Lawline svarar
hej,
Att en förare kör i diket varpå medpassageraren avlider kan mycket väl täckas in av "vållande till annans död".
En förutsättning för att någon ska kunna dömas för oaktsamhetsbrott (t.ex. vållande till annans död, 3:7 Brottsbalken) är att både att gärningen varit oaktsam, samt att personen varit oaktsam. I juridiska termer brukar man tala om gärningsculpa och personlig culpa. Culpa är latin för oaktsamhet.
Gärningen: Har bilföraren genom att köra bilen på det sättet tagit en otillåten risk? Som ledning för bedömningen kan man jämföra hans körande med gällande trafikregler och föreskrifter. Har han exempelvis åkt och sladdat med fordonet, eller kört på ett nonchalant sätt? Det att fordonet är trimmat behöver inte i sig ha någon självständig betydelse, det beror lite på vilka konsekvenser trimningen får. Mina kunskaper inom området är ringa, men om det är så att fordonet, som en konsekvens av trimningen, får sämre väghållning eller dylikt, så kan detta medföra att ett framförande av epan i en högre hastighet anses innebära ett otillåtet risktagande, även om hastigheten i sig inte är "för hög" (om han istället skulle ha framfört t.ex. en bil). När man i detta fall avgör om personen har kört oaktsamt bör man i viss mån ta hänsyn till den för vägen tillåtna hastigheten, samt den högsta tillåtna hastigheten för epa-traktor, men dessa faktorer kan endast ge en viss ledning för bedömningen. Störst hänsyn bör istället tas till fordonets hastighet i förhållande till vägens kvalitet, ljusförhållandena, väder, samt fordonets beskaffenhet (t.ex. att en epa kanske inte har särskilt bra väghållning vid högre hastigheter). Vidare kan man givetvis vara oaktsam på annat sätt genom att mer allmänt brista i omsorg vid framförandet av fordonet.
I grova drag handlar det alltså om: Har han kört så fort, eller annars på ett sådant sätt, att han utsätter sig för en risk att köra av vägen och döda en medpassagerare? I så fall bör det kunna sägas att han har tagit en otillåten risk.
Det krävs även att den otillåtna risken är relevant för följden, d.v.s. att följden (medpassagerarens död) är sådan att någon i gärningsmannens position har anledning ta det konkreta händelseförloppet i beräkning samt att detta händelseförlopp hör till de tänkbara följder som gör körningen oaktsam. Min bedömning är att en dikeskörning, varpå medpassageraren avlider, i allra högsta grad är ett sådant tänkbart händelseförlopp.
Personlig culpa: Här handlar det istället om huruvida just denna person (föraren) kan klandras för att han tagit den otillåtna risken (se ovan). Här tar man även hänsyn till gärningsmannens personliga egenskaper och utgår från hans personliga förutsättningar att uppfatta situationen.
Som du ser så är det svårt att ge annat än ett mycket svävande svar på frågan, eftersom det är så många omständigheter som spelar in i bedömningen. Men i korthet: förutsättningarna i frågan är sådana att det är tänkbart att föraren kan dömas för vållande till annans död. Det bör dock tilläggas att även om man faktiskt kör ihjäl någon, så kan inte varje liten brist i omsorgen vara sådan att den är straffbar enligt 3:7 brottsbalken.
Vad gäller eventuellt straff så kan det sträcka sig från böter till fängelse i två år - ja ända upp till 6 år ifall brottet bedöms som grovt. Det är omöjligt att ge ett svar på vad det skulle kunna ge för straff i detta fall, eftersom så många olika omständigheter spelar in såsom ex.vis gärningsmannens ålder. En gissning skulle kanske vara ett år, varifrån man drar av eventuell "ungdomsrabatt". Om gärningsmannen är under 15 år kan inte någon påföljd utdömas då han inte är straffmyndig. Om gärningsmannen är under 21 så döms han sällan till fängelse utan påföljden blir ofta istället sluten ungdomsvård. För fängelse i sådana fall krävs "särskilda skäl" och om han är under 18 år så krävs istället "synnerliga skäl". Detta framgår av 30:5 brottsbalken.
Vänliga hälsningar
