När kan jag ansöka om ensam vårdnad?

2020-07-13 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Undrar om jag kan ansöka om ensam vårdnad då mitt ena barns mamma har skrivit klart och tydligt att hon inte orkar med honom för att han inte respekterar henne. Så nu har jag honom på heltid. Har försökt med sammarbetssamtal men hon vägrar gå på dem.
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Barnets bästa är avgörande Som utgångspunkt är det viktigt att vara medveten om att vid alla vårdnadsfrågor och tvister ska barnets bästa vara avgörande för det beslut som fattas. Vid en bedömning av vad som är barnets bästa ska särskilt avseende fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Detta framgår av 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Inget hindrar dig från att ansöka om ensam vårdnad Om du som förälder är missnöjd med att vårdnaden för din son är delad med hans mamma har du en möjlighet att ansöka om ensam vårdnad. Denna rättighet regleras i 6 kap. 5 § föräldrabalken. Domstolen kommer vid en sådan prövning även fästa avseende vid din och mammans förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Mammans vägran att medverka på samarbetssamtal tyder på att det råder stora samarbetssvårigheter mellan er, och att dessa härstammar från henne snarare än dig. En ansökan om ensam vårdnad ska lämnas in till tingsrätten i den kommun som din son var folkbokförd i under November föregående år. Du kommer dessutom till din ansökan behöva bifoga ett personbevis för din son. Detta går att beställa på Skatteverkets hemsida. Dessutom tillhandahåller tingsrätten en blankett som du kan välja att använda när du fyller i din ansökan. Vänliga hälsningar,

Vad händer med egendomen vid separation eller dödsfall?

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi är gifta men bor separat i vår sin bostad. Vad händer med var och ens egendom om vi separera eller någon av oss gå bort? Vi båda har egna barn men inga gemensamma barn. Har vi rätt till den andres egendom vid separation eller dödsfall. Det finns inget avtal mellan oss. Tack för svar.
Anton Blomqvist |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Som jag förstår det har ni inte upprättat något testamente och/eller äktenskapsförord som skulle påverka den andres egendom vid separation eller dödsfall. Jag har inte fått någon information om hur länge äktenskapet varat eller övrig information om äktenskapet i övrigt. Jag strukturerar mitt svar genom att beskriva hur det generellt sett ser ut vid en separation och dödsfall i en familjesituation som ni befinner er i. Tillämpliga lagar äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB). Bodelning vid separationVid en eventuell separation görs först upp en bodelning där era tillgångar delas i hälften var mellan er (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Det som fördelas är giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är egendom som tillhör makarna i ett äktenskap och som omfattas av giftorätt, det vill säga en makes framtida rätt i den andre makens egendom. All egendom som inte är enskild egendom utgör giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan vara något som genom testamente eller gåva uttryckligen ansetts inte höra till en framtida bodelning. Vad som utgör enskild egendom framkommer av 7 kap. 2 § ÄktB.Bodelning följt av arvskifte vid dödsfallVid dödsfall sker det först en bodelning på samma sätt som ovan. Efter bodelningen sker ett arvskifte. Vid arvskiftet erhåller den avlidne makens barn sin/sina arvslott(er). De delar arvet sinsemellan (3 kap. 1 § ÄB). Skulle ni haft gemensamma barn skulle deras arvslotter tillfalla den efterlevande maken varav barnen när denne avlider skulle få ut sin del av arvet, men eftersom det här är frågan om särkullbarn (barn till make som inte den andra maken är förälder till) fås arvet ut direkt. Hoppas ni fick svar på er fråga. Med vänlig hälsning,

Can you stipulate a contract that refrains one spous from divorce?

2020-07-13 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |My name is Isabel and I live in Sweden, my husband wrote a document that says: Iam not going to divorce Isabel Marin until she decides to make the decision. The following solutions to have a good marriage apply. is this document valid? How can I get this document respected, going to civil court?Wich is the law or regulation to respect the legal validity of a written document.Thanks I dont want divorce
André Blomquist |Hi and thank you for choosing Lawline.In order to answer your question i will describe which documents swedish contract law honors and how you can get them validated. I will also describe the swedish law regarding marriage and divorce. Your question is regulated in Äktenskapsbalken (ÄB). Which contracts is valid within swedish law?Swedish law recognises a wide variety of legal contracts. There are certain contract that needs specific form while other documents can be presented in any form and still be legally valid. Contracts can be both verbally and in writing, when drafting important contracts they should typically be in writing. For a contract to be valid it requires consentient declaration of intention - often presented as an offer which is admitted through an accept. As soon as these two component are present there is a legally valid contract. Can you obtain a legal document that refrains someone from divorcing you?This simple answer to this question is no. There is a legal right to be able to divorce someone, one can not through legal contracts restrict one's ability to do so. In swedish law a divorce need to be consensual. If only one of the spouses files for divorce the divorce will not gain legal status until there has been a time of consideration, this is usually for six months. Both spouses can avoid the consideration time if they are unanimous in their decision and do not live with children under the age of 16, if so, there need to be consideration time either way. (5 kapitlet. 1-2 §§ ÄB).ConclusionYou cannot make a contract that the swedish legal system will honor that contains this kind of terms. I hope we have answered your question,Best regards

Kan en make ta ut ett pantbrev eller ta ett lån med säkerhet i den gemensamma bostaden utan sin makas samtycke?

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Har maken rätt att ta ut pantbrev eller lån på gemensam bostad utan makans medgivande?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Kan en make ta ut ett pantbrev för den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande?- Kan en make ta ett lån med den gemensamma bostaden som säkerhet utan sin makas medgivande? Det framgår inte i din fråga vilken typ av bostad det rör sig om, så jag kommer att svara utifrån antagandet att bostaden är en fastighet.Med att "ta ut pantbrev" utgår jag från att du menar att göra en inteckning av fastigheten i fastighetsregistret, vilket leder till att Lantmäteriet ger ut ett pantbrev som bevis för inteckningen. Pantbrevet kan sedan användas som säkerhet för ett lån.Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och jordabalken (JB) i mitt svar.Kan inte ta ut ett pantbrev men eventuellt ta ett lånSvaret på din första fråga är nej – en make kan inte ta ut ett pantbrev genom att inteckna den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande. Det gäller vare sig makan är delägare i fastigheten eller inte. Det finns dock ett undantag om bostaden är makens enskilda egendom.Svaret på din andra fråga är att det beror på om makan är delägare i fastigheten tillsammans med maken eller inte. Är hon delägare kan maken inte ta ett lån med pant i bostaden utan hennes medverkan. Är hon inte delägare kan maken i princip pantsätta bostaden på egen hand, förutsatt att han är ensam ägare till den. Han kan dock bli förhindrad att göra det om makan anses ha dold samäganderätt till fastigheten.Jag kommer nu att förklara mer noggrant vad som gäller. Först kommer jag att behandla frågan om att ta ut pantbrev för den gemensamma bostaden genom inteckning. Därefter beskriver jag makens möjligheter till att ta ett lån med fastigheten som säkerhet. I båda fallen utgår jag från om makan är delägare i fastigheten eller inte.Ta ut pantbrev genom inteckning av fastighetenMakan är delägare i fastighetenEn make kan inte göra en inteckning utan sin makas samtycke om hon är delägare i fastigheten, eftersom det inte går att inteckna enbart en del av en fastighet (22 kap. 2 § tredje stycket, första meningen JB).Lantmäteriet ska i så fall avslå makens ansökan (22 kap. 3 § första stycket, första punkten JB).Makan är inte delägare i fastighetenÄven om makan inte är delägare är maken förhindrad att göra en inteckning av den gemensamma bostaden. Det beror på att makans samtycke krävs enligt lag (7 kap. 5 § första stycket, första punkten ÄktB).Därmed kan maken alltså inte ta ut något pantbrev på egen hand, eftersom inteckningen är en förutsättning för pantbrevets existens.Makan ska lämna sitt samtycke skriftligt, annars är det inte giltigt (7 kap. 5 § fjärde stycket ÄktB). Lantmäteriet ska kontrollera att samtycke finnsDet är Lantmäteriet som ska kontrollera att maken har fått ett giltigt samtycke från makan. Saknas det skriftligt samtycke ska Lantmäteriet vilandeförklara makens ansökan om inteckning (22 kap. 4 § första stycket, tredje punkten JB).Makan får överklaga Lantmäteriets beslut om myndigheten har beviljat makens ansökan, trots att makans samtycke har saknats (19 kap. 32 § första stycket JB). Hon måste överklaga beslutet senast inom fyra veckor från den dag då Lantmäteriet meddelade beslutet (19 kap. 34 § andra stycket JB).Makans samtycke krävs inte om bostaden är enskild egendomEtt undantag från kravet på makans samtycke gäller om bostaden är makens enskilda egendom. Då krävs det att maken har fått bostaden i gåva eller genom ett testamente, med villkor om att den ska vara hans enskilda egendom (7 kap. 5 § andra stycket och 7 kap. 2 § första stycket, andra till fjärde punkten ÄktB). Är det fallet finns det ingenting som hindrar maken från att inteckna den gemensamma bostaden.Äldre pantbrev kan eventuellt möjliggöra för maken att ta lånDet är viktigt att tänka på att det kan finnas äldre pantbrev kopplade till fastigheten, som togs ut innan den blev maken och makans gemensamma bostad. Inteckningarna som de äldre pantbreven bevisar är giltiga, eftersom deras tillkomst inte har krävt den aktuella makans samtycke.Därmed kan maken fortfarande använda de äldre pantbreven som säkerhet för ett lån, även om han saknar samtycke från makan och fastigheten inte är hans enskilda egendom. Hans möjligheter till att ta ett lån med fastigheten som säkerhet beror dock åter på om makan är delägare i den eller inte, vilket jag nu kommer att behandla.Ta ett lån med fastigheten som säkerhetMakan är delägare i fastighetenMaken är förhindrad från att ta ett lån med fastigheten som säkerhet om makan är delägare i fastigheten och inte samtycker till pantsättningen. En pantsättning av en fastighet är nämligen ogiltig utan samtliga ägares samtycke (6 kap. 2 § första stycket JB).Makan är inte delägare i fastighetenÄr maken ensam ägare till bostaden kan han i princip ta ett lån med fastigheten som säkerhet, eftersom panten då är giltig även utan makans samtycke (6 kap. 2 § första stycket JB). Detta kompliceras dock av att makan kan anses ha dold samäganderätt till fastigheten, vilket i så fall sannolikt förhindrar att pantsättningen anses giltig.Villkor för dold samäganderättFör att makan ska anses ha dold samäganderätt till fastigheten krävs följande:- Maken köpte fastigheten för hans och makans gemensamma bruk.- Makan har bidragit ekonomiskt till köpet av fastigheten.- Både maken och makan har tänkt sig att äganderätten till fastigheten ska vara gemensam. Dessa krav framgår bland annat av rättsfallet NJA 1982 s. 589. Är villkoren uppfyllda anses makan ha dold samäganderätt till fastigheten, vilket troligen gör att maken inte kan pantsätta bostaden utan hennes samtycke.Är villkoren däremot inte uppfyllda kan maken fritt använda fastigheten som pant för ett lån, förutsatt att han har ett pantbrev som han kan använda.SammanfattningAvslutningsvis vill jag sammanfatta mina svar på dina två frågor:Kan en make ta ut ett pantbrev för den gemensamma bostaden utan sin makas medgivande?Är makan delägare i fastigheten är svaret nej, eftersom hennes medverkan krävs för att inteckningen ska beviljas av Lantmäteriet.Är makan inte delägare i fastigheten är svaret också nej, eftersom hennes samtycke ändå krävs enligt lag. Dock gäller ett undantag om fastigheten är makens enskilda egendom. Kan en make ta ett lån med den gemensamma bostaden som säkerhet utan sin makas medgivande?Är makan delägare i fastigheten är svaret nej, eftersom pantsättningen blir ogiltig om makan inte har gett sitt samtycke.Är makan inte delägare i fastigheten är svaret ja, men bara om hon saknar dold samäganderätt till bostaden.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Rätt att underrättas om förälders död

2020-07-13 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Om man är biologisk dotter till en man som nu avlider. Har man rätt att få reda på att pappan är avliden då? Har man rätt till arv av denna pappa även om han inte vart en del av ens liv?Min svärmors pappa avled för 4 månader sedan enligt en dödsannons men hon har inte fått information om detta.Vad säger lagen och vad har hon för rättigheter?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Ärvdabalken (ÄB). Rätt till arvDin svärmor har rätt att ärva av sin far. Oavsett om det skulle finnas ett testamente som säger något annat eller om han var gift och att hans partner därmed ärver, har hon alltid rätt att få ut sin så kallade laglott. Laglotten är hälften av den så kallade arvslotten. Arvslotten är den del som hon hade haft rätt till om det inte funnits något testamente (7 kap 1 § ÄB). Om det finns ett testamente eller en efterlevande maka eller make behöver hon dock begära jämkning av testamentet för att få ut denna del. Detta ska göras inom sex månader från det att hon delges testamentet (7 kap 3 § ÄB). När arvet från hennes pappa ska fördelas har hon alltså indirekt en rätt att underrättas om hans död. Din svärmor är dödsbodelägare och ska kallas till bouppteckningenNär en person dör ska en så kallad bouppteckning upprättas inom tre månader (20 kap 1 § ÄB). En bouppteckning är en lista över tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Till denna ska alla så kallade dödsbodelägare kallas (20 kap 2 § ÄB). Eftersom din svärmor har rätt att ärva av sin pappa är hon en dödsbodelägare (18 kap 1 § 4 st ÄB). Det innebär alltså att hon ska underrättas om sin pappas död genom att bli kallad till bouppteckningen. Att din svärmor inte blivit underrättad om hennes pappas död kan bero på att bouppteckningen inte ännu är klar. Notera dock att hon inte har någon skyldighet att delta vid denna. SammanfattningSammanfattningsvis har hon rätt att bli underrättad om dödsfallet i och med att hon måste delges bouppteckningen och ges en möjlighet att jämka ett eventuellt testamente.Detta gäller dock inte om din svärmor blivit bortadopterad. Då har hon ingen rätt att ärva och är därmed ingen dödsbodelägare som ska kallas till bouppteckningen.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar

Flytta utomlands med barn utan samtycke från andra föräldern

2020-07-13 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Jag planerar att flytta till Finland med min dotter som snart fyller 7 år. Hennes pappa är engelsman och bor i England. Jag har ensam vårdnad. Min dotter träffar sin pappa regelbundet, antingen genom att han kommer hit till Sverige eller att vi hälsar på i England. Min plan är att detta arrangemang ska fortsätta när vi flyttar till Finland. Min dotters pappa tycks dock inte vara så positiv till iden att vi flyttar (jag vet inte varför). Kan han neka eller förhindra vår flytt till Finland? Som sagt jag har ensam vårdnad.
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du har ensam vårdnad om ditt barn innebär det att du själv har rätt att bestämma i juridiska frågor gällande ditt barn utan den andra förälderns medgivande. Eftersom pappan inte har vårdnad över barnet har du rätt att själv bestämma om ni ska flytta eller inte. Dock, trots ensam vårdnad har båda föräldrarna rätt till umgänge med barnet. Om en förälder försvårar barnets umgänge med den andra föräldern kan det tala emot att den föräldern ska ha ensam vårdnad.Visserligen kan en flytt till ett annat land i vissa fall anses försvåra umgänget, men eftersom ni redan bor i olika länder och du inte flyttar särskilt långt, utan endast från Sverige till Finland finner jag ingen anledning till att en sådan flytt skulle sabotera pappans umgänge med sitt barn. Eftersom det har fungerat tidigare att bo i olika länder och det låter på dig som att du fortfarande är villig att låta din dotter umgås med sin pappa som vanligt borde det inte vara några problem.Det kan dock vara svårt att uttala sig om hur rätten skulle bedöma ditt fall, om eventuell talan skulle komma att väckas, därför skulle jag rekommendera att höra dig med en byrå inriktad på familjerätt. Via länken http://lawline.se/boka kan du vända dig till vår samarbetspartner Familjens Jurist om du vill lägga fram ditt barns situation i större detalj och få en mer tillförlitlig prognos.Hoppas du fick var på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller mellan mig och min sambo om vårt förhållande tar slut?

2020-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, 1993 flyttade jag och min sambo in permanent i ett fritidshus som han och hans far gick in med hälften var i 140.00 1994 fick vi vårt första barn av senare tre. Ett av barnen är 19 och bor hemma idag. Huset har tilläggsisolerats och genomgått renovering och är ett permanentboende. År 2012 ville min sambo separera och jag hade annan bostad men ansökte aldrig om hjälp eftersom jag i princip bodde i den gemensamma bostaden. År 1999 i december blev jag utkastad och utlåst och då bestämde jag mig att efter hans flera års alkoholmissbruk fick det vara nog, han är sjukpensionär så inget jobb som stoppade honom. Skaffade återigen en bostad som jag möblerade från min mors dödsbo. Januari 2020 tog han på eget initiativ hjälp mot sitt beroende och jag flyttade hem (men är ej skriven här förrän jag vet vad som gäller) och har bott här för att hjälpa/stötta honom. Fortfarande väldigt labil och jag är rädd för att om jag skulle flytta hem igen så kanske jag åker ut igen så har bett om någon garanti som tex giftermål för att det inte ska ske men han vägrar och säger att det är hans hus. Jag är inte på något sätt ute efter att stjälpa honom ekonomiskt men anser att hans teori om att jag kan ta mina möbler och flytta inte känns rätt eftersom jag alltid bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn. Hur gör jag? Ska jag gå med på att ta "mitt" och flytta eller hur fungerar det? Husvärde kanske 2-2,5 miljon
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga flyttade du år 1993 in i en fastighet tillsammans med din sambo. Fastigheten var då ett fritidshus men har sedermera tilläggsisolerats och renoverats för permanent boende. Året efter fick ni ert första barn. År 1999 blev du utkastad och utlåst. Du bestämde dig då att det fick vara nog på grund av din sambos alkoholmissbruk. Det framgår inte helt klart, men mellan raderna utgår jag från att du sedan flyttade tillbaka igen, eftersom du i din fråga skriver att din sambo ville separera år 2012 och min utgångspunkt är att så skedde. Januari 2020 tog din sambo på eget initiativ hjälp mot sitt missbruk och beroende och du flyttade åter igen hem till honom. Du är dock inte skriven där och du vill ha någon form av "garanti" som t.ex. giftermål för att säkerställa att du inte än en gång blir utkastad. Din sambo vägrar däremot och säger att det är hans hus. Den lag som reglerar vad som gäller mellan sambor är sambolagen. När ett samboförhållande upphör av annan anledning än att samborna ingår äktenskap med varandra ska samboegendomen fördelas dem emellan genom en bodelning (8 § första stycket sambolagen). Till samboegendom räknas sambor gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § första stycket sambolagen). Begärs inte bodelning i rätt tid saknas rätt till bodelning. Vid bodelning på grund av att samboförhållande upphör tas det inte hänsyn till vem som står som ägare till bostaden eller vem som betalt den. Det som är avgörande är om bostaden är förvärvad för gemensam användning. Huruvida bostaden förvärvades för gemensam användning år 1993 är svårt att avgöra utifrån den information du delgett oss, det kan dock eventuellt argumenteras för det. Däremot har ert samboförhållande därefter upphört och du har inte begärt bodelning inom ett år varför du på den grunden inte har rätt till något värde i bostaden. När du nu åter flyttar in är det i din sambos bostad, inte en bostad som är förvärvad för gemensam användning. Skulle ert samboförhållande återigen upphöra har du därför ingen rätt till något värde i bostaden vid en bodelning. Det finns en möjlighet för sambo att i vissa fall överta bostaden även om bostaden inte utgör samboegendom. Förutsättningarna som krävs är däremot att den andra sambon ska inneha bostaden med hyres- eller bostadsrätt och att den övertagande sambon ersätter ägarsambon ekonomiskt (jfr 22 § sambolagen). I ert fall förefaller det inte vara aktuellt då som jag förstår det bostaden varken är hyres- eller bostadsrätt.Ett alternativ ni har är precis som du själv skriver; giftermål. När ett äktenskap upplöses ska det göras en bodelning (till skillnad från i samboförhållande då sådan endast ska ske efter begäran). I bodelning på grund av skilsmässa ska allt makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma t.ex. genom äktenskapsförord eller genom att en make fått något genom gåva/arv/testamente av annan än den andre maken med villkoret att egendomen ska vara enskild (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Om du och din sambo skulle gifta er för att vid ett senare tillfälle skilja er ska bostadens värde räknas in i bodelningen och delas lika mellan er (efter avdrag för skulder).Ett annat alternativ är att din sambo skänker dig halva fastigheten. Om han skänker dig halva fastigheten har du rätt till hälften av den.Som jag förstår det har din sambo däremot inget intresse av varken att ingå giftermål eller att skänka en andel av fastigheten till dig (grundat på att han vägrar och säger att det är hans hus). Det är dock inte möjligt att med tvång begära att du ska få halva fastigheten, eller för den delen att ni ska ingå äktenskap. För din del innebär det helt enkelt att du får avgöra huruvida du anser det värt att åter igen bli sambo med honom eller inte. Utifrån de uppgifter du presenterat utgör fastigheten inte samboegendom och dessvärre tas det inte någon hänsyn till att du bistått ekonomiskt i alla år med det som är i ett hushåll med barn.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har min före detta sambo rätt till hälften av lägenhetens värde?

2020-07-13 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Skulle vilja be om hjälp med en fråga. Min sambo och jag separerade vid nyår och lägenheten som vi bodde i tillsammans, men som jag stod på kontraktet för, samt ensam la in pengar i, såldes i slutet på april. Han har väl enligt lag rätt till hälften? Inklusive de pengar som jag(!) ensam stoppade in i lägenheten efter försäljning av min egna lägenhet för längesen.. Men frågan är, hur lång tid efter lägenhetsförsäljningen kan han kräva sina pengar? Han har fortfarande inte idag, sagt hur mycket han vill ha. Med vänlig hälsning,
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar följande:- Har din före detta sambo rätt till hälften av lägenhetens värde efter er separation?- Hur lång tid efter lägenhetsförsäljningen kan din före detta sambo kräva dig på pengar från försäljningen? Om jag har förstått dig rätt så köpte du lägenheten själv innan ni blev sambor. Jag kommer att hänvisa till sambolagen (SamboL) i mitt svar.Din sambo har inte rätt till hälften av lägenhetens värdeSvaret på din första fråga är nej – eftersom du köpte lägenheten innan ni blev sambor har din före detta sambo inte någon rätt till hälften av lägenhetens värde.Därmed blir svaret på din andra fråga att din före detta sambo inte kan kräva dig på några pengar från lägenhetsförsäljningen överhuvudtaget.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Bodelning och samboegendomDin före detta sambo kan endast göra anspråk på delar av din egendom om han begär att en bodelning ska göras till följd av er separation (8 § första stycket och 2 § första stycket, andra punkten SamboL). Han måste begära en bodelning inom ett år från er separation, alltså senast vid nyår i år (8 § andra stycket SamboL).I bodelningen ska bara er samboegendom ingå (8 § första stycket SamboL). Till den räknas er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag, men enbart om du eller din före detta sambo har köpt bostaden eller bohaget i syfte att ni ska använda dem gemensamt (3 § SamboL). Har bostaden eller bohaget sålts innan bodelningen är det istället deras värde som ska ingå.Din lägenhet har aldrig varit samboegendomLägenheten som du nu har sålt har aldrig räknats som samboegendom, eftersom du köpte den innan ni blev sambor. Då spelar det ingen roll att lägenheten var er gemensamma bostad före separationen. Det förutsätts helt enkelt att du inte köpte lägenheten för er gemensamma användning. Värdet av den sålda lägenheten ska därmed inte ingå i en bodelning mellan dig och din före detta sambo, eftersom lägenheten aldrig har varit samboegendom (3 § samt 5 § första stycket, tredje punkten och 8 § första stycket SamboL).Det medför att din före detta sambo inte kan göra något anspråk på hälften av lägenhetens värde, även om han begär att en bodelning ska göras. Om du köpte lägenheten en kort tid innan ni blev samborKöpte du lägenheten en kort tid innan ni blev sambor skulle den eventuellt kunna ses som samboegendom, trots att ni ännu inte var sambor vid tidpunkten. Det är bra att du känner till detta. Dock är det i så fall din före detta sambo som måste bevisa att din avsikt med köpet var att ni skulle använda lägenheten gemensamt, vilket sannolikt är svårt för honom att göra. Det är därför inte troligt att han skulle kunna göra något anspråk på hälften av lägenhetens värde i det här fallet heller. SammanfattningDin före detta sambo har inte rätt till hälften av den sålda lägenhetens värde. Det beror på att lägenheten aldrig har räknats som samboegendom, eftersom du köpte den innan ni blev sambor.Han kan därför inte kräva dig på några pengar från lägenhetsförsäljningen överhuvudtaget.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,