger fram till stöd för sitt åtal.Den åtalade personen har därför rätt att ta del av din dotters vittnesmål genom ljudöverföring eller video om hen har fått lämna rättssalen (36 kap. 18 § tredje stycket RB). I samband med att din dotter vittnar har den åtalade och hens försvarare dessutom alltid rätt att ställa frågor till henne (36 kap. 17 § andra stycket RB).SammanfattningSom huvudregel ska din dotter närvara fysiskt i rättssalen, men det finns undantag som kan bli aktuella i din dotters fall. Dels kan domstolen bestämma att hon får lov att vittna över telefon eller genom ett videosamtal. Då är hon inte tvungen att exponera sig i rättssalen.Dels kan domstolen bestämma att den åtalade personen ska lämna rättssalen när hon vittnar. På Sveriges domstolars hemsida skriver de att ni bör kontakta domstolen i god tid innan rättegången för att få hjälp med att underlätta din dotters vittnesmål. Brottsofferjouren kan hjälpa till med en sådan kontakt – läs gärna deras information om vad som gäller under rättegången och vad de kan göra för att stödja din dotter. Sammanfattningsvis vill jag alltså råda er att omgående ta kontakt med domstolen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Jag önskar er lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli åtalad innan jag yttrat mig över förundersökningen?

2020-01-19 i Förundersökning
FRÅGA |HejJag är misstänkt för ekonomisk brott, idag ringde förundersökningsledaren och sagt att uträdning är klar hos dem och åklagare och jag och min advokat ska få nu del av det på påsten, jag fick 3 veckor att yttra mig om uträdningen. Min fråga är: Kan jag bli åtalad innan jag yttrar mig?Mvh Josef
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du om du kan bli åtalad för ett brott innan den tid som du har fått på dig att yttra dig över utredningen har löpt ut. Eftersom förundersökningsledaren har gett dig och din advokat tre veckor för att gå igenom förundersökningen och yttra er över den, har ni rätt att ta hela denna tid i anspråk för att gå igenom materialet och sammanställa ett yttrande. Åklagaren får inte lov att väcka åtal innan de tre veckorna löp ut, 23 kap. 18 a § rättegångsbalken. Skulle du och din advokat dock välja att inte alls yttra er över utredningen inom den utsatta tiden, kan åklagaren ändå väcka åtal därefter. Det kan dock vara bra för dig och din advokat att tillsammans gå igenom förundersökningsmaterialet för att se om ni tycker att någon ytterligare utredning bör göras, exempelvis om ni vill att något vittne ska höras eller liknande. Jag rekommenderar dig att rådgöra vidare med din advokat angående hur ni ska göra med yttrandet och eventuella kompletteringar av utredningen. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Behöver polisen ett godkännande för att genomföra en husrannsakan?

2020-01-17 i Förundersökning
FRÅGA |Måste polisen ha en" lapp" från åklagaren/ elr vem som utfärdar dom. För at husransaka/ genomsöka bil alternativt person ?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om polisen kan besluta om husrannsakan, eller om det behöver godkännas av åklagare eller någon annan.Reglerna om husrannsakan finns i rättegångsbalken (RB) 28 kap.Husrannsakan innebär att hus, rum eller slutet förvaringsställe (t.ex. förråd eller bil) söks igenom. Genomsökningen kan ske för att söka efter föremål eller av utredningsskäl, s.k. reell husrannsakan. För att en reell husrannsakan ska få ske krävs att att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, med fängelse i straffskalan (RB 28 kap. 1 §).Husrannsakan kan även ske för att söka efter personer, s.k. personlig husrannsakan. En personlig husrannsakan sker för att söka efter en viss person som ska gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning. (RB 28 kap. 2 §).Förordnande om husrannsakan meddelas av förundersökningsledare, åklagare eller domstol (RB 28 kap. 4 § 1 st). Förundersökningsledare är ibland åklagare, ibland polis. Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, då man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet tar en åklagare över förundersökningsledningen. Vid mindre allvarliga brott är polisen fortsatt förundersökningsledare. Till sådana brott hör till exempel snatterier, trafikbrott och stöld. Så, är en polis förundersökningsledare är det denne som förordnar om husrannsakan. I annat fall är i huvudsak åklagare som förordnar om husrannsakan. Till detta finns det en del undantag, t.ex. om det finns risk för att utredningen fördröjs, kan en polis vidta husrannsakan även utan ett förordnande (RB 28 kap. 5 §). Hoppas du fått svar på din fråga!

Felaktigt envarsgripande

2020-01-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag gick in i en butik för att kolla efter julklappar. då jag inte hittade någonting som föll mig i smaken så bestämde mig för att gå vidare till nästa butik. När jag kommer in i nästa butik och börjar kolla runt kommer en tjej in springande efter mig som arbetade i förgående butik och ber mig öppna mina kassar pågrund av misstänkt stöld. Detta var som du förstår mycket förutmjukande då alla i butiken som detta inträffade i stannade upp för att kolla. Jag visade mina påsar och hade absolut inte snott någonting. Vad säger lagen om detta? Får ett butiksbiträde jaga ifatt en kund till nästa butik och be dem öppna väskorna framför allihopa utan något som helst bevis på att ett brott hade begåtts.
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det lagen säger är att envar, alltså alla, enligt rättegångsbalken (RB) 24 kap 7 § 2 st. får gripa en person som gjort sig skyldig till ett brott som är belagt med fängelse i straffskalan om det sker på bar gärning eller flyende fot. Detta innebär att personalen ska ha sett dig begå brottet stöld, alltså ta något som inte tillhör dig med avsikten att behålla det utan att betala för det för att ha rätt att gripa dig. Har man rätt att gripa någon har man också rätt att använda det mått av våld eller tvång som krävs för att kvarhålla personen om den sätter sig till motvärn enligt brottsbalken 24 kap. 2 §. Det som blir kontentan av att utan laga stöd kvarhålla någon kan också vara brottsligt. T ex om personalen hade hållit fast dig eller förhindrat dig att gå eller liknande, då kan det bli tal om olaga frihetsberövande enligt brottsbalken 4 kap. 2 § eftersom du var oskyldig. Nu framkommer det inte av din fråga att du blev fysiskt kvarhållen eller fasthållen utan det verkar mest röra sig om en pinsam situation och inget brottsligt i lagens mening. Hade du i det läget vägrat och vänt på klacken och gått och personalen hade försökt kvarhålla dig hade det varit en annan situation. Vore jag i dina skor hade jag vänt mig till den berörda butiken och pratat med chefen ifråga beroende på vad det är du vill uppnå. Att du blev stoppad och utmålad som kriminell fastän du var oskyldig fick ju kanske snarare butikspersonalen att se dum ut. Däremot kan det ju vara önskvärt att personalen ger sjutton i att springa efter oskyldiga kunder, något som deras personalansvariga bör se till inte händer igen och det kan tänkas att en ursäkt och möjligtvis en kompensation borde vara på sin plats! Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Vittnesplikt för någon med yrke där tystnadsplikt finns?

2020-01-20 i Vittna
FRÅGA |Om man blir kallad som vittne. Men har tystnadsplikt inom sitt yrke och det man blir kallad för att vittna om handlar om ens yrke. Har man rätten att inte behöva vittna då?Detta gäller alltså inte ett brott som begåtts på min arbetsplats utan endast information och fakta om mitt arbetssätt inom yrket.
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i 36 kap. 1 § rättegångsbalken är att var och en har vittnesplikt, men det finns undantag till detta. Exempelvis är man inte skyldig att vittna enligt 36 kap. 3-4 §§ rättegångsbalken om personen är närstående till part, under femton år eller lider av en psykisk störning.Ett annat undantag till vittnesplikten stadgas i 36 kap. 5 § rättegångsbalken (den s.k. frågeförbudsparagrafen). I paragrafens andra stycke beskrivs det att bl.a. läkare, advokater, tandläkare, auktoriserade patentombud och deras biträden, medlare i tvister, barnmorskor, psykologer, psykoterapeuter, sjuksköterskor, familjerådgivande får höras som vittnen om något som anförtrotts dem eller som de har erfarit i samband med deras yrkesutövning endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det. Den som är präst får inte heller höras som vittne om något som han erfarit under enskild själavård eller bikt. Detta innebär att de angivna yrkesgrupperna får tillfrågas i vittnesförhöret om sådant som de erfarit i samband med yrkesutövningen eller det som anförtrotts dem ifall samtycke har getts från den tystnadsplikten gäller. Exempelvis är det tillåtet att ställa frågor till en läkare angående X:s skador från en misshandel, ifall X samtycker till dessa sekretessbelagda uppgifter tas upp i rättegången. Skyldigheten att vittna kan också vara medgiven i lag. Vilken eller vilka lagar som är aktuella beror på vad det är för yrke, men även ifall anställningen är statlig eller privat. Tystnadsplikt finns till exempel enligt offentlighets- och sekretesslagen i 8 kap. 4 § rättegångsbalken för advokater, i patientsäkerhetslagen m.m.Som ett sammanfattande svar på din fråga har du vittnesplikt ifall inte 36 kap. 5 § rättegångsbalken är aktuell. För att den ska vara aktuell ska ditt yrke vara uppräknat i paragrafen och sedan ska det finnas avsaknad av samtycke från den person den aktuella uppgiften gäller eller avsaknad av lagstöd att yppa sig om uppgiften.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen?

2020-01-17 i Domstol
FRÅGA |Hej, i ert svar https://lawline.se/answers/14083 anges att högsta domstolen prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen. Varifrån har man den uppgiften? I lagen om mark- och miljödomstolar anges att mark- och miljööverdomstolen är sista instans.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Resning är ett extraordinärt rättsmedel. Av 11 kap. 13 § regeringsform följer att det är Högsta domstolen som prövar frågan om resning av beslut. Högsta förvaltningsdomstolen prövar dock frågan om resning när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. Mark- och miljödomstolen är högsta instans i vissa spörsmål, exempelvis mål enligt miljöbalken (5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar). Det är dock inte en domstol vars beslut Högsta förvaltningsdomstolen prövar frågan om resning för.Frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen ska således prövas av Högsta domstolen om inte någonting annat angetts i lag. I 58 kap. 4 § rättegångsbalk anges att en resningsansökan skriftligen ska inges hos hovrätten om domen meddelats i tingsrätten och i annat fall hos Högsta domstolen. En lagregel som säger att resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen ska prövas av annan än Högsta domstolen finns inte. Det är därför Högsta domstolen som prövar frågan om resning av beslut från mark- och miljööverdomstolen.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad menas med åtalsprövning?

2020-01-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! läser just nu allmän straffrätt och förstår inte riktigt vad som menas med åtalsprövning. Vem är det som genomför åtalsprövningen? När sker en åtalsprövning? och vad är det som prövas i en åtalsprövning?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kan inledningsvis nämna att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Detta innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal mot någon om åklagaren anser att personen i fråga gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda.En åklagare måste alltså vid varje ärende som dyker upp på dennes bord pröva om gärningen och omständigheterna i det enskilda fallet uppfyller de olika rekvisiten för brott, om bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Denna prövning kallas åtalsprövning. Man kan säga att åklagaren prövar om denne bör väcka åtal. Åtalsprövningen kan utmynna i att åklagaren väcker åtal mot någon (eller beslutar om strafföreläggande/åtalseftergift). Åtalsprövningen kan även utmynna i att åklagaren inte väcker åtal exempelvis på grund av otillräcklig bevisning.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,