Kan en före detta ägare ha rätt att nyttja mark på fastighet?

2021-04-21 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej.Vi har hamnat i en tvist med förra ägaren av våran gård om våran mark som vi vill ha tillbaka för att kunna ha beten till våra hästar och kunna bygga ridbana men förra ägaren påstår att denne har ett kontrakt där det ska stå att denne får bruka marken så länge den vill. Varken vi eller dom som vi skrev kontraktet med har detta "kontrakt" det finns inget arrendeavtal. Vad är det nu som gäller om detta papper nu finns?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det handlar om en rättighet mellan en fastighet och en person kallas det för nyttjanderätt. Nyttjanderätt är en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Rätten kan gälla en hel fastighet eller en del av en fastighet och är begränsad i tiden. En nyttjanderätt skapas genom avtal med fastighetens ägare. Hur avtal ingås och vilka särskilda villkor som gäller för avtalet är olika beroende på vilken nyttjanderätt det rör sig om. Det framgår inte av din fråga vad den förra ägaren gör med marken så jag kommer nedan redogöra för samtliga nyttjanderätter som kan vara aktuella i ditt fall. Kan röra sig om olika typer av nyttjanderätt:Arrende kan delas upp i jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. Vilken av dessa som blir aktuell beror på hur förra ägaren använder marken. Jordbruksarrende avser jord som upplåtes för att brukas, bostadsarrende avser jord som upplåtes för att huvudsakligen bereda bostad åt arrendatorn, anläggningsarrende avser jord som upplåtes för förvärvsverksamhet och slutligen avser lägenhetsarrende upplåtelse som inte faller under någon av de andra arrendeformerna. Enligt 8 kap. 3 § Jordabalk (JB) ska avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende upprättas skriftligen. Avtal om lägenhetsarrende ska också upprättas skriftligen om annat inte överenskommes. I regel krävs alltså att ett skriftligt kontrakt finns för att den förra ägaren ska kunna göra sin rätt att använda marken gällande. Det krävs även att arrende upplåtes mot vederlag (8 kap. 1 § JB). Detta innebär att om ni inte fått betalt för förra ägarens nyttjande av marken är det inte tal om arrende.Enligt 13 kap. 1 § JB kan nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid upplåtas för visst ändamål mot årlig avgäld i pengar som tomträtt. Även här krävs det alltså att vederlag utgår för nyttjandet av marken. Enligt 13 kap 3 § JB måste avtal om tomträtt även vara skriftligt för att vara giltig.Om det varken rör sig om arrende eller tomträtt kan det röra sig om allmän nyttjanderätt. Detta regleras i 7 kap. JB. Här sätts inte några krav upp på skriftlighet eller avgift till markägaren. Nyttjanderätt är dock bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område eller om det rör sig om jordbruksarrende, och 50 år i övrigt (7 kap. 5 § JB). Efter denna tid är alltså avtalet utan verkan.Är nyttjanderätten giltig gentemot ny ägare?För att en nyttjanderätt ska vara giltig i förhållande till ny ägare är det upp till säljaren att göra förbehåll om att fastigheten är besvärad med nyttjanderätten när han eller hon säljer den. Om säljaren inte gör förbehåll om rättigheten, upphör den att gälla när den nye ägaren tar över fastigheten. Avtalet fortsätter dock att gälla mot ny ägare om det upprättats skriftligen och den som fått nyttjanderätten börjat nyttja rätten, i det här fallet nyttjat marken, innan överlåtelsen av fastigheten skett (se 7 kap. 11 - 13 §§ JB). Om säljaren inte informerat er om att förra ägaren har denna nyttjanderätt gäller den alltså i regel inte gentemot er. Sammanfattning:Sammanfattningsvis är det svårt att säkert säga vad som gäller om kontraktet finns eftersom det är ovisst vad kontraktet innehåller och vad det är för typ av kontrakt. Beroende på vad för nyttjanderätt det rör sig om gäller olika regler. Om det rör sig om arrende eller tomträtt finns ett krav på skriftlighet och avgift till ägarna. Om detta inte uppfylls, till exempel om förra ägaren inte kan visa er ett skriftligt avtal skulle nyttjanderätten vara ogiltig. Om det däremot rör sig om allmän nyttjanderätt finns det inte lika många formkrav. Huvudregeln är självklart att ni som ägare till marken har rätt att nyttja den och ingen annan. Det är alltså förra ägaren som måste bevisa att en nyttjanderätt finns. Om den förra ägaren skulle ha ett nyttjanderättsavtal är det framför allt avtalsinnehållet som styr dess giltighet. Det blir dock svårt för förra ägaren att hävda nyttjanderätt om han eller hon inte har ett skriftligt avtal.Jag rekommenderar att ni i första hand försöker få förra ägaren att ta fram kontraktet. Om detta inte går och ni inte kan komma överens med förra ägaren har ni möjlighet att vända er till arrendenämnden. Arrendenämnden handlägger tvister om arrende och vissa tvister om allmän nyttjanderätt. Nämnden medlar även i arrendetvister mellan jordägare och arrendatorer och fattar beslut. Det är dock att rekommendera att försöka lösa tvisten utanför domstol om det är möjligt eftersom en domstolsprocess både kan bli långdragen och kostsam.Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende, eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad gäller om granne vill fälla träd på min tomt?

2021-04-16 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vår granne på landet önskar fälla träd på en helt outnyttjad av vår tomt för att förbättra utsikt. Vi har egentligen inget intresse av det men det är ok. Vi undrar hur vi ska hantera det ekonomiska. Grannarna har fått en offert på 13.000 av en arborist. Är det rimligt att vi ska betala något av det? Undrar också om veden/virket är vårt?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättsförhållandet mellan grannarBestämmelser om grannförhållanden finns i jordabalken (JB). Huvudregeln är att varje fastighetsägare ansvarar för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs (3 kap. 1 § JB). Om en rot eller gren tränger sig in på en fastighetsägarens tomt får ägaren ta bort grenen under förutsättning att trädägaren fått tillfälle att åtgärda problemet (3 kap. 2 JB). Ekonomisk kompensation eller rätt till virket?I ert fall har er granne fått ett godkännande att fälla trädet på er tomt. Lagen innehåller inga bestämmelser om kostnadsfördelning mellan grannar. Men om grannen väljer att fälla trädet borde kostnaderna rimligtvis belasta grannen, eftersom det är dem som vill fälla trädet och ni har ingen lagstadgad skyldighet att fälla trädet på grund av deras utsikt. Eftersom trädet står på er tomt äger ni trädet och därmed också veden. Sammanfattningsvis, lagen innehåller inga bestämmelser om kostnadsfördelning mellan grannar. Men reglerna är utformade i syfte att fortskrida grannsämja och därför är det av stor vikt att ni kommer överens om villkoren innan trädet fälls. Båda parter har en allmän skyldighet att ta skälig hänsyn till sina grannar och uppnå en samförståndslösning i frågor som båda har ett intresse i. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan mina grannar spela hockey på tomten trots att det låter högt?

2021-04-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har en granne vars son tränar hockey på deras baksida en eller fler gånger om dagen.Min dotter blir orolig när det smäller och även vi vuxna stör oss av det då det inte går att vistas ute på baksidan å koppla av samt leka med mina barn.Jag har påpekat detta men problemet kvarstår.Är det okej att ha en sådan hög bullernivå?
Adam Stannervik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar hur mycket dina grannar är tillåtna att låta enligt lag. Var och en vid nyttjande av sin eller annans fastighet taga skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Det betyder i princip att man ska ta skälig hänsyn till sina grannar. Det finns alltså ingen skyldighet för grannar att visa total hänsyn mot sin omgivning. Skälig hänsyn. Frågan är dock vad skälig hänsyn faktiskt betyder. Det är inte fastslaget vad detta egentligen innebär. Det som går att säga är att man får visa viss tolerans mot viss alldagliga störningar som är vanliga i omgivningen enligt NJA 1990 s. 71. Med andra ord så är aktiviteter som bedöms som vanliga i omgivningen tillåtna. Normalt bör nog hockeyspelande (eller annan lek/spel) ses som normalt i ett bostadsområde. Det bör därmed vara möjligt att träna hockey och samtidigt visa skälig hänsyn mot sina grannar. Vad betyder det här för dig? Dina grannar måste visa er skälig hänsyn samtidigt som ni måste ha tolerans mot alldagliga störningar. Med förbehåll för att inte veta exakt hur högt hockeyträningen låter så tolkar jag det generellt som en vardaglig aktivitet som troligen faller inom begreppet alldagliga störningar. Det går såklart att mena att det inte gör det om det är en ovanligt hög hockeyträning. Tyvärr för din del betyder det alltså att, förutsatt att det är en vanlig hockeyträning, det inte finns så mycket att göra åt det. Dock om det är ett så pass högt ljud att man inte kan mena att det är vanligt i omgivningen så går det att mena att dina grannar inte visar skälig hänsyn. Utan att veta samtliga omständigheter anser jag ändå att hockeyspel på baksidan i de allra flesta fall är att se som en alldaglig störning som är vanlig i omgivningen. Med andra ord så är sannolikheten hög för att dina grannar visar skälig hänsyn till omgivningen trots att det spelas hockey på baksidan. Hoppas du fick svar på dina frågor! Vänligen

Får obehöriga gå igenom min gård med stöd i allemansrätten?

2021-04-02 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag bor på och äger en gård. Jag har märkt att det går folk in på gården förbi stall och andra byggnader 30 m från mitt hus och genom mina hagar, är det ok?, eller kan man säga att de får gå i hagarna men inte genom mitt gårdcentrum för att komma dit. Vi använder hela vårt gårdscentrum och vill inte ha obehöriga där.
Linn Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör gränsdragningen mellan den privata hemfridszonen och allemansrätten, så nedan ska jag i grova drag gå igenom hur dessa förhåller sig till varandra och hur det kan påverka din situation.I Sverige har vi en lagstadgad rättighet att ha tillgång till naturen (2 kap. 15 § regeringsformen och 7 kap. 1 § miljöbalken), denna rätt kallas för allemansrätten. Innebörden av allemansrätten är att man får gå nästan överallt i naturen, inklusive på annans mark, under förutsättning att man inte stör eller förstör. Allmänheten får alltså inte ta sig sådana friheter att markägaren tillfogas någon nämnvärd olägenhet eller skada. Detta undantag från allemansrätten finns till för att inte äventyra markägarens hemfrid och gäller framförallt den s.k. hemfridszonen.Hemfridszonen är det området närmast fastigheten. Det finns dessvärre inga tydliga regler om hur stort området som omfattas av hemfridszonen är, men syftet är att de boende ska ha rätt till sitt privata och ostörda område, så man ska ta hänsyn till det ändamålet när man bedömer hur stort område som ska vara del av hemfridszonen.Om någon beträder annans tomt och det inte kan bedömas falla inom allemansrätten, kan den göra sig skyldig till hemfridsbrott (4 kap. 6 § brottsbalken). Hemfridsbrott föreligger om någon "olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg". Inkräktaren kan dömas till böter (eller undantagsvis fängelse). Till gård, som i ditt fall, räknas såväl avskilda gårdsplaner där inga utomstående får vara såväl som mindre villaträdgårdar m.m. Sådan mark nära bostadshus som dessutom är skyddad med häckar eller staket för att avskärma från insyn är väldigt skyddad och kan nästan aldrig bedömas vara en del av allemansrätten.Det fall du beskriver är en typisk intressekonflikt mellan å ena sidan dina intressen som markägare och å andra sidan allmänna intressen i form av allemansrätten. Tyvärr finns det ingen klarhet i hur man som privatperson ska bedöma sin mark eller var man ska söka vägledning i och med att det finns väldigt få domstolsavgöranden som tydliggör frågan.Markägare kan ibland försöka skydda sin mark genom att sätta upp skyltar som förbjuder gångtrafik. Sådana skyltar får dock endast sättas upp med tillstånd från kommunen (utom i fall där det är uppenbart att allmänheten inte får passera).Jag skulle rekommendera att i första hand prata med de som vistas på din gård och be dem ta andra vägar, i många fall kommer man långt med det. Om det inte löser något rekommenderar jag i andra hand att kontakta din kommun för att utreda eventuella möjligheter att få sätta upp skyltar/stängsel eller dylikt.Sammanfattningsvis kan man inte förbjuda folk från att vistas på mark man äger om det är tillåtet enligt allemansrätten. Däremot begränsas allemansrätten av äganderätten, vilket innebär att du inte ska behöva utstå att någon brukar din gård på ett sätt som stör dig som ägare. Är detta ett fortsatt problem efter att du pratat med de som brukar använda din mark, så skulle jag rekommendera att höra av dig till din kommun för att ta reda på vad som gäller din gård mer exakt.Har du ytterligare frågor är du välkommen att återkomma till Lawline!

Kan jag fotografera ett privat slott?

2021-04-17 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Jag skall städa ett privat slott, är det förbjudet att att ta en bild på slottet med firmabilen framför och lägga ut det på sociala medier och tala om att här har vi städat?
Maia Sadek |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln enligt svensk rätt är att man får fota vad man vill och vem man vill om man befinner sig på allmän plats. Det finns däremot undantag till denna huvudregel, man får till exempel inte fotografera skyddsobjekt, exempelvis försvarsmaktens anläggningar eller statsministerns bostäder. Detta framgår av 7 § skyddslagen. Om man befinner sig på privat mark kan en markägare enligt rättsliga principer besluta om fotoförbud. Samma sak gäller om man befinner sig i gallerior, skolor och andra icke allmänna platser. Svaret på din fråga beror alltså på om slottet ligger på privat mark eller inte. Sannolikt ligger slottet på privat mark och du behöver då tillåtelse från markägaren för att fota det. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du skulle ha ytterligare funderingar är du välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Kan jag omklassificera min fastighet till fritidsboende?

2021-04-11 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline!Jag bor i villa men vill flytta till hyresrätt och ha kvar villan som fritidshus. Är detta möjligt och i sådana fall, hur gör man rent praktiskt för att "omklassificera" villan till fritidshus?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det bor du f.n. i villa men vill flytta till hyresrätt och ha kvar villan som fritidshus. Du undrar om detta är möjligt och hur du gör rent praktiskt för att omklassificera villan till fritidshus.Det vanliga scenariot är i regel tvärt emot det du beskriver; det vill säga att innehavaren av ett fritidsboende vill använda det för åretruntboende. För fritidshus finns det exempelvis färre krav avseende tillgänglighet, uppvärmning m.m. Det innebär att ett permanentboende uppfyller kraven för fritidshus, däremot är det inte säkert vid det motsatta. Den klassificering du frågar är därefter skattemässig. Sedan år 2015 finns det inte längre någon särskild taxeringskod för fritidshus. Att typkodens för fritidshus slopades innebär att både småhus för permanentboende och fritidsboende sedan dess har typkod 220. Det är därmed inte möjligt att "klassificera om" din fastighet till ett fritidsboende, då typkoderna numera är desamma.Det är i teorin möjligt för dig att skaffa en hyresrätt och att vara boende i den medan du samtidigt använder din villa som fritidsboende. En inte ovanlig anledning till att hyreskontrakt emellanåt sägs upp är för att hyresgästen saknar behov av lägenheten. Så kan vara när en hyresgäst dels har en hyresrätt, dels har en fastighet men räknas som boende i fastigheten.Min rekommendation i ditt fall, för det fall att du flyttar till hyresrätten, är att du rent praktiskt ser till att bo i den. Du bör folkbokföra dig i hyresrätten. Folkbokföring är inte avgörande; däremot talar folkbokföringen starkt för var man har sitt boende. Likväl som att du enligt folkbokföringslagen är skyldig att folkbokföra dig på den adress där du regelmässigt tillbringar din dygnsvila (7 § folkbokföringslagen). Om du däremot skaffar en hyresrätt, behåller villan och större delen av tiden är boende i fastigheten, då finns det en risk att du anses sakna behov av hyresrätten och kan sägas upp.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem han ansvar vid försäljning av bostadsrätt eller fastighet?

2021-04-08 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Målat klinker i badrummet fundera nu på sälja står i annonsen att det är målat klinker om färgen släpper efter ny köpare flyttar in har vi ansvar eller köparen undersökningsplikt
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå det inte framgår av din fråga huruvida försäljningen avser en fastighet eller en bostadsrätt kommer jag nedan att förklara vad som gäller för båda fallen.Om du säljer en bostadsrättVid försäljning av bostadsrätt som privatperson gäller köplagen. Köplagen är en dispositiv lag, innebärande att det går att avtala om annat än vad som gäller enligt lagtexten. Det innebär att även om det i princip inte finns någon undersökningsplikt innan köpet kan det avtalas om sådan. Om köparen undersökt lägenheten före köpet eller utan godtagbar anledning låtit bli att följa säljarens uppmaning att undersöka den får köparen inte åberopa fel som hen borde märkt vid undersökningen (20 § köplagen). I köpekontrakt avseende bostadsrätt finns ofta en klausul enligt vilken köparen uppmanas att undersöka lägenheten. Frågan om lägenheten är felaktig ska bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när risken för den går över på köparen. Säljaren svarar för fel som funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare (21 § köplagen). När varan har avlämnats (dvs. när köparen tillträder lägenheten) finns det för köparen en plikt att undersöka den i enlighet med god affärssed (31 § köplagen). Köparen får inte åberopa att lägenheten är felaktig om det inte sker en reklamation inom skälig tid efter att hen märkt eller borde märkt felet. Reklamerar köparen inte inom två år från att varan tagits emot (lägenheten övertagits) förlorar hen rätten att åberopa felet (32 § köplagen).Om du säljer en fastighetVid försäljning av fastighet (t.ex. en villa) gäller istället jordabalkens (JB) regler. Undersökningsplikten vid fastighetsköp framkommer av 4 kap. 19 § andra stycket JB. Av lagrummet framkommer att det som fel inte får åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten samt omständigheterna vid köpet. Köparens undersökningsplikt innebär i praktiken en ansvarsfördelning där köparen själv får bära risken för fel som hen inte känt till men borde upptäckt vid en med tillbörlig omsorg och sakkunskap företagen undersökning av fastigheten. Avgörande för de krav som ställs på köparen är vad en normalt bevandrad och erfaren köpare ska kunna upptäcka eller inse.Uttrycket om att det ska räcka med vad en "normalt erfaren och på området bevandrad köpare" kan upptäcka vid en undersökning framkommer såväl av praxis som av förarbeten till bestämmelsen. Av förarbetena uttalas att vad som är normalt torde variera beroende på köpeobjektet. Det synes t.ex. naturligt att utgå från att den som förvärvar en industrifastighet normalt har större kunskap i byggnadstekniska frågor än den som förvärvar ett småhus. Om det finns symtom på fel (t.ex. fuktfläckar) som köparen inte själv kan dra några slutsatser av, bör det normalt krävas att köparen går vidare med sin undersökning. I sådana fall kan köparen tvingas att anlita en sakkunnig (besiktningsman el dyl) för att fullgöra undersökningsplikten (prop. 1989/90:77 s. 41).Som synes utgås det inte från vad köparen själv kan upptäcka utifrån vederbörandes yrke, bakgrund m.m. Istället görs det en bedömning från om felet var upptäckbart av en fiktiv person, den normalt erfarne och på området bevandrade köparen. Exakt vart den gränsen går kan ibland vara svår att fastställa. Lagrummet har därför varit aktuellt för en gedigen praxis om vad som ingår och inte ingår i köparens undersökningsplikt. Det är även anledning till att många köpare väljer att ta in en besiktningsman inför köpet.Utgör flagnande färg ett fel i fastighet?Även om köparen, oavsett om det rör sig om en bostadsrätt eller fastighet, inte upptäcker något fel vid undersökningen är det inte alls säkert att flagnande färg utgör ett sådant fel det går att göra gällande. Det är dock en bedömning som får göras i det enskilda fallet; skriver du i annonsen att kaklet precis är nymålat är det rimligt att utgå från att färgen inte ska flagna direkt köparen flyttar in och börjar duscha. Detsamma skulle t.ex. kunna gälla om du skrivit att färgen är vattenbeständig men att så är felaktigt.Är målningen äldre får man som köpare räkna med att det kommer att behöva göras om. Rent generellt, desto äldre köpobjektet är och desto lägre priset är, desto färre saker kommer att bedömas som fel.Det bästa sättet för att undvika att köparen kan invända med fel senare är att informera om allt som du är tveksam om. Sådana fel du informerar om är inte dolda och kan inte åberopas. Detsamma gäller att sådant du informerar om att du är osäker om och köparen bör undersöka närmre, kan inte heller åberopas som fel om ingen närmre undersökning sker.Sammanfattningsvis som svar på din fråga; undersökningsplikten vid köp bostadsrätt är lagstadgad men först efter att köparen fått lägenheten. Det går däremot att avtala om, eller uppmana om, en undersökning även innan. Vid köp av fastighet finns det en lagstadgad undersökningsplikt. Det går tyvärr inte att ge ett exakt svar på om flagnande färg utgör ett fel eller ej, det blir en bedömning som får göras i det enskilda fallet.Behöver du vidare hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Överklaga ett planerat bygge av padelbana

2021-03-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vid min tomtgräns vill de bygga en paddel bana, 12,5 m nära min tomtgräns. Utebana. Hur kan jag överklaga att den kommer för nära mig o mitt privata, det blir mycket insyn o ljud. Med vänlig hälsning, Marina
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för din fråga. Jag uppfattar din fråga såsom att dina grannar vill bygga en padelbana nära din tomtgräns och du vill överklaga detta. Padelbanan kräver troligtvis bygglovDet är högst troligt att det krävs ett bygglov för att bygga en Padelbana men det är något osäkert. Då en padelbana saknar tak, räknas det inte som en byggnad. Dock så gör vissa kommuner gällande att glasväggarna kan räknas som plank och behöva bygglov därefter. Om du skall bedriva kommersiell verksamhet eller inte spelar också in/roll. Det är kommunen som hanterar bygglov. Därav är det min uppfattning att du bör kontakta kommunen för att se över huruvida det krävs bygglov för padelbanan eller inte.Om det kräver bygglov kommer du få ge synpunkterOm det krävs bygglov, har du rätt att få ge dina synpunkter på bygget, där du bl.a. kommer att kunna framföra insyn och ljud som argument för att bygglov inte bör beviljas. Har bygglov redan beviljats, kan du överklaga detta till Länsstyrelsen, men detta ska ske från och med att bygglovet beviljades. RådMitt råd är att du kontaktar kommunen angående bygglovet för att se ifall att de tycker att padelbanor kräver bygglov. Om så har du rätt att invända mot deras ansökan och anföra dina argument. Om de får bygglov kan du överklaga detta till Länsstyrelsen. Allt gott,