Lawline svarar
Hyra av lös sak är en företeelse som lämnats i stort sett oreglerad i svensk rätt. Detta innebär att området präglas stor avtalsfrihet. För ledning kan analogier dras till köplagen (KöpL som du finner http://www.lagen.nu/1990:931) och konsumentköplagen (KKL som du finner http://www.lagen.nu/1990:932). Utöver detta är allmänna avtalsrättsliga bestämmelser och principer tillämpliga varför bland annat 36§ avtalslagen (finns http://www.lagen.nu/1915:218) kan aktualiseras. I grund och botten utgör underlåtelsen att lämna tillbaka filmerna ett avtalsbrott, varför utgångspunkten måste vara att uthyraren skall ersättas på något vis.
Köplagarnas regler om hävning blir knappast aktuella då tiden för avtalet redan har gått ut. Skadeståndsreglerna i köplagarna bör dock kunna aktualiseras, enligt vilka säljaren (i detta fallet uthyraren) är berättigad till ersättning motsvarande den skada denne har lidit av dröjsmålet (51,57§§ KöpL samt 38-39,41§§ KKL). En obligationsrättslig diskussion med utgångspunkt i just frågor ersättning vid underlåtelse att lämna tillbaka hyrd sak har till viss del förts inom doktrin. Genom att hänvisa till relativt sparsmakad praxis har bland annat Knut Rodhe slutit sig till att uthyraren skall vara berättigad till vederlag för tiden efter att återlämnandet skulle ha skett. Rodhe tar dock inte upp frågan rörande hur långt denna rätt till vederlag kan sträckas, samt hur vederlagets omfattning och eventuella skälighet skall bedömas. Liksom vid andra former av inomobligatoriskt skadestånd (exempelvis ersättnign på grund av dröjsmål med betalnign enligt KöpL och KKL) får detta avgöras från fall till fall, med hänsyn till avtalets beskaffenhet och omständigheterna i övrigt.
I och med att avtalsfrihet i princip råder är det fullt möjligt att avtala i förväg om frågor som rör ersättning vid eventuella framtida avtalsbrott mellan parterna. Detta görs i de flesta fall då avtal ingås om hyra av lös sak, ofta genom bruk av så kallade standardavtal (standardiserade avtalsformulär som ofta ensidigt upprättats av uthyraren och som i konsumentsammanhang för det mesta inte lämnar något utrymmer till förhandling), vari hyrestagaren exempelvis erläggs att betala förseningsavgifter, ofta upp till en viss gräns, för det fall denne underlåter att lämna tillbaka egendomen. Hur detta avtal med videobutiken är utformat kan jag inte säga närmre, men oavsett hur detta utformats finns det, särskilt i konsumentsammanhang, ganska vidsträckta möjligheter att jämka oskäliga avtalsvillkor med hjälp av 36§ avtalslagen. Utifrån en jämförelse av olika aspekter som exempelvis hyresobjektets värde, uthyrarens beräknade skada av underlåtenheten, hyrestagarens eventuella nytta av att hålla kvar egendomen samt avtalsförhållandets vardagliga karaktär bör ett avtalsvillkor som ger uthyraren rätt att vid utebliven återlämning, för lång tid framöver kunna betinga sig fullt vederlag för varje dag som går över kontraktstiden framstå som oskäligt. Ett takbelopp motsvarande egendomens marknadsvärde hade nog varit mer i linje med, både vad som generellt tas ut i dessa sammanhang och vad som utifrån en objektiv bedömning skulle kunna framstå som skäligt. När det gäller just avtalsvillkor i standardavtal krävs det, för att de skall bli en del av avtalet mellan parterna, att de inkorporerats (presenterats på ett korrekt vis för hyrestagaren, genom exv. hänvisning). Som tumregel gäller att ju mer betungande ett standardvillkor framstår, desto större krav ställs på dess inkorporerande. Man kan alltså ifrågasätta om något avtal med ifrågavarande innehåll alls kan anses ha ingåtts.
En ytterligare viktig aspekt i det aktuella fallet är det olaga hot som uthyraren verkar ha gjort sig skyldig till. Man skulle kunna ifrågasätta om inte uthyraren på detta vis har bidragit till att återlämnande inte kunnat ske. Det framstår som en vedertagen avtalsrättslig princip att (51§ KöpL, 38§ KKL, samt i många standardavtal som exempelvis AB 92 ABT 94 och Orgalime) skadestånd endast kan utkrävas, av exempelvis en säljaren, om avtalsbrottet inte beror på säljaren själv. Det kan vara värt att beakta även om jag inte vågar uttala mig om hur långt ett sådant resonemang skulle kunna dras i det aktuella fallet.
Du bör dessutom polisanmäla det olaga hotet.
Lycka till!
Med vänliga hälsningar
