Hur säkerställer jag att jag får tillbaka pengar jag lånar ut?

2020-09-21 i Fordringar
FRÅGA |Jag har en god vän som har bett mig om ett lån. Hur kan jag få maximal säkerhet? Han har på grund av många inköp tagit ut flera lån och krediter, nu ca 600.000, som han inte kan betala. Kommunens skuldrådgivare har hjälpt honom och hans fru att upprätta en budget. De ser vilken utrymme de har för att betala avEn lösning som inte leder till betalningsanmärkning eller värre för honom, är att han får från mig ett annuitetslån på 300.000 på 5% under 8 år. Han kan betala av sina tio mindre krediter. Han har kvar tre lån utöver lånet från mig. Dessa tre är på totalt 300.000 med ränta 6%, 12%, och 15%.Hans och hans fru tillsammans kan betala alla lån enligt budgeten de har upprättat, men har inte ett extra öre över för t ex oväntade utgifter. Jag är 81 år, min fru har Alzheimers sjukdom. Min vän är 38 år, har fast jobb. Hans fru har fast jobb. Men det finns risk att deras äktenskap inte håller. Han har bott i flera länder och det finns en extremt liten, men dock möjlig, risk att han flyttar ifrån Sverige. Vad händer om han inte kan betala alla lån varje månad? Jag vill ha första tjing på hans pengar.Vad händer om jag dör eller annars inte kan sköta min ekonomi? Vi har två barn.Hur ska jag bevaka mina intressen om det behövs?Finns det klausuler jag borde ha med i lånet? Borde lånet vara mellan mig och honom eller ska hans fru vara med? Vilka andra legala dokument borde jag upprätta utöver låneförbindelsen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det har din vän ekonomiska problem och har bett dig om ett lån på 300.000 kronor. Du undrar vad du kan göra för att få säkerhet och "första tjing" till hans pengar, vad som händer om du avlider, om lånet borde vara med även hans fru och vad som händer om han inte betalar som hans ska.Vad händer om låntagaren inte betalar lånet?Om din vän som lånat pengar (gäldenären) inte betalar enligt er avbetalningsplan har du rätt att ta ut dröjsmålsränta. Om gäldenären inte betalar på förfallodagen utgår det ränta på fordringen från förfallodagen (3 § räntelagen). Om din vän inte kan, eller vägrar, att betala kan du vända dig till Kronofogden för att ansöka om ett betalningsföreläggande. Bestämmelser om betalningsföreläggande finns i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. En ansökan om betalningsföreläggande får göras för att få gäldenären (den betalningsskyldige) att betala en penningskuld som är förfallen till betalning om förlikning är tillåten i saken (2 §).Ansökan om betalningsföreläggande ska göras skriftligen till Kronofogdemyndigheten (9 §). I ansökan ska du ange ditt yrkande och grunden för det (10 §). Det betyder att du ska skriva vad du begär och varför du begär det. Du ska även ange skuldens belopp, förfallodagen och eventuell ränta du begär (11 §). På Kronofogdemyndighetens hemsida finns väl förklarat hur du fyller i en ansökan om ett betalningsföreläggande. Att ansöka kostar 300 kronor.Det som händer när det ansöks om ett betalningsföreläggande är att Kronofogdemyndigheten skickar ett brev till gäldenären och följande kan hända:1. Gäldenären väljer att betala till dig. 2. Gäldenären invänder mot skulden genom att skriva till Kronofogdemyndigheten. Du får då avgöra själv om du vill att din ansökan i fortsättningen ska behandlas av domstol. Om du väljer att gå till domstol tillkommer en avgift till domstolen. 3. Gäldenären hör inte av sig till Kronofogdemyndigheten. Då meddelas ett utslag att gäldenären är skyldig att betala det du begärt. Även i det fallet kan låntagaren invända och det kan krävas att domstol tar över ärendet.Om gäldenären betalar i första steget är problemet löst för dig och du har fått dina pengar. Om det meddelas ett utslag och vederbörande inte invänder kommer Kronofogdemyndigheten att börja med att driva in skulden, vilket kan ske genom t.ex. utmätning hos gäldenären. Det bör dock uppmärksammas att det krävs att det finns tillgångar för utmätning. Har gäldenären ingen utmätningsbar egendom kommer du, trots utslag, inte att få något betalt.Ett alternativ för att säkerställa att du kan få ut hela eller delar av skulden är att din vän lämnar något i pant, att du får s.k. panträtt. Med panträtt menas att en panthavare under vissa förutsättningar har rätt att sälja panten för att få betalt för sin fordran. För att långivaren ska ha förmånsrätt till panten, det vill säga företräde till betalning ur panten framför vissa andra fordringsägare vid utmätning och konkurs, krävs enligt huvudregeln att panten överlämnats (traderats) till långivaren. Så är möjligt om din vän t.ex. har dyrbara smycken, konst etc. han kan lämna över som pant. Av praktiska skäl är det svårt att överlämna en pant om det är en bostad. För att få förmånsrätt i en bostad måste ägaren av fastigheten ansöka om inteckning i fastigheten hos Lantmäteriet. Efter godkännande skrivs inteckningen in i fastighetsregistret och pantbrev utfärdas som bevis för inteckningen. Förmånsrätt i en bostadsrätt får långivaren genom att ägaren av bostadsrätten skriver under ett avtal om pantsättning. Därefter underrättar långivaren bostadsrättsföreningen om att pantsättning av bostadsrätten skett. För bostadsrätter finns det alltså inga pantbrev. Sammanfattningsvis är panträtt ett alternativ, det krävs dock att din vän antingen har något dyrbart som kan lämnas över i pant, alt. att han har en bostad han kan ta ut pantbrev i.Ytterligare ett alternativ är att din vän ordnar någon som går i borgen för honom. Har din vän en borgensman kan du kräva vederbörande på skulden istället för din vän, för det fall att han inte skulle betala.Vad händer om du avlider eller du inte kan sköta din ekonomi?Lånet är giltigt även om du t.ex. skulle bli sjuk och inte kan sköta din ekonomi. Det kan däremot vara en god idé att du upprättar en framtidsfullmakt till dina barn, eller någon annan du litar på. Framtidsfullmakten ger fullmaktshavaren rätt att företräda dig i bland annat ekonomiska angelägenhet.Om du avlider kommer skulden inte att försvinna utan istället att tillfalla ditt dödsbo. Dödsboet är en juridisk person som skapas i samband med ditt frånfälle. Då är din vän istället skyldig att fortsätta att betala på skulden, men till dödsboet. Skulden din vän har till dig blir helt enkelt en tillgång i dödsboet.Borde lånet vara även med hans fru?Givetvis är det en möjlighet att både din vän och hans fru står som låntagare. Om båda står som låntagare har de ett solidariskt ansvar. Det solidariska ansvaret innebär att du kan vända dig till vem som helst av låntagarna och begära betalt. Du kan således vända dig till din vän för att få betalt, eller till hans fru. Det kan vara en fördel att ha mer än en låntagare att vända dig till.Vilka dokument bör du upprätta?För att låna ut pengar bör du upprätta ett låneavtal, ett s.k. skuldebrev. Om pantsättning blir aktuell bör ni även upprätta ett pantavtal. För att någon annan ska ha möjlighet att sköta din ekonomi om du skulle bli väldigt sjuk, kan det vara en god idé att upprätta en framtidsfullmakt. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälplig med att upprätta alla de dokument du önskar. Om så är intressant är du välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt.Avslutningsvis har jag full förståelse för att du vill hjälpa din vän. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att det alltid finns risker med att låna ut pengar. Om det inte finns någon säkerhet i form av pant eller borgensman finns det en risk att du inte får tillbaka det du lånat ut.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, tisdagen den 22 september, klockan 9.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om utmätning

2020-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej min bror bor i mitt hus o har kronofogdsskulder! Får då kronofogden komma o göra utmätning utan att meddela mig om det samt ta grejer dom ej vet vem som äger! Grejen e den att dom kommit o utmätt samt beslagtagit saker som han ej står som ägare på typ en snö slunga samt en bil som han ej är ägare av bilen är vår granne som äger fast den står på min tomt vilket jag godkänt att den får göra
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendomUtmätning av lös egendom får endast ske av egendom som tillhör eller på grund av presumtionsregler anses tillhöra gäldenären (din bror). I princip ska sökanden styrka gäldenärens äganderätt men alltför stora krav kan inte ställas på utredningen i utsökningsmål. Lös egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra gäldenären (4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken).Detsamma gäller egendom som makar och vissa andra samboende har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken). I andra fall krävs stöd för att gäldenären är ägare (4 kap. 17 § utsökningsbalken) och (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken). Vid gemensam besittning mellan syskon krävs att det styrks att egendomen tillhör gäldenären. Om det inte kan visas att egendomen tillhör gäldenären kan den utmätas enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Besittningspresumtionen bryts om tredje man som gör anspråk på egendomen visar att den tillhör honom. Lyckas han inte med detta men visar skäl för sitt påstående kan egendomen utmätas med föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken (4 kap. 20 § utsökningsbalken).Utmätning av lös egendom vid gemensam besittning enligt (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken) får endast ske om det framgår att egendomen eller andel i denna tillhör gäldenären. För det fall att det inte med hänsyn till omständigheterna kan uteslutas att egendomen tillhör någon som tillsammans med gäldenären besitter egendomen innebär det i princip att gäldenärens rätt till egendomen ska styrkas för att utmätning ska få ske. Om gäldenärens rätt till egendomen inte kan styrkas och utmätning därför ej kan ske finns möjligheten att i stället utmäta egendomen enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Det krävs då att det föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären.Vid ställningstagandet till vad som ska krävas för att sannolika skäl ska föreligga bör beaktas de särskilda svårigheter som ofta föreligger när det gäller att i en utmätningssituation utreda vem av flera sambesittare som kan antas vara ägare till lös egendom. Hänsyn bör tas till att rättsskyddet för den som tillsammans med gäldenären besitter egendomen tillgodoses genom att utmätning utan förbehåll för dennes rätt får ske endast om det kan styrkas att egendomen tillhör gäldenären. Råder oklarhet bör utmätning med förbehåll för sambesittarens rätt få ske om det är troligare att egendomen tillhör gäldenären än att den tillhör sambesittaren. Hävande av utmätning och annan rättelseOm det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att egendomen tillhör tredje man ska utmätningen hävas förutsatt att inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts föreligger endast rätten till influtna medel (4 kap. 33 § utsökningsbalken). Vidare gäller att om kronofogdemyndigheten av annat skäl än vad stadgas ovan att viss egendom inte skulle ha utmätts (bilen och snöslungan), ska rättelse ske. Sådan rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från beslutet (4 kap. 34 § utsökningsbalken).ÖverklagandeKronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt (18 kap. 2 § första stycket utsökningsbalken). Ett överklagande ska ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte kommit in i rätt tid ska avvisas av kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § första och andra stycket utsökningsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Är min skuld avskriven när jag betalar den hos inkasso?

2020-09-20 i Inkasso
FRÅGA |om jag har en skuld till en person och han har skickat till inkasso. Räcker det med detta ärende hos dem på inkasso och detta blir ett kvitto på att han får sina pengar?? Eller behövs det underskrifter från honom och mig också ?Han har också lagt på referensränta vilket verkar vara rätt enligt inkasso?Jag vill få ett avslut på detta nu....Mvh
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är min skuld avskriven när jag betalar den hos inkasso?När en skuld har inkommit till inkasso är det de som tar över ärendet, och det är viktigt att betala inom avsatt tid för att ärendet inte ska gå vidare till Kronofogden. När du har betalat inom avsatt tid och till det angivna kontot så är du fri från skulden då inkasso hanterar ärendet mellan dig och personen som du har en skuld hos. Du ska även betala den angivna referensräntan.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Mitt ex vägrar betala tillbaka pengarna jag lånade ut, hur ska jag få tillbaka dem?

2020-09-17 i Fordringar
FRÅGA |Hej kan jag gå till rätten om mitt ex vägrar betala pengar jag har lånat till henne så hon kunde bli av med sina krediter? Jag har allt på swich. Vi skulle skriva ett kontakt som hon har skjutit bort hela den och vägrar skriva på något. Hur gör jag?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Då din fråga rör en fordran har du två möjliga tillvägagångssätt. Antingen kan du ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, eller så kan du väcka talan i tingsrätten. Nackdelen med att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten är att om ditt ex bestrider betalningsföreläggandet så behöver du ändå väcka talan i tingsrätten. Eftersom hon vägrat att betala tillbaka pengarna hittills finns det en överhängande risk att hon bestrider ett betalningsföreläggande. Du väcker talan mot ditt ex genom att skicka in en skriftlig ansökan till tingsrätten i den ort där ditt ex bor (42 kap. 1 § samt 10 kap. 1 § RB). Din ansökan ska innehålla uppgifter om vad din talar gäller (d.v.s att du vill att ditt ex ska betala tillbaka de pengar hon lånat av dig), de omständigheter som ligger till grund för din talan (att ditt ex lånat pengar av dig, på vilket sätt, när och hur), de bevis du vill lägga fram (Swish-betalning, sms-konversationer och liknande), samt din underskrift (42 kap. 2 § RB). Till sist vill jag informera om att en rättegång är förenad med rättegångskostnader. I tvistemål är huvudregeln att den parten som förlorar målet som ska betala rättegångskostnaderna (18 kap. 1 § RB). Om du förlorar målet riskerar du att behöva betala både dina egna ombudskostnader, ansökningskostnader, resekostnader m.m., samt motsvarande kostnader för ditt ex. Du bör därför noga se över ditt bevismaterial och lämpligtvis kontakta en advokat för att bedöma om du har tillräckligt med bevis för att kunna vinna målet. Skulle din fordran dock röra ett belopp som är mindre än 24 150 kr (år 2020) riskerar du som mest att behöva betala en timmes rättslig rådgivning för ditt ex (18 kap. 8a § samt 1 kap. 3d § RB). För att sammanfatta kan sägas att du kan väcka talan mot ditt ex tingsrätten genom att skicka in en skriftlig ansökan, men att du först bör se över vilket bevismaterial du har och bedöma möjligheterna att vinna målet.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Har jag rätt till betalning efter slutfört uppdrag?

2020-09-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag är röstskådespelare och spelade på uppdrag av en svensk röstcastingfirma in en text för en norsk reklambyrå. Inspelningen i min studio följdes via nätuppkoppling av min uppdragsgivare och av hennes dito. Båda godkände jobbet och jag skickade en faktura. På castingfirmans hemsida rubriceras jobbet som "Closed".Nu vill castaren inte betala eftersom reklambyråns uppdragsgivare efter tio dagar förklarat att man inte vill använda inspelningen. Har jag rätt att fortfarande kräva full ersättning för avslutat jobb?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån de uppgifter du för fram i din fråga har du på uppdrag av en svensk castingfirma läst in en text för en norsk reklambyrå. Arbetet godkändes av såväl din uppdragsgivare som den norska reklambyrån. När arbetet var slutfört fakturerade du castingföretaget. Nu vill företaget du fakturerat inte betala för den utförda tjänsten eftersom reklambyråns uppdragsgivare efter tio dagar förklarat att den inte vill använda inspelningen. Du undrar om du fortfarande har rätt att kräva full ersättning för avslutat arbete. Då du skriver att du fakturerat castingfirman är min utgångspunkt att du har någon form av företag (enskild firma, AB etc.) och inte är anställd av castingföretaget.I det fall du beskriver finns det flera avtalsförhållanden. Det avtalsförhållande som är aktuellt för att utreda din fråga är förhållandet mellan dig och castingfirman (dvs. det företag du fakturerat). För att avgöra under vilka förutsättningar du har rätt till betalning måste avgöras vad som är avtalat er emellan. Har ni ett skriftligt avtal är min rekommendation därför att du i första hand går igenom det. Finns det inget skriftligt avtal får det avgöras utifrån om ni har något muntligt avtal. Det ska dock poängteras att muntliga avtal är svårare att föra i bevisning. I ditt fall kommer det att vara avgörande vad som kan bevisas. För det fall att ärendet går till domstol kommer sannolikt skyldigheten att bevisa något (bevisbördan) att förflyttas er emellan. Då det är du som påstår att det finns ett avtal angående utförande av en tjänst är det du som kommer att få bevisbördan därom. Om din motpart anser att det, trots avtalet om utförande av tjänsten, finns avtalat att betalning endast ska ske om dess kund godtar uppdraget, blir det din motpart som får bevisbördan därom.I ditt fall kan jag inte ge besked om du har rätt att kräva full ersättning eller vad dina eventuella möjligheter till framgång må vara. Min rekommendation är att börja med att gå igenom avtalet. Om du önskar hjälp med att gå igenom avtalet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. En av våra jurister kan även, som ombud för dig, sända ett kravbrev till din motpart med begäran om betalning. Givetvis kan vi företräda dig för det fall att ni inte kan enas och du väljer att gå till domstol. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan ett orderskuldebrev göras om till ett innehavarskuldebrev?

2020-09-20 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Har en kort fråga angående löpande skuldebrev. Om jag har ett orderskuldebrev till en person. Kan jag som borgenär överlåta det och skriva om till ett innehavarskuldebrev istället? Istället för att skriva person C så anger jag innehavaren av detta skuldebrev. Tack för svar.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att få ett orderskuldebrev att behandlas som ett innehavarskuldebrev kan du som borgenär göra ett så kallat indossament in blanco. Vad som menas med det kommer förklaras nedan. Kan ett orderskuldebrev göras om till ett innehavarskuldebrev?Ett indossament är en överlåtelseförklaring som är tecknad på skuldebrevet och som visar att skuldebrevet överlåtits från en identifierad överlåtare till en identifierad förvärvare. Ett exempel på ett indossament kan vara: "Till B, överlåter jag, A, detta skuldebrev". När ett indossament tecknas in blanco betyder det att indossamentet inte identifierar en speciell förvärvare, utan visar endast att skuldebrevet överlåtits. Ett exempel på ett in blanco indossament kan vara: "Jag, A, överlåter detta skuldebrev". Det definieras alltså inte en specifik person som köpt skuldebrevet. När du gör ett indossament in blanco ska orderskuldebrevet därefter behandlas som ett innehavarskuldebrev (13 § 2 st skuldebrevslagen).För att orderskuldebrevet ska behandlas som ett innehavarskuldebrev krävs det därför att du inte anger en specifik köpare på indossamentet vid överlåtelsen.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur invänder jag mot utmätning med stöd av dödad förkommen handling?

2020-09-17 i Fordringar
FRÅGA |HejJag har haft ett banklån från 2001 där det är kvar att betala 60 000kr. (50% är förseningsränta) För ett 1 1/2 år sedan skickade inkassoföretaget in en ansökan för dödande av förekommen handling till Kronofogden. Anledningen är att banken som inkassoföretaget köpt skulden av inte längre hittar skuldebrevet. Jag meddelade då kronofogden att jag invänder mig mot verkställande av skuld.Fick svar från kronofogdemyndigheten:Kronofogdemyndigheten tar upp ditt mail som en invändning mot sökt utmätning. Jag tolkar invändningen som att du menar att sökanden inte presenterat det förkomna skuldebrevet. Nästa steg för mig blir att beställa hem akten från inregistreringen, men jag kan redan nu se att de antecknat, att skuldebrevet dödades i beslut den 7 juli 2020.Det är lätt att missförstå vad dödning av förkomna handlingar innebär. Beslutet innebär inte att själva skulden dödas. Bakgrunden är istället att vissa handlingar, t ex löpande skuldebrev, måste presenteras för att sökanden ska ha rätt att ansöka om utmätning. Om ett sådant skuldebrev förekommer, har innehavaren rätt att få skuldebrevet dödat och istället få ett beslut att visa för Kronofogdemyndigheten att skuldebrevet förekommit och inte längre gäller. De har alltså, trots att skuldebrevet förekommit, rätt till utmätningVill du formulera din invändning på annat sätt än det jag gjort ovan, ger jag dig möjlighet att senast den xx komplettera invändningen Hur ska jag då istället formulera mig menar dem?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om dödande av bland annat skuldebrev finns i lagen om dödande av förkommen handling. För att ha möjlighet att begära betalt med stöd av ett löpande skuldebrev krävs att borgenären kan visa upp skuldebrevet (13 § skuldebrevslagen). Om det kan antas att skuldebrevet förstörts eller kommit bort kan det efter ansökan dödas av den som förlorat handlingen (2-3 § lagen om dödande av förkommen handling). Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om de omständigheter som åberopas till stöd för att handlingen har förstörts eller kommit bort. Till ansökan ska fogas en kopia av handlingen eller sådana uppgifter om handlingens innehåll, som är nödvändiga för att den med säkerhet ska kunna identifieras (5 § första stycket). Har sökanden gjort sannolikt att handlingen förstörts eller kommit bort, ska det utfärdas ett föreläggande som snarast ska kungöras i Post- och inrikes tidningar. Föreläggandet ska innehålla en beskrivning av handlingen samt uppgift om att sökanden har gjort sannolikt att handlingen har förstörts eller kommit bort. I föreläggandet ska det finnas en uppmaning till den som kan inneha handlingen eller vet att den finns i behåll eller som i övrigt kan lämna upplysningar i ärendet, att anmäla detta senast en viss angiven dag (8 §). När tiden gått ut och det inte finns någon omständighet som visar eller ger skälig anledning att anta att handlingen finns i behåll, ska handlingen dödas genom beslut av myndigheten (9 § första stycket). Om en handling har dödats, får sökanden göra gällande den rätt som handlingen grundas på utan att handlingen behöver visas upp (11 §).Som jag förstår det i ditt fall har handlingen genom beslut dödats den 7 juli 2020. Att skuldebrevet dödats innebär att den fysiska handlingen (skuldebrevet) förlorat sin rättsliga betydelse och det går inte att begära betalat av dig med stöd av den (om någon skulle hitta den eller inneha den). Dödandet av handlingen innebär även att den som förlorat handlingen får ett beslut som den kan använda för att göra sin rätt gällande, utan handlingen. Borgenären behöver således inte visa upp det fysiska skuldebrevet, då detta är försvunnet och dödat. För ett begära utmätning hade borgenären i vanliga fall varit tvungen att visa skuldebrevet för Kronofogdemyndigheten, i och med dödandet av handlingen är det tillräckligt att beslutet om dödande av handling visas upp. För din del innebär det att om du var betalningsskyldig enligt skuldebrevet är du betalningsskyldig även enligt beslutet om dödande av förkommen handling.I ditt fall förstår jag inte exakt vad det är du invänder dig mot och varför. Jag förstår av det du skrivit i din fråga att du invänder dig mot verkställande av skuld. Om det är mot bakgrund av att sökanden inte visat upp skuldebrevet är skuldebrevet däremot ersatt med beslutet. De invändningar som kan ske är sådana som normalt sett kan ske (om man t.ex. anser att man redan betalt och kan bevisa att så skett). Någon annan invändning som är möjlig ser jag dessvärre inte. Ett skuldebrev är ett starkt bevismedel för att det finns en skuld. Att överklaga själva beslutet om dödande av den förkomna handlingen ska ske inom tre veckor från dagen för beslutet (25 §). I ditt fall är det således för sent att överklaga beslutet om dödande. Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur får man någon att betala sin skuld?

2020-09-16 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hejsan! jag svarade på en annons på blocket och ville köpa en mobil. Säljaren och jag skrev under ett kontrakt med bankid. Jag swishade för varan men den dök aldrig upp. detta blev polisanmält med lades ner. Jag vill gå vidare med det här då jag har ett kontrakt undertecknat med e legitimation och få varan eller pengar tillbaka. vad bör jag göra?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Hur jag tolkar din fråga.Jag tolkar din fråga som att du har betalat, men att säljaren inte har skickat varan. Den har alltså inte kommit bort i posten. Har den kommit bort i posten är det som utgångspunkt inte säljaren som bär risken för den (KöpL 7 § andra stycket). Du får då istället vända dig till posten.Vad kan du göra för att få tillbaka pengarna?Har du inte redan gjort det är ett första steg att kontakta Blocket. Har företaget något köparskydd eller lämnar det några garantier vid denna typ av händelse? Finns det ingen hjälp att få där kan du ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få pengarna tillbaka. Det kommer kosta dig 300 kr, men det är en summa du kan kräva tillbaka från säljaren.Ett betalningsföreläggande innebär att Kronofogden skickar en uppmaning till säljaren om att betala vad du påstår att han eller hon är skyldig. En förutsättning är förstås att du har säljarens personuppgifter (lag om betalningsföreläggande 18 §), d.v.s. de uppgifter som anges i RB 33 kap 1 §. Om säljaren varken besvarar Kronofogdens uppmaning eller betalar dig kommer myndigheten meddela utslag i enlighet med din ansökan (lag om betalningsföreläggande 42 §). Det innebär att skulden fastställs och, på din ansökan, kan läggas till grund för t.ex. utmätning (UB 1 kap 1 §, 3 kap 1 § 8 p och 4 kap 1 §).Om säljaren istället bestrider betalningsföreläggandet, d.v.s. hävdar att din fordran inte har någon grund och är ogiltig, måste du överväga om du vill ta det vidare till domstol. I detta skede kan du isåfall be Kronofogden överlämna ärendet till tingsrätten (lag om betalningsföreläggande 33 §). Eftersom tvisten isåfall kommer röra ett relativt litet belopp (under ett halvt prisbasbelopp/23,650 kr) kommer du till stor del behöva stå för dina egna rättegångskostnader, även om du vinner (RB 1 kap 3 d § och 18 kap 8 a §).Vad kan du göra för att få mobiltelefonen?Eftersom tidpunkten för när mobiltelefonen ska avlämnas har passerat (KöpL 9 §), kan du ansöka om handräckning hos Kronofogden (lag om betalningsföreläggande 3 § 2 p). Precis som vid ett betalningsföreläggande kommer säljaren uppmanas att inrätta sig efter ditt krav. Om säljaren bestrider ditt krav får du precis som vid betalningsföreläggandet ansöka om att Kronofogden överlämnar ditt ärende till domstol. Väljer säljaren istället att förbli helt passiv kan Kronofogden fastställa ditt krav genom utslag. Det innebär att handräckningen, på din ansökan, kan verkställas av myndigheten (UB 1 kap 1 §, 2 kap 1 § och 3 kap 1 § 8 p). Det kostar 600 kr som myndigheten primärt kommer kräva av säljaren. Om säljaren inte kan betala kommer du att krävas.Avslutande kommentarSom du märker har du vissa verktyg att tillgå. Dock får Kronofogden in många ansökningar per år varför det kan ta ganska lång tid innan din ansökan handläggs. Eftersom Kronofogden har en viss dignitet bakom sitt namn väljer många att betala redan när det kommer ett betalningsföreläggande. Av den anledningen kan det vara ganska effektivt om du tycker det är värt väntan. Att ta det vidare till domstol är inte särskilt kostnadseffektivt eftersom du inte kan räkna med att få igen särskilt mycket av dina eventuella rättegångskostnader (för t.ex. juridiskt ombud).Hoppas du fick svar på din fråga.