Uppehållstillstånd

Question

hejsan
jag känner en illegal människa och han ska bli pappa med en svensk kvinna, barnet är beräknad att komma i okt. Han har sökt uppehållstillstånd två gånger men fått avslag.
Han har ej något med myndigheter att göra. Dom är inte gifta på grund av att han saknar pass men dom är sambo. Han har varit i sverige i fyra år, finns det någonting man kan göra så att han får stanna i sverige med sin nya familj?

Answer 1

Hej,

Den lagen som reglerar uppehållstillstånd är utlänningslagen (UtlL, se http://www.lagen.nu/2005:716 ). I 5 kap 3 § 1 p ser vi att huvudregeln är att en person skall beviljas uppehållstillstånd om denne är make eller sambo till någon som är bosatt i Sverige. I 17 – 17 b §§ finns sedan undantagen från denna huvudregel, det vill säga skälen mot att bevilja uppehållstillstånd. Här stadgas bl a i 17 a § att uppehållstillstånd kan vägras om oriktiga uppgifter som är av betydelse för uppehållstillståndet lämnats, om utlänningen utgör hot mot allmän ordning m m. Vidare ser vi i 18 § att en ansökan om uppehållstillstånd skall göras innan personen inrest i Sverige. Huvudregeln är här att ett uppehållstillstånd ej beviljas efter att en person rest in i riket. Undantagen från denna regel finns i 5 kap 18 § 2 stycket. I 5:e punkten i detta stycke ser vi att en person med stark anknytning till någon bosatt i Sverige ändå kan beviljas uppehållstillstånd om det inte skäligen kan krävas att personen reser till annat land för att ge in en ansökan där.

I utlänningslagens 12 kap 18-20 §§ finns regler om uppehållstillstånd för en person som skall avvisas eller utvisas enligt dom eller beslut som vunnit laga kraft. I 12 kap 18 § ser vi i punkten 3 i första stycket att en person som drabbats av ett utvisningsbeslut kan få uppehållstillstånd om det kommer fram nya omständigheter som innebär att beslutet inte bör verkställas på grund av särskild anledning. I förarbetena till lagen har det uttalats att utrymmet för att ta hänsyn till familjeanknytning som har uppstått efter meddelandet av avvisnings- eller utvisningsbeslutet är mycket begränsat. Paragrafen syftar i stället till rena undantagssituationer.

Frågorna i detta fall blir dels när det inte skäligen kan krävas att personen reser till annat land för att ge in ansökan där, dels hur ”stark anknytning” skall tolkas. Vidare måste frågan om denne persons illegala vistelse i landet kan påverka bedömningen undersökas.

När det gäller frågan om när det kan antas vara oskäligt att kräva att en person reser utomlands för att lämna in sin ansökan där, har det i förarbetena till lagen uttalats så att huvudregeln ändå skall vara den att en ansökan skall göras från utlandet. Undantaget skall endast vara tillämpligt om det kan antas att en person, efter att ha återvänt till sitt hemland, riskerar trakasserier t ex av myndigheterna i form av svårigheter att få pass och utresetillstånd. Ett annat fall då undantaget skulle kunna vara tillämpligt är om personen riskerar ett fängelsestraff i hemlandet för en handling som ej är straffbelagd i Sverige, eller om det i personens hemland inte finns någon svensk utlandsrepresentation.

Gällande begreppet ”stark anknytning” verkar det dock inte råda något tvivel om att barn och sambo gör att detta krav är uppfyllt. Men vid prövningen av ifall en person har rätt till uppehållstillstånd tittar man även på andra faktorer. Att en person vistas illegalt i riket är absolut en sådan sak som inverkar i bedömningen, men även faktorer som sökandens anknytning till ett annat land än Sverige, personens levnadssätt och ifall dennes identitet är oklar kan vara av betydelse.

I ett fall (UN 458-04) som prövats av Utlänningsnämnden rörde det sig om en Colombiansk man som var gift och väntade barn med en svensk medborgare. Denne persons ansökan om uppehållstillstånd hade avslagits flera gånger och ett avvisningsbeslut hade fattats i ärendet. När personen inlämnat ett ytterligare en ansökan om uppehållstillstånd avslogs även denna med särskilt beaktande av att det ansågs viktigt att utlänningar som inte följer reglerna i utlänningslagen inte skulle komma i ett bättre läge än de som respekterade myndigheternas avvisningsbeslut och återvände för att ansöka om uppehållstillstånd från hemlandet.

I ett annat fall (UN 457-04) som Utlänningsnämnden prövat kom nämnden fram till ett annat beslut. Här rörde det sig om en Syrisk man som var gravid med en svensk medborgare. Denne man hade rest in i riket med giltigt 30-dagars visa. Efter nära ett och ett halvt år senare lämnade han in en ansökan om uppehållstillstånd. Det ansågs inte skäligt att han skulle lämna sitt barn och åka till sitt hemland för att lämna in en ansökan där. Den långa illegala vistelsen ledde dock till att han enbart beviljades ett uppehållstillstånd för viss tid.

Skillnaden mellan dessa två ovan beskrivna fallen är att i det första fallet hade den sökande redan fått avslag och drabbats av avvisningsbeslut. Att personen skaffat familj i Sverige ansågs inte utgöra tillräckligt skäl för att tillåta att personen kunde ansöka om uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverkets beslut skall nämligen stå fast, om inte det rör sig om t ex humanitära skäl då en person riskerar tortyr m m (se lagtext, bl a 12 kap 1-3 och 18 §§). I det andra fallet rörde det sig om en person som lämnade en ansökan om uppehållstillstånd för första gången och där denne person redan vid första ansökningstillfället hade familj här.

Avslutningsvis skulle jag vilja nämna lite om ”oklar identitet” vilket är något som Migrationsverket väger in vid beslutandet om ifall uppehållstillstånd skall beslutas eller ej. I 2 kap 1 § UtlL finns ett passkrav nedskrivet, som säger att den som reser in i Sverige och vistas här skall ha pass. I 8 kap 1 § 1 punkten stadgas vidare att en person som saknar pass får avvisas. Dock kan en utlänning som har grund för att stanna i Sverige inte utvisas enbart på den grund att denne saknar pass.

I ett fall (Reg. 26-94) beslutade Regeringen att en persons oklara identitet skulle påverka ett ärende på sådant sätt att endast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kunde ges. I ett annat fall (UN 409-01) förklarade Utlänningsnämnden att en ansökan som regel skall avslås i det fall där identiteten inte kan klarläggas. Som jag redan nämnt tidigare är dock detta inte ensamt avgörande för ifall uppehållstillstånd beviljas eller ej.

I fallet (UN 21-93) uttalas att en person som kan skaffa främlingspass skall göra detta. På så sätt respekteras passkravet som finns uppställt i 2 kap 1 §. Om främlingspass finns det stadgat i 2 kap 12-16 §§ i utlänningsförordningen (se http://www.lagen.nu/2006:97 ) och ett sådant pass kan utfärdas om utlänningen saknar möjlighet att bli beviljad ett pass t ex av hemlandets ambassad i Sverige. Passkravet är ett krav som det hålls hårt på och Utlänningsnämnden har i många fall krävt att personer som kan bli beviljade pass av sina ambassader skall skaffa ett sådant för att kunna beviljas uppehållstillstånd.

Som du ser är området ett snårigt sådant, där minsta olika förhållanden kan spela avgörande roll. Jag hoppas dock att mitt svar skänkt lite ljus över saken.

Med vänlig hälsning,