Efterlevande makes arvsrätt
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Reglerna om arv i Ärvdabalken (ÄB) https://lagen.nu/1958:637 anger hur en avlidens kvarlåtenskap ska fördelas i de fall den avlidne inte själv givit några besked om detta i ett testamente. Lagens fördelning av kvarlåtenskapen följer i stor utsträckning genetiska släktband. Den eller de som är närmst släkt med den avlidne ärver alltså före mer avlägsna släktingar. Släktingarna är indelade i olika arvsklasser där de i den första arvsklassen står först på tur att ta arv efter den avlidne. Principen innebär att de i första hand är arvlåtarens avkomlingar, så kallade bröstarvingar, som ärver, se 2 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. Med bröstarvingar avses arvlåtarens barn, barnbarn osv. Släktingar i andra arvsklassen (2 kap 2 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1) ärver endast i det fallet arvlåtaren inte har några bröstarvingar. Likaså ärver släktingar i tredje arvsklassen (2 kap 3 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1) först sedan arvlåtaren saknar arvingar i första och andra arvsklassen. En arvsklass måste alltså vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass.
Det är alltså endast dina barn, barnbarn osv. som har arvsrätt efter dig. Din dotters halvsyster har alltså ingen arvsrätt efter dig, såvida du inte väljer att testamentera till henne.
Enligt 3 kap 1 § ÄB https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 ska om arvlåtaren var gift, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar dock arvlåtaren någon bröstarvinge som INTE är den efterlevande makens bröstarvinge, så kallat särkullbarn, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen avstår från sin rätt till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap 9 § https://lagen.nu/1958:637#K3P9S1. Enligt denna paragraf kan alltså ett särkullbarn avstå från sitt arv efter den först avlidna maken till förmån för den efterlevande maken. Väljer särkullbarnet att göra detta ärver den efterlevande maken dennes arvslott med fri förfoganderätt, vilket betyder att den efterlevande maken får förfoga över egendomen hur han/hon vill med den begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnande får förordna över egendomen. Avstår särkullbarnet sin rätt enligt denna paragraf förvandlas dennes arvsrätt istället till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa enligt vad som sägs i 3 kap 2 § https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1. Särkullbarnet blir då efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makens död.
Finns det både gemensamma bröstarvingar och särkullbarn kan regeln uttryckas så att den efterlevande maken ärver de gemensamma bröstarvingarnas arvslotter men alltså inte särkullbarnens arvslotter. Skulle det vara så att arvlåtaren inte efterlämnar andra bröstarvingar än särkullbarn har alltså den efterlevande maken ingen arvsrätt alls efter arvlåtaren om inte särkullbarnet väljer att avstå sin del enligt 3 kap 9 § ovan eller basbeloppsregeln i 3 kap 1 § 2 st https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2 blir tillämplig. Enligt denna regel har en efterlevande make alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker till, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Prisbasbelopp för 2013 är beräknat till 44 500 kr. En efterlevande make har alltså 2013 rätt till minst 178 000 kr.
När makarna inte har gemensamma barn ska, som ovan redovisats, kvarlåtenskapen alltså tillfalla arvlåtarens bröstarvingar. Dock kan makar genom att upprätta ett inbördes testamente förordna om kvarlåtenskapen till förmån för varandra. I detta kan man antingen förordna om att makarna ska ärva varandra med fulläganderätt eller med fri förfoganderätt. Att ni ärver varandra med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande fritt får förfoga över egendomen under sin livstid med begränsningen att efterlevande make inte genom testamente eller förmånstagarförordnade får förordna över egendomen utan ska följa det inbördes testamentet som upprättats eller fördelas enligt lag. Att ärva varandra med full äganderätt menas att den som överlever den andra kan fördela kvarlåtenskapen som denne vill vid sitt frånhälle, dvs. får även testamentera bort egendomen.
I ditt fall om det är så att ni har ett gemensamt barn och du avlider och inte efterlämnar annan än det gemensamma barnet så ärver din make före ert gemensamma barn. Barnets arv omvandlas således till en efterarvsrätt enligt vad som redovisats ovan. Skulle det vara så att ni endast har barn på var sina håll skulle det vara lämpligt att upprätta ett inbördes testamente då efterlevande make inte ärver före särkullbarn.
Hoppas detta var till någon hjälp.
Vänligen,
