Lawline svarar
Hej!
Regler om bodelning hittar du i äktenskapsbalken (ÄktB)(https://lagen.nu/1987:230).
Det som kommer ingå i en bodelning är den egendom som utgör ert giftorättsgods, se 10 kap. 1 § ÄktB.
I 7 kap. 1 § ÄktB stadgas att allt som inte är en makes enskilda egendom utgör giftorättsgods. Av 7 kap. 2 § ÄktB framgår vad som utgör enskild egendom. Eftersom att ni inte har skrivit äktenskapsförord, så utgör all er egendom giftorättsgods, förutom egendom som någon av er har erhållit i gåva, genom arv eller testamente, förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring eller pensionssparande, med villkoret att det ska utgöra den personens enskilda egendom. Även egendom som har trätt istället för enskild egendom, utgör enskild egendom.
D.v.s. eftersom ni har köpt all er egendom och inte skrivit något äktenskapsförord, utgör all er egendom enligt huvudregeln giftorättsgods. Det som i ert fall kan utgöra er enskilda egendom är om någon av er har använt egendom som erhållits med villkoret att det ska utgöra dennes enskilda egendom, för att kunna köpa egendom, då utgör egendomen den personen har köpt, dennes enskilda egendom.
Äger alltså någon av er enskild egendom fråntas den egendomen från bodelning. Detsamma gäller viss annan egendom, t ex kläder och personliga presenter, se vidare i 10 kap ÄktB.
Efter att ha tagit undan sådan egendom som inte ska ingå i bodelningen, reder ni lämpligen ut ägandeförhållandena till giftorättsgodset. D.v.s. vad av giftorättsgodset du äger, vad din fru äger och vad ni äger med samäganderätt (vad ni äger gemensamt). Det kan vara lite svårt att reda ut i efterhand, men har ni köpt något för gemensamt bruk och båda bidragit ekonomiskt till inköpet innehar ni det som regel med samäganderätt (har ni båda t ex bidragit med lika stor del av köpesumman till bilen, äger ni båda 50% av den.)
Därefter räknar ni ut värdet av det giftorättsgods du äger och det giftorättsgods din fru äger. Från värdet av det giftorättsgods du äger drar du ifrån de skulder du har (eftersom ni båda står på lånen, räknar ni att var och en av er har hälften av de lånen som skuld.) Därefter drar din fru av sina skulder ifrån värdet av det giftorättsgods hon äger, se 11 kap. 2 § ÄktB.
Värdet som återstår, efter att ni båda har gjort skuldavräkning lägger ni sedan samman. Därefter delar ni detta värde lika mellan er och det blir då var och ens andel i det gemensamma boet, se 11 kap. 3 § ÄktB.
Har en av er mer skulder än giftorättsgods, behöver dock inte den andra maken ta över skulderna. Skulle du t ex ha giftorättsgods till ett värde av 150 000 kr, medan du har skulder på 205 000 kr, blir ditt bidrag till bodelningen 0 kr inte – 55 000 kr. Låt säga att din fru samtidigt, efter skuldavräkning har giftorättsgods till ett värde av 500 000 kr, så delar ni i bodelningen lika på detta belopp och var och ens andel i boet blir då 250 000 kr. I denna hypotetiska situation blir alltså din fru från sitt giftorättsgods skyldig att överföra tillgångar till dig, till ett värde av 250 000 kr.
Ni delar sedan upp egendomen på lotter mellan er. Var och en av er har rätt att på sin lott få egendom som motsvarar värdet av dennes andel av boet. Enligt huvudregeln i 11 kap. 7 § ÄktB, har var och en av er rätten, att på sin lott få den egendom som den äger.
Får någon av er, på sin lott inte egendom som motsvarar dennes andel av boet och kan inte detta lösas genom att den som på sin lott fick egendom till ett större värde, tillskjuter pengar till den andre maken, får den av er som inte fick egendom på sin lott som motsvarar värdet av dennes andel av boet, en fordran på den andre, för mellanskillnaden, se 11 kap. 11 § ÄktB.
Vad gäller bostaden, så finns en regel i 11 kap. 8 § ÄktB att den av er som bäst behöver bostaden har rätt att få den på sin lott. Denna är främst tillämplig när en make har barn boende i bostaden, över vilken maken har vårdnad och försörjningsplikt, så ska den maken ha rätt att få behålla bostaden.
Vad jag förstår har du inte vårdnad och försörjningsplikt över något barn, varför du inte torde kunna hävda att du har störst behov av bostaden. Din hustru har förvisso inte längre försörjningsplikt över dottern, då hennes dotter inte längre studerar på gymnasiet och dessutom har fyllt 21, men eftersom hon är ägare av bostaden har hon rätt att om hon så önskar få den på sin lott, enligt 11 kap. 7 § ÄktB.
Du nämnde i frågan att ni enbart varit gifta i 3 år. Detta kan få betydelse för en bodelning, om resultatet av bodelningen skulle bli oskäligt. Då finns enligt 12 kap. 1 § ÄktB en möjlighet att jämka resultatet. Den av er som äger mest giftorättsgods, kan då begära jämkning och därigenom få behålla mer av sitt giftorättsgods, om resultatet av en likadelning skulle bli oskäligt. T ex om din fru hade ägt betydligt mer giftorättsgods än vad du gör, kan en likadelning uppfattas som orättvis och hon har då möjlighet att begära jämkning och därigenom få behålla mer av sitt giftorättsgods. Anledningen längden på ert äktenskap har betydelse, är att det är enklare att få till stånd en jämkning om äktenskapet har varit kortvarigt (äktenskap under 5 år räknas enligt förarbetena till lagen, till kortvariga äktenskap).
Naturligtvis kan du och din fru överenskomma om att dela upp er egendom på annat sätt, än enligt reglerna i äktenskapsbalken. För att en sådan överenskommelse ska vara giltig, behöver ni dock skriftligt avtala om detta, se 9 kap. 13 § ÄktB.
Jag kan tyvärr inte utifrån informationen du gav i frågan, ge dig ett mer konkret svar hur din ekonomiska situation kommer påverkas av bodelningen. Detta eftersom det utifrån din fråga är svårt att fastställa ägandeförhållandena till all egendom och det dessutom inte framgår vad egendomen är värd. Jag hoppas dock att du med ledning av mitt svar har fått en ungefärlig uppfattning, hur en bodelning kommer att påverka dig.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
