Är det möjligt att få ett hyresavtal trots att man äger en annan bostad?

Question

Jag är gift sedan 11 år tillbaka. För tre år sedan flyttade vi isär eftersom jag fick ett bra jobb i Stockholm, där mina barn och barnbarn bor. Min man ville inte flytta från huset som han hade redan innan vi träffades, huset ligger i Småland, 450 km från Sthlm. Han har sina biologiska barn och barnbarn i södra Sverige. Han är pensionär, men har arbetat deltid och kommer att göra så framöver också, i Småland, på sin gamla arbetsplats. Vi trivs med arrangemanget, och vill inte skilja oss. Jag har gått miste om en hyreslägenhet i Sthlm p g a att vi är gifta men särbo. Jag är därmed hänvisad till att bo som inneboende. Min man är medsökande till mig, vi är ju gifta och vill inte skilja oss, och vill framöver bo mera tillsammans när jag också blir pensionär om 3-4 år. Vi står nu som nr 1 för en etta på Högalidsgatan. Vi uppfyller alla villkoren, har bra inkomster många år bakåt, jag som är huvudsökande uppfyller ensam också alla kraven gällande ekonomi och goda referenser.
Vad gäller för oss? Kan vi få hyreskontraktet utan att behöva sälja min mans hus i Småland? Vi vill gärna ha kvar det som fritidsboende.
Jag vill inte vara tvungen att bo på osäkra kontrakt, utan ha ett ordentligt hem i Stockholm.
Att jag har ett boende i Stockholm kan väl anses som skyddsvärt p g a fast tillsvidareanställning här och omöjligt att dagpendla från Småland. Min man har på samma sätt sitt arbete i Småland och behöver ett boende där.
Vad gäller för oss? Mvh Bo och Teresa

Answer 1

Hej och tack för att du (ni) vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Det finns ingen specifik lagregel som föreskriver att man inte kan ingå ett hyresavtal samtidigt som man äger fast egendom. Huset i Småland är med andra ord egentligen inte något hyresrättsligt problem. Avtalsfriheten är tämligen långtgående på det här området varför fastighetsägaren (hyresvärden) också äger rätt att godtyckligt och i stor utsträckning uppställa olika villkor för avtalets ingående, jfr dock 36 § 1 st. lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL) vari sägs att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt ska gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende.

Men det sistnämnda ovan, dvs. innehållet i 36 § AvtL, aktualiseras inte i förevarande fall. Tvärtom torde det vara ganska vanligt att hyresvärdar, i synnerhet de allmännyttiga bostadsbolagen, kräver något slags bevis på att en potentiell hyresgäst har avyttrat sin tidigare bostad, vilket i sin tur är ett krav som bottnar i en önskan om att kunna motverka att uthyrda lägenheter inte används eller endast används för vidareuthyrning. Och detta på grund av den på många håll i vårt land och inte minst i Stockholmsområdet rådande bostadsbristen. Risken för att hyreslägenheter blir ståendes tomma är ju betydligt större om hyresgäster också sitter på andra boenden. Oavsett vilket är det fullt möjligt för en fastighetsägare att villkora ett hyresavtal på det här sättet, dvs. att ställa krav på att hyresgästen inte får äga en annan bostad.

Av din ärendebeskrivning framgår det dock att din man ägde huset i Småland innan ni gifte er. Om denne fortfarande är ensam lagfaren ägare bör du kunna träffa det aktuella hyresavtalet på egen hand, alltså i egenskap av ensam hyresgäst, eftersom du i så fall formellt inte torde äga något annat boende och dessutom enligt uppgift redan uppfyller hyresvärdens krav. Därefter kan du folkbokföra dig i Stockholm (om så inte redan har skett vill säga). Med anknytning till folkbokföringsadressen kan följande även vara värt att nämna.

Paragraferna nedan utgör hänvisningar till folkbokföringslagen om ingenting annat anges. I 6 § 1 st. sägs att en person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon enligt 7 och 8–13 §§ är att anse som bosatt och den kommun där en person är folkbokförd är hans eller hennes folkbokföringsort. Enligt 7 § 1 st. ska en person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist. I 7 § 2 st. anges sedan att en person regelmässigt ska anses tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han eller hon under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden. Det ska vidare tilläggas att det kan vara straffbart att medvetet skriva sig på en adress på vilken man inte är bosatt. I 42 § uttalas att den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma gäller den som inte fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 25–27 §§. Notera också att folkbokföring och då i förhållande till hyresvärden, i vart fall såvitt jag kan bedöma, är strikt avtalsrättslig. Det står således hyresvärden fritt att även ställa upp krav avseende folkbokföring på den nya adressen.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på [e-mail] och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,