Lawline svarar
Hej, tack för din fråga!
Utsökningsbalken (1981:774) reglerar hur man går till väga om en person inte frivilligt uppfyller en förpliktelse, till exempel om personen inte kan eller vill betala sina skulder. En person som är skyldig att betala en skuld kallas för gäldenär. Borgenären, det vill säga den som har rätt till betalning, kan då begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten som med tvång ser till att förpliktelsen uppfylls, ofta genom utmätning av gäldenärens egendom. Utmätning innebär att tillgångar tas från gäldenären och säljs för att täcka skulden till borgenären.
De så kallade beneficiereglerna finns till för att skydda gäldenären genom att garantera honom och hans familj att kunna behålla nödvändiga tillgångar till ett skäligt värde. I utsökningsbalken 5 kap. 1 § räknas till exempel personliga tillhörigheter, möbler, husgeråd och föremål med stort personligt värde upp som sådant som ska undantas utmätning.
Grundregeln vid utmätning är att egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären, eller om han enligt lagen ska anses vara ägare. Saker som finns i hemmet anses tillhöra gäldenären, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. Om gäldenären är gift eller sambo och paret har saker gemensamt anses gäldenären vara ägare till egendomen, om makan/ sambon inte kan bevisa att egendomen tillhör henne eller ägs gemensamt. Dessa saker regleras i utsökningsbalken 4 kap. 17-19 §§.
När det gäller överlåten egendom faller sådan utanför huvudregeln, egendomen tillhör efter överlåtelsen en annan person och kan inte utmätas för gäldenärens skulder. Förvaras egendomen i gäldenärens hem eller har överlåtits till hans maka/ sambo krävs dock bevis för att gäldenären faktiskt inte är ägare längre. Vid konkurs finns återvinningsregler vilka gör att vissa överlåtelser etcetera som gjorts före konkursen återgår, men motsvarande regler finns inte vid utmätning.
Med vänliga hälsningar
