Sekretess för kunskapsprov

Question

Jag önskar förtydliga en tidigare ställd fråga:

http://www.lawline.se/besvaradfraga.php?id=1302

Frågan härrör inte om man har rätt att ta del av frågor/uppgifter av ett prov innan man skrivit det, utan istället att man ha rätt att ta del av frågorna/uppgifterna som utgör ett ett prov man redan har utfört.

Fallet gäller alltså en särskild prövning där jag nekats tillgång till frågorna/uppgifterna EFTER det att jag utfört prövningen. Jag fick visserligen tillgång till mina egna lösningar men däremot inte frågorna och det detta frågan gäller.

Kan läraren neka eleven tillgång till frågorna av ett prov eleven redan tenterat?

Answer 1

ÄR PROVET EN ALLMÄN HANDLING?

Inledningsvis kan betonas att beteckningen allmän handling i princip avser att beteckna ett visst handläggningsstadium. Då handlingen nått detta stadium blir den att beteckna som allmän och då har man enligt huvudregeln rätt att ta del av den. Denna huvudregel har vissa undantag som finns i SekrL och dessa ska diskuteras nedan .En handling blir allmän då den förvaras hos en myndighet och anses som inkommen eller upprättad ( TF 2:3, 6, 7§§). En skrivning blir allmän handling då examinatorn gjort färdigt den, eller när den blir expedierad/överlämnas till tentavakterna ( TF 2:7 st 1 p1 och 2). Då är den att anse som upprättad enligt TF:s mening. Provet är således en allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. Därmed har jag dock inte besvarat frågan om du har rätt att ta del av handlingen ( se TF 2:12, 13 §§).

ÄR PROVET EN ALLMÄN OCH OFFENTLIG HANDLING?

Rätten att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter är en grundlagsskyddad rättighet som endast kan inskränkas genom lag. Den lag som inskränker denna rätt är sekretesslagen ( TF 2:2 p 3). Detta betyder att du kan nekas tillgång till en allmän handling om det föreligger en sekretessgrund i SekrL. Den sekretessbestämmelse som är aktuell i ditt fall är SekrL 4:3 som berör uppgifter i kunskapsprov.Paragrafens skaderekvisit innebär att sekretess gäller endast om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Utformningen av skaderekvisitet innebär att paragrafen framför allt får betydelse för de s.k. standardiserade proven, dvs. prov som upprepas. Så länge samma provhandlingar används gäller alltså sekretess för uppgifterna i dessa.

Hur görs skadebedömningen från myndighetens sida? Skadebedömningen enligt 4:3 Sekrl är ju delvis en skönsmässig bedömning från myndighetens sida. Myndigheten kan därmed själva avgöra om de tror att ett utlämnade av provet skulle motverka syftet med framtida skrivningar. De skulle kunna åberopa att liknande skrivningar kommer att användas i framtiden och att själva kunskapsinhämtningen skulle bli för enkel vid ett utlämnande av provet eftersom då studenterna långt innan provet skulle veta frågorna och då särskilt förbereda sig på dessa frågor. Ett utlämnande av svarsmall skulle i än högre utsträckning kunna innebära att syftet med provet motverkades om samma skrivningsfrågor igen skulle användas. Det måste dock anses som tveksamt från myndighetens sida att rutinmässigt avslå en sådan begäran. En bedömning måste göras i det enskilda fallet. I många ämnen på högskolenivå finns det stora möjligheter att variera skirvningsfrågor så åberopandet av denna sekretessgrund kan ifrågasättas i vissa fall. En utredning av rättsläget visar dock att både teoriprov för körskolan och psykologtestprotokoll ansågs falla under regelns tillämpningsområde och skaderekvisitet var uppfyllt i båda dessa fall. Ingen domstol har dock prövat frågan om en skrivning på högskolenivå kan utlämnas så rättsläget måste anses som delvis osäkert