Fråga om ett historiskt dokument och dess inverkan på fastighetsförsäljning

2020-05-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag ställde tidigare en fråga till Lawline men inte fått något svar. Jag undrade: om ett gammalt brev från 1964 som finns på riksarkivet är bindande för försäljning av en fastighet om det inte finns inskrivet i Fastighetsboken på Lantmäteriet?Brevet uttrycker vad fastigheten som varit en skola fram till dess (1864) för användas till när det överläts från en Socken till en annan - och den socken inte längre finns.Vill gärna få svar,VänligenLotta Nycander
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar jag det som du menar 1864 i båda de utskrivna årtalen i din text. Jag tolkar det också som att du äger fastigheten idag.Du lämnar inte så mycket information så det är svårt för mig att svara på detta mer än i väldigt allmänna termer. Din fråga är, om jag uppfattar den rätt, om du kan sälja din fastighet utan hinder. Svaret är att under förutsättning att du har full äganderätt till fastigheten, hel lagfart och att den inte belastas av någon i fastighetsregistret begränsande omständighet så svaret med högsta sannolikhet ja. Anar också en andra del i din fråga; kan något eventuellt villkor från en tidigare överlåtelse av fastigheten fortfarande vara aktuellt för din försäljning. Jag har svårt att se någon situation där ett sådant scenario skulle kunna bli aktuellt.För att kunna svara lite mer utförligt och mer specifikt för ditt fall behöver jag veta mer. Vad är det för brev du tänker på och vad för villkor är det som avses och hur menar du att brevets villkor skulle påverka dig.Du får gärna skriva och fråga igen eller skriva en uppföljande fråga till mig.

Får min sambo "kasta ut" min son?

2020-05-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |sambo vill kasta ut min son när han blir 18 år har rätt att göra så?Han har inge inkomst för tillfälligt ännu
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Föräldrar har en försörjningsplikt gentemot sina barn fram tills barnet fyllt 18 eller gått ut grund- eller gymnasieskolan fram tills 21 års ålder, 7 kap 1§ FB. Har ditt barn gått ut skolan och är 18 år kan man alltså kräva att han flyttar hemifrån eller betalar för sig. Om jag förstår frågan rätt så rör det sig här dock om att din sambo vill att din son ska flytta ut. När det inte längre finns någon försörjningsplikt blir sonen juridiskt sätt "inneboende" hos dig och din sambo, han har därmed inget besittningsskydd till att bo kvar. Däremot, i och med att du och din sambo verkar vara oense huruvida sin son får bo kvar eller ej behöver vi även titta på vem som äger boendet. Är det din sambo som äger lägenheten eller huset och det inte finns något hyresavtal sonen och sambon emellan, får sambon "kasta ut" din son. Har ni däremot delat boende eller att du står som ägare kan din sambo däremot inte ta något sådant beslut själv. Även om sambon juridiskt sätt skulle ha rätt att vräka sin son skulle jag dock råda att komma överens på annat sätt än att blanda in juridiken. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Hur bör jag tänka kring att investera tid och pengar i fastigheter som inte är mina?

2020-05-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min mor har 2 fastigheter, bostad o fritidshus. Hon äger båda till 100% efter far gick bortJag har inga syskon.Hon säger jag får vara o göra vad jag vill i fritidshuset.Till fråganDet är större renoveringar som måste göras omg. Spis, skorsten, nytt tak. Osv.Hon har inga pengar o förväntar sig jag ska betala. Samt göra allt med o runt hantverkarna på min lediga tidDet tråkiga är ju att jag inte får rot avdrag o lägga pengar känns fel i ngt jag inte äger. Vad är era råd o tips runt detta för att lösa det mest ekonomiskt o praktiskt.När min väninna sa åt mor o sälja det till sitt enda barn blev svaret. Så länge jag lever så äger jag det !Det tråkiga är ju att jag tappar både kraft o ork. Har jag otur kan hon ju sälja det rakt av till någon annan.Tacksamt för hjälp// mvh ö..e
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I denna situation så skulle jag råda dig att inte betala för renoveringar eller underhåll. Detta då du inte är ägare till någon av husen och därmed tillför ett värde till något du eventuellt inte kommer att få ta del av sedan. För rent juridiskt sett skulle din mor kunna tänkas sälja någon eller båda av dessa fastigheter medans hon fortfarande lever. I sådana fall står du där och har investerat både tid och pengar i någonting som du inte får rätt till.Om du ändå vill hjälpa din mamma med detta så är min huvudsakliga rekommendation att försöka prata med din mamma själv och förklara hur det ser ut ifrån ditt perspektiv.Då kan du ge förslaget att du får köpa fastigheterna med villkoret att hon får bo och nyttja dessa hur hon vill så länge hon är i livet. Samt att du under denna tid inte får sälja fastigheterna vidare (om detta känns okej för dig). Vissa villkor vid köp av fastighet måste dock framgå av köpehandlingen, till exempel överlåtelseförbud (4:3 JB). Därmed bör ni vara noga med att villkoren framgår på rätt ställe om ni genomför detta förslaget. Om detta ändå är uteslutet för din mamma kan ni upprätta ett skuldebrev med den summa pengar som din mamma blir skyldig dig för renoveringarna. Detta för att säkra din rätt till att få tillbaka pengarna om din mamma skulle sälja fastigheterna innan hennes bortgång. Om din mamma då skulle neka dig pengarna så kan skuldebrevet användas för att få handräckning av kronofogden för att få tillbaka pengarna.Om inget av dessa alternativ fungerar för er eller känns bra för dig men du ändå vill betala för renoveringarna, samt lägga tiden. Så skulle jag rekommendera dig om att du åtminstone är försäkrad om att din mamma inte skrivit något testamente som gör att du inte kommer ärva dessa hus. Så du därmed med säkerhet kan veta att du är arvtagaren till husen om hon har kvar dem tills hon avlider.I övrigt så kan jag enbart råda dig att noga tänka över hur du vill att upplägget ska se ut och inte gå med på något som inte känns okej för dig. Det ska kännas bra för er båda i slutändan.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och att ni kan komma fram till en bra lösning för er båda.Med vänlig hälsning

Ljudvolym i bostad

2020-05-26 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag hade 2 vänner henna igår sen på kvällen och åt, vi har inte haft nån musik utan barn låt som jag brukar öppna till min son men Securitas kom ändå för att någon ringde och sa att jag har fest men jag så att jag har inget fest då såg vakten själv det är tyst och sa att folk larmar for ingenting och det är bara fellarm. Kan jag få då bort även om jag inte hade fest samt ingen bör nere och bredvid mig.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag förstår det som att du undrar om du orsakat något problem och med anledning av detta skulle behöva lämna din bostad. Av din beskrivning framgår inte vilken form av bostad du har (till exempel hyresrätt, bostadsrätt osv) men däremot att du inte orsakat störningar i form av höga ljudvolymer samt att vakten bekräftat detta. I min mening verkar det inte som att händelsen ifråga kan leda till att du får lämna din bostad, oavsett vilken bostadsform det är fråga om.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag ge bort en belånad fastighet?

2020-05-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hur går det till om jag vill ge min sambo 50% av en fullt belånad fastighet? Han har ingen del i lånet i nuläget.
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Det finns ingen lag som hindrar dig från att ge bort en belånad fastighet, men innan du ger bort halva fastigheten bör du kolla vad villkoren säger om detta i ditt avtal med långivaren. Vanligen är är fastighetslån förenade med panträtt på fastigheten, som innebär att fastigheten kan tas i anspråk för att täcka era skulder om ni inte betalar till banken. Vill du att din sambo ska ta över halva betalningsansvaret för lånen också bör ni diskutera detta med långivaren, som bör gå med på det, eftersom det innebär en fördel för långivaren att fler personer står som betalningsansvariga för lånen.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Lamellgardinerna står inte med i köpekontraktet

2020-05-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vi har sålt vårt hus. I ett tillbyggt inglasat rum har vi måttbeställda lamellgardiner på tre sidor. I ett uterum har vi lamellgardiner inköpta på Jysk, standardmåttet. Vi glömde skriva något om detta i köpekontraktet. Vad gäller? Båda parter vill ha gardinerna.
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Det som hör till fastigheten som sålts (alltså det som köparen får i samband med köpet) är s.k. byggnadstillbehör enl. 2 kap. 2 § jordabalken. Tyvärr finns det inte ett klart juridiskt svar om just lamellgardiner räknas som byggnadstillbehör eller inte då ingen lag reglerar detta. De två svar som finns diskuteras endast i litteraturen: (1) Antingen anser man att jordabalkens regler om fastighetstillbehör innebär att, det som är fast monterat och typiskt sett har en nyttoaspekt för en längre tid ska vara bostadstillbehör. Detta synsätt förespråkar alltså att lamellgardinerna ska ingå vid försäljningen. (2) En annan uppfattning är att lamellgardinerna inte är en sådan fast installation som klassificeras som ett byggnadstillbehör, och därmed räknas som lös egendom (vilket inte ingår i försäljningen). Eftersom inget av dessa svar väger tyngre än det andra och att det lamellgardinerna inte ingår i köpekontraktet har ni alltså hamnat i en situation där det inte finns något juridiskt stöd för vem som har bättre rätt till lamellgardinerna. Därför är det enda rimliga alternativet att förhandla om vem som ska få egendomen. Med vänliga hälsningar,

Löfte om framtida gåva av fast egendom är ogiltig

2020-05-27 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,om man har ett gåvobrev som gäller gåva av fast egendom hur ska då detta gåvobrev (original) hanteras. Räcker det vid en bouppteckning att man har en kopia på gåvobrevet eller behövs originalbrevet för att styrka avsikten i gåvobrevet (t.ex. enskild egendom) ?Hälsningar,
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om fast egendom och gåva av dessa hittar du i jordabalkens (JB) fjärde kapitel.Gällande gåvobrev av fast egendom så är de inte giltiga om de gäller framtida gåva (4 kap 1§ JB ihop med 4 kap 29§ JB). Det beror på att ett löfte om att sälja eller ge bort fast egendom inte är rättsligt bindande. Det beror på ett sådant löfte inte möter formaliakraven för gåva av fast egendom, vilka anges i 4:1 JB.Om du är den som ska ta emot denna gåva så rekommenderar jag dig att prata med givaren och förklara detta. Där ni då kan komma överens om att gåvan antingen ges direkt och att den andre därmed överlåter fastigheten till dig enligt formaliakraven i 4:1 JB. Om det inte passar er situation så kan givaren upprätta ett testamente där denne testamenterar den fasta egendomen till dig istället.Om det är du som är givaren så gäller givetvis samma sak fast åt motsatt håll.Regler om arvsrätt och testamente hittar du i ärvdabalken.Det viktigaste att veta där är att om den som testamenterar bort den fasta egendomen har barn så måste deras arvsrätt respekteras. Det innebär att de har rätt till minst sin laglott, vilket motsvarar hälften av deras arvslott(7:1 ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad gör vi vid tvist om fastighet?

2020-05-23 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min släkt, bestående av 4 familjer hade mark och stuga i X sedan 60 talet. Våra förädrar som köpte marken upprättade en stiftelse som ägare. De kallade den Stiftelsen Y fjällstuga. En representant från varje familj satt i stiftelsens styrelse. Min pappa som var ingenjör byggde huset på tomten som är 2000 m2 stor. På denna plats har jag tillbringat många somrar och vinterlov.Med tiden gick våra föräldrar bort och en familj var inte delaktig längre alls i stiftelsen. Min bror representerade min familj tills ca 2015 då 2 av de övriga styrelsemedlemmarna gick bakom ryggen på oss och ansökte om stiftelsens upplösning. De ansökte därefter om lagfart efter gåvobrev som godkändes och de delade marken på 2.Efter detta anlitade vi en advokat, som inte lyckades lösa problemet. Våra kusiner slog ifrån sig och meddelade via sin advokat att vi skulle sluta trakassera dem, vilket var väldigt fräckt.Hur kan det vara så lätt för 2 styrelsemedlemmar i en stiftelse att bara roffa åt sig marken för sig själva, som flera familjer köpt tillsammans 50 år tidigare för att nyttja tillsammans?Vad kan vi göra för att få tillbaka våran rättmätiga del av marken och stugan som min pappa byggde?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar er fråga har det förelegat ett ägande av fastigheten genom en stiftelse i vilken det suttit en representant för varje familj. År 2015 gick två av styrelsemedlemmarna bakom ryggen på er, ansökte om stiftelsens upplösning och ansökte därefter om lagfart för fastigheten efter gåvobrev som godkändes. Ni undrar hur det kan vara så lätt för två styrelsemedlemmar i en stiftelse att bara roffa åt sig fastigheten åt sig själva, som flera familjer femtio år tidigare köpt för att nyttja tillsammans.I ert fall blir det väldigt svårt att ge ett bra svar utan en djupare utredning. För att kunna ge ett svar och eventuellt nå framgång krävs att det gås igenom allt som skett. Hur stiftelsen kunde avslutas, gåvobrevets äkthet m.m. Eftersom det funnits någon form av gåvobrev som ansetts giltigt är sådant tillräckligt för att söka lagfart (jfr 20 kap. 1-2 § jordabalken). Om det exempelvis är så att lagfart beviljats på grund av gåvobrevet var falskt kan den som drabbas väcka talan om bättre rätt för att undanröja lagfarten. Det bör observeras att innan ni väcker talan om bättre rätt bör ni gå igenom med en jurist vilka möjligheter som finns till framgång. En domstolstvist kan dels ta lång tid, dels kosta mycket pengar om ni inte når framgång.Tyvärr går det inte att ge ett klarare svar på er fråga utan en djupare utredning. Jag rekommenderar att ni anlitar en jurist som går igenom allt och ger er råd för vilka möjligheter ni har att gå vidare. Ert ärende förefaller komplext varför det inte kan ges ett djupare svar än enligt ovan. För det fall att ni är intresserade av att låta en av våra jurister gå igenom ärendet och råda er vidare är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Våra jurister erbjuder möten per telefon, e-post och Skype. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,