Användning av det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 Ärvdabalken
Jag undrar vad som gäller: Min far har gift om sig och fått 2 barn med nya frun. Vad händer när han går bort? Jag vet att huset de bor i står skrivet på hans fru och antar att när han går bort tillfaller allt hans fru och därmed senare till deras båda barn. Man pratar om särkullsbarns laglott , men som jag uppfattar det kan den lotten bli noll, om allt är skrivet på frun och gjort korrekt. Till saken hör att min pappa förde med sig ett kapital i deras liv efter skillsmässan från min mor och därefter oxå ärv bl a den fastighet de nu bor i efter min kära farmor. Vad har jag för möjligheter att till arv vid min pappas frånfälle, även om det vid första anblicken är skrivet att jag inget ärver. Det känns inte rätt mot mig och mina barn att min pappa inte hanterar sina barn lika. Tycker annars att man skall ha rätt att hantera sina ägodelar som man önskar, men vårt liv har präglats av särbehandling och vill veta om jag kan påverka och hur jag skall agera.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du har valt att ställa din fråga till Lawline!
Om jag har förstått dig rätt så hade din far, då han gifte sig med sin nya fru, en fastighet som han ärvt av din farmor samt en summa pengar. Därefter har din far gett fastigheten till sin nya fru. Jag utgår även ifrån att det i gåvan av fastigheten skrevs att fastigheten skulle vara din fars frus enskilda egendom.
Om fastigheten utgör din fars frus enskilda egendom, kommer den enligt 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken inte att ingå i den bodelning som enligt 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska göras mellan din far och hans fru innan din fars arv kan delas ut. Om din far efter gåvan av fastigheten i princip inte äger någonting och all hans frus egendom är enskild egendom så kommer det arv han efterlämnar sig att vara mycket litet.
Den möjligheten som då finns är att åberopa den ofta svårtillämpade regeln om det förstärkta laglottsskyddet i 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken.
Såsom du är inne på så har nämligen enligt 2 kapitlet 1 § Ärvdabalken en bröstarvinge, det vill säga arvlåtarens barn, enligt 7 kapitlet 1 § Ärvdabalken alltid rätt till så kallad laglott, vilket utgör hälften av det arv som arvlåtarens barn har rätt till om inte arvlåtaren har testamenterat bort sin egendom. Om arvlåtaren har testamenterat bort sin egendom och detta medför att arvlåtarens barn inte kan få ut sin laglott så kan barnet enligt 7 kapitlet 3 § Ärvdabalken kräva att testamentet jämkas så att barnet därmed kan få ut sin laglott.
Enligt 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken gäller samma sak om arvlåtaren under sin livstid har givit bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente och särskilda skäl inte talar däremot.
För att du ska kunna använda 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken krävs sammanfattningsvis att
1. Din pappa givit bort fastigheten till sin nya fru
2. Att gåvan är att likställa med ett testamente, det vill säga att gåvans syfte var att påverka det framtida arvet efter din far
3. Särskilda skäl inte talar emot att tillämpa regeln om det förstärkta laglottsskyddet
Gåvor som kan uppfylla kraven i punkterna 1-2 brukar sägas vara gåvor som inte medför några ekonomiska konsekvenser för givaren under dennes återstående livstid. Exempel på detta är att någon ger bort en fastighet men behåller rätten att få använda fastigheten, exempelvis rätten att bo där.
Om punkterna 1-2 är uppfyllda ska det mycket till för att hindret i punkten 3, särskilda skäl mot att tillämpa regeln om det förstärkta laglottsskyddet, ska anses föreligga. Exempel på när särskilda skäl mot att tillämpa regeln kan föreligga är högsta domstolens dom i NJA 1942 s. 609 där gåvotagaren arbetat under en lång tid för gåvogivaren med dålig lön och därtill blivit sjuk av arbetet. Det ansågs då oskäligt att kräva tillbaka gåvan med stöd av det förstärkta laglottsskyddet.
Om du lyckas med att använda det förstärkta laglottsskyddet så ska beräkningen av din laglott göras som om fastigheten aldrig hade getts bort.
Ett förenklat exempel där jag bortser från din fars och hans frus övriga egendom och eventuella skulder kan illustrera detta. Jag utgår därtill ifrån att du är det enda barnet till din far.
Om fastigheten då din far går bort exempelvis har ett värde på 3 000 000 kr så kommer din fars fru att genom bodelningen få 1 500 000 kr. De övriga 1 500 000 kr kommer då att vara din fars kvarlåtenskap. Om du är det enda barnet efter din far så skulle ditt arv, om din far inte givit bort fastigheten, ha varit 1 500 000 kr. Eftersom du nu endast har rätt till laglotten kommer ditt arv dock att bli 750 000 kr. Eftersom regeln om det förstärkta laglottsskyddet endast är en beräkningsmodell och dessa 750 000 kr egentligen inte finns hos din far utan dessa pengar utgör en del av fastigheten och därmed en del av din fars frus egendom, så har du då rätt att inom ett år från boupptäckningen kräva henne på dessa pengar.
Om din far vid gåvan av fastigheten till sin fru däremot inte skrev att fastigheten skulle vara hennes enskilda egendom utan fastigheten istället utgör giftorättsgods så kommer fastigheten enligt 10 kapitlet 1 § Äktenskapsbalken att ingå i den bodelning som enligt 23 kapitlet 1 § Ärvdabalken ska göras innan din fars arv delas ut. Förutsatt att hans fru inte har stora skulder, kommer då förmodligen någonting att falla på din fars andel i bodelningen, det vill säga det som sedan utgör den kvarlåtenskap som du kommer att få ta arv ifrån. Även i denna situation kan det dock möjligen finnas visst utrymme för att åberopa det förstärkta laglottsskyddet. Jag går dock inte närmare in på denna situation.
Att använda det förstärkta laglottsskyddet i 7 kapitlet 4 § Ärvdabalken är som sagt svårt, vilket bland annat Högsta domstolens dom i NJA 1985 s. 414 visar. Det är nämligen du som har bevisbördan för att din far gav bort fastigheten i syfte att arvet efter honom skulle påverkas, någonting som kan vara svårt att bevisa.
Jag skulle därför råda dig att ta kontakt med en färdigutbildad jurist och därmed närmare gå igenom vilka juridiska möjligheter du har i dessa frågor. Familjens jurist är Sveriges största familjejuridiska byrå. Du kan enkelt boka tid hos dem genom att trycka på denna länk.
Med vänlig hälsning
