Anläggningslagen och uteblivna betalningar enligt lantmäteribeslut - Vad gäller?

Question

LM har beslutat att skapa en gemensamhetsanläggning där min väg ska ingå, något jag motsatte mig. De har då tilldömt mig ersättning för denna och för marken den är belägen på. De har skrivit att betalningen ska vara mig tillhanda senast 3 mån efter beslutet vunnit laga kraft och att det är först när jag har fått in betalningen som de får tillträde till min väg. Vad gäller för att få in betalningen? Är jag skyldig att sända ut fakturor till alla som ska betala? Det är många. Hur ska jag tolka paragraf 32 och 33 i AL? Vad händer om jag inte sänder ut någon faktura? och vad händer om jag inte får in någon betalning? Och vad händer om jag sänder ut fakturor till alla med en fördelning enligt andelstalen och några betalar och några inte betalar? Jag har satt upp hinder för vägen så att ingen ska kunna använda den idag. Kan det betraktas som egenmäktigt förfarande om de tar bort dessa innan jag har fått betalt?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är anläggningslagen (AnL). Din ärendebeskrivning innehåller flertalet delfrågor och dessa kommer att besvaras i tur och ordning och i den mån det går ska tilläggas. Vissa frågor verkar dock överlappa varandra varför varje enskild fråga inte nödvändigtvis kommer att hanteras separat.

När det gäller den två förstnämnda frågorna kan mycket kort sägas att det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet för dig att ställa ut fakturor. Det ankommer på sakägarna, dvs. ägarna till de fastigheter som har del i den nybildade gemensamhetsanläggningen, att erlägga de belopp som Lantmäteriet (LM) och närmare bestämt ansvarig lantmätare beslutade om i samband med förrättningen. Däremot och som svar på din fjärde fråga kan noteras att för det fall en eller flera betalningar skulle utebli kan du i likhet med fordringsägare i allmänhet naturligtvis behöva erinra den eller de fastighetsägare som är aktuella om att det föreligger en betalningsskyldighet. Om en eller flera avgifter inte skulle erläggas kan det för övrigt också få avsevärd betydelse för anläggningsbeslutets bestånd. Annorlunda uttryckt: Lantmätarens beslut kan helt enkelt upphöra att gälla (mer om det nedan). Värt att nämna är även att en begäran om verkställighet vad gäller lämnandet av ersättning till dig framställs hos Kronofogdemyndigheten (KFM) och med stöd av reglerna i utsökningsbalken (UB), se 32 a § AnL.

När det gäller din tredje fråga, vilken avser tolkningen av 32 och 33 §§ AnL, kan följande anföras. I 32 § 1 st. AnL sägs att ersättning enligt 13 § ska betalas inom tre månader efter det att ersättningsbeslutet fick laga kraft. Och på obetald ersättning ska ränta betalas enligt vissa i lagen angivna förutsättningar. Om en samfällighetsförening har bildats ska betalningsansvaret fullgöras av föreningen, se prop. 1973:160 s. 247. Något sådant verkar det dock inte vara fråga om här varför delägarna i anläggningen torde vara solidariskt ansvariga för betalningen och hur skulden ska fördelas mellan fastighetsägarna följer som bekant av ersättningsbeslutet, vilket utgör en del av själva anläggningsbeslutet.

Beträffande frågorna som rör uteblivna betalningar behöver ytterligare vissa saker framhållas. Den centrala bestämmelsen i sammanhanget återfinns i 33 § 1 st. 1 p. AnL. Däri uttalas att ett anläggningsbeslut upphör att gälla om full ersättning enligt 13 § inte har betalats i föreskriven ordning inom ett år efter det att beslutet om ersättning fick laga kraft och inte heller någon som har tillerkänts sådan ersättning har begärt verkställighet av ersättningsbeslutet inom samma tid. Ovanstående innebär i klartext att om någon sakägare inte betala inom den i lagen föreskrivna tiden förfaller anläggningsbeslutet, vilket av uppenbara skäl påverkar hela kollektivet, dvs. alla delägare i gemensamhetsanläggningen. Det sistnämnda bör givetvis även utgöra ett fullgott incitament för samtliga att vilja göra rätt för sig. Det är skralt med praxis på det är området, alltså rättsfallen är få till antalet, men Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1992 s. 159 kan i vart fall nämnas.

Och slutligen vad gäller din sista fråga behöver regelverket i brottsbalken (BrB) konsulteras. I 8 kap. 8 § 1 st. BrB sägs att den som, i annat fall än som anges i detta kapitel, dvs. 8 kap. BrB (vari de s.k. tillgreppsbrotten regleras), olovligen tar och brukar eller på annat sätt tillgriper något döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller på annat sätt, olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet. För egenmäktigt förfarande döms också den som med våld eller hot om våld hindrar någon annan att utöva sin rätt att hålla kvar eller ta något.

När det gäller egenmäktigt förfarande i fastighetsrättsliga sammanhang (vilket det är fråga om här) behöver följande noteras. En första förutsättning är, vilket redan följer av lagtexten, att gärningen är olovlig och medför intrång i någon annans besittning. Annars kan inget ansvar utkrävas. Exempel på detta kan vara när någon anbringar eller bryter stängsel, bygger, plöjer, gräver, upptar väg eller låter djur beta (återigen olovligen). Ytterligare exempel på besittningsintrång hänförligt till brottet egenmäktigt förfarande är parkering av fordon på annans fastighet, banande av stig liksom brukande av väg ägnat att åstadkomma påtagligt slitage på vägbanan. Att uppsåtligen hindra någons bruksrätt, exempelvis sådana nyttjanderätter som tillkommer arrendatorer, hyresgäster och/eller innehavare av servitut och/eller andelstal i en gemsamhetsanläggning kan enligt min mening också utgöra egenmäktigt förfarande. För ytterligare vägledning beträffande den rättsliga bedömningen i de här fallen, se exempelvis HD:s avgörande NJA 1982 s. 621.

Så här vid en första anblick skulle man därför kunna argumentera för (eller åtminstone tro) att du eventuellt själv kan göra dig skyldig till egenmäktigt förfarande genom att sätta upp hinder, exempelvis i form av en bom. Men det bygger på att du hindrar övrigas bruksrätt, dvs. nyttjanderätt till vägen, eller som det heter i lagtexten: Att du handlar på ett sätt som är ”olovligt och medför intrång i någon annans besittning.”. Det är dock inte fallet här. Jag har i och för sig inte sett lantmäteribeslutet, men utifrån din ärendebeskrivning kan konstateras att de nya andelsägarnas rätt att använda vägen är avhängig att samtliga betalningar till dig flyter in. Annars föreligger inte, i vart fall inte såvitt jag kan bedöma, någon rätt till bruk av vägen. Mot den bakgrunden och som svar på din fråga i den här delen måste slutsatsen bli att övriga kan göra sig skyldiga till brott om de tar bort dina hinder samtidigt som det saknas en eller flera betalningar. Och detta återigen för att det råder ett solidariskt betalningsansvar.

Notis: HD styr rättspraxis på straff- och civilrättens område samt i vissa offentligrättsliga ärenden och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning likt denna och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,