Utmätning av husvagn som används som stadigvarande bostad

2020-07-13 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Vill bara höra om kronofogden kan utmäta min husvagn då det är min stadigvarande bostad?Mvh
Erik Karlsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingenting i lagen som uttryckligen hindrar Kronofogdemyndigheten från att utmäta en husvagn som används som stadigvarande bostad. Däremot kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning beroende på husvagnens ekonomiska värde. Nedan går jag mer i detalj igenom vad som gäller i ditt fall. Husvagn som använd som bostad kan undantas från utmätningHuvudregeln är att all egendom som tillhör gäldenären (den skuldsatta) kan utmätas (se 4 kap 17 § utsökningsbalken), om den inte kan undantas med hänsyn till gäldenärens behov (5 kap 1 § utsökningsbalken). Därtill får egendom inte utmätas om nyttan av utmätningen är så pass liten att utmätningen blir oförsvarlig (4 kap 3 § utsökningsbalken). Husvagn som används som bostad har inte ansetts kunna undantas med hänsyn till gäldenärens behov (se 5 kap 1 § 1 p utsökningsbalken, och RH 1993:77). Däremot har alla rätt till privat- och familjeliv enligt Europakonventionen artikel 8. Denna rätt fungerar i sig som något av ett hinder mot utmätning av bostäder, och har i praxis även ansetts omfatta husvagnar som används som bostad (RH 2019:23). Kronofogdemyndigheten ska alltså särskilt beakta att gäldenären riskerar att bli hemlös vid utmätning av en bostad, eller husvagn som används som bostad (NJA 2018 s 9 och RH 2019:23). Detta medför att det krävs att bostaden är av högre värden för att en utmätning ska anses vara försvarlig. När kan en husvagn som används som bostad undantas från utmätning?Något konkret gränsvärde för när utmätning av en husvagn som används som bostad är försvarlig finns inte i lag (4 kap 3 § utsökningsbalken). I praxis har däremot utmätning av en husvagn som används som bostad, värd 60 000 kr inte ansetts vara försvarlig (RH 2019:23). Eftersom det är det enda kända gränsvärdet vi för närvarande har att förhålla oss till är det värdet vi får utgå från. Alltså kan Kronofogden i princip utmäta din husvagn som används som bostad om den är värd mer än 60 000 kr. Är husvagnen däremot värd mindre är en utmätning av husvagnen inte försvarlig, och således bör den i så fall undantas från utmätning. Håll dock i åtanke att gränsvärdet endast fastställs i Hovrätten och därför kan variera en aning från fall till fall.SammanfattningEn husvagn som används som bostad kan utmätas så länge dess värde gör utmätningen försvarlig. Understiger värdet av husvagnen 60 000 kr är en utmätning inte försvarlig med hänsyn till risken för att gäldenären kan bli hemlös. Avgörande är alltså vad din husvagn är värd.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att ställa fler!

Hur bör ett enkelt skuldebrev behandlas vid betald fordran?

2020-07-12 i Fordringar
FRÅGA |Hej,jag har förstått att när en revers lösts in (ett enkelt skuldbrev) bör borgenären "anteckna detta" på reversen samt lämna tillbaka den till gäldenären som i sin tur bör makulera reversen.Finns det några rekommendationer eller krav på hur borgenenären skriver sin kvittens på reversen eller räcker det med "skulden är betald" följt av datum och signatur?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När en fordran är betald bör lämpligen en anteckning göras på handlingen precis som du säger. Hur denna anteckning utformas bör vara med erlagt belopp, fordrans kvarvarande värde (om något) samt datum och till vem betalningen erlagts. Även om ett enkelt skuldebrev är ställt till särskild person ska man alltid eftersträva att vara väldigt tydlig i dessa sammanhang för att undvika tvister, därför kan det vara relevant att även infoga till vem skulden är betald. Det är även att rekommendera att skuldebrevet återställs till gäldenären. Om det finns några digitala skuldebrev bör motsvarande anteckning göras på dessa samt återställas till gäldenären. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Att överta skulder i syfte att ansöka om skuldsanering

2020-07-09 i Skuldsanering
FRÅGA |Hejsan!Jag har ställt till det rejält. Min mor har ställt upp under många år. Tagit blancolån i sitt namn. Nu kan jag inte betala, funderar på att ansöka om skuldsanering. Men behöver då ha lånen överskrivna i mitt namn. Hur går man tillväga och kan man äns göra det?Tacksam för svar
Erik Karlsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag inleder svaret med att gå igenom hur och när du kan ta över någon annans skulder. Vidare berör jag vilka eventuella utsikter du har att få en skuldsanering beviljad.Du kan ta över lånen med långivarnas samtyckeDet är möjligt att skriva över lånen i ditt namn. Dock kräver det långivarnas samtycke. Detta följer av de allmänna avtalsrättsliga principerna om avtalsfrihet och att avtal ska hållas (jfr 1 § skuldebrevslagen). Man kan inte ensidigt ändra villkoren eller byta parter i ett avtal om det inte särskilt framgår i någon lag. Någon sådan lag finns inte i ditt fall. Du måste alltså komma överens med långivarna om att låta lånen skrivas över till dig. Kan du inte betala lånen är det tyvärr osannolikt att någon långivare går med på det, framför allt om det görs i syfte att ansöka om skuldsanering (långivarna vill alltid ha betalt). Däremot kan det givetvis vara värt att kontakta långivarna och försöka nå en överenskommelse!Svårt att få en skuldsanering beviljad oavsettFör att beviljas skuldsanering ska det var skäligt med hänsyn till den sökandes personliga och ekonomiska förhållanden (9 § 1 st skuldsaneringslagen). Vid denna bedömning beaktas särskilt när, hur och varför den sökande har skuldsatt sig och huruvida den sökande gjort allt för att försöka betala av skulderna ifråga (9 § 2 st skuldsaneringslagen).Tyvärr är det osannolikt att en skuldsanering skulle bedömas vara skälig om du skuldsätter dig när du redan saknar medel att betala av skulder med, enbart i syfte att kunna ansöka om skuldsanering. Om du därtill endast har skulderna i ditt namn under en kortare tid kan det komma att ifrågasättas om du verkligen gjort allt för att försöka betala av skulderna (tidsaspekten är ofta viktig)Det är alltså tveksamt att du skulle beviljas skuldsanering även om långivarna skulle gå med på att låta dig ta över lånen. SammanfattningFör att sammanfatta är det möjligt att med långivarnas samtycke att låta dig ta över lånen. Det handlar om att nå en överenskommelse med långivarna. Däremot är det oavsett osannolikt att du i sådant fall skulle beviljas skuldsanering om du tar över skulderna enbart i syfte att ansöka om skuldsanering. Hoppas du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att ställa fler!

Vad kan jag göra åt att jag fått krav på en 26 år gammal skuld?

2020-07-06 i Skuld
FRÅGA |Jag har fått en krav från ett inkassobolag, och jag vill ha reda på vad skulden gäller så jag begärde ut vad skulden gäller för. Inkassobolagen skickade ut en skuldspecifikation inte vad skulden är för något. Jag skickade ännu en förfrågan, där jag spelade mina frågor till1. Vem har ingått skulderna2. När har skulderna ingåtts3. Hur har skulderna ingåttsSvaret jag fick var samma skuldspecifikation, fast högre räntakostnad, inte något om svar på mina frågor och kravet är från 1993-1994.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du fått ett krav från ett inkassobolag. Trots att du vid upprepade begärt skuldspecifikation har du inte fått klart för dig vad det rör sig om för skuld, bara att kravet är från 1993-1994.I ditt fall rör det sig om en förhållandevis gammal skuld (26-27 år sedan skulden uppkom). Att skulden är så gammal innebär att den eventuellt kan vara preskriberad. Reglerna om preskription finns i preskriptionslagen. Preskription innebär att den som har rätt till betalning, borgenären, förlorar sin rätt att få skulden betald. En skuld kan preskriberas efter en viss tid, dels om du inte erkänt skulden, dels om borgenären inte avbrutit preskriptionstiden (s.k. preskriptionsavbrott).För konsumentfordringar är preskriptionstiden tre år. För en treårig preskriptionstid krävs att det gäller en vara, tjänst eller annan nyttighet som företagaren i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit dig som konsument för huvudsakligen enskilt bruk (2 § andra stycket preskriptionslagen). Exempel på sådana tjänster är t.ex. en privat telefonräkning eller en postorderskuld. För andra skulder gäller en preskriptionstid om tio år (2 § första stycket preskriptionslagen).Preskriptionen avbryts genom att:- Du betalar på skulden eller på annat sätt erkänner den, - Du får ett skriftligt krav om skulden från borgenären, eller - Borgenären väcker talan mot dig vid t.ex. domstol eller hos KronofogdemyndighetenAtt preskriptionen avbryts innebär att en ny preskriptionstid börjar gälla från dagen för avbrottet (5 § preskriptionslagen). Om skulden uppkom den 1 juli 1994 preskriberades den samma datum år 2004, under förutsättning att preskriptionsavbrott inte skett. Om det skett ett preskriptionsavbrott är det däremot möjligt att hålla skulden levande, i princip hur länge som helst.Borgenären har bevisbördan för preskriptionsavbrottetDet är borgenären som har bevisbördan för att brev med preskriptionsbrytande verkan har nått gäldenären (dig). Det krävs inte att du ska ha läst breven för att preskription har skett, det räcker att de kommit fram till dig.Högsta domstolen har i praxis fastslagit att preskriptionsavbrott ska anses ha skett när flera kravbrev sänts till folkbokföringsadressen om personen bor där eller har haft anledning att bevaka sin post där (NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172). I fallen uttalade domstolen att det ansågs närmast orimligt att kraven inte skulle ha nått gäldenären. I NJA 2016 s. 332 uttalade domstolen att utgångspunkten är att två bevakningsbrev till folkbokföringsadressen räcker som bevis för preskriptionsavbrott. För att två bevakningsbrev ska anses som tillräckligt krävs dock, att borgenären kan visa att breven verkligen har avsänts till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post samt att det inte heller finns någon särskild omständighet i det enskilda fallet som talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven.Vad kan du göra?Eftersom du fått tillställt dig ett krav kan du bestrida kravet. För att få betalt måste inkassobolaget vända sig till domstol och få fastställt att du är betalningsskyldig. I det fallet måste inkassobolaget dels visa att du har en skuld, dels visa att det skett någon form av preskriptionsavbrott.Min rekommendation om du anser att skulden är felaktig eller att den är preskriberad är att du bestrider kravet. Om inkassobolaget anser att skulden inte är preskriberad blir det upp till bolaget att visa att det skett preskriptionsavbrott som gör att skulden fortfarande är levande.Om du önskar hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste man betala tillbaka lön som betalats ut felaktigen?

2020-07-13 i Fordringar
FRÅGA |Tjenare! Jag ställer denna frågan för min sambo.Hon jobbade på ett ställde under några månader och kontraktet tog slut i mars. Därefter har då arbetsgivaren skickat små summor som lön några månader I streck och nu kräver en återbetalning från henne. Hon har inte sett dessa pengar och har säkerligen spenderat bort dessa.Min fråga är då eftersom hon inte va anställd eller kvar under dessa månader då dem skickade små lön, så kan hon inte se sin lönespec vilket betyder att hon inte är skyldig och följa upp dessa utskick som kom. Behöver hon då skicka tillbaka pengarna?För det verkar ologisk och skicka ut fel utbetalning i minst 4-5 månader efter anställning och nu kräva detta tillbaka. Detta är ingenting min sambo kan skrapa fram på en månad.
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan du ställer rör en felaktig utbetalning av arbetsgivaren och till följd av den har det uppkommit en fordran på din sambo. Inom svensk rätt kallas felaktiga utbetalningar för condictio indebiti och är en genom praxis stadgad princip som inte förekommer i någon lag. Huvudregeln vid felaktiga utbetalningar är att beloppet ska gå åter till utbetalaren men det finns undantag till denna huvudregel. För att att mottagaren (din sambo) inte ska behöva betala tillbaka krävs att han i god tro mottagit pengarna samt att hen inrättat sig enligt utbetalningen. Vad innebär det att vara i god tro och att ha inrättat sig?God tro är ett vidsträckt begrepp och måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av god tro ser man främst till vilka ställningar parterna haft, i detta fallet arbetsgivare och arbetstagare. Anledningen till det är för att göra bedömningen om vem som haft bäst möjlighet att överblicka och förhindra vad som hänt. I detta fall har arbetsgivaren en betydligt starkare ställning än arbetstagaren och således övervältras en del av risken för felaktiga utbetalningar till arbetsgivaren. Vidare spelar även arbetsgivarens passivitet in i bedömningen. Med det menar jag att arbetsgivaren har haft ett par månader på sig att framställa sitt krav men först nu gör det. Detta talar starkt för att din sambo hunnit inrätta sig enligt utbetalningen genom att Exempelvis spendera pengarna eller haft annan nytta för dem. Kan man bestrida arbetsgivarens krav?Det går inte att ge något konkret svar i detta avseendet, det krävs mer information om omständigheterna i ditt fall. Min bedömning är att det kan vara besvärligt att slippa betala tillbaka pengarna, det grundar jag helt i faktumet att ni nu inte kan betala tillbaka beloppen. Det talar för att utbetalningarna varit omfattande och det blir svårt att argumentera för att ni varit i god tro om utbetalningarna (alt. "inte märkt av dem", se rekvisitet: ha inrättat sig). Om du önskar kan vi på lawline hjälpa dig med att bestrida kravet genom att du kontaktar Info@lawline.se och bokar en tid med en av våra jurister. Hoppas du fick svar på din fråga.MVH,

Misstagsbetalning - condictio indebiti

2020-07-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, min föredetta arbetsgivare kontaktade mig för en månad sedan för att de upptäckt att jag hade fått för mycket lön i oktober 2019. Anställningen var på 75% och jag hade fått lön som om jag jobbat 100%. 31 Oktober hade jag min sista anställningsdag. Vanligtvis hade jag en lön på 19000kr och i oktober fick jag 24000kr i lön. Varje månadslön bestod av grundlön för den aktuella månaden och OB tillägg som släpar från månaden innan. Jag trodde när jag fick lönen att jag fått semesterersättning eftersom att det var min sista månad som anställd. Jag upptäckte aldrig att jag fått för mycket grundlön, så jag anser att det går under god tro, och att jag redan har spenderat pengarna. När de då ringde för en månad sedan frågade de om jag visste att jag fått för mycket lön utbetald svarade jag då helt ärligt att jag inte visste det. Min mamma var även i samma rum när de ringde och hörde hela samtalet. Så hon är potentiellt vittne. Arbetsgivaren vill att jag ska betala tillbaka 6000kr senast 10 augusti. Men vad jag förstått så har de inget stöd i lagen för att kräva tillbaka den summan. Men jag vill bara dubbelkolla att det faktiskt är så, men om de verkligen vill ha tillbaka den måste de gå via domstol först eller kan de bara gå till kronofogd direkt då?MvhErik
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Felaktigt utbetald lönDen misstagsbetalning som skett mellan dig och din arbetsgivare kallas för condictio indebiti. Principen tar sikte på fall när en person betalar ett belopp till en annan i tro att han är skyldig denne beloppet och betalningsmottagaren uppbär beloppet i samma övertygelse. Efter någon tid visar det sig att någon skuld inte förelåg eller att skuldens beloppet var lägre än det som betalats. Som du säger finns det inget stöd i lag för denna princip men enligt huvudregeln har sedan gammalt ansetts gälla att den betalande har rätt att kräva tillbaka det för mycket erlagda. Samtidigt finns ett flertal undantag till denna huvudregeln vilket har att göra med att en betalningsmottagare inte ska behöva fundera på om varje utbetalning är korrekt eller inte. En arbetsgivare som av oaktsamhet felaktigt betalat ut för hög lön till en godtroende arbetstagare riskerar därför att få ta konsekvenserna för sin försumlighet.Som betalningsmottagare kan du under vissa omständigheter få behålla den felaktigt utbetald lönen. Det förutsätter att du haft god anledning att tro att du hade rätt till de 24,000 kronorna och att det sedan förflutit en tid sedan du erhöll pengarna. Ju längre tid arbetsgivaren dröjer med återkrav, desto större skäl har du som mottagare att tro att betalningen är definitiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. Motivering till att du har rätt att behålla pengarna motiveras med att en återbetalningsskyldighet skulle innebära att du annars skulle få en skuld till din förra arbetsgivare. Denna motivering för din rätt att behålla den felaktiga summan hör samman med hänsynen till omsättningens intresse i samhället och säkerheten i rättslivet. Eftersom det förflutit mer än ett halvår sedan du erhöll pengarna skulle jag vilja påstå att du har rätt att behålla dessa.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad kan jag göra om medlåntagare inte sköter återbetalningen?

2020-07-08 i Skuld
FRÅGA |Hej! Jag och min före detta sambo skaffade ett kreditkort tillsammans. När vi separerade fick vi juridisk hjälp med att upprätta ett avtal som säger att vi båda ska betala tillbaka och säga upp kreditkortet. Jag har nu försökt i två år att få min ex-sambo att betala in utan lycka och mina inbetalningar äts istället upp av ränta och kortavgifter. Finns det något jag kan göra, annat än att betala in allt själv, för att lösa detta? Banken kan inte dela upp kontot/krediten säger de och hjälpen jag fick juridiskt tidigare finns inte längre att tillgå.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När två eller fler personer tar ett gemensamt lån, i detta fall ett kreditkort, svarar de i huvudregel solidariskt för skulden (2 § 1 st skuldebrevslagen). Att låntagare svarar solidariskt för skulden innebär att långivaren kan kräva återbetalning av lånet av vilken låntagare de vill. Om den ena låntagaren betalar av hela lånet eller större andel än vad den borde har denne regressrätt mot den andra låntagaren eller låntagarna (2 § 2 st skuldebrevslagen). Regressrätt innebär att den som betalat av lånet kan driva in skulden civilrättsligt av de övriga låntagarna. Detta genom att kräva låntagaren på skulden, ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller stämma personen i domstol. Du kan aktualisera din regressrätt både nu och senare. Om du önskar vidare juridisk rådgivning kan du boka en tid med Lawlines jurister här. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Vad kan vi göra när Kronofogden utmätt egendom som inte är gäldenärens?

2020-07-01 i Utmätning
FRÅGA |Hej!Under senaste tiden har min mor blivit utmätt av kronofogden (KF). Under tiden som hon haft lite pengar så har min far (skiljda sedan 21 år tillbaka) hjälpt henne med saker, bl.a pengar och att låna henne en hundgård som hon kunnat ha sina hundar i medan hon har jobbat. Ingen visste vid tillfälle att mammas hus låg under auktion hos kronofogden och betalningen för fastigheten ska ha skett omkring 3 mars. Min mamma hör då av sig till oss i slutet av mars och berättar läget och att vi måste hämta allt som är vårt därifrån. Den 4 April var jag och mina bröder till huset för att hämta igen vår fars saker då överlåtelsen skulle ske den 8e. Hundgården låg då på en pall varpå vi lastade den i befintligt skick. Sedan ska det komma oss till känna att köparna bestrider detta då det ska ha stått i fastighetsbeskrivningen att hundgården medföljer och att det var dem som plockat ned den. Efter kontakt med kronofogden så förklarar de att en jurist uttalat sig om att en hundgård inte utgör fastighetstillbehör. Men trots detta så vill de att vi returnerar den. Jag har bestridit beslutet, varpå de förklarar att det inte går att bevisa att hundgården inte blev uppsatt medan min mor och far var gifta trots att de båda har barn med nya respektive, att min far aldrig varit skriven på den adressen som det gäller samt att min mor köpte huset med sin nya flera år efter det att de skiljde sig.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga föreligger det en tvist om hundgården som fanns på din mors fastighet. En jurist har enligt Kronofogden uttalat att hundgård inte utgör fastighetstillbehör. Fastighetstillbehör är bland annat byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk (2 kap. 1 § jordabalken). Det kan därför, enligt min mening, i vissa fall argumenteras för att en hundgård kan utgöra fastighetstillbehör. Till fastighetstillbehör räknas däremot inte transportabla skjul som kan flyttas från plats till plats. Då du skriver att den låg på en pall kan det eventuellt argumenteras för att den därför inte utgör fastighetstillbehör. Oavsett så har som jag förstår det Kronofogden uttalat att den inte bedömer hundgården som fastighetstillbehör.Kronofogden har däremot begärt att hundgården ska utmätas då det inte kan bevisas att den inte uppfördes medan din mor och far var gifta. Om hundgården inte är fastighetstillbehör räknas den som lös egendom. Lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör den gäldenären (den betalningsskyldige) eller om hen ska anses vara ägare till egendomen (4 kap. 17 § utsökningsbalken, UB). Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning om det inte framgår att egendomen tillhör annan (4 kap. 18 § första stycket UB). Om vi utgår från att hundgården ska räknas som lös egendom så ska din mamma anses som ägare till den eftersom den varit i hennes besittning. För att den då inte ska utmätas måste det framgå att den tillhör din pappa. Det ligger således på din pappa att bevisa att hundgården är hans,då den fanns i din mammas besittning. Enligt lagkommentarerna till bestämmelsen krävs det för att äganderättspresumtionen ska brytas att det är styrkt att egendomen inte tillhör din mamma. Det innebär att även om vissa omständigheter skulle tala till förmån för din pappas anspråk men att hans rätt inte kan anses styrkt får egendomen utmätas. Att det ska vara styrkt är ett förhållandevis högt beviskrav. Tyvärr kan jag inte ge ett besked om exakt vad din pappa kan åberopa för att visa att han är ägare till hundgården. Exempel på sådant som kan åberopas är kvitto för inköp, fotografier när din pappa haft den någon annanstans, vittnen m.m. För det fall att ni väljer att gå till domstol angående hundgården kan det vara en god idé att anlita en jurist som företräder er. Om så är aktuellt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,