FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt11/02/2012

Överklagan i brottmål

Hej! Jag har fått ett rättsfall att överklaga som berör 1962:700 3 kap. 9 §, om framkallande av fara för annan. Jag undrar vad det viktigaste är att tänka på och trycka på när man gör en överklagan, vad ska man väga tyngst? Uppdraget är att fälla ett kompisgäng som medvetet gjort en flicka berusad så att denne fick besöka sjukhus, men som frikändes. Som sagt, vad bör jag lägga mest vikt vid?

Lawline svarar

Hej! För det första måste utredas om du har talerätt i frågan, det vill säga om du har rätt att överklaga domen. Jag utgår från att det är åklagaren som väckt åtal för brottet från första början. Detta innebär att målsäganden, flickan, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad och lidit skada, har rätt att biträda åtalet i första instans, 20 kap 8 § RB. Det vill säga i tingsrätten. Har målsäganden biträtt åtalet i tingsrätten kan hon i sin tur ha rätt att överklaga domen i ett senare skede, t ex då åklagaren väljer att inte överklaga domen. Det kan också vara så att åklagaren väljer att lägga ner allmänt åtal på grund av att tillräckliga skäl för att den misstänkte är skyldig till brottet inte längre föreligger. Flickan kan i så fall överta åtalet och överklaga domen. Detta övertagande måste i så fall anmälas till rätten inom en månad från det att flickan fick vetskap om nedläggandet av åtalet, 20 kap 9 § RB. Detta innebär alltså att flickan så som målsägande har talerätt i målet. Om det är så att du är av domstolen förordnad som målsägandebiträde för flickan, skulle du ha möjlighet att stötta henne i en överklagan av domen. Är du inte det har du ingen talan i målet i övrigt och äger därför ingen rätt att överklaga tingsrättens friande dom. Jag ska ändå försöka svara på din fråga, även om mycket av det ovanstående tyder på att du själv inte kan överklaga domen. För det första vet jag inte vad som togs upp i tingsrätten, och det kan vara så att det är försent att nämna det i en överklagan, men gängets agerande skulle även kunna uppfylla rekvisiten i 4 kap 7 §, ofredande. Detta kanske är något som du skulle kunna nämna i en överklagan. Du bör då ta upp alla rekvisit för detta brott och förklara i överklagan på vilket sätt gängets beteende stämmer in på ofredande-brottet. Det värsta som kan hända om du tar upp det är att hovrätten inte godtar de nya uppgifterna men då har du i alla fall försökt. Vidare får du kanske titta på tingsrättens dom och försöka se på vilka grunder domstolen friat gänget. Du kan även försöka leta upp rättsfall som stöder din sak, kanske finns det liknande fall där ett beteende som gängets har bedömts vara framkallande av fara för annan. Det viktigaste är i alla fall att du lägger kraft på grunderna i överklagan, dessa, för att besvara din fråga, väger väldigt tungt. Samtidigt bör du vara noga med att i din överklagan, ange de bevisuppgifter som du vill använda även i hovrätten. I vissa fall kan hovrätten tillåta att nya frågor ställs till hörda vittnen och tilltalade, vilket du skulle kunna använda för att styrka de grunder som du överklagat domen på. Slutligen bör påpekas att det kan vara svårt att lyckas få de misstänka fällda i hovrätten då bevisbördan är hög då det gäller brottmål. På domstolsverkets hemsida finns en instruktion över hur du skriver en överklagan och vad du ska ha med i en sådan: http://www.vastrahovratten.domstol.se/Om-hovratten-/Checklista-nar-man-overklagar-till-hovratten/ Med vänliga hälsningar Rebecka Maltenius
Rådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo