Skadestånd för kränkningar och preskription

2021-05-16 i Preskription
FRÅGA |Jag blev grovt mobbad och kränkt från 2a dagen i 1an tills jag hoppade av 1a ring (1969-79). Först nu har jag orkat göra en anmälan till skolinspektionen. Är det för sent för att få skadestånd? De bad om kompletterande uppgifter, är det ett gott tecken?
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver alltså att du har blivit kränkt under din skoltid för 40–50 år sedan. Du beskriver inte närmare vad för slags kränkningar det handlade om, vilket är viktigt då detta kan påverka vad för slags brott det handlar. Detta kan naturligtvis påverka eventuella påföljder som kan följa ett sådant brott.Däremot finns det något som kallas för preskription. Detta innebär att en åklagare har en viss tid på sig att väcka åtal efter att en brottslig handling har företagits, annars kommer inte någon längre kunna dömas till någon påföljd. Detta innebär alltså att brott som förblir oanmälda och därmed inte får en möjlighet att tas upp av en åklagare kan preskriberas och därmed inte längre kunna medföra några konsekvenser för gärningsmännen ifall det skulle bli en fällande dom.Enligt 35 kap. 1 § brottsbalken så kan brott som allra mest ha en preskriptionstid på 25 år, och detta endast för brott som kan medföra fängelse på livstid. Med detta sagt så kan inte längre de kränkningarna som du har varit med om längre medföra påföljder för gärningsmännen.Angående möjligheten för skadestånd så krävs det likaså här att din fordran inte är preskriberad. Här gäller det typiskt sett en preskriptionstid på tio år enligt 2 § preskriptionslagen. Detta innebär att du som skadelidande skulle gjort gällande ditt skadeståndskrav mot skadevållaren (dina klasskamrater) tio år efter skadan (kränkningarna) inträffade.Mot bakgrund av detta så verkar det alltså som att du varken har en möjlighet att utkräva något ansvar gentemot gärningsmännen och inte heller något skadestånd. Jag skulle däremot uppmuntra dig att fortskrida med anmälningen du har lämnat in hos Skolinspektionen för att uppmärksamma myndigheten om vad som föregicks på skolan och din upplevelse.Jag hoppas du fick svar på din fråga och att du lyckas komma underfund med upplevelserna,MVH

När har jag rätt till ränta på min försäkringsersättning?

2021-05-14 i Skuld
FRÅGA |Hej, Försäkringsbolaget vill inte ersätta en vattenskada som uppstod i höstas i min fritidsfastighet som var försäkrad, Fritidshusförsäkring Stor. Som svar på min skadeanmälan fick jag 201117 följande besked: "Beslut i ditt ärende. Vi kommer att lämna ersättning till dig för skadorna på din byggnad i enlighet med försäkringsvillkoret punkt A12. Din självrisk är 1 800 kronor" Försäkringsbolaget ändrade sig och föreslog i ett senare benämnt "styrande dokument", mig att välja mellan att åtgärda felet med max 158 000 kr via entreprenör, eller få 111 000 kr om jag ville fixa felen själv. Jag accepterade inte förslaget eftersom jag inte visste hur mycket skadan skulle kosta. Försäkringsbolaget vill trots beslut inte betala mer än vad som föreslagits i det sk styrande dokumentet. De har endast betalat 158 000 kr (7 januari). Jag har betalat min entreprenör 168 000 (15 februar)+242 000 kr (12 april). Mitt krav mot Försäkringsbolaget är 410 000-158 000= 252 000 kr med vissa åldersavdrag m m. Mina frågor är: 1. Hur ser Lawline på tvisten? 2. När kan mitt krav börja löpa med ränta om jag vinner tvisten? Från Folksams beslutdatum 201117 eller vid mina betalningar till entreprenören? Måste jag formellt framställa ett krav mot Folksam med betalningsuppmaning för att ränta ska börja löpa? Hur stor är räntan? Tacksam för svar Vänliga hälsningar,
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag vill bara börja med att förklara varför jag inte nämner ditt försäkringsbolag vid namn, utan hela tiden kommer att referera till det som "ditt försäkringsbolag" eller liknande. Det är enbart för att vi anonymiserar både bolag och personer i våra svar, så att inte andra utomstående skall kunna förstå vilka frågan handlar om. Det är även därför vi har tagit bort ditt namn i frågan. Jag hoppas att detta inte förvirrar dig!Tillämplig lagstiftning:-Räntelagen (RänteL)-Försäkringsavtalslagen (FaL)-Rättegångsbalken (RB)Begrepp som kan vara bra att känna till och förstå både i mitt svar och om du vill göra mer egna efterforskningar:Fordring = Skulden/ ditt betalningskrav gentemot försäkringsbolagetGäldenär = Den personen som är skyldig pengar, alltså den som har en skuld till dig.Borgenär = Den som har ett betalningskrav riktat mot en gäldenär, alltså du i detta fallet.Försäkringsfall = Ditt försäkringsärende, alltså varje gång du anmäler en skada eller liknande till ditt försäkringsbolag så skall dem avgöra om det är ett försäkringsfall, vilket det är om t.ex. skadan faller inom försäkringen.Fråga 1. Hur ser Lawline på tvisten?Tyvärr så kan jag inte göra en bedömning av tvisten, då det inte går att göra utan att gå igenom era avtal, beslut och försäkringsvillkoren. Det går därmed inte att utifrån den informationen du har återgivit i frågan göra en korrekt rättslig bedömning kring vad som talar till din fördel, utan då måste jag göra en ordentlig utredning av alla avtal och beslut. Tyvärr ligger det inte inom ramen för expressrådgivningen att gå igenom dokument, varav det blir omöjligt att göra en korrekt bedömning kring tvisten, vilket jag ber om ursäkt för!Jag kan dock varmt rekommendera dig att vända dig till en av våra jurister som kan hjälpa dig att gå igenom avtalen, besluten och försäkringsvillkoren för att hjälpa dig vidare i ditt ärende. Om du finner det intressant så kan du mejla mig på elin.englund@lawline.se för att få hjälp att komma i kontakt med en av juristerna och få en offert för vad arbetet skulle kunna komma att kosta. Jag kommer däremot självklart att svara på dina övriga frågor, som inte är beroende av hur avtal- och försäkringsvillkoren ser ut.Fråga 2..1 När börjar eventuell ränt att löpa på ditt krav om du får igenom det?Det finns två möjliga svar på denna fråga, vilket av svaren som är korrekt beror på hur man bedömer skulden. Om skulden anses vara en skuld från en försäkringsersättning finns nämligen specialregler som gäller just för försäkringsersättning. Sedan finns det även allmänna regler för skulder, som blir tillämpliga om man av någon anledning skulle bedöma att skulden inte ses som försäkringsersättning. Jag kommer att redogöra för båda möjligheterna, men min bedömning är att det bör vara reglerna för försäkringsersättning som är tillämpliga eftersom din grund för skulden är ett försäkringsfall.Om skulden räknas som försäkringsersättning:Ifall skulden räknas som en försäkringsersättning som inte är periodisk skall betalas senast en månad efter det att din rätt till ersättningen har inträtt och den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten och till vem betalningen skal ske har lagts fram till försäkringsbolaget (16:1 FaL). Således så måste du ha givit in den utredning kring skadan som försäkringsbolaget skäligen kan kräva av dig, samt visa på att det är till dig dem skall betala ersättningen. Efter att det är gjort skall utbetalningen ske inom en månad. Om betalningen blir försenad har du rätt till ränta enligt 6 § räntelagen. Jag kommer att förklara längre ned i mitt svar vad 6 § räntelagen innebär.Så länge skulden räknas som en försäkringsersättning har du således rätt till ränta från att det har gått en månad efter att rätten till ersättningen har inträtt och du givit in de underlag försäkringsbolaget behöver. Jag kan inte bedöma exakt när detta skulle vara baserat på din frågeställning, men jag skulle gissa att rätten till ersättning borde ha inträtt i och med deras första beslut där du fick reda på att dem kommer att lämna ersättning.Om skulden inte räknas som försäkringsersättning:Om skulden av någon anledning inte skulle anses falla in under begreppet försäkringsersättning, utan anses vara en "vanlig" skuld så gäller de allmänna reglerna för ränta.I räntelagen är det stadgat att ifall det är avtalat i förväg när en fordring skall betalas så börjar räntan att löpa från den dagen då fordran skulle ha varit betalt, men betalningen uteblev (3 § RänteL). I ert fall så uppfattar jag det dock som att ni inte har någon överenskommen förfallodag på din fordran gentemot försäkringsbolaget, eftersom ni inte är överens om att dem är skyldig dig pengar.Vid det fall som man inte har en förfallodag bestämd i förväg så börjar ränta att löpa 30 dagar efter att du har avsänt en räkning eller framställt ditt krav på ett annat sätt, det viktiga är att ett bestämt belopp framgår av din räkning eller ditt krav, samt att du anger att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar (4 § RänteL). Försäkringsbolaget kan således inte vara skyldig att betala ränta för tiden innan räkningen eller kravet har kommit dem till handa.Således är det varken från försäkringsbolagets beslutsdatum, eller från den dagen du betalade dina fakturor, utan från den dagen då skulden skulle ha betalts, om förfallodagen var bestämd i förväg eller 30 dagar från att du har skickat en faktura eller ett krav med ett bestämt belopp där du även meddelar att ränta börjar löpa ifall de underlåter att betala, ifall förfallodagen inte var bestämd i förväg som du har rätt till ränta ifall skulden inte ses som försäkringsersättning.Fråga 2.2 Måste du formellt framställa ett betalningskrav gentemot försäkringsbolaget för att ränta skall börja löpa?Om ditt krav räknas som försäkringsersättning:Så som jag tolkar lagen finns det inget speciellt stadgat kring att du skall ha framställt ditt krav formellt för att du skall ha rätt till ränta på skulden i efterhand, utan som jag beskrev i svaret ovan inträder rätten till ränta en månad efter att din rätt till försäkringsersättning inföll. Således tolkar jag det som att det inte finns något krav på en speciell aktivitet från din sida för att du skall ha rätt till ränta om det senare fastställs att du har rätt till en högre försäkringsersättning.Däremot kan det krävs åtgärder av dig för att det skall fastställas att du har rätt till en högre försäkringsersättning än försäkringsbolaget idag har beslutat om, varav det indirekt blir ett måste för dig att agera för att få ut det belopp du vill ha ut, däremot är det inget krav kopplat till räntan. Jag skulle dock rekommendera dig att begära en omprövning av ditt ärende hos bolaget och i din begäran förtydliga vilket belopp du anser dig ha rätt till, för att således kunna komma framåt i processen kring att få ut det belopp du anser dig ha rätt till. Du kan läsa mer om omprövning längre ned i mitt svar.Om ditt krav räknas som ett "vanligt" krav:Svaret på denna fråga har du egentligen redan fått i mitt svar på föregående delfråga, men för tydlighetens skull så upprepar jag svaret även här. Ifall ni inte har en överenskommen skuld, där försäkringsbolaget själva anser sig vara skyldig dig pengar och vet när skulden skall betalas senast, då måste du skicka ett betalningskrav eller en faktura till dem, annars kan du inte få ränta på din skuld (4 § RänteL). Ett krav kan du skicka genom att t.ex. mejla eller skicka ett brev till försäkringsbolaget där du skriver och förklarar att du anser att dem är skyldiga dig 252.000 kr och att ränta kommer att börja löpa ifall dem inte betalar inom 30 dagar. I kravet rekommenderar jag dig även att skicka med underlag för beloppet, så som kvitton etc., och förklara hur du har räknat fram beloppet.Fråga 2.3 Hur stor är räntan enligt 6 § räntelagen?Oavsett om ditt krav på försäkringsbolaget räknas som ett "vanligt" krav eller försäkringsersättning så är storleken på räntan densamma och följer av 6 § räntelagen.Räntan beräknas per år och består av den vid tiden gällande referensräntan som bestäms av riksbanken (9 § RänteL) plus åtta procentenheter (6 § RänteL). I dagsläget är referensräntan 0, varav dröjsmålsräntan blir 0.8. För att sedan räkna ut hur mycket det blir i faktiska pengar så tar du beloppet gånger 1.08, i ditt fall blir det 252.000 x 1.08 = 272.160 kr, vilket innebär att dröjsmålsräntan per år i dagsläget är 20.160 kr på det belopp du anser att försäkringsbolaget är skyldig dig. Ifall dem då är till exempel en månad sen med betalningen så delar du 20.160 på 12 för att få fram hur mycket en månads ränta blir, 20.160/12 = 1680 kr. Om det inte är ett helt antal månader de är sena kan du istället dela 20.160 kr på 365, så kan du då se vad varje dag kostar i ränta, 20.160/365= 55,2 kr. På det viset kan du få fram hur mycket räntan blir i faktiska pengar ifall du vill kunna räkna på det.Finns det något annat du kan göra om du inte är nöjd med ditt försäkringsbolags beslut?Om du får ett beslut från ditt försäkringsbolag som du inte är nöjd med så är det viktigt att begära omprövning av det beslutet innan tiden för omprövning har löpt ut. Det innebär att du berättar att du inte är nöjd med beslutet som försäkringsbolaget har tagit och begär att dem gör en ny bedömning av ditt försäkringsfall. Om du vill begära en omprövning är det viktigt att du följer de instruktioner som försäkringsbolaget ger dig kring hur du skall begära en omprövning, samt att du gör det inom den tid som dem har satt ut, vilket normalt brukar röra sig om 6 månader efter att du fått ta del av beslutet. Instruktioner kring hur du begär omprövning skall dem delge dig med beslutet dem har tagit (2:7 FaL).På ditt försäkringsbolags hemsida så står det att du kan ansöka om omprövning av deras kundombudsman i upp till ett år efter att du fått beslutet. Kundombudsmannen gör sedan en opartisk bedömning av ditt ärende och rekommenderar efter det försäkringsbolaget hur de skall göra och det kostar inte dig några extra pengar.Ifall du och ditt försäkringsbolag inte kommer överens även efter en omprövning och det inte finns någon mer möjlighet att få ärendet överprövat hos försäkringsbolaget så finns det fler vägar att gå för att få er tvist avgjord, jag kommer att beskriva dessa under egna rubriker här nedanför.Allmänna reklamationsnämnden (ARN)ARN är en statlig myndighet där du kostnadsfritt kan få din tvist prövad när det gäller en privat försäkring, så länge försäkringen inte grundar sig på kollektivavtal som föreskriver ett särskilt tvistelösningsförfarande. ARN:s beslut är dock inte att likställa med en dom från en domstol, utan de ger en rekommendation till försäkringsbolaget kring hur ärendet skall lösas. De kan dock inte tvinga försäkringsbolaget att följa denna rekommendation, de riskerar dock att hamna på råd och röns "svarta lista" om de inte följer rekommendationerna.Ansökan om betalningsföreläggande hos KronofogdenSå länge fordran har förfallit till betalning, alltså att försäkringsbolaget är försenade med sin betalning så kan du även ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § BfL). Det gör du genom att fylla i en blankett hos kronofogden, där du skall fylla i uppgifter om dig, skulden och gäldenären. Det är väldigt viktigt att det är tydligt vad skulden grundar sig på, så att gäldenären förstår varifrån skulden kommer, annars kommer du behöva komplettera din ansökan. Det kostar 300 kronor att ansöka och du kan begära ersättning för den kostnaden av försäkringsbolaget i din ansökan, där kan du även begära ersättning för ditt eget eller ditt ombuds arbete, normalt 380 kr.När du har skickat in en ansökan kommer kronofogden inte att utreda vem av er som har rätt, utan dem skickar ett brev till försäkringsbolaget med ett föreläggande. Sedan kan försäkringsbolaget välja att betala eller bestrida skulden. Om dem bestrider skulden så kommer du få välja mellan att be kronofogden skicka ärendet vidare till domstol för prövning av frågan i sak, eller lägga ner ärendet. Min bedömning är att försäkringsbolaget med största sannolikhet kommer välja att bestrida skulden, varav du alltså måste ta det vidare till domstol om du vill få betalt. Jag ville ändå berätta om denna väg, så du vet alla möjligheter. Om du då väljer att ta ärendet vidare till domstol får du betala 2.500 kronor för att domstolen skall ta över ärendet. När du kommit till domstol denna vägen så gäller sedan samma regler som jag beskrivit i rubriken under som heter "allmän domstol", till exempel att du vid förlust kan behöva betala försäkringsbolagets rättegångskostnader. Det kan således bli mycket kostsamt att driva en process i domstol!Allmän domstolDu kan välja att stämma ditt försäkringsbolag inför domstol, om du vill göra detta är det viktigt att du gör det inom 6 månader från det att du fått deras slutgiltiga beslut, annars förlorar du rätten/möjligheten till att göra detta föralltid (7:4 FaL). Skillnaden gentemot ARN är att försäkringsbolaget måste följa det domstolen beslutar, vilket innebär att om domstolen dömer att försäkringsbolaget är skyldig dig 252.000 kronor så har du en verkställbar dom, till skillnad från ARN:s beslut. Det kan dock bli en kostsam process ifall du förlorar, då du kan behöva betala både dina och försäkringsbolagets rättegångskostnader i såna fall. Ifall du har en hemförsäkring med rättsskydd så kan dock försäkringen täcka dina rättegångskostnader, så det rekommenderar jag dig att kolla upp ifall du vill ta ärendet inför domstol.Mina rekommendationer till dig:-Begär omprövning av ditt ärende innan tiden för omprövning har löpt ut.-Ifall du vill ha ytterligare rådgivning där vi går igenom beslut, avtal och försäkringsvillkor så kontakta mig per mejl för att komma i kontakt med en av våra jurister, som kan hjälpa dig kring bästa sättet att ta ditt ärende vidare.-Om du vill ha möjlighet att dra frågan inför domstol, så tänk på att ansöka om stämning innan 6 månader från det att försäkringsbolaget har tagit sitt slutgiltiga beslut har gått. Du ansöker om stämning vid den tingsrätt som ligger i den ort som försäkringsbolaget har sin hemvist (10:1 RB). Försäkringsbolagets hemvist är den ort där styrelsen har sitt säte. Här kan du läsa mer om att ansöka om stämning.Avslutande ordJag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, om det dyker upp några följdfrågor eller om du vill boka tid med en av våra jurister är du varmt välkommen att höra av dig på elin.englund@lawline.se för ändamålet!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli utmätt under skuldsanering?

2021-05-11 i Skuldsanering
FRÅGA |Hej. Får dom ha både sanering och löneutmätning samtidigt eller är det vanligt att man får löneutmätning samtidigt som man har skuldsanering? Även om man tex helt plötsligt får sommarjobb som liksom inte ger någon fast inkomst eller i vilket fall inte varar så länge.
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga finns i skuldsaneringslagen.En skuldsanering omfattar alla skulder som har uppkommit innan skuldsaneringen inleddes (30 § skuldsaneringslagen). Nya skulder som uppkommit under själva skuldsaneringen omfattas alltså inte. Den omfattar inte heller fordringar på t.ex. underhållsbidrag eller tvistiga fordringar (31 § skuldsaneringslagen).Sammanfattningsvis kan du bli utmätt för skulder som inte omfattas av skuldsaneringen.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan jag tvingas betala min skuld flera gånger?

2021-05-10 i Fordringar
FRÅGA |Hej, jag har en fråga rörande skuldebrev. Om jag tar ett lån av en kompis (det har upprättats ett skuldebrev) som jag sedan återbetalar genom att betala av en mindre summa varje månad och han sedan överlåter skuldebrevet till någon annan, vad har jag för rättigheter då? kan jag bli skyldig att betala hela summan igen eller har jag rätt att endast betala det som är kvar av min skuld? Vad kan stärka min rätt här? Är det till min fördel om den första borgenären d.v.s. min kompis som jag tog lånet av, kvitterar på skuldebrevet varje månad jag har betalat?
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi skuldebrevslagen (SkbrL).Du har en rätt att få alla dina betalningar av skulden antecknade på själva skuldebrevet (21 § SkbrL). Om dina betalningar inte är antecknade, och det inte heller finns någon amorteringsplan, finns det en risk att du kan behöva betala även till en ny innehavare av skuldebrevet (15 § SkbrL).Du bör alltså se till att dina betalningar antecknas på skuldebrevet, så att du är skyddad mot nya borgenärer.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra om man inte får utlånade pengar tillbaka?

2021-05-15 i Skuld
FRÅGA |Jag har lånat ut pengar till en granne. Nu vill han inte betala tillbaka.jag har bank och swicha som bevis va som har gott in och ut. Ringde kronofogden idag .Han har 600000 tusen i skuld där! Hur gör jag enklast för att få tillbaka mina pengar?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i huvudsak två alternativa tillvägagångssätt, vilka kommer att beskrivas nedan.Ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdenDet är möjligt att ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. De två förutsättningar som ska vara uppfyllda för att kunna ansöka om ett sådant föreläggande är dels att skulden avser pengar, dels att den är förfallen till betalning. Kronofogden skickar då ett föreläggande till den betalningsskyldige som får ta ställning till betalningskravet. Om mottagaren inte invänder mot betalningen kan kronofogden meddela ett beslut om att personen ska betala den aktuella skulden, kronofogden kan då även verkställa beslutet dvs. driva in skulden. Om mottagaren av föreläggandet istället invänder mot betalningskravet är kronofogden förhindrad att meddela ett beslut om betalningsskyldigheten. Kronofogden kan isåfall överlämna ärendet till en domstol.Ansöka om stämning hos tingsrättenOm två parter inte kommer överens uppstår en tvist. I de fall parterna inte kan lösa tvisten själva kan domstolen besluta i frågan. En tvist om betalning är ett exempel på en sådan fråga som domstolen kan avgöra. Som nämnt ovan kan kronofogden överlämna ett ärende till domstolen om mottagaren av ett föreläggande invänder mot betalningen. I annat fall inleds tvistemålet med att en av parterna skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Vilket av ovanstående två förfaringssätt som man ska välja beror på den andra personens inställning till betalningen. Om den andra personen anser att betalningskravet är korrekt är det enklast att vända sig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande, men om den andra personen menar att betalningskravet är felaktigt behöver man vända sig till tingsrätten eftersom det i ett sådant fall föreligger en tvist.SammanfattningDet är svårt att ge ett konkret svar då det inte framgår av din fråga varför din granne inte vill betala. Om det exempelvis är så att han inte vill betala på grund av ekonomiska svårigheter eller om han kanske vill skjuta upp betalningen så är det lämpligast att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden eftersom det inte föreligger någon tvist om själva betalningsskyldigheten. Är det istället så att han inte vill betala för att han inte anser att han är skyldig dig några pengar så föreligger en tvist och då behöver du ansöka om stämning hos tingsrätten. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

På vem ligger bevisbördan när jag bestrider en faktura?

2021-05-14 i Fordringar
FRÅGA |Hej, Om ett företag skickar fakturor som jag inte har beställt, som jag sedan bestrider fakturor. ligger då bevisbörda på mig eller företaget som påstår att jag har beställt varor ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestrida fakturaEftersom du inte har beställt något från företaget ska du givetvis inte betala fakturan. Du ska då bestrida fakturan. Du meddelar då företaget att du protesterar mot fakturan och att du inte tänker betala den. Du talar också om varför du tycker att fakturan är felaktig, dvs på grund av att du inte har köpt något av företaget och att det därför inte finns ett avtal mellan er.Du säger att du har bestridit fakturan redan vilket är jättebra. Det är dock viktigt att du har skriftligt bevis på att du har bestridit fakturan. Har du alltså bestridit fakturan via mail räcker det. Har du dock gjort det via telefon skulle jag rekommendera dig att även bestrida fakturan via mail så att du har ett skriftligt bevis på att du gjort det. Det är inte du som behöver bevisa att en fordran mot dig inte finns, utan det är företaget som har bevisbördan på att du har en skuld till bolaget.Om företaget trots ditt bestridande tycker att de har rätt till betalning är det upp till företaget att driva det vidare. Bevisbördan ligger även då på företaget att bevisa att du gjort en beställning.SammantagetDet är alltså förteget som har bevisbördan för att fordran existerar. Det du ska göra är att skicka ett mail till företaget där du bestrider fakturan. Har du redan skickat mail har du gjort vad som ankommer på dig att göra.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar

Gäller borgensåtagande för mitt företag även efter att jag sålt det?

2021-05-11 i Fordringar
FRÅGA |Hej, 2018 sålde jag ett företag, ett åkeri. Jag var borgen på några av leasingkontrakterna på lastbilarna i företaget och trodde att om man säljer ett företag då blir den nya ägaren borgen på lastbilarna automatisk. Den nya ägaren hade inte betald sina skulder och företaget gick i konkurs. Ungefär 1,5 år sedan fick jag en betalningspåminnelse från en obetald faktura för leasing och jag har bestridit det för jag visste att jag var inte borgen på inget lastbil längre. Efter det fick jag inget svar från banken längre,inget betalningskrav,ingenting. Revisorn som jag och den nya ägaren av företaget jobbade med, sa till mig att hon hade sett en betalningskrav från banken på den nya ägarens namn. Så borgen måste ha varit på den personens namn. Nu fick jag ett papper från tingsrätten med stämning från den banken som leasade lastbilarna. I bilagorna står att de hade såld lastbilarna på auktion,fick ett littet pris på de och resten vill de ha av mig. Nu kommer några frågor:1. Varför fick jag inget förfråga från banken om jag skulle vilja ta över leasingen innan att de skulle sälja lastbilarna? Varför sålde de lastbilarna direkt? Är det normalt att göra så? 2. Var skulle man kunna se lastbilarnas borgensman kontrakter och se vem som var borgen sist på de? 3. Om jag har inte pengarna att betala till banken, skulle den kunna sälja mitt hus för att få de? Eller får de inte göra det?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det sålde du ett företag (åkeri) år 2018. Du hade personligen gått i borgen för några av leasingkontrakten av lastbilarna i företaget och trodde att om man säljer ett företag går borgensåtagandet över på den nya ägaren automatiskt. Det visade sig sedermera att den nya ägaren inte betalde sina skulder och företaget gick i konkurs. Ungefär 1,5 år senare fick du en betalningspåminnelse om obetald faktura för leasing vilken du bestred mot bakgrund av att du inte längre hade något borgensåtagande för leasingkontraktet. Du har nu blivit stämd i domstol från leasinggivaren. I bilagorna står att lastbilarna sålts på auktion och att de vill ha resterande summa av dig.Varför fick du ingen förfrågan om att ta över leasingen innan lastbilarna såldes?I det förevarande är det mellan aktiebolaget och leasinggivaren det funnits ett avtal. Enligt vad du beskrivit har aktiebolaget inte betalat räkningarna varför det gått i konkurs. Nu vet jag inte exakt hur kontraktet mellan aktiebolaget och leasinggivaren varit utformat, däremot föreligger det i regel inte någon skyldighet att erbjuda en borgensman att ta över kontraktet. Vid en konkurs handlar det om att få in pengar till betalning av skulderna. Även borgensåtagandet utgör ett avtal; en förpliktelse för borgensmannen att betala om företaget inte kan eller vill. Borgensmannen är således en säkerhet att vända sig till för betalning om hela eller delar av skulden inte betalas.Var skulle man kunna se kontrakten för vem som var borgensman senast?Utifrån det du skrivit förstår jag att du gått i personlig borgen för ditt företags leasingavtal. Ditt borgensåtagande upphör inte enkom för att du säljer företaget. För att borgensåtagandet inte längre skulle vara aktuellt när du sålde företaget hade du varit tvungen att antingen (1) frånträda borgensåtagandet om banken godkände det eller (2) komma överens med att någon annan (t.ex. den nya ägaren av företaget) gick i personlig borgen, under förutsättning att banken gick med på det. Utifrån det du skrivit finns det därmed en risk att du fortfarande har ett borgensåtagande för leasingkontrakten. För att se dokumentation över ditt eventuella borgensåtagande kan du vända dig till leasinggivaren (banken). Eftersom leasinggivaren stämt dig i domstol är det den som har bevisbördan för att det finns ett borgensåtagande. Det innebär att vid en förhandling i domstol måste den visa att du har ett borgensåtagande och att du kan krävas på skulden.Min rekommendation är att du kontaktar din motpart och ber att få se dokumentation, i annat fall ska det i vilket fall presenteras i domstol för att bevisa att det finns ett giltigt krav mot dig.Om du inte har tillräckligt med pengar för att betala, kan banken sälja ditt hus för att få in dem?Om din motpart når framgång i domstol innebär det att du döms att betala en viss summa. Om du inte kan betala det som begärs kan din motpart vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få betalt. Kronofogdemyndigheten kan då företa en utmätning av din egendom. Bestämmelser om utmätning finns i utsökningsbalken (UB).Av utmätningsbar egendom bör i första hand tas i anspråk de tillgångar som användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den betalningsskyldige (4 kap. 3 § andra stycket UB). Med det menas att i första hand försöker Kronofogden att utmäta pengar (kontanter eller på konto). Har du inte tillräckligt med pengar kan såväl lös egendom som du äger (dvs. saker – bilar, båtar, möbler, smycken etc.) som fast egendom (fastigheter) utmätas för att betala din skuld. Som svar på din fråga kan Kronofogden besluta om utmätning av din fastighet för att få in pengarna.Som borgensman har du en regressrätt mot den du gått i borgen för. Regressrätten innebär att om du som borgensman blir tvungen att betala hela eller delar av en skuld från någon annan (aktiebolaget) har du rätt att kräva den på det du betalt. I ditt fall bli det dessvärre svårt om aktiebolaget gått i konkurs. Vid en konkurs finns det i regel inga tillgångar att tillgå och när konkursen är avslutad avvecklas företaget.I ditt fall kan det vara en idé att anlita en jurist som hjälper dig och företräder dig inför domstolen. Juristen kan gå igenom närmre vad som gäller avseende ditt borgensåtagande. Kanske är det även möjligt att komma överens med leasinggivaren om ett avtal eller en betalningsplan. Om du önskar vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Jag har fått för hög lön, måste jag betala tillbaka mellanskillnaden?

2021-05-09 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag skulle fått en lön på 5000kr men fick 50.000kr istället. Jag undrar om jag kan få problem om jag väljer att inte betala tillbaka det och om isåfall vilket straff kan det bli ? Tack mvh
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan behålla den summa som felaktigt har utbetalats till dig. Kort om misstagsbetalning. Inom juridiken kallas detta misstagsbetalning condictio indebiti och omfattar situationer, likt din, när tex en arbetsgivare av misstag har betalat ut en för hög lön. Huvudregeln är då att betalningen ska återgå, dvs summan som är ett misstag ska återbetalas. Det betyder då att den som har betalat får en fordran på den som har erhållit betalning motsvarande misstagsbetalningen. Det finns dock vissa undantag då återbetalning inte behöver ske. Det krävs då att den som har erhållit betalningen är i god tro och har inrättat sig efter betalningen. Att vara i god tro innebär i princip i detta fall att den som erhållit betalningen tror att betalningen är korrekt. Att inrätta sig efter betalningen betyder tex att man har spenderat de dvs agerat så som att pengarna var ens egna. Vad betyder det här för dig? Av den korta information jag har att döma så verkar det som att du har förstått att din löneutbetalning är för stor. Det betyder alltså att du troligen inte är i god tro över att du har rätt till utbetalningen. Med andra ord är inget undantag uppfyllt utan du måste betala tillbaka den del som är en misstagsbetalning dvs skillnaden mellan vad du skulle ha erhållit och vad du faktiskt har erhållit. Din arbetsgivare får alltså en fordran mot dig som du måste betala. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,