Jämkning vid bodelning vid äktenskapsskillnad

2021-09-19 i Bodelning
FRÅGA |Jag har en fråga om skevdelningsprincipen skulle vara tillämpbart i mitt fall. Det gäller en fastighet som jag äger, som enligt ett äktenskapsförord till 75 % utgör giftorättsgods. Detta är det enda giftorättsgods som ingår i vår bodelning, allt annat är enskild egendom. Fastigheten ifråga är en gammal släktgård på min sida, som jag och tre av mina syskon fick som gåva av vår farmor, med förbehållet att det skulle utgöra enskild egendom vid giftermål. Jag köpte sedermera ut mina tre syskon så att jag äger 100% av fastigheten. Huvudregeln vid bodelning är att makarna delar lika på nettot av giftorättsgodset, men enligt ÄB 12 kap §1 kan detta jämkas då det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är oskäligt att en make vid bodelning skall lämna egendom till den andre maken i den omfattningen. Då skall bodelningen istället göras så att den förstnämnde maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Därutöver har jag stått för lånen, samtliga amorteringar, räkningar och alla rörliga kostnader för fastigheten.I mål T4929/95 fann HD det skäligt att den part som hade bidragit med mest nettogiftorättsgods fick undandra hälften av sitt nettogiftorättsgods från delning och sålunda i bodelningen tilldelas tre fjärdedelar av boets nettobehållning (Rättsfall NJA 1998 s 467).Vad är Er bedömning om detta skulle vara tillämpligt i mitt fall ?Om Ja, kan Ni då företräda mig vid eventuell tvist med utsedd bodelningsförrättare ?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du redan har uppmärksammat så regleras fördelningen av makars egendom vid skilsmässa av äktenskapsbalken. Jag tolkar dig som att du undrar om en fast egendom, som äktenskapsförord föreskriver till 75% ska utgöra giftorättsgods, ändå kan fördelas annorlunda än hälften var. Jag tolkar det då som att, trots att gården utgjorde enskild egendom med anledning av gåva från din farmor, har ni genom äktenskap gjort 75% av den till giftorättsgods. Fördelningen av makars egendomPrecis som du säger är utgångspunkten att det är giftorättsgods som ska ingå vid bodelningen. Utgångspunkten är dock att vad du fått så som enskild egendom, inte ska ingå i bodelningen, så vida det inte finns uttryckt att egendomen ska kunna omvandlas. Har du fått egendomen i gåva av din farmor, brukar det krävas att hon i gåvohandlingen eller på annat sätt har föreskrivit att ni får omvandla egendomen till giftorättsgods, annars kan detta inte göras genom äktenskapsförord. Men om vi utgår ifrån att detta då har medgivits, så att ert äktenskapsförord gäller, så ska den till 75% ingå i bodelningen (10 kap. 1§ ÄktB). När egendom ska delas ut mellan er, så kan jämkning göras utifrån era ekonomiska förhållanden, äktenskapets längd och omständigheter i övrigt (12 kap. 1§ ÄktB). Jämkning i ert fallJämkning enligt 12 kap. 1§ ÄktB handlar om att du skulle kunna få behålla mer av din egen egendom. Om du vill ta över egendom från partner bör själva äktenskapsförordet jämkas i stället (12 kap. 3§ ÄktB). Så om din partner äger hälften, så kan en jämkning av bodelning inte medför att du får mer av dennes del i fastigheten. Men om du äger hela fastigheten, så kan du med stöd av 12:1 ÄktB ha rätt till att behålla mer än hälften. Jämkningsreglerna ska tillämpas utifrån en helhetsbedömning och ska användas i undantagsfall endast om den vanliga likadelningen skulle leda till ett uppenbart orimligt resultat – vilket gör tillämpningen väldigt restriktiv. Den vanligaste grunden för jämkning handlar om äktenskapets längd, men då du inte skrivit något om detta är det svårt för mig att bedöma möjligheterna på denna grund. Oftast handlar det om att äktenskapet är kortare än fem år. För att få jämka på grund av ekonomiska förhållanden förutsätts att det finns en betydande skillnad mellan era nettoförmögenheter, och då ska beaktas även sådan egendom som inte ingick i bodelningen, exempelvis om din partner har väldigt mycket enskild egendom jämfört med dig, eller om det finns stora skulder på en sida. Det ska även beaktas orsaken till att den ena maken har ett betydligt större nettogiftorättsgods än den andra, om det beror på arv, gåva eller liknande, som kan utgöra grunden för att jämka. Att 25% av fastigheten utgör enskild egendom för dig på grund av gåva, ska alltså inte nödvändigtvis tala emot jämkning till fördel för dig. Rättsfallet NJA 1998 s. 467 grundades dels på att äktenskapet varat en kortare tid, dels då giftorättsgodset huvudsakligen härrör från arv, och då mannen inte bidragit med något giftorättsgods alls, vilket innebär en betydande skillnad i nettoförmögenheten som har en rimlig förklaring (arv). Vad gällde övriga argument kring försörjningsbördan och vad makarna deltagit i ekonomin generellt påverkade inte jämkningsbeslutet. Att bostaden tillföll frun innan äktenskapet ingicks hade också betydelse. Mot bakgrund av ovan och förarbetena till lagen är det inte helt osannolikt att jämkning skulle kunna bli aktuellt i ditt fall. Jämkningen i rättsfallet baserades förvisso delvis på äktenskapets längd, vilket jag inte kan väga in i din situation då jag inte vet så mycket om detta. Men rättsfallet fäster även viss betydelse av att giftorättsgodset som tas in är enbart hennes, och att det baseras på ett arv till henne. Detta talar till din fördel, då även du står för all giftorättsgods som förs in i bodelningen, och då detta delvis härrör från en gåva. Dock får man inte glömma att det inte är hela fastigheten du har fått i gåva, utan endast en del, vilket måste beaktas vid bedömningen.Om att klandra själva äktenskapsförordetOm det är så att du inte äger hela fastigheten, antingen om din partner då står som ägare på fastigheten, eller genom så kallad dold samäganderätt, kan du inte med stöd av 12 kap. 1§ ÄktB få del av dennes del i fastigheten, utan du måste då klandra äktenskapsförordet med stöd av 12 kap. 3§ ÄktB. Du kan begära att äktenskapsförordet är oskäligt på grund av innehållet, omständigheterna vid förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (12 kap. 3§ ÄktB). Med stöd av denna regel kan alltså enskild egendom föras in i bodelningen och behandlas som giftorättsgods, för att väga upp för den oskäliga fördelningen. Även här ska det göras en helhetsbedömning mot bakgrund av alla omständigheter, men skäl för jämkning här kan vara att skydda den ekonomiskt svagare parten utifrån utvecklingen av förmögenhetsförhållandet mellan er. Om din partner har väldigt mycket enskild egendom, eller som du säger, du själv bidragit väldigt mycket till försörjningen och liknande, medan din partners enskilda egendom ökats, skulle detta kunna utgöra skäl för att jämka äktenskapsförordet. Det skulle dock beaktas utifrån en helhetsbedömning, att ni uttryckligen förordnat om denna fördelning, och varför ni gjort det. Vem får fastigheten?Jag vill också kort påminna om att reglerna ovan inte reglerar vem som faktiskt får fastigheten vid er skilsmässa. Ovan regler reglerar bara hur mycket av värdet som ska tillgodoräknas vardera part. Det är regler om lottläggning som styr vem som får egendomen på sin lott. Utgångspunkten vid denna fördelning är att man får den egendom som man själv äger (11 kap. 7§ ÄktB). Så äger du fastigheten ensam, så lär du få behålla den. Dock finns det undantag från denna huvudregel vad gäller makarnas gemensamma bostad, om den andra makan behöver den bäst (11 kap. 8§ ÄktB), exempelvis om fastigheten är handikappanpassad för denna make, eller om denna make ska ha barn boende hos sig. Om din partner skulle få ta över den måste hen självklart lösa ut dig (11 kap. 10§ ÄktB). Motsatsvis för din del, talar det för din fördel att du får bo kvar, dels då du äger den, dels då den utgör en släktgård från din familj. Så utan att veta mer om dessa omständigheter, talar det för att du skulle få behålla fastigheten om du äger den, och dessutom då det är en släktgård. Sammanfattning och rådOm du äger hela fastigheten, och den är det enda som ingår i ert giftorättsgods, kan man ju se det som att du har en betydligt mer nettogiftorättsgods än din partner, och då anledningen till detta delvis är en gåva från din farmor, skulle detta kunna utgöra grund för att jämka bodelningen, vilket får stöd av det hänvisade rättfallet. Dessutom bidrar inte din partner med att tillföra något giftorättsgods alls. Har hen dessutom väldigt mycket mer enskild egendom, kan detta också utgöra skäl för jämkning. Men det görs en helhetsbedömning utifrån alla omständigheter i er situation, vilket gör att jag har svårt att ge något säkert svar då även omständigheter som du inte lyft har betydelse. I rättsfallet gjordes också en helhetsbedömning mot längden på äktenskapet, vilket inverkat på utgången av målet. Eftersom det ska göras en helhetsbedömning kan man inte riktigt lyfta ut de aspekter som talar till ens fördel bara, utan man måste även beakta omständigheter som talar till din nackdel, eller till din partners fördel. Omständigheten att egendomen har utgjort din enskilda egendom, och att ni sedan genom äktenskapsförord gjort 75% till giftorättsgods, skulle kunna vara försvårande för dig. Jag har dock inte hittat något rättsfall som behandlar sådana omständigheter, men det utgör ju ett uttryck för ett aktivt val för denna fördelning, vilket ni såklart är fria att göra. Men om äktenskapsförordet skrev för väldigt länge sedan, och det inträffat ytterligare omständigheter efteråt som bidragit till en skev fördelning av er förmögenhet, skulle man eventuellt kunna jämka äktenskapsförordet med stöd av 12 kap. 3§ ÄktB för att omfördela enskild egendom.Min sammantagna bedömning, utifrån omständigheterna du angivit, är att det inte är helt osannolikt att du med stöd av jämkningsreglerna antingen i 12:1 ÄktB eller 12:3 ÄktB skulle kunna jämka bodelningen. Men då man måste ha samtliga omständigheter i beaktning, och bedömningen ska göras restriktiv, rekommenderar jag dig att kontakta en jurist för att få vidare vägledning i er specifika situation. Vår juristbyrå kan hjälpa dig med detta, och önskar du komma i kontakt med dem är du välkommen att återkomma till mig så kan jag slussa dig vidare så de kan göra en bedömning av ditt ärende! De kan också inledningsvis ge dig en kostnadsfri offert på vad detta kan kosta. Jag nås för ändamålet på sara.pedersen@lawline.seHoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Om man har ensam vårdnad av barnen, måste den biologiska pappan godkänna att min sambo adopterar barnen?

2021-09-18 i Adoption
FRÅGA |Jag har ensam vårdnad på mina barn måste deras pappa godkänna för min sambo ska kunna abortera mina barn då
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om barnens biologiska pappa behöver godkänna att din sambo adopterar era barn.Ansökan om adoptionDe regler som är aktuella för din fråga återfinns i föräldrabalken, som förkortas FB.För att din sambo ska kunna adoptera dina barn behöver han skicka in en ansökan om detta till den tingsrätt som han är bokförd i (4 kap. 12 § FB).Hur går utredning av adoption till?Tingsrätten kommer efter ansökan ge uppdrag åt socialnämnden att starta en utredning gällande adoptionen (4 kap. 14 § FB). Först och främst, så kommer barnens bästa att tas störst hänsyn till i fråga om adoption (4 kap. 1 § FB). De kommer även i sin utredning ta hänsyn till vad alla inblandade tycker om saken. Du som mamma till barnen kommer att behöva godkänna adoptionen (4 kap. 8 § FB). Beroende på hur gamla barnen är, kommer även dessa att behöva lämna ett samtycke till adoption. Om barnen är 12–18 år eller äldre, behöver ett samtyckes ges av barnen (4 kap. 4 § samt 7 § FB). Barnen kommer även att få information om vad adoptionen innebär, och deras åsikter kring adoptionen kommer att tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad (4 kap. 3 § FB).Du nämner att du har ensam vårdnad av barnen. Eftersom utredaren kommer behöva höra hur alla inbladade har för inställning till adoptionen, kommer även han kontaktas och höras (4 kap. 15 § FB). Tingsrätten kommer även att ge pappan möjlighet att yttra sig om adoptionen inom viss tid (4 kap. 18 § FB).Adoptionen kommer sedan bedömas utifrån alla dessa omständigheter, och därmed bedöma om adoption anses vara lämpligt eller inte (4 kap. 2 § FB). Utredaren kommer att lämna ett förslag på beslut gällande adoptionen till tingsrätten, som tingsrätten sedan också kommer ta ställning till (4 kap. 15 § 2 stycket FB).Vad innebär en adoption juridiskt sett?Om beslutet blir att barnen adopteras av din sambo, kommer din sambo träda in som förälder till barnen i stället för den biologiska pappan. Barnen kommer därmed att vara era gemensamma barn (4 kap. 21 § FB). Barnen står då under dig och din sambos vårdnad från det att beslutet av tingsrätten vinner laga kraft (4 kap. 22 § FB). Att en dom eller beslut har vunnit laga kraft, betyder att tiden för överklagan har gått ut.SammanfattningAnsökan om adoption ska göras till tingsrätten, som kommer att utse en utredare hos socialnämnden för att lämna in tillräckligt med underlag till tingsrätten, som sedan fattar ett beslut. Oavsett om du har ensam vårdnad om barnen, så kommer barnens biologiska pappa att kontaktas för att få yttra sig om adoptionen. Tingsrätten kommer sedan sammanställa alla omständigheter och åsikter kring adoptionen, för att sedan fatta ett beslut utifrån detta.Jag hoppas att jag har kunnat besvara din fråga. Om du har fler funderingar, tveka in på att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,Hilma

Sambo, separation, testamente?

2021-09-18 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min flickvän ska bli sambos, dock så är det jag som kommer stå på hela lägenheten (lånen). Om vi nu skulle gå skiljda vägar i framtiden vill inte jag behöva betala ut henne, hur och vad behöver vi göra, hon vill även skriva ett testamente om jag eventuellt skulle gå bort så ska inte hon och våran hund stå utan boende! Hur ska vi göra?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om samboegendom finner du i sambolagen, (SamboL).Vad ingår i bodelningen när ett samboförhållande upphör?När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om någon av samborna begär det, 8 § första stycket SamboL. Bodelningen innebär att samboegendomen delas upp mellan samborna.Med samboegendom avses som utgångspunkt sambornas gemensamma bostad om bostaden förvärvats för gemensam användning. Gemensamt bohag utgör också samboegendom, om bohaget förvärvats för gemensam användning, 3 § SamboL.Bostaden måste alltså vara förvärvad för gemensam användning för att utgöra samboegendom. Det finns undantag från regeln, exempelvis om den ena sambon fått egendomen i gåva med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, 4 § första stycket SamboL. Det går också att avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen, genom att skriva ett samboavtal, 9 § första stycket SamboL.Den gemensamma bostaden kan vara fast egendom, exempelvis en villa, en bostadsrätt eller en hyresrätt, under förutsättning att bostaden är avsedd som sambornas gemensamma hem, och används för detta ändamål, 5 § första stycket SamboL.Vad du behöver göra i fall av separationJag tolkar din fråga som att lägenheten förvärvats för gemensam användning, därmed utgör den samboegendom.Du behöver således, tillsammans med din sambo, upprätta ett samboavtal som stadgar att den gemensamma bostaden, lägenheten, inte utgör samboegendom. Lägenheten är din enskilda egendom. Ett samboavtal kan handla om en överenskommelse om att en bodelning inte ska ske, eller att en viss egendom inte ska ingå i en bodelning, såsom lägenheten, 9 § första stycket SamboL. Ett samboavtal ska upprättas skriftligen för att vara giltigt och undertecknas av samborna eller de blivande samborna, 9 § andra stycket SamboL. Det innebär i ditt fall att enbart du och din sambo behöver skriva under ert samboavtal, det behöver inte vara bevittnat.Vad du behöver göra i fall av ditt dödsfallSambor ärver inte varandra. Som sambo har man endast rätt till halva värdet av all samboegendom. Eftersom ni upprättar ett samboavtal i fall av separation som stadgar att lägenheten inte är samboegendom så kan du skriva ett testamente om du vill att din sambo ska ärva bostaden.Genom att skriva ett testamente kan du i många fall se till att de du önskar ska ärva också gör det. Eventuella barn har alltid rätt till sin laglott, vilken utgör halva ditt arv.Är du sambo utan barn kan du välja att testamentera hela ditt arv till sambon i stället för att arvet ska tillfalla dina föräldrar.Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Testatorn ska i samtida närvaro av de båda vittnena underteckna testamentet. Även vittnena ska underteckna testamentet. Vittnena behöver inte veta innehållet i testamentet, men de måste ha kännedom om att det är ett testamente de bevittnar och undertecknar, 10 kap. 1 § ärvdabalken.För att vara testamentsvittne måste man vara över 15 år och inte lida av en psykisk störning. Testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag får dock inte vara testamentsvittne. Testatorns syskon får inte heller vara testamentsvittne, 10 kap. 4 § första stycket ärvdabalken.Utöver testamentsvittnenas begränsningar i form av släktskap så får man heller inte bevittna ett förordnande till sig själv, till sin make eller sambo, till ett syskon eller till någon i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag. Framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare för någon får inte heller bevittna ett förordnande till denne, 10 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken.Du är varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline för hjälp med upprättande av samboavtal samt testamente.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Bouppteckningen

2021-09-18 i Bodelning
FRÅGA |Hej jag undrar vad som händer när inte alla är med på bodelningen och inte har blivit kallad?
Gabriella Zako |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du menar säkert bouppteckningen. Reglerna finns främst i ÄB 20:2, 3 och 10 §§. Om inte alla som ska kallas är med fysiskt eller genom ombud ska det fogas ett bevis om att kallelse har skett. Om det är en felaktighet som kan rättas till i efterhand, gäller ÄB 20:10, annars måste hela bouppteckningen göras om, t ex om det inte kan visas att någon som skulle kallas blivit kallad.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänlig hälsning,

Muntlig förberedelse i indispositivt tvistemål har hållits, jag har ändrat min inställning angående ensam vårdnad, hur ska jag gå tillväga?

2021-09-19 i Barnrätt
FRÅGA |Jag var på muntlig förberedelse och ville inte släppa kravet om ensam vårdnad som då skulle gå vidare till huvudförhandling om några månader.Nu har jag ångrat mig och vill släppa kravet. Hur går jag tillväga då?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadstvister är så kallade indispositiva tvistemål. Vid indispositiva tvistemål är det inte tillåtet för parterna att förlikas. Du har varit på muntlig förberedelse där du står vid kravet om ensam vårdnad. Muntlig förberedelse regleras i 42 kap. 6 § RB. Den muntliga förberedelsen syftar bland annat till att undersöka möjligheten till förlikning i tvisten. När det handlar om indispositiva tvistemål angående vårdnad är syftet med en muntlig förhandling att undersöka om det går att komma till en samförståndslösning. Det ni kommer överens om är inte bindande mellan er då förlikning är förbjudet, men kan komma att vara underlag vid den huvudförhandling som senare kommer att hållas. I ditt fall har du stått fast vid ensam vårdnad för att nu ändrat dig. 42 kap. 9 § RB ger en viss möjlighet till ny muntlig förberedelse. Om det är möjligt ska förberedelsen avslutas helt vid sammanträdet (som ni nu har haft). Kan det inte ske ska förberedelsen fortsätta, genom ett nytt sammanträde som en möjlighet eller skriftväxling. Du kan försöka få till en ny muntlig förberedelse för att på så sätt berätta om din ändrade inställning. Det är inte tillåtet att återkalla din talan, se 13 kap. 5 § RB e contrario, bestämmelsen gäller bara för dispositiva tvistemål. Du har dock rätt att åberopa nya omständigheter fram till dess att huvudförhandling hålls, se 13 kap. 3 § in fine RB. Eftersom det rör sig om ett indispositivt tvistemål kommer huvudförhandling att hållas. Du har givetvis möjlighet att berätta om din ändrade inställning vid huvudförhandlingen.Med vänlig hälsning!

Om vi skiljer oss och skriver bodelningsavtal, men sedan gifter oss igen, gäller bodelningsavtalet eller blir våra tillgångar giftorättsgods?

2021-09-18 i Bodelning
FRÅGA |Hej,Vi är gifta men har ansökt om skilsmässa, bodelningen är gjord och registrerad. Vad gäller ifall vi fortsätter vara gifta? Jag blev utköpt från mitt hus. Om jag flyttar tillbaka har jag då någon rätt i det huset? Vad gäller ifall vi skiljer oss och gifter om oss direkt, börjar giftorätten gälla eller går man efter bodelningsavtalet som gjordes i samband med skilsmässan?Rörigt jag vet därav min fråga
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ÄktenskapsskillnadDet fram går inte av din fråga om ni har barn under 16 år. I sådant fall omfattas ni av en betänketid innan äktenskapet upplöses, se 5 kap 1 § äktenskapsbalken. Betänketiden är 6 månader från det ni gemensamt ansökte om äktenskapsskillnad, se 5 kap 3 § äktenskapsbalken. Det innebär att ni kan häva ansökan om ni vill, då gäller fortfarande det bodelningsavtal ni har skrivit.BodelningsavtalEtt bodelnings avtal är ett avtal mellan er. Avtalet är rättsligt bindande, men om ni båda vill kan ni upphäva avtalet och skriva ett nytt bodelningsavtal om ni vill. Det är fullt möjligt att skriva ett bodelningsavtal under ett pågående äktenskap.Hindersprövning innan äktenskap kan ingåsOm ni har passerat betänketiden och skilsmässan upplöses, delas era tillgångar upp efter gällande bodelningsavtal. I ditt fall äger din före detta make huset. Ni kan inte skilja er och direkt gifta om er, eftersom en hindersprövning måste göras.Giftorättsgods/ äktenskapsförordOm ni nu gifter er igen är grundregeln att om ni inte skriver ett äktenskapsförord räknas alla era tillgångar som era gemensamma (Giftorättsgods), se 7 kap 1 § äktenskapsbalken. Det innebär att det huset som din partner äger räknas som giftorättsgods igen, och är därmed till hälften ditt om ni skiljer er igen. Det är nog högst troligt att din make reglerar huset som enskild egendom genom äktenskapsförord, se 7 kap 3 § äktenskapsbalken, eftersom du har sålt din del i huset till maken, men då skulle har rätt till den igen utan att du betalar för den.Jämkning av bodelningSkulle ni skilja er igen kort efter ni har gift er för andra gången utan att ni skrivit något äktenskapsförord, kan din make jämka huset vid en bodelning, vilket innebär att eftersom ni varit gifta så kort tid, anses var och en av er ha rätt till sin egendom. Detta görs med hjälp av en jämkningstrappa, en modell som bygger på att era tillgångar räknas som era enskilda med 80 % första året, sedan minskar de i egenvärde med 20 % per år, vilket innebär att efter fem år räknas alla era tillgångar som gemensamt giftorättsgods. Se 12 kap 3 § äktenskapsbalken. Denna regel bygger dock på att det anses att den jämkande parten har varit ekonomiskt stark vid äktenskapets ingående, men sedan fått sämre förhållanden. Regeln syftar också till att hindra försök att gifta till sig pengar.SammanfattningEtt bodelningsavtal är bindande mellan er. Era tillgångar delas upp i enighet med avtalet efter äktenskapets upplösande. Huset tillhör då din make. Om ni väljer att avbryta ansökan om äktenskapsskillnad gäller bodelningsavtalet mellan er. Det kan dock upplösa om ni båda vill. Om ni skiljer er men sedan vill gifta er igen, måste ni göra en hindersprövning. Om ni sedan ingår äktenskap räknas era tillgångar som giftorättsgods om ni inte reglerar det med ett äktenskapsförord. Om ni skiljer er kort efter det andra äktenskapets ingående är det troligt att din make jämkar huset vid en bodelning, vilket innebär att det tillfaller maken. Om du behöver hjälp med att skriva äktenskapsförord eller bodelningsavtal, är ni varmt välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Samtycke krävs om make vill sälja sommarstuga

2021-09-18 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Min pappa står som ensam ägare på våran sommarstuga som han köpte av sin pappa, han e gift med mamma. Kan han sälja stugan till mig utan att mamma kan blanda sig i?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga är huvudsakligen reglerad i äktenskapsbalken (ÄktB), men till viss del också i jordabalken (JB). Jag kan börja med säga att svaret är nej, din pappa kan inte sälja stugan utan att din mamma blandar sig i. Din mamma måste samtycka till försäljningen Eftersom din pappa och din mamma är gifta så erfordras din mammas samtycke till försäljningen (7 kap. 5 § tredje stycket ÄktB). Kravet på samtycke gäller trots att det rör sig om en sommarstuga och trots att din pappa står som ensam ägare. Samtycket ska lämnas skriftligen (7 kap. 5 § fjärde stycket ÄktB). Vad händer om din pappa säljer stugan utan samtycke? Om din pappa säljer sommarstugan till dig utan din mammas samtycke till försäljningen så kommer lantmäteriet uppmärksamma avsaknaden av din mammas samtycke och kommer följaktligen förklara din lagfartsansökan vilande (20 kap. 7 § punkt 7 JB och 21 kap. 7 § första stycket JB). Vad detta innebär är att du inte kommer kunna vara full lagfaren ägare, vilket innebär att du exempelvis inte kan belåna sommarstugan (jfr 6 kap. 1 § JB).Vad kan din pappa göra om din mamma vägrar? Om din mamma inte samtycker till försäljningen så kan din pappa ansöka hos domstol att få tillstånd till försäljningen (7 kap. 8 § ÄktB). I dessa fall är domstolen tämligen generös. Utgångspunkten är att tillstånd ska ges om inte något godtagbart skäl mot försäljningen visas. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilken tidpunkt ska användas för värdering av bostad vid en bodelning?

2021-09-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Jag undrar om regeln nedan gäller även värdering av bostad?"Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållanden den dag då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten:"Tacksam för återkoppling.
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som ingår i en bodelningOm ni inte har något äktenskapsförord ska en bodelning ske enligt likadelningsprincipen, vilket innebär att allt ni äger med avdrag för skulder ska läggas ihop och delas lika mellan er, se 11 kap 3 § äktenskapsbalken. Alla era tillgångar är gemensamma och kallas giftorättsgods, se 7 kap 1 § äktenskapsbalken.BodelningenNär ni gör en bouppteckning, det vill säga en förteckning på alla tillgångar som ni har, ska ni precis som du skriver ta utgångspunkt från det datum då talan om äktenskapsskillnad väcktes, även kallad den kritiska tidpunkten, se 9 kap 2 § äktenskapsbalken.Tidpunkt för värderingDet finns ingen lagstadgad regel för vilken tidpunkt som gäller för värdering. Frågan har i stället lämnats till rättstillämpningen. En bodelning syftar till att ske så snart efter äktenskapets upplösande som möjligt. Många gånger dröjer det lång tid mellan en äktenskapsskillnad och det att en bodelning genomförs. Det kan ge anledning att göra en ny värdering av det som ingår i bodelningsavtalet om det finns en tidigare bouppteckning.Det kan vara komplicerat att värdera exempelvis en fastighets marknadsvärde till den kritiska tidpunkten om det har gått alldeles för lång tid från äktenskapet upplöstes och bodelningen sker. I tidigare rättsfall har det i stället fastställts att utgångspunkten för värderingen ska ske så nära bodelningsdagen som möjligt, det vill säga när det är dags att dela upp egendomen. Det har även fastställts att avdrag för vinstskatten och försäljningskostnader ska göras.SammanfattningEn bodelning ska ske i samband med att äktenskapet upplöses. I det fallet är det precis som du skriver, att utgångspunkten för värderingen av giftorättsgodset ska ske från det datum den kritiska tidpunkten inträffade (Då talan om äktenskapsskillnad väcktes). Om ni redan har upplöst äktenskapet men inte genomfört någon bodelning ska ni i stället värdera bostaden till det marknadsvärde som ligger så nära bodelningsdagen som möjligt. Om ni behöver hjälp med att upprätta ett bodelningsavtal är ni varmt välkomna att kontakta oss på Lawline.Vänligen,