Omfattningen av rattfylleribestämmelsen

Question

Hej
Jag blev lite förvånad att det inte finns någon nolltolerans på alkohol och bilköring här i Sverige får man enligt lag ha 0,3 promille i blodet, innan man blir fasttagen för rattfylla. Min tanke kan vara att det finns tabletter eller mediciner som kan påverka körning? Men använder man mediciner eller tar mediciner som kan påverkad dig i trafiken bör man inte låta bilen stå i så fall. Och sedan att det finns livsmedel som kan påverkad dig borde man sälja det i handeln då? Borde det inte stå någon varnings text isåfall borde man tycka. Att Sverige inte har någon som helst nolltolerans när det gäller drycks intagning och bil körning är skandal enligt mig. Varför inte sätta nolltolerans på detta för om man tänker efter har du druckit en folköl eller lättöl känner man även viss berusning och som vi alla vet bilkörning och alkohol intag hör inte ihop. Men så länge vi har den lagen att man får ha 0,3 promille i blodet är vi inte lika säkra i trafiken längre.

Och den som emot säger mig har nog inte rent mjöl i påsen.

Answer 1

Hej, och tack för din fråga.

Rattfylleri regleras i 4 § Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott https://lagen.nu/1951:649#P4S1. Tre olika situationer kan grunda ansvar för rattfylleri.

1.  I 1 st anges att den som framför ett fordon med en alkoholkoncentration på 0,2 promille alkohol i blodet kan fällas till ansvar. Här föreligger en presumtion om att man inte kan framföra sitt motorfordon på ett betryggande sätt med en sådan alkoholkoncentration i blodet.

2.  I det 3 st anges att man kan fällas till ansvar om man är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att man inte antas kunna framföra sitt fordon på ett betryggande sätt. Denna situation kan bli aktuell om det inte är möjligt att mäta alkoholkoncentrationen i blodet eller om personen t.ex. intagit ett medel som ännu inte är narkotikaklassat. Skillnaden här mot första stycket är att här måste man se till förarens faktiska tillstånd, om föraren faktiskt inte kunde framföra fordonet på ett betryggande sätt. Om föraren t.ex. orsakat en olycka på grund av ruset bör man kunna slå fast att föraren inte kunde framföra sitt fordon på ett betryggande sätt.

3.  Den tredje situationen regleras i 2 st och där anges att man kan dömas för rattfylleri om man framför ett motordrivet fordon efter att ha intagit narkotikaklassade preparat som finns mätbara i blodet.  Även här liksom i situation nr 1 antas man inte kunna framföra sitt fordon på ett betryggande sätt om man intagit narkotikaklassade medel. Förbudet gäller dock inte om man intagit narkotikaklassade läkemedel i enlighet med läkares ordination. Då får man istället göra en bedömning enligt situation nr 2, d.v.s. om föraren faktiskt kunnat framföra sitt fordon på ett betryggande sätt.

Rattfylleri är vidare ett uppsåtligt brott, vilket innebär att föraren måste ha vetskap om de faktiska omständigheter som ligger till grund för brottet. Föraren behöver inte veta vilken alkoholkoncentration som finns i blodet utan det räcker med att föraren vet att det är alkohol som förtärts.

Med vänlig hälsning