Lawline svarar
Hej
Innan man fördelar tillgångarna efter en avliden person som varit gift måste man göra en bodelning enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods enligt 10 kap ÄktB. Giftorättsgods är all egendom som inte utgör enskild egendom. Efter att skulder dragits bort från tillgångarna läggs sedan båda makarnas giftorättsgods samman för att sedan delas lika dem emellan enligt 11 kap 2-3 §§ ÄktB (se https://lagen.nu/1987:230). Den hälft som utgör den avlidne makens giftorättsgods utgör dennes kvarlåtenskap som skall fördelas mellan dennes arvingar. Bröstarvingar har normalt inbördes lika rätt till arv efter sin förälder.
Huvudregeln är att avliden makes tillgångar tillfaller den efterlevande maken, som får fri förfogande rätt över den del som sedan ska tillfalla efterarvingarna. Barn får alltså normalt inte ut sitt arv förrän båda föräldrarna har avlidit.
Men när det gäller särkullebarn, dvs. barn till endast den ena maken, gäller enligt Ärvdabalken 3 kap 1 § (se https://lagen.nu/1958:637) att barnen till den avlidne maken har rätt att direkt kräva ut sin arvslott efter den avlidna föräldern.
Dock måste den efterlevande maken vid bodelningen erhålla egendom som minst motsvarar 4 basbelopp dvs. 171 200 kr (år 2011) innan särkullebarn kan få ut sin arvslott (den s.k. Basbeloppsregeln), vilket regleras i Ärvdabalken 3 kap 2§. Den efterlevande makens totala egendom skall alltså uppgå till detta värde, inklusive egen egendom, arv från den avlidne maken och egendom som tillfallit maken vid bodelningen. (Se https://lagen.nu/1958:63)
Med Vänliga Hälsningar
