FrågaKOMMERSIELL RÄTTÖvrigt15/01/2007

Skydd för design: typsnitt

Hur skyddar man bäst en nytt och särpräglat typsnitt? Mönsterskydd eller? Vilka förutsättningar och krav finns för att få skyddet? Vad gäller i olika länder och hur långt är reglerna internationellt harmoniserade?

Lawline svarar

Hej! Det finns fyra potentiella skydd för ditt typsnitt: -Mönsterskydd genom mönsterskyddslagen (1970:485) (MSL nedan) eller EGF 6/2002 om gemenskapsrådgivning. -Upphovsrättsligt skydd genom lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL nedan). -Varumärkesrättsligt skydd genom varumärkeslagen (1960:644) eller EGF 40/94 om gemenskapsvarumärken (VML nedan). -Marknadsrättsligt skydd genom marknadsföringslagen (1995:450) (MFL nedan). Mönsterskyddet skyddar utseendet på en produkt och kan fås på två sätt. EGF 6/2002 ger skaparen av ett mönster ett treårigt skydd i EU utan krav på registrering förutsatt att mönstret är nytt och särpräglat art. 11. MSL ger mönster ett skydd om maximalt 25 år förutsatt att mönstret är nytt och särpräglat, MSL 2 § samt 24 § 1 st. Det följande gäller för skydd enligt både EGF 6/2002 och MSL. Nyhetskravet innebär att ett identiskt mönster, skapat av dig eller någon annan, inte tidigare skall vara känt i typsnittsbranschen inom EES-området, MSL 3 § 2 st. p. 1. Har mönsterskaparen själv offentliggjort mönstret innan registreringen så får denne ändå en respittid på 12 månader enligt MSL 3a §. Kravet på särprägel innebär att mönstret betraktat i sin helhet skall skilja sig från andra mönster, MSL 2 § 3 st. Upphovsrättsligt skydd är precis som skyddet enligt EGF utan krav på registrering och uppstår vid skapandet av ett verk, URL 1 §. Det krävs enligt HD en viss verkshöjd för att upphovsrätt skall fås. Verket skall vara originellt och särpräglat och skapat med en konstnärlig ambition i syfte att nå en konstnärlig verkan. Att det rör sig om ett typsnitt är alltså inget som spelar någon roll om dessa krav är uppfyllda. Man kan göra ett test utifrån det så kallade dubbelskapandekriteriet; Är det sannolikt att två personer oberoende av varandra skapar likadana typsnitt? Om svaret är nej besitter det förmodligen upphovsrättsligt skydd. Om du vill ha ditt typsnitt registrerat som varumärke såsom många kommersiella företag har är det möjligt. Genom VML kan skydd uppnås på tre sätt. Antingen i EU genom registrering enligt EGF 40/94, i Sverige genom registrering eller i Sverige genom inarbetning såsom föreskrivs i VML. Givetvis kostar det mer att registrera sitt varumärke i EU men det ger å andra sidan ett bredare skydd än det nationella. Jag skall nedan redogöra för de viktigaste förutsättningarna. För registrering i Sverige krävs enligt 1 § 2 st. VML att varumärket kan återges grafiskt vilket ditt typsnitt kan. Dessutom krävs enligt 13 § 1 st. VML att varumärket har särskiljningsförmåga. Det innebär i detta fall att det skall vara distinkt och särskilja varumärket från andra varumärken. Även om man inte anser att typsnittet har tillräcklig ursprunglig särskiljningsförmåga så kan det ändå förvärva det genom marknadsföringsåtgärder. Notera att det är viktigt att typsnittet inte är förväxlingsbart med någon annans namn, firma eller varumärke enligt 14 § p. 6 VML. Varumärkesskydd kan även erhållas i Sverige genom inarbetning enligt 2 § VML. Det krävs då att en betydande del, ca 1/3, av den krets i Sverige som varumärket riktar sig är känt som beteckning för varorna. Mer än så krävs inte för inarbetning men vid en eventuell process där man skall försvara sitt skydd så måste man även uppfylla kriterierna för registrering för att åtnjuta sitt egentliga skydd. Det marknadsrättsliga skyddet enligt MFL ger typsnittet skydd i form mot exempelvis vilseledande efterbildningar, 8 § MFL. Det krävs då att efterbildningen är förväxlingsbar med typsnittet som för att åtnjuta skydd skall vara känt och särpräglat. Genom 4 § 1 st. MFL åtnjuter dessutom typsnittet ett skydd mot renommésnyltning. Gemensamt för all nationell lagstiftning är att den har en nationell räckvidd. Vill du ha skydd i flera länder gäller deras respektive lagstiftning. Det EU-vida skyddet ger visserligen skydd inom gemenskapen men det är fortfarande en nationell prövning som görs av respektive medlemsstat varför det inte nödvändigtvis behöver betyda att man har skydd i alla medlemsstater enbart för att man har ett EU-skydd. Hoppas mitt svar hjälpt dig! De nationella lagarna hittar du http://www.lagen.nu.
Rasmus FahlénRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Kommersiell rätt och Övrigt? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000