Lawline svarar
Hej!
Familjehemsplacering sker på två olika sätt. Först och främst kan föräldrarna till barnet ifråga själva ansöka om bistånd, i form av en familjehemsplacering, enligt 4:1 Socialtjänstlagen (SoL 2001:453). SoL kan dock inte användas utan föräldrarnas samtycke. Då måste socialtjänsten kräva omhändertagande enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård om unga, (LVU). I 1 § LVU anges att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom skall göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i SoL om inte situationen omfattas av 2, 3 §§ LVU. Dessa lagrum reglerar fall då det finns en påtaglig risk att den unges hälsa och utveckling skadas, endera pga av förhållanden i hemmet eller eget beteende. Om så är fallet kan socialtjänsten lämna in en ansökan till länsrätten om att vård ska beredas för den unge även utan föräldrarnas samtycke. Viktigt att uppmärksamma är att det är länsrätten och inte socialtjänsten som tar själva beslutet om vård. Socialtjänsten lämnar endast in sin utredning och ansöker på så sätt om vård. Både barnet och föräldrarna har rätt till biträde enligt 39 § LVU.
Svaret på din fråga är alltså att en familjehemsplacering kan göras både utan och med föräldrarnas samtycke, men omhändertagande utan föräldrars samtycke görs endast om det föreligger en påtaglig fara för barnets utveckling av olika anledningar. Visst kan socialtjänsten säga att föräldrarna måste vidta vissa åtgärder för att de inte ska behöva lämna in en ansökan om vård enligt LVU, men socialtjänsten är inte garanterad en ”fällande dom”. Ofta har de dock viss erfarenhet av vad som krävs för att länsrätten ska besluta om vård, varför det finns anledning att verkligen ta deras råd på allvar om man vill undvika att en sådan situation uppkommer.
Med vänlig hälsning
